Archive - april 2016

Klippa gräsmattan i april?

Om jag hade haft lite mer tid och bara en uns mer tålamod så hade jag lagt mig ner på marken för att studera hur gräset växer. Det går nämligen undan nu. April är inte slut ännu, men det är ändå dags att klippa gräsmattan.

Jo, men det beror jo på var man bor, säger någon. Jovisst. Det här är någon mil utanför Stockholm, men inte den varmaste platsen i omnejden. Körsbärsträdet på tomten har tex bara knoppar och är inte i närheten av körbärsblommorna i stan (som blommade för två veckor sedan).

När jag var liten så brukade den sista snön här töa bort för ungefär en vecka sedan. Men det ändrar sig. Nej, inte platsen eller mitt minne. Det är nämligen i närheten av min födelsedag och vi snackar om mitt barndomshem. Men klimatet.

Nix, detta är inget bevis för att klimatet förändras. Men det är en konsekvens av att klimatet förändras. Många har klagat på att det är kyligt, men ha då i mittet att det hittills i år (1 januari – 28 april) har varit mellan 1 och 2 grader varmare i hela landet.

Temperaturavvikelse 1 januari - 28 april 2016 jämfört med samma period 1961-1990. Hittills i år har det varit 1-2 grader varmare än normalt.

Temperaturavvikelse 1 januari – 28 april 2016 jämfört med samma period 1961-1990. Hittills i år har det varit 1-2 grader varmare än normalt.

Förra gången jag klippte gräsmattan var strax före jul…

Och varmare blir det. Passa på att njuta av det som är härligt. Men ducka inte för konsekvenserna både i stort och i smått. Samt såväl kraven på minskad klimatpåverkan och att vi tvingas anpassa oss.

Vi är bara i början av Antropocen. Mycket större förändringar väntar.

/Martin

Informationsvideo om havsnivåhöjning

SMHI har tillsammans med Norrköpings Visualiseringscenter gjort en liten instruktionsvideo om klimatförändringar och i synnerhet havsnivåhöjningen.

Det finns väl en del man kan säga, tex att havsnivåhöjningen om en meter är i underkant med vad forskare numera talar om samt att skalor inte riktigt stämmer (grafiskt sett överdriver man istället höjningen).

Jag tycker också att ”metoden” att flytta brunnar verkar intressant: Man bara liksom drar hålet lite åt sidan. 🙂

Med lugn speakerröst får vi reda på att det kommer att ske stora förändringar, men att allt kommer att gå bra, bara vi minskar på utsläppen och påbörjar anpassningen till förändringarna.

Nyttan av att göra Naturen till Subjekt istället för Objekt?

Lyssnade till ett intressant föredrag av juristen Mumta Ito som argumenterar för att man bör ge Naturen egna juridiska rättigheter. På så sätt skulle man kunna kraftigt reducera många fall av destruktiv utrotning av växt- och djurliv som pågår till följd av att det inte finns någon motpart till enskildas (individer eller bolag) ekonomiska särintressen.

Huffington Post har ytterligare bakgrund till den hållbarhetslag som instiftades i Santa Monica 2013 och som nämns i slutet av videon ovan.

/Martin

Podcast från MetOffice om att göra väderobservationer

Brittiska vädertjänsten MetOffice har gjort en podcast om hur, och varför, man gör väderobservationer. Det är den första delen i en trilogi om hur man gör väderprognoser. Kommande avsnitt kommer att handla om modeller för att beräkna framtida scenarier samt om hur man presenterar prognoser. De kommer i början av maj respektive juni 2016.

Väderstation på berget vid Bydalens skidanläggning.

Väderstation på berget vid Bydalens skidanläggning.

Vikten av standardiserade observationer i klimatsammanhang kan inte överskattas. Det är en av grundstenarna i diskussionen om antropogen klimatpåverkan. Samtidigt så har just luftens medeltemperatur (som man oftast talar om) fått en så stor symbolisk betydelse att en del andra väsentliga klimatparametrar, tex energibalansen, havsströmmar, ekosystem mm, inte riktigt når fram till allmänhet och beslutsfattare.

Hur som helst så ger podcasten en intressant historisk och nutida inblick i grunderna inom meteorologi.

[soundcloud url=”https://api.soundcloud.com/tracks/256737554″ params=”color=ff5500″ width=”100%” height=”166″ iframe=”true” /]

MetOffie hemsida för sina podcast finner du här.

/Martin

Seminarium med EU Kommissionen på Lunds Universitet

Sitter nu på tåget hem från Lund där jag på uppdrag av EU Kommissionen har modererat ett seminarium. Seminariet är det andra i en serie om fyra där EU Kommissionens besöker universitet för att informera om sitt arbete.

