Av Martin Hedberg
En stor kvällstidning gjorde igår en artikel om att ”polarkylan” snart slår till mot Sverige. För att illustrera det hela visade man en bild på en person som vandrar längs en väg i ett landskap som ser ut att vara både djupfryst och blåsigt.
Läser man artikeln så finner man dock varken de orden eller något annat som försvarar vare sig bilden eller rubriken. Meteorologen på SMHI använder istället ord som ”kyligare luft”, ”lokalt minusgrader”, ”högtryck”, ”regn”, ”över noll grader”.
Jag hajade själv till när jag såg artikeln. Som meteorolog gör man det ibland, inte så mycket för att vädret växlar, utan snarare om man själv inte har gjort samma prognos. Man funderar då snabbt igenom vad man kan ha missat.
Men nu visade det sig att jag inte hade gjort en särskilt annorlunda prognos än vad min kollega på SMHI hade gjort. Däremot fick jag det intrycket när jag såg rubrik och bild i tidningen.
Det här är inte bra. Tidningen skapar genom illustration och rubriksättning en felaktig bild av vad den man intervjuat har sagt. Jag förstår att man säkert försvarar sig med att personen ifråga är korrekt citerad och återgiven i texten… Förvisso, men intrycket man får av artikeln, dvs hela ”produkten”, avviker kraftigt mot vad den intervjuade, i det här fallet en sakkunnig, faktiskt säger.
Det här får (minst) tre allvarliga konsekvenser:
1. Läsarnas förtroende för tidningarna minskar.
2. Allmänhetens förtroendet för sakkunniga minskar.
3. Viljan bland sakkunniga att låta sig intervjuas minskar.
Jag har själv varit med om liknande situationer. Det var en annan kvällstidningen som i fjol somras gjorde om mina ”regnskurar, lokalt kraftiga”, ”varannandagsväder” och ”fint väder” till ”Regnkaos hotar hela landet”. Jag visste ju att jag hade gjort en intervju med tidningen i fråga. När jag såg löpsedeln undrade jag vad jag hade missat. De måste ha blivit ett snabbt omslag i prognoserna som de fått in via någon kollega? Men när jag läste artikeln visade det sig att allt byggde på min prognos. Den var någorlunda korrekt återgiven i texten, men löpsedel, rubrik och bilder förmedlade något helt annat.
Nu kanske någon tycker att det jag beskriver är en storm i ett vattenglas (sic!). Men det spelar faktiskt roll. Vårt samhälle bygger i mångt och mycket på att man skall kunna känna förtroende för såväl sakkunniga som massmedia. Och i de allra flesta fall(?) så kommuniceras information någorlunda korrekt. Men i vissa fall så, och det kan få proportionellt sett ganska stora konsekvenser, så brister det. Och det är minst sagt onödigt, olustigt och i vissa fall allvarligt.
/Martin
Hej jo jag håller med.Hoppas inte på någon minusgrad bor på Gotland Så jag hoppas på att det håller sig runt 7 plusgrader
Hej
Jag har slutat att köpa sådana lösnummer.
mvh
Martin: Hej Akke. Men hur skall man veta att det är en felaktigt illustrerad/rubriksatt artikel innan man läst den? Det kanske dessutom handlar om ett ämne som man inte behärskar och kan genomskåda? Man kan ju inte såga en tiding bara för att den har svarta rubriker.
Eller menar du att tidningarna har bränt så mycket förtroende att du inte köper dem alls?
Lösnummer är viktigare än sanningen.
Egendomligt att ingen halkvarning blev utfärdad.
Det är inte första gången Aftonbladet/ Expressen kommer med sådana artiklar. Alltid överdrivna bilder och förvridna texter allt för att sälja nummer såklart. Det finns inget väderrelaterat i dessa tidningar som någonsin varit sant. När man sedan kollat upp det har det visat sig vara fel, inte för att prognoserna på Klart.se är bra heller, men de är mer realistiska. Yr.no och SMHI har de bästa vädret ( rättare sagt bästa vädermodellerna och överdriver inte T-max som klart)
Martin: Ops, nu faller du nog i egen grop.
Det är relevant att kritisera kvällspressen för att de vid en del tillfällen överdriver. Men säger man ”Det finns inget väderrelaterat i dessa tidningar som någonsin varit sant.” så gör man liknande misstag själv. Man överdriver. :-.
Hej Martin hur långt fram i tiden kan man se hur vädert blir .
