Archive - april 2016

Idag har jag varit tillbaka i en studio med green screen, chroma key, på SVT. Detta under UR:s inspelning av ett kommande barnprogram som kommer att sändas i tre delar.

Programmet heter Total Global och handlar om tre av de sjutton globala målen, (SDG, Sustainable Development Goals). Det är Klimatförändringar, Fattigdom och Jämlikhet. Det kommer att sändas under hösten på Barnkanalen, under UR:s tablå och på UR Play.

Programmet bygger på en quiz där barn som resonerar och efter en stund rådfrågar olika forskare och experter. Jag är en av dessa sju experter och forskare.

Några av frågorna jag besvarade och ungefärliga svar:

Är det farligt med ett varmare klimat på jorden?

En del kanske resonerar som att “vad spelar det för roll om det blir en eller två grader varmare?” Men när man pratar om temperaturen och klimat så gör nån grad hit eller dit väldigt stor skillnad. Det förändrar klimatet på jordklotet. Under en istid är det mellan tre och fem grader kallare, så vill man jämföra det med något så kan man se det som en halv till en istid, men åt andra hållet. Det är stora förändringar.

Jag resonerar kring översvämningar, stormar, värmeböljor, förändrade livsmiljöer för växter och djur, havsnivån höjs pga smältande isar, försurning av havet.

Vilka drabbas hårdast av klimatförändringarna?

Hårdast och mest drabbas förmodligen dom som redan är mest utsatta. Så folk som lever på gränsen i områden där det är dåliga skördar eller missväxter, ställen där man inte har så mycket ekonomi och där man inte har råd att flytta på sej nån annanstans eller köpa det skyddet man skulle behöva, så om det kommer en storm där eller blir en översvämning eller blir missväxt då har man begränsade inga resurser att ta av. De som har bidragit minst till att det är klimatförändringar drabbas förmodligen först och hårdast.

Men det är inte bara så för att vi bor i ett rikt land att vi går fri från konsekvenser, det kommer att kosta oss också. Och det märks här också men först och värst för dom som redan är hårt utsatta.

Var märks klimatförändringarna mest?

Mest märker vi av klimatförändringarna i den arktiska miljön, alltså kring syd- och nordpolen. Det är här som vi redan idag ser de största förändringarna av temperaturer. Och när de landbaserade glaciärerna värms upp och smälter så påverkar det dels havsnivån, dels havsströmmarna.

Och många människor, främst i Asien, är beroende av att glaciärerna i bergen smälter lagom mycket, dels för energi, dels kanske främst som dricksvatten och för produktion av livsmedel, mat. Och nu accelererar avsmältningen. Men om det inte snöar lika mycket som det smälter, och på rätt ställen, så kommer vattnet att sina, ta slut. Det kan ligga många år fram i tiden, men det är oroväckande i samband med att det är så många som är beroende av glaciärvattnet, det är svårt att ersätta det.

Vad ligger bakom de största utsläppen av växthusgaser?

Den största källan till klimatförändringarna är utsläppen av växthusgasen, koldioxid, metan, lustgas och freoner. Koldioxid bildas när vi bränner olja kol och gas, fossila bränslen. Och vi använder det överallt; för att transportera oss, för att värma våra hus för att få elektricitet och för jordbruken. Till alla dom där bra sakerna, som gör att vi lever och har det bra, använder vi energi som ger utsläpp av mer växthusgaser i atmosfären.

Hur ska växthusgaserna i atmosfären minska?

Det cirkulerar stora mängder koldioxid, helt naturligt,  i atmosfären. Och växthuseffekten behövs, utan växthusgaser skulle jorden vara en frusen planet. Men vi människor har under lång tid, dels genom skogsskövling, dels genom användandet av fossilt kol, ökat på mängden växthusgaser i atmosfären. Det gör att det blir allt varmare och att såväl värmeböljor som skyfall blir vanligare. Vi måste givetvis minska mängden växthusgaser vi tillför atmosfären. Sluta att använda energi från kol, gas och olja som släpper växthusgasen koldioxid, alltså från flyg, bilar, industrier…

På sikt måste vi också ta bort växthusgaser. Det kan vi tex göra genom att ta hjälp av naturen, tex genom fotosyntesen. 

För att fortsätta klara det här som vi vill ha…vi vill ha transporter, värme, energi, livsmedel… så måste vi skapa energi på nåt annat sätt. Det är då nya energikällor som vindkraft och solenergi, vågenergi… det finns massor energi som snurrar runt i atmosfären. Egentligen i dagligt tal i samband med väder… och det finns där och ärligt talat det är alldeles gratis. Det finns i överflöd. Det finns tiotusen gånger mer än vad vi behöver, men vi behöver bygga upp ett nytt system där vi får få energi från…solcellerna, vindkraftverken och alla dom sakerna som plockar ut den här energin som finns gratis i atmosfären. Och för många människor som är fattiga och utsatta dom bor i områden där det finns gott om t ex solenergi eller vågenergi eller för den delen vindkraft. Det går att lösa. Idag kan vi ju tanka bilen i Kiruna med olja som man ha tankat upp från Saudiarabien en kilometer ner i marken. Så kan man göra på det sättet så nog ska vi klara det här med förnybar energi. Det är inte på nåt sätt omöjligt.

/Martin