Från EU Kommissionens program:

13:00- 14:00 Inledningsanförande & Klimatseminarium: vägen framåt efter klimatkonferensen i Paris.

Anföranden om resultaten, paneldiskussion samt publikfrågor om resultaten vid klimatkonferensen COP21 i Paris och vägen framåt för att realisera den nya, gemensamma klimatplanen.

Paneldeltagare är Hanna Lidström, nationellt språkrör Grön Ungdom, Milan Obradovic, kommunalråd (S) Malmö, Jakob Skovgaard, klimat & miljöforskare vid LU och Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionen i Sverige.

Moderator: Metrologen Martin Hedberg, Vädercentralen.

EU-dagen inleddes med att Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU Kommissionen i Sverige, presenterar eftermiddagens program. Därefter gav jag en kort överblick av klimatsituationen och lite av den vetenskapliga bakgrunden. Det är ju trots allt det som ligger till grund för den prekära situation vi befinner oss i.

Eftersom det bara skulle vara en kort introduktion så var jag tvungen att sålla rätt hårt i vilka delar och bilder jag skulle använda för att illustrera klimatet. Jag hade lovat att prata 7-8 minuter, men tror nog att det blev närmare tio. 🙂

Jag hann ändå att tala om:
– Istider, Vostok ice core,
– Återkopplingar (temperatur-hav-koldioxid och glaciärer-albedo),
– Temperaturrekord 2014, 2015 och de gångna månaderna,
– Vinterns värme över Sibirien/Arktis
– Cold-spot på norra Atlanten (Avsmältning och Golfströmmen) och runt Antarktis,
– Koldioxid -800.000 år, Keeling och att vi nu ligger +400 ppm,
– Kolets kretslopp och människans bidrag,
– Källor och sänkor av CO2 (skogsskövling och fossilt kol, Atmosfär, fotosyntes, biomassa och hav).
– Försurning av haven och påverkan på ekosystem
– Radiative forcing (naturlig och antropogen påverkan, övriga växthusgaser, aerosoler, albedo…),
– Att merparten (>90%) av värmen hamnar i haven, men vi pratar mest om de ca 2% som värmer luften,
– Havsnivåhöjning på skalan tusentals år, såväl sedan senaste istiden (-120 m) och vad vi har förbundit oss till vid olika utsläppsnivåer (10-50 meter).
– Stranded assets.
– Solenergi.
– SDG, Sustainable Development Goals.
– Och en sammanfattning av Parisavtalet.

Därefter bjöd jag upp paneldeltagarna på scenen och vi påbörjade diskussionen om vägen efter Parisavtalet. Vi hann även med en del frågor och integration från/med publiken med hjälp av Slido som publiken loggade in sig på.

Mina frågor/diskussionen handlade om:

– Deltagarnas bild av förhandlingarna i Paris
– Vad har vi mandat att göra?
– Vad har vi skyldighet att göra?
– Hur skall vi mobilisera tillräcklig stor del av samhället?
– Vad är ”tillräcklig stor del”?
– Finns det en gemensam ”klimatplan” efter Paris?
– Vad gör man konkret i tex Malmö?
– Hur kan man sprida goda idéer till andra kommuner?
– Vad finns det för risker förknippade med avtalet?
– Vad finns det för möjligheter förknippade med avtalet?
– Vilka är nyckelspelare i samhället?
– Hur skapar man incitament till en positiv och nödvändig förändring?

Timmen gick fort, men/och jag tror att vi hann med en hel del. 🙂

Selfien tog jag i trappan upp till föreläsningssalen under föreläsningen efter mig. Trapphuset påminner mig om Eschers grafik. Kanske finns det någon symbolik att hämta i det? Förhoppningsvis var seminariet tänkvärt och belysande men inte förvirrande.

Escher: Convex and Concave

Escher: Convex and Concave

 

Escher Staircase

Escher Staircase

Jag, och många med mig, slungas mellan hopp och förtvivlan när man resonerar kring klimatfrågor. Å ena sidan så har det verkligen tagit fart i rätt riktning. Och det på ett mycket mer genomarbetat och seriöst sätt än förra gången för ett par år sedan, med tex näringslivets hållbarhetsarbete, insikter hos beslutsfattare, teknologiska framsteg och ekonomiska incitament (tex priset på solceller).

Å andra sidan visar vetenskapen på att situationen (föga förvånande) är ännu mer allvarlig än vad politiker och andra beslutsfattare tycks tro. Trots att människans utsläpp av koldioxid har planat ut så accelererar koncentrationen i luften. Temperaturen ökar, Havsnivån stiger, glaciärerna smälter, havens försurning fortsätter…

Jag tror att jag tar och avslutar med några visdomsord från Parisavtalet:


Recognizing that climate change represents an urgent and potentially irreversible threat to human societies and the planet and thus requires the widest possible cooperation by all countries, and their participation in an effective and appropriate international response, with a view to accelerating the reduction of global greenhouse gas emissions,

Acknowledging that climate change is a common concern of humankind, …

/Martin

Medverkar i barnprogram på UR

Idag har jag varit tillbaka i en studio med green screen, chroma key, på SVT. Detta under UR:s inspelning av ett kommande barnprogram som kommer att sändas i tre delar.

