Archive - 2012

Urvattnat slutdokument från Riomötet

Urvattnat slutdokument från Riomötet

Rio de Janeiro (TT:s utsände)

Världens länder har enats om ett slutdokument på FN:s möte om hållbar utveckling i Rio de Janeiro – men innehållet är urvattnat enligt många. Det är en kompromiss, säger biståndsminister Gunilla Carlsson. EU har haft höga ambitioner, men det finns en ovilja i många delar av världen att fatta multilaterala beslut, fortsätter hon.

Dokumentet, som godkänts av alla 193 länder i FN-familjen, bekräftar de överenskommelser som gjorts vid två tidigare världsmöten om miljö och hållbar utveckling, i Rio 1992 och Johannesburg 2002, men innehåller inga nya stora åtaganden. Målet har varit en text som alla kan anta, säger Björn Andersson, Sveriges chefsförhandlare.

Han påpekar att dokumentet ännu inte är formellt antaget. Detta sker på fredag, då statsminister Fredrik Reinfeldt ska tala för Sveriges räkning.

Trots att texten är något urvattnad lyckades dock EU få igenom skrivningar om att världens länder ska arbeta för en grön ekonomi, för utbyggnad av hälsoprogram, och för att minska fattigdomen i världen. Hotet mot klimatet, den biologiska mångfalden, skogarna och oceanerna ska också mötas med “kraftfulla” åtgärder.

Efter 2015 ska dessutom länderna anta någon form av hållbarhetsmål. Dessa ska ersätta milleniemålen från 2000. Däremot avsätts inga nya pengar för att nå målen. Fast själva genomförandet av alla åtgärder kostar givetvis stora summor – om man genomför dem, säger Björn Andersson.

Föga förvånande är så gott som samtliga miljöorganisationer djupt kritiska till det liggande förslaget. Lasse Gustavsson, naturvårdschef på WWF International skräder inte orden: Vi trodde att det här skulle handla om framtiden. Men nu förbinder sig inte länderna till någonting. Nu har vi haft en process i två års tid som förefaller meningslös. Varför kallar man hit tiotusentals människor för detta?

Gunilla Carlsson tycker ändå att mötet har varit värt besväret. Rent koldioxidmässigt och ekonomiskt har det förstås kostat en del. Men Rio har ändå introducerat många nya frågeställningar, exempelvis i energifrågan. Man får se mötet som en anhalt på vägen mot en mer hållbar värld, säger hon.

Roland Johansson/TT


				
	

Bäst midsommarväder på torsdag -och fredag

Som jag skrev i en tidigare blogg så skulle vädret stabiliseras framåt midsommar. Jag skrev också att jag om jag fick välja en väderdag att fira midsommar på så skulle det vara på fredag. Jag vill förtydliga mig lite nu när horisonten kommit närmare och detaljerna framträder lite bättre.

Undantaget nordligaste Sverige så är torsdagen den bästa dagen för midsommarfirande sett till vädret. Då, i morgon torsdag, har vi ett stort högtryck över Skandinavien. Det kommer dock att vara en del moln över Lappland, Norrbotten och Västerbotten och det kan även förekomma lite lätt regn där.

På fredag, dvs midsommarafton, är det bättre väder i norr, men å andra sidan så blir det lite sämre i söder. En front med såväl moln som tidvis lite kraftigare regn drar under midsommarafton in över landets sydvästra delar. Det ger regn av och till i Skåne, Blekinge, Halland, Västergötland, södra Småland… under eftermiddagen. Under kvällen rör sig fronten så sakteliga vidare norrut och österut över Götaland och sydvästra Svealand.

Fortfarande en del moln och kring 15 grader i norra Lappland, Norrbotten och Västerbotten. Och förutom moln så ser det alltså ut att bli regn av och till i sydvästra Götaland.

Så det är lite ge och ta.

Nu har jag mest talat om regn och var det är ostadigt väder. Men däremellan är det, vilket är största delen av landet, ser det ut att bli bra väder till midsommar. Omkring 20 grader och solsken från  Jämtland/Ångermanland till Småland/Öland/Gotland. Det är inte så illa!

