Urvattnat slutdokument från Riomötet
Rio de Janeiro (TT:s utsände)
Världens länder har enats om ett slutdokument på FN:s möte om hållbar utveckling i Rio de Janeiro – men innehållet är urvattnat enligt många. Det är en kompromiss, säger biståndsminister Gunilla Carlsson. EU har haft höga ambitioner, men det finns en ovilja i många delar av världen att fatta multilaterala beslut, fortsätter hon.
Dokumentet, som godkänts av alla 193 länder i FN-familjen, bekräftar de överenskommelser som gjorts vid två tidigare världsmöten om miljö och hållbar utveckling, i Rio 1992 och Johannesburg 2002, men innehåller inga nya stora åtaganden. Målet har varit en text som alla kan anta, säger Björn Andersson, Sveriges chefsförhandlare.
Han påpekar att dokumentet ännu inte är formellt antaget. Detta sker på fredag, då statsminister Fredrik Reinfeldt ska tala för Sveriges räkning.
Trots att texten är något urvattnad lyckades dock EU få igenom skrivningar om att världens länder ska arbeta för en grön ekonomi, för utbyggnad av hälsoprogram, och för att minska fattigdomen i världen. Hotet mot klimatet, den biologiska mångfalden, skogarna och oceanerna ska också mötas med “kraftfulla” åtgärder.
Efter 2015 ska dessutom länderna anta någon form av hållbarhetsmål. Dessa ska ersätta milleniemålen från 2000. Däremot avsätts inga nya pengar för att nå målen. Fast själva genomförandet av alla åtgärder kostar givetvis stora summor – om man genomför dem, säger Björn Andersson.
Föga förvånande är så gott som samtliga miljöorganisationer djupt kritiska till det liggande förslaget. Lasse Gustavsson, naturvårdschef på WWF International skräder inte orden: Vi trodde att det här skulle handla om framtiden. Men nu förbinder sig inte länderna till någonting. Nu har vi haft en process i två års tid som förefaller meningslös. Varför kallar man hit tiotusentals människor för detta?
Gunilla Carlsson tycker ändå att mötet har varit värt besväret. Rent koldioxidmässigt och ekonomiskt har det förstås kostat en del. Men Rio har ändå introducerat många nya frågeställningar, exempelvis i energifrågan. Man får se mötet som en anhalt på vägen mot en mer hållbar värld, säger hon.
Roland Johansson/TT