Ett viktigt och mycket stort steg i den moderna meteorologins utveckling var införandet av begreppet fronter. Man skulle nästan kunna påstå att det revolutionerade det meteorologiska analysarbetet och förståelsen för de atmosfäriska processerna.
Året var 1918. I Norge, liksom i Sverige, startade man en särskild väderavdelning med syfte att förbättra prognoserna för jordbruket; i Sverige under benämningen ”jordobs” (se tidigare blogg).
Chefen för detta projekt i Norge var professor Vilhelm Bjerknes. Han hade under några år i Leipzig tillsammans med sin son Jack och ytterligare en meteorolog Halvor Solberg studerat väderkartor och främst med inriktning på bildandet och utveckling av oväder. Man upptäckte att dessa oftast förekom längs områden där kalla och varma luftmassor stötte samman. De här gränslinjerna fick efterhand namnet fronter som en anknytning till första världskriget.
På vädertjänsten i Bergen där också två mycket betydande svenska meteorologer tjänstgjorde, Tor Bergeron och Carl-Gustav Rossby, arbetade man fram en så kallade cyklonmodell med ett lågtryck kopplat till en varmfront och kallfront som till en början kallades ”styrlinje” resp ”skurlinje”.
I modellen rörde sig vädersystemet på våra breddgrader från väster till öster. Först passerade varmfronten och sedan kallfronten. Eftersom kallfronten vanligen rör sig snabbare hinner den upp och förenar sig med varmfronten.
Den sammanslagna fronten får ett särskilt namn som inte är så allmänt känt bland allmänheten, nämligen ocklusionsfront. Just den processen upptäcktes av Tor Bergeron. Jag hade äran att träffa honom i början av 1960-talet under min studietid på Meteorologiska institutionen i Uppsala.
/John
Intressant. Letade lite efter bilder på ocklutionsfronter, men det var rätt tunnsått på nätet. Det visar att få är medvetna om fenomenet.
Hejsan!
Lågtryck är det mest fascinerande i väderleken, de är ju våra levande vädersystem. Så detta inlägget var mycket intressant. Jag känner till begreppen klass I och klass II Bergeron lågtryck, samt Rossbyvågor och ocklusionsfront.
Själv har jag nog aldrig upplevt ett klass II-Bergeron-lågtryck. Sedan angående ocklusionsfronter så ritar SVT eller någon annan kanal ej ut dessa.
Trevlig helg!
Märkligt vad ”spågubbarna” kan. Vädret som visades här på sajten igår för en vecka framåt, visar sig bli totalt annorlunda när jag kollar idag. De sk. meteorologerna kan inte se vädret längre än näsan pekar. Dra upp rullgardinen och kolla, där ser man den säkraste prognosen.
Skogstomten.
Martin säger: Vi meteorologer vet att det är svårt att göra prognoser. Det är tex därför vi inte faller för frestelsen att lova något om vädret i framtiden, trots att många, framför allt journalister, efterfrågar det. Själv arbetar jag helst med scenarier och sannolikheter. Att bara presentera en prognos (trots att vi har fler) är en eftergift för att redaktörer inte tror att allmänheten kan ta till sig budskapet i icke konvergerande scenarier.
Man skall inte tolka en prognos, vare sig det handlar om väder, fotbollsresultat eller jobbstatistik, som en exakt projicering av hur verkligheten kommer att utveckla sig. Till skillnad mot många andra yrken som resonerar kring framtiden så arbetar vi utifrån naturvetenskap. Det ger ändå viss styrka och framför allt möjlighet att vara objektiv.
Och när du tittar ut genom fönstret… Vad ser du då? Och hur använder du det för att göra en prognos om vädret till helgen?