I synnerhet inte med tanke på hur vädret varit hittills i sommar. Eller hur det kommer att vara dagarna efter midsommar. Det ser ut som om högtrycket passar rätt bra in på midsommar. Men det hade varit lite bättre att fira under sommarsolståndet, dvs på torsdag. Om man bor i Götaland och vill äta middag ute så skall man passa på i kväll och i morgon torsdag.

/Martin

Tyfon drar över Honshu

Tokyo (TT-AFP)

En kraftfull tyfon förde med sig stora mängder regn och kraftiga vindar då den på tisdagen svepte in över den japanska ön Honshu. Tyfonen, vid namn Guchol, nådde land strax söder om staden Osaka vid 10-tiden svensk tid, och väntades passera Tokyo vid 17-tiden, enligt Japans meteorologiska myndighet.

Regn och vindar väntades öka ytterligare, enligt myndigheten.

Över 10 000 människor i staden Ishinomaki, som förra året drabbades av jordbävningen och den efterföljande tsunamin, har uppmanats att söka sig till högre platser. I staden Nachikatsuura, 40 mil sydväst om Tokyo, har de 1 600 invånarna uppmanats att lämna sina hem på grund av jordskredsrisk.

Drygt 400 in- och utrikesflyg ställdes in på grund av de starka vindarna.

Kraftfull tyfon mot Japan

Tokyo (TT-AFP)

En kraftfull tyfon med stora mängder regn och kraftiga vindar väntas nå västra Japan i dag.

Runt 200 inrikesflyg har ställts in på grund av de starka vindarna, och i staden Nachikatsuura, 40 mil sydväst om Tokyo, har de 1 600 invånarna uppmanats att lämna sina hem på grund av jordskredsrisk.

Tyfonen har fått namnet Guchol, vilket betyder gurkmeja på ett mikronesiskt språk. Med vindar på upp till 180 kilometer i timmen väntas tyfonen röra sig över den japanska huvudön Honshu på onsdag morgon.

Tyfonen har nu nått kusten, enligt AFP som citerar vädertjänsten i Japan. Över 10 000 människor i Ishinomaki har uppmanats att söka sig till högre platser. Staden ligger i det område som drabbades av jordbävningen och tsunamin i fjol.

Hur bra är väderprognoserna? Del 2

Av Anders Persson

Svårigheterna att bedömda vad som är bra och dåliga väderprognoser kompliceras av att meteorologen inte så sällan utfärdar olika prognoser i samma väderläge – och detta av goda skäl.

En typisk vädersituation i början på vintern: låga moln över snötäckt mark håller temperaturen ett par grader ovanför noll. Lättar molnen norrifrån sjunker temperaturen till flera grader under noll. Att beräkna hur mycket temperaturen sjunker är ett inte alltför lätt fysikaliskt problem. Men moderna datamaskinsprogram är utformade just för att göra detta med information om tiden på dygnet, om marken är täckt med snö, snöns beskaffenhet, vindens styrka och hur fort temperaturen avtar högre upp i atmosfären.

Säg att temperaturen väntas sjunka till -6°C. Utifrån sin erfarenhet av vädret och datorsystemet kan meteorologerna sedan modifiera detta uppåt eller neråt, men detta är inte deras viktigaste roll. Den är att ställa den fråga som datorsystemen ännu har svårt att formulera: – Kommer det att klarna upp??

Ty kanske håller nordvinden på att avta? Kanske finns det vädersystem längre söderut som vuxit till och bromsar vädersystem från norr? Detta kan avspegla sig att olika datorsystem ger olika prognoser.

Låt oss anta att chansen att molnen ska lätta och temperaturen falla till -6°C är lika stor som att molnen inte lättar och temperaturen stannar vid +2°C.

Detta ställer meteorologerna inför tre möjligheter att presentera en prognos:

1. Chansa, det vill säga kasta krona eller klave och sätta +2°C eller -6°C. Har meteorologerna tur så blir det en perfekt prognos, har de otur är den 8 grader fel! Detta är inte bra för deras anseende i synnerhet hos de statistiker som har att utvärdera deras prognosskicklighet. Som deras utvärderingssystem fungerar matematiskt är det bättre att sätta ett värde mittemellan dvs -2°C. Det är aldrig rätt, men å andra sidan aldrig hemskt fel heller. I det långa loppet är denna strategi bättre för meteorologen än att chansa.