Detta är ett stort och generellt problem inom hela tidningsvärlden och bottnar i att den person som intervjuar dig inte är samma person som senare på kvällen sätter rubriker. Du kan alltså ha ett hur bra förhållande och förtroende för den journalist som intervjuar dig, läsa igenom och godkänna texten. Om den råkar innehålla en passus som i förbigående säger att klart.se borde ägna mer uppmärksamhet åt rossbyvågor i atmosfären bli inte förvånad om rubriken sedan lyder ”Skarp vetenskaplig kritik emot klart.se” och en löpsedel ”METEOROLOG till ANGREPP mot Martin Hedberg”. Det spelar ingen roll att brödtexten aer 100% okay, läsaren ges intrycket att bakom textens lugna yta döljer sig en fientligt avsikt.
Självklart köper man väldigt sällan kvällstidningar. De är ju kvalitetsmässigt numera som Häntextra eller liknande proletärporr. Hellre då DN eller GP. Skulle jag råka köpa någon av kvällsblaskorna så är det för att snaska i riktigt stora händelser. De är ju bra på att snabbt vara på plats och fråga mycket.
Martin: Du tycker alltså jag överdriver? Jag behöver enligt dig visa alla artiklar de har skrivit och sen jämföra med hur det sen blev i verkligheten gällande temperatur, iskylan, regn,snö m.m.
Du vet nog inte vad en överdrift är. En sanning är något som är sant, d.v.s.inte har påverkats av någon religiös infallsvinkel utan baseras bara på vetenskaplig fakta. En överdrift är då när man förtydligar en liten sak som ett stort problem, eller att man lägger för mycket energi på något som man vet inte är så allvarligt som det är. Tror det blev rätt där ;/
Martin: I sak håller jag med dig (både här och i förra kommentaren). Men jag vänder mig mot orden ”inget” respektive ”någonsin” i ditt inlägg. Det är relativt enkelt att visa att något de skrivit någon gång har varit sant.
Hej vad är det o tjafsa om vad som står i tidningen. Det är väll upp till var o en om vill läsa den .
Svenska kvällstidningar är underliga tulipanarosor jag inte förstår mig på, å ena sidan lika osanna som ”The Sun” och ”Bildzeitung”, å andra sidan kulturdel och reportage som inte är strunt. Jag får det inte att gå ihop.
Nej, jag lägger hellre pengarna på annat. Det är mycket sällan som rubriken får mig att frestas att köpa dem. Men det händer en och en annan gång. Frestelser sägs ju visserligen vara till för att falla för men såna frestelser står jag gärna emot…
Dan, och du tjatar om vad som står på en blogg? Det är väl samma sak och tillför inget!
Martin!
Detta fenomen är dessvärre inte begränsat till kvällstidningarna och vädersidorna. Journalister och rubriksättare missbrukar orden även i andra sammanhang och i de stora morgontidningarna. Ett högaktuellt exempel i Malmö är det återkommande ordet bombattentat, då det faktiskt handlar om ett slängt knallskott! Man undrar hur rubriken skulle sett ut efter ett verkligt bombattentat?
Vi måste reagera direkt till skribenterna – det gör jag.
Helt rätt Martin detta är ett oskick bland många tidningar, reklammakare, bloggare samt websidor.
Detta inte minst i klimatdebaten där överord tolkas som katastrofer. Därför är det extra viktigt att experter, kunniga och pålästa dementerar journalisternas överdtrivna skriverier.
Jag har ett annan exempel av samma dignitet där energibolaget Telge energi http://www.telgeenergi.se/
går ut med något som dom kallar ”solupproret” och innehåller så mycket faktafel att man blir mörkrädd. Dessutom har man dragit in små barn i reklamen för att spela på föräldrarnas känslåsträngar.
Den här typen av reklamen förstör alla försök till en seriös debatt om klimat och miljö.
Har också en fråga på vädret som passerade måndag tisdag. Enligt era prognoser skulle det vara helklart (Stor sol) hela dagarna. Resultatet var att ett kraftigt SC täcke skymde solen hela dagarna här i Östergötland, där jag finns.
Varför missar prognoserna så kapitalt på en sådant väderfenomen som väl borde vara enkelt att förutspå. Detta rörde sig ju inte om några långtidsprognoser utan en dag till en annan.
Hej,
Bra väderprognoser är hårdvaluta i dagens moderna samhälle. Inte minst när det gäller oss som skall göra ett val varje morgon när man skall till jobbet. Skall man ta cykeln eller skall man ta sig dit på annat sätt. Jag cyklar från Enskede till Häggvik och vill helst inte bli dränkt på vägen till jobbet. Hemresan kan jag dock ta lite regn.