Ser du nu att lufttrycket är kring 1015 hPa i Stockholm? Ser du att det kommer att stiga till 1022 i morgon lunch för att sedan falla till omkring 1002 natten till lördag? Ser du det lågtrycket som ännu inte finns, vare sig här eller någon annanstans? Men som, enligt en av prognoserna, kommer att finnas här på fredag-lördag (De kommer inte alltid färdigpaketerade in från Atlanten)
När jag i förra veckan behövde hjälp med att dra om inkommande el till huset så ringde jag en elektriker. Min elektriker kan givetvis göra fel, men sannolikheten för att han skall göra fel är mindre än att jag skall göra det. Sannolikheten att det blir rätt är större än om jag hade gjort det. Han drar helt enkelt nytta av kunskap och att ha övat mycket. (Därtill kräver myndigheterna, av någon anledning, att en elektriker utför den sortens jobb).
När jag för ett par år sedan opererade korsbandet så kontaktade jag ett av sjukhusen som specialiserat sig på knäoperationer. Varför? För att sannolikheten för att det skulle bli rätt blev större då än om jag hade anlitat en ekonom, elektriker eller meteorolog att utföra jobbet.
Och jag lovar dig att jag, John eller någon annan meteorolog är bättre på att beskriva vad som har hänt, händer och kan komma att hända i atmosfären än vad tex svetsingenjörer, läkare eller elektriker är.
Därmed inte sagt att vi kan veta, eller utger oss för att kunna veta, exakt vad som sker i atmosfären.
Vi har helt enkelt större näsa för vädret än vad andra har. Men den är inte oändligt stor.
/Martin
Hej
Jag tycker att Curts inlägg var lite väl genereliserande. Man kan väl inte dra alla meteorologer över en kam? Visst finns det ”önskemetmeteorologer” som lovar mycket, men i regel är de mycket kompetenta.
Sedan en fråga till dig Martin. Igår var jag i trakterna kring Hästveda, döm om min förvåning när det började snö i c:a 1 minut?!!! Det var inte mycket som kom, men hur kan det bara hända? Tacksam för svar.
/ Rogert
Martin säger: Hej Rogert.
Snöfall i Skåne i juni. Jag håller med om att det låter osannolikt. Men jag antar att det, utan att veta mer än du beskrivit ovan, orsakades av avdunstning och fallvindar.
Även om det är flera plusgrader i marknivå, så är det minusgrader högre upp i atmosfären. Nederbörd bildas som bekant i moln och vanligast är att de börjar som små iskristaller. Detta då vattenånga lättare kondenserar på is än på vatten i flytande form.
När iskristallerna, dvs snöflingor eller hagel, blivit tillräckligt stora för att falla snabbare än den (vanligtvis) uppåtgående luftströmmen i molnen, så faller de ner till marken.
(I fallet med hagel så bildas de i konvektiva moln, dvs moln med kraftiga uppåt och nedåtgående vindar. Nederbörden ”åker hiss” flera gånger vilket gör att de hinner byggas på till hagel innan de till slut trillar ner.)
Men även vanligt regn har alltså oftast börjat som snöflingor. Sommartid är det dock vanligen så pass varmt att snöflingorna hinner smälta på sin resa ner i och under molnet.
Men snön håller trots detta någon eller ett par grader lägre temperatur än omgivande luft. Detta dels för att det tar tid att värma snön, men främst för att det går åt energi att avdunsta vatten från snöflingan, något som sker kontinuerligt då den faller i luften under molnet. Energin ”tas” från värmeinnehållet i snöflingan som därmed är kallare än luften. Det är därför inte ovanligt att nederbörd faller ut som snö, trots att det är upp till 5 plusgrader i luften.
I ditt fall i går skulle jag tippa att det var en kombination av ovanstående, torr luft mellan mark och moln och kraftiga nedvindar, ”fallvindar” under molnen. Torr luft gör att mycket vattenånga avdunstar från snön och därmed sänker flingans temperatur. Fallvindarna skulle göra att snön föll snabbare och därmed inte hann smälta till regn. Den måste också falla fort för att inte hela flingan skall avdunsta bort.
Lite speciella förutsättningar, men som du säger: Det snöade inte så länge heller.
/Martin
Finns det någon av onlinetjänsterna som ritar ut fronterna. Dessa ger mycket information och det vore intressant att se dem i tex Europavyn
Martin: Vi har det inte, men det ligger på utvecklingsbordet. Återstår att se när/om vi publicerar det.