2. Men det är problem med denna medelvärdesprognos. För det första kommer temperaturen bara vara -2°C en mycket kort stund om det alls klarnar upp. För det andra så är det inte helt en fråga om slumpen om meteorologerna föredrar +2°C eller -6°C. Ty sätter de +2°C och det blir -6°C verkar det som om de inte vet vad som försiggår i atmosfären, en hel del människor drabbas dessutom hårt om de blir överraskade av ett så stor temperaturfall.

Å andra sidan sätter meteorologerna -6°C och det blir +2°C har meteorologerna åtminstone visat att de inte varit lata utan ansträngt sig. Dessutom har prognosen sänt ut en signal att ett temperaturfall är troligt. För många är det bättre att bli varnade lite för ofta än för lite. Både med tanke på allmänhetens behov och på deras eget anseende är det kanske bättre att meteorologerna sätter -6°C eller -5°C.

3. Men det ideala är om de kan kommunicera direkt med dem som är i behov av råd. Meteorologerna kan då säga att det är lika stor chans att det klarnar upp och blir kallt som att inget förändras. Denna 50-50 information kan framstå som ganska värdelös, meteorologernas uppgift är ju att tala om ”hur det ska bli”.

Men i praktiken kan denna “värdelösa” prognos vara ytterst matnyttigt för beslutsfattare. De som har just fått in en leverans med tomater vet att det är 50% risk att de förstörs om de står kvar ute. Alltså bör de skaffas under tak. Den som håller på att ordna en ishockeybana vet att det ar bäst att hålla frostapparaten i gång, det är 50% risk att temperaturen fortsätter att vara över isen smältpunkt.

Samma principer kan meteorologerna följa när sannolikheten inte är 50-50 utan kanske 30-70 eller 70-30. Med 70% risk för att det blir frost är det ju självklart att tomaterna ska räddas in i värmen. Men han som håller på att frysa en ishockeybana kanske tycker att risken är värd att ta att stänga av frostmaskinen och låta Naturen göra jobbet.

Så samma vädersituation, men (minst) tre olika prognoser. Det är inte lätt att bedöma meteorologernas skicklighet i det läget! Men det går och det finns kanske tillfälle att återkomma till detta.

/Anders Persson

Det kunde varit midsommar

Vädret just nu är väl ingen höjdare precis om man tänker sig att man skall fira en tradition som midsommar. Vad har vi just nu? En gnutta sol då och då, men desto mer av moln och regn. Och på det temperaturer mellan tio och tjugo grader.

Men om ni inte gillar vädret just nu (och det är det många som inte gör), betänk då att vädret vi har idag lika gärna skulle kunnat inträffa på fredag. Det är inte långt kvar dit och lågtrycken följer sina egna mönster, inte vår almanacka.

Idag, till viss del i morgon och på tisdag blir det fortsatt regn och rusk. Lågtrycken står bokstavligen som spön i backen. Men det förändras.

Med början på onsdag och framför allt på torsdag och fredag så präglas vädret av högtryck istället för lågtryck. Det skall förhoppningsvis kunna lyfta såväl vädret som humöret till andra skyar.

Det ser ut att bli “bra” väder dagarna innan och på midsommar. Mest uppehåll, soligt, svaga till måttliga vindar och temperaturer kring 20 grader. Om solen ligger på och det är vindstilla så kan det stundtals kanske upplevas som varmt.

(Men/och på lördag blir det ostadigt igen).

På torsdag är det är sommarsolstånd. Det kommer att vara okay väder då med. Men om jag var tvungen att välja en dag denna vecka då det ser ut att bli bäst väder för att fira midsommar, då skulle jag välja fredag.

Trevlig midsommar. Kanske inte kanonväder enligt alla, men i alla fall bra mycket bättre än vi har just nu.

/Martin

Hur bra är väderprognoserna?

Här kommer ännu en artikel skriven av Anders Persson, forskare på ECMWF. Anders har tidigare skrivit om Corioliskraften, Lagrangepunkter och varför roterande rymdskepp inte är någon bra idé (sök på Anders Persson i sökfältet till höger). Här kommer en lite mer jordnära betraktelse av varför olika personer kan ha vitt skilda åsikter om kvalitén på väderprognoser.

Av Anders Persson

Inte ens med den mest avancerade matematik eller statistik kan man objektivt och entydigt avgöra vad som är bra och dåliga väderprognoser – det kan bara du själv!