Programmet heter Total Global och handlar om tre av de sjutton globala målen, (SDG, Sustainable Development Goals). Det är Klimatförändringar, Fattigdom och Jämlikhet. Det kommer att sändas under hösten på Barnkanalen, under UR:s tablå och på UR Play.

Programmet bygger på en quiz där barn som resonerar och efter en stund rådfrågar olika forskare och experter. Jag är en av dessa sju experter och forskare.

Några av frågorna jag besvarade och ungefärliga svar:

Är det farligt med ett varmare klimat på jorden?

En del kanske resonerar som att ”vad spelar det för roll om det blir en eller två grader varmare?” Men när man pratar om temperaturen och klimat så gör nån grad hit eller dit väldigt stor skillnad. Det förändrar klimatet på jordklotet. Under en istid är det mellan tre och fem grader kallare, så vill man jämföra det med något så kan man se det som en halv till en istid, men åt andra hållet. Det är stora förändringar.

Jag resonerar kring översvämningar, stormar, värmeböljor, förändrade livsmiljöer för växter och djur, havsnivån höjs pga smältande isar, försurning av havet.

Vilka drabbas hårdast av klimatförändringarna?

Hårdast och mest drabbas förmodligen dom som redan är mest utsatta. Så folk som lever på gränsen i områden där det är dåliga skördar eller missväxter, ställen där man inte har så mycket ekonomi och där man inte har råd att flytta på sej nån annanstans eller köpa det skyddet man skulle behöva, så om det kommer en storm där eller blir en översvämning eller blir missväxt då har man begränsade inga resurser att ta av. De som har bidragit minst till att det är klimatförändringar drabbas förmodligen först och hårdast.

Men det är inte bara så för att vi bor i ett rikt land att vi går fri från konsekvenser, det kommer att kosta oss också. Och det märks här också men först och värst för dom som redan är hårt utsatta.

Var märks klimatförändringarna mest?

Mest märker vi av klimatförändringarna i den arktiska miljön, alltså kring syd- och nordpolen. Det är här som vi redan idag ser de största förändringarna av temperaturer. Och när de landbaserade glaciärerna värms upp och smälter så påverkar det dels havsnivån, dels havsströmmarna.

Och många människor, främst i Asien, är beroende av att glaciärerna i bergen smälter lagom mycket, dels för energi, dels kanske främst som dricksvatten och för produktion av livsmedel, mat. Och nu accelererar avsmältningen. Men om det inte snöar lika mycket som det smälter, och på rätt ställen, så kommer vattnet att sina, ta slut. Det kan ligga många år fram i tiden, men det är oroväckande i samband med att det är så många som är beroende av glaciärvattnet, det är svårt att ersätta det.

Vad ligger bakom de största utsläppen av växthusgaser?

Den största källan till klimatförändringarna är utsläppen av växthusgasen, koldioxid, metan, lustgas och freoner. Koldioxid bildas när vi bränner olja kol och gas, fossila bränslen. Och vi använder det överallt; för att transportera oss, för att värma våra hus för att få elektricitet och för jordbruken. Till alla dom där bra sakerna, som gör att vi lever och har det bra, använder vi energi som ger utsläpp av mer växthusgaser i atmosfären.

Hur ska växthusgaserna i atmosfären minska?

Det cirkulerar stora mängder koldioxid, helt naturligt,  i atmosfären. Och växthuseffekten behövs, utan växthusgaser skulle jorden vara en frusen planet. Men vi människor har under lång tid, dels genom skogsskövling, dels genom användandet av fossilt kol, ökat på mängden växthusgaser i atmosfären. Det gör att det blir allt varmare och att såväl värmeböljor som skyfall blir vanligare. Vi måste givetvis minska mängden växthusgaser vi tillför atmosfären. Sluta att använda energi från kol, gas och olja som släpper växthusgasen koldioxid, alltså från flyg, bilar, industrier…

På sikt måste vi också ta bort växthusgaser. Det kan vi tex göra genom att ta hjälp av naturen, tex genom fotosyntesen. 