Jag kollar därför in era regnprognåser som jag tycker har stämt hyfsat bra. Däremot tycker jag att kvällspressen kan avhålla sig från sina fantasiprognmoser. Det skapar problem och borde kunna lagföras då det kan vara till skadla för olika funktioner i samhället. Hur skall man veta när det verkligen är riktigt dåligt väder på G när de kommer med larm hela tiden. Media är ju som bekant subventionerat av oss skattebetalare och vi borde kunna kräva mer.
Svar till Goran: En av världens mest framgångsrika företagare är Ingvar Kamprad. Vi vet alla varför: hans IKEA tillhandahåller byggdelarna till möbler som vi sedan får sätta ihop själva. Det hade blivit lite bättre att anlita en möbelsnickare eller traditionell möbelfirma, men det hade tagit längre tid och blivit mycket dyrare.
Martin H. är på sätt och vis meteorologins Ingvar Kamprad och klart.se hans IKEA. Det skulle ta enormt mycket tid om Martin satt och använde all sig kunskap och erfarenhet för att manuellt granska alla 100 000 prognoser som klart.se tillhandahåller: kompensera för systematiska fel i datorprognoserna, justerera dem mot nuläget, dämpar eller tar bort mindre troliga utvecklingar osv., dvs allt det som en professionell meteorolog gör.
Istället har Den Stora Allmänheten, som lärt sig lite snickeri tack vare IKEA, här också chansen att bekanta sig lite med meteorologi: lära sig de systematiska felen, lära sig justera prognosen gentemot egna observationer, satellit- och radarbilder och med lite fingertoppskänsla lära sig upp- eller nervärdera ovanliga väderutvecklingar.
Vad gäller molnigheten (och nederbörd) har datorsystemen (som jag tidigare nämnt) ingen a-a-aning om det rådande väderläget. Deras moln- och regnuppfattning i utgångsläget är framräknat ur parametrar som de har vetskap om (temperatur, vind, luftfuktighet och lufttryck).
Det är väl ingen direkt nyhet om att tidningar har väldigt missvisande rubriker/artiklar?
Jag har helt slutat bry mig om att läsa såna artiklar, jag brukar bara gå in och kolla tidning på internet 1 gång per dag för att se ifall det hänt nånting stort i världen.
Anders Persson
Jag är både snickarkunnig och har läst en hel del meteorologi och under en lång räcka av år samarbetat med flygvapnets meteorologer som på den tiden gjorde riktigt bra väderprognoser.
Din jämförelse med IKEA får naturligtvis stå för dig för bokhyllan Billy blir bokhyllan Billy när den moteras ihop.
På samma sätt borde i så fall väderprognosen stämma överens med verkligheten. Men eftersom dagens väderspåmän är just bara slavar under dataprognoser så hamnar ibland bokhyllan Billy uppochner.
Att förutse ett SC täcke 6-10 timmar innan det bildas borde inte tillhöra det svåraste inom prognosverksamheten.
Men så är det när man helt litar på sina datamodeller för klimat och väder.
Det var länge sedan IKEA endast sålde möbler,……det fattas alltid nån skruv också. Att det går bra för IKEA hänger nog mer på det rådande löneslaveriet. Att proletärer är hänvisade till lågstatusprodukter. Och det finns många proletärer. Märklig jämförelse Anders.
Mmm, “lågstatusprodukter”? Under våra perioder i Sverige har min hustru och jag använt IKEA en hel del. Aldrig har någon skruv fattats, snarare varit en eller två extra vilket fått mig misstänka att jag feltolkat något i de noggranna instruktionerna. Med min egen ”proletära världsåskådning” håller jag nog före att möbler ska bedömas efter pris, kvalitet och utseende. Om min hustru och jag får lägre status i dina och andra ”borgares” ögon ger vi högaktningsfullt f-n i.
Jämförelsen med IKEA var till mycket motiverad av att webprognoserna ofta är rå datoroutput. Eftersom manuell intervention är praktiskt omöjlig borde de genomgå någon slags statistisk efterbehandling för att a) få prognosen att stämma i utgångsläget, b) ta bort systematiska fel och c) dämpa osystematiska fel. Först då är jag beredd att lyfta bort ”IKEA stämpeln”.
Faktiskt, min uppfattning är att tidningsartiklar överlag mer sällan än ofta överenstämmer med verkligheten, som jag uppfattar den.
De är oftast förvrängda till spegla överdriven bild av situationen, man försöker alltid göra det hela mer intressant.
Löpsedlarna, ja de är ju som de är.
Alla har väl sett sådant som:
ett ”kan vara en” i pyttesmå bokstäver följt av
Stora feta bökstäver ”KATASTROF”