Pelle och Patrik följer uppmärksamt väderprognoserna; Pelle är en typisk lantbrukare medan Patrik basar för ett konstgalleri med utomhusutställningar som specialitet.  De har helt olika uppfattningar om kvaliteten hos de meteorologiska prognoserna – men båda deras uppfattningar är riktiga!

Lantbrukaren Pelle är inte helt nöjd med väderprognoserna: ”–Prognoserna för regn slår ofta inte in!” Patrik däremot är mycket nöjd: ”–När det regnar har meteorologerna nästan alltid varnat för det!”

Man kan tro att de båda inte tagit del av väderrapporterna med tillräcklig uppmärksamhet. Nej, tvärtom: de för båda omsorgsfull statistik över prognoserna och det efterföljande vädret. När de ritar en tabell över de sista dryga tre månadernas utfall blir tabellerna identiska (se tabellen nedan). Hur kan de då dra så helt olika slutsatser?

Jo, Pelle vill som lantbrukare veta om han ska koppla på konstbevattningen eller andra åtgärder om det inte regnar. Men bara drygt hälften av meteorologernas regnprognoser slår in (25 av 45).

Patrik däremot är rädd för att placera konstverk utomhus om det skulle bli regn. Han är nöjd med att i drygt 80% av de tillfällen som det kommer regn (25 av 30) så har meteorologerna varnat honom.

Så båda har rätt på sitt sätt, utifrån sin utgångspunkter. Att det blir så här paradoxalt beror ytterst på att meteorologer av tradition (i de flesta länder) tenderar att överprognosera regn. Det är bättre att då och då varna i onödan än att missa ett regn. Detsamma gäller för andra vädertyper som hård vind, frost, åska etc. I ovanstående exempel, som inte avspeglar förhållandena i något speciellt land, nämns ”regn” 45 gånger under en 100-dygnsperiod medan det uppträder bara 30 gånger.

Detta att olika grupper inom befolkningen har olika slags beslut att ta påverkar hur de uppskattar eller inte uppskattar de allmänna prognoserna. Detta kan vändas på huvudet som skedde i USA på 1930-talet. Den första kommersiella vädertjänsten grundades i Kalifornien av en meteorolog Ervin Krick som snabbt gjorde sig beryktad för sina konstiga prognoser. Bara det dök upp ett moln på den kaliforniska himlen varnade Krick en del av sina kunder för regn. Men till andra kunder kunde han lova torrt väder trots att himlen var fylld av tunga svarta moln.

Pengarna flöt in till Kricks vädertjänst. Man kan undra varför? Jo, förra gruppen utgjordes av Hollywood som ogärna ville släpa sin utrustning och stjärnor ut på prärien om det fanns den minsta risk för regn. Den senare gruppen utgjordes av vattenindustrin i det kroniskt torra Kalifornien. Denna ville, inför ett förestående regn ogärna släppa ut vatten från sina bassänger om det inte var säkert att det skulle bli regn.

Det är ingen konst att producera oändlig mängd statistik över väderprognosernas ”träffsäkerhet”, men til syvende og sidst är det du konsument av väderprognoser som avgör om de är bra eller dåliga i den mån de hjälper dig att ta kloka beslut.

(Siffror i ovanstående exempel är fiktiva och avspeglar inte träffsäkerheten hos någon speciell vädertjänst)

/Anders Persson

Njut av vädret fram till Midsommar

Först ett stort tack till alla som bidragit med sina erfarenheter kring hur ni surfar väder som förra bloggen handlade om. Det är både värdefullt för oss att veta och värdefullt för nya och gamla besökare att dela erfarenheter kring hur man använder sajten.

Sedan en liten fundering kring vädret kommande vecka. Vädret har ju varit ostadigt hittills och ju närmare Midsommar vi kommer desto mer intressant blir vädret för såväl den dagen som för att att summera hela månaden. Kommer det något högtryck? Blir det varmare? Är det solsäkert någonstans?

Jag sammanfattar det i tre ord; 20, Regn och Sol.

Temperaturen stiger något, men det är så lite så man kan sammanfatta det med 15 till 20 grader över större delen av landet (i fjällen och några mil öster om fjällkedjan är det lite svalare). På tisdag och onsdag nästa vecka så advekteras (förflyttas) lite varmare luft upp över Östersjön, men det berör bara kortvarigt östra Götaland och östra Svealand.