För att fortsätta klara det här som vi vill ha…vi vill ha transporter, värme, energi, livsmedel… så måste vi skapa energi på nåt annat sätt. Det är då nya energikällor som vindkraft och solenergi, vågenergi… det finns massor energi som snurrar runt i atmosfären. Egentligen i dagligt tal i samband med väder… och det finns där och ärligt talat det är alldeles gratis. Det finns i överflöd. Det finns tiotusen gånger mer än vad vi behöver, men vi behöver bygga upp ett nytt system där vi får få energi från…solcellerna, vindkraftverken och alla dom sakerna som plockar ut den här energin som finns gratis i atmosfären. Och för många människor som är fattiga och utsatta dom bor i områden där det finns gott om t ex solenergi eller vågenergi eller för den delen vindkraft. Det går att lösa. Idag kan vi ju tanka bilen i Kiruna med olja som man ha tankat upp från Saudiarabien en kilometer ner i marken. Så kan man göra på det sättet så nog ska vi klara det här med förnybar energi. Det är inte på nåt sätt omöjligt.

/Martin

Ovanligt varmt på Grönland

Bilden nedan visar temperaturanomali, dvs hur mycket varmare eller kallare det är jämfört med vad det brukar vara så här års.

Som synes så är det en veritabel värmebölja på Grönland just nu. Det är mellan 10° och 20°C varmare än normalt. Mätt i vanlig temperatur så innebär detta att det är mellan -5° och +5°. Någon kanske tycker att det är vintrigt nog, men det är alltså, för årstiden, mycket varmt.

Temperaturanomali 12 april 2016. Grafik från Climate Reanalyzer.

Temperaturanomali 12 april 2016. Grafik från Climate Reanalyzer.

Vad betyder det här? Jo dels att glaciärerna smälter, dels att det inte lagras så mycket kyla i dem som de behöver för att undvika att smälta när det snart blir sommar.

Är det förvånande? Nej, egentligen inte.

Kommer det att få konsekvenser? Ja. Det bidrar inte bara till en fortsatt avsmältning utan även till en accelererad avsmältning.

Det gör också att mer smältvatten rinner ut över Atlanten, vilket i sin tur bidrar till fortsatt ”stratifiering” av havet. Stratifiering betyder att det bildas olika lager/skikt av vatten som inte blandas. Detta gör i sin tur att Golfströmmen, som förvisso är varm, men också är salt, pressas in under det söta smältvattnet vilket påverkar avkylningen av Golfströmmen och djuphavsbildningen av havsströmmar.

Kort sagt, det är inge vidare. Men det händer ändå.

/Martin

Gissa vad sajten Sportvader.se handlar om!

Vi har alla utövat någon form av sport eller idrott som har krävt anpassning till rådande väder. Vare sig utomhus eller från soffan. Och det är inte sällan som vädret ställer till det eller på något annat sätt har en avgörande betydelse för utgången.

Givetvis påverkas sporter som segling och skidåkning av vädret. Men även fotboll, löpning, cykel, trav och friidrott påverkas. Såväl arrangörer som utövare, både elit, motionär och åskådare, måste förhålla sig till vädret.

Dessutom presterar vi själva, och eliten, olika vid olika vädertyper. För alla som är det minsta intresserade av resultat och statistik så är vädret en inte helt oväsentlig faktor.

Därför har vi påbörjat arbetet med en sajt som samlar väder och sport under samma paraply. Vi börjar med fotboll och Allsvenskan.

/Martin

PS. Det var egentligen inte meningen att denna artikel skulle publiceras förrän om några dagar när vi går live med sajten. Jag hade dock artikeln uppe parallellt med en annan artikel som var den som jag egentligen skulle publicera på en annan sajt (http://klimathuset.se/att-odla-energi-i-havet/). Nu är båda publicerade. 🙂 DS.

Att odla energi i havet

DN publicerar idag en artikel om hur man gör försök med att göra biogas av sjöpung som man odlar i havet utanför Tjörn.

20160409_dnInte nog med att man kan använda dem som råvara för biobränsle, genom att skörda dem plockar man även ut fosfor och kväve ur havet.

De växer snabbt och man kan använda samma utrustning som vid musselodling för att skörda dem.

/Martin

Värme och regn på väg in

Sådär, då var det ordentlig vår. Och varmare kommer det att bli. Redan under måndagen, men framför allt på tisdag då mild luft strömmar in med sydvästliga vindar.

På tisdag kommer det att bli mellan 15 och 20 grader på många platser i Blekinge, Småland och Östergötland, dvs typ östra Götaland. Öland och Gotland får också en beskärd del, men havet håller fortfarande nere temperaturerna något.

Och tidigt på onsdag så blir det regn, och det i så gott som hela landet utom norra Norrbotten. Blötsnö i södra Norrbotten och Jämtlandsfjällen.

Sedan då? Jo fortsatt ostadigt, dvs någon dag med sol, men lika säkert även moln och regn någon dag senare. Det är ju april.

/Martin