Det kommer att vara ömsom sol och ömsom regn kommande vecka. Lufttrycket pendlar mellan 1010 och 1015 hPa. Inget stort och mäktigt högtryck, men inte heller bara djupa lågtryck. Nederbörden har främst en dygnsvariation som gör att det regnar främst om eftermiddagarna. Men på många platser går det flera dagar utan regn och det är istället sol och lätta moln som dominerar.

Det är större sannolikhet för sol om förmiddagar och sent på kvällen än mitt på dagen. På nätterna kan det bildas dimma som ligger kvar under morgontimmarna. Kustområdena får mer sol än inlandet.

Många skulle säga att det är kass väder, men många tycker faktiskt att det har varit, är och kommer att bli riktigt bra väder. Inte för varmt och inte för torrt. Många som i vanliga fall vill ha sol och värme sitter fortfarande på kontor och andra arbetsplatser inomhus. Då är det skönt att det varken är för kvavt inne eller lockande badväder ute.

Så passa på att njut. Vem vet, slutet av juni, juli och augusti kanske bjuder på högtryck med betydligt mer sol och värme. 😉

/Martin

Hur surfar du väder?

Vi som arbetar med Klart.se strävar efter att göra den så användarvänlig som möjligt. Vi utgår från bra prognoser som uppdateras allteftersom vi får in nya rapporter och så presenterar vi detta på ett logiskt och begripligt sätt.

Det finns mycket data man kan presentera och det är lätt att lockas av att lägga ut mycket information för att ni besökare själva skall kunna välja vad och hur ni vill se den. Men det är en avvägning. Mycket data och en massa detaljer gör att det lätt bli “information overflow”, all data och alla valmöjligheter gör att det blir svåröverskådligt.

Det gäller att hitta en balans utan att för den skull göra det för minimalistiskt.

Så till min ursprungliga fråga: Hur konsumerar ni besökare väderinformationen? Har ni sparat snabblänkar till “ikonvädet” för er favoritort eller börjar ni med att kolla in luftrycket på väderkartorna? Klickar ni er fram för från förstasidan via länssidor eller går ni direkt på specialprognoser som Kustvädret? Eller är det så att ni först kollar bilder som folk har laddat upp?

Själv börjar jag med Lufttrycket (under fliken Väderkartor) för att få en överblick. Därefter ökar jag detaljrikedomen via de andra väderkartorna. Sedan kollar jag min/max-temperaturerna på den ort som jag är intresserad av, därefter klickar jag på Timme-för-timme, sedan Utökad…

Men som sagt var: Hur gör du? Saknar ni något och är det något ni skulle vilja ändra på?

/Martin

När kommer Högtrycket?

När blir det bra väder? När kommer högtryck och sommarvärme?

Alltså inte bara vanligt svensk sommarväder, utan riktigt fint sommarväder? Jag har fått frågan ett par gånger nu de senaste veckorna. Sommaren skulle ju bli varm enligt långtidsprognoserna.

I och för sig så var det ju rätt så bra väder igår, men nu?

Jo, det växlar. Idag (lördag) är det bra väder bland annat i östra Götaland och ett par mil in från södra Norrlandskusten. Samtidigt regnar det på många andra platser. Så kommer det att fortsätta. Okay eller bra väder på vissa platser, regn på andra.

Jag känner mig naturligtvis nödgad att reservera mig för att vi alla har olika uppfattning om vad som är bra respektive dåligt väder. Men regn och tio grader i juni måste man väl ändå få kalla dåligt väder? Fattas bara att det börjar blåsa.

Även i Frankrike, Tyskland och Spanien (mfl länder i västra delen av Europa) är det svalare än vanligt så här års.

Så var finns värmen? Jo kring Medelhavet och över Ryssland.

Skall det vara så här länge? Överlag så pendlar temperaturerna mellan tio och tjugo grader kommande vecka. Och det kommer fortsätta att vara lokala regnskurar. Men också en del solsken. Det stora Högtrycket lyser dock med sin frånvaro. Jag ser en svagt stigande trend avseende temperaturen här hemma i Sverige.

Det kunde varit bättre. Men det kunde faktiskt även varit sämre.

/Martin