Hur bra är väderprognoserna? Del 2

Av Anders Persson

Svårigheterna att bedömda vad som är bra och dåliga väderprognoser kompliceras av att meteorologen inte så sällan utfärdar olika prognoser i samma väderläge – och detta av goda skäl.

En typisk vädersituation i början på vintern: låga moln över snötäckt mark håller temperaturen ett par grader ovanför noll. Lättar molnen norrifrån sjunker temperaturen till flera grader under noll. Att beräkna hur mycket temperaturen sjunker är ett inte alltför lätt fysikaliskt problem. Men moderna datamaskinsprogram är utformade just för att göra detta med information om tiden på dygnet, om marken är täckt med snö, snöns beskaffenhet, vindens styrka och hur fort temperaturen avtar högre upp i atmosfären.

Säg att temperaturen väntas sjunka till -6°C. Utifrån sin erfarenhet av vädret och datorsystemet kan meteorologerna sedan modifiera detta uppåt eller neråt, men detta är inte deras viktigaste roll. Den är att ställa den fråga som datorsystemen ännu har svårt att formulera: – Kommer det att klarna upp??

Ty kanske håller nordvinden på att avta? Kanske finns det vädersystem längre söderut som vuxit till och bromsar vädersystem från norr? Detta kan avspegla sig att olika datorsystem ger olika prognoser.

Låt oss anta att chansen att molnen ska lätta och temperaturen falla till -6°C är lika stor som att molnen inte lättar och temperaturen stannar vid +2°C.

Detta ställer meteorologerna inför tre möjligheter att presentera en prognos:

1. Chansa, det vill säga kasta krona eller klave och sätta +2°C eller -6°C. Har meteorologerna tur så blir det en perfekt prognos, har de otur är den 8 grader fel! Detta är inte bra för deras anseende i synnerhet hos de statistiker som har att utvärdera deras prognosskicklighet. Som deras utvärderingssystem fungerar matematiskt är det bättre att sätta ett värde mittemellan dvs -2°C. Det är aldrig rätt, men å andra sidan aldrig hemskt fel heller. I det långa loppet är denna strategi bättre för meteorologen än att chansa.

2. Men det är problem med denna medelvärdesprognos. För det första kommer temperaturen bara vara -2°C en mycket kort stund om det alls klarnar upp. För det andra så är det inte helt en fråga om slumpen om meteorologerna föredrar +2°C eller -6°C. Ty sätter de +2°C och det blir -6°C verkar det som om de inte vet vad som försiggår i atmosfären, en hel del människor drabbas dessutom hårt om de blir överraskade av ett så stor temperaturfall.

Å andra sidan sätter meteorologerna -6°C och det blir +2°C har meteorologerna åtminstone visat att de inte varit lata utan ansträngt sig. Dessutom har prognosen sänt ut en signal att ett temperaturfall är troligt. För många är det bättre att bli varnade lite för ofta än för lite. Både med tanke på allmänhetens behov och på deras eget anseende är det kanske bättre att meteorologerna sätter -6°C eller -5°C.

3. Men det ideala är om de kan kommunicera direkt med dem som är i behov av råd. Meteorologerna kan då säga att det är lika stor chans att det klarnar upp och blir kallt som att inget förändras. Denna 50-50 information kan framstå som ganska värdelös, meteorologernas uppgift är ju att tala om ”hur det ska bli”.

Men i praktiken kan denna ”värdelösa” prognos vara ytterst matnyttigt för beslutsfattare. De som har just fått in en leverans med tomater vet att det är 50% risk att de förstörs om de står kvar ute. Alltså bör de skaffas under tak. Den som håller på att ordna en ishockeybana vet att det ar bäst att hålla frostapparaten i gång, det är 50% risk att temperaturen fortsätter att vara över isen smältpunkt.

Samma principer kan meteorologerna följa när sannolikheten inte är 50-50 utan kanske 30-70 eller 70-30. Med 70% risk för att det blir frost är det ju självklart att tomaterna ska räddas in i värmen. Men han som håller på att frysa en ishockeybana kanske tycker att risken är värd att ta att stänga av frostmaskinen och låta Naturen göra jobbet.

Så samma vädersituation, men (minst) tre olika prognoser. Det är inte lätt att bedöma meteorologernas skicklighet i det läget! Men det går och det finns kanske tillfälle att återkomma till detta.

/Anders Persson

Related posts

11 Thoughts to “Hur bra är väderprognoserna? Del 2”

  1. Lasse H

    Jag skulle föredra att få veta sanningen: dvs att det inte går att ge en säker siffra utan jag skulle hellre vilja veta uppskattade tempgränser med ev sannolikhet för det ena el andra. Intervall är alltid bättre än en exakt siffra men kan intervallet vara snävt, desto bättre. Mina önskemål kan kanske inte tillgodoses i en TV-väderrapport för hela landet men på lokal nivå ev?
    Jag tänker fortf på prognosen för i lördags med 29 mm regn och det kom 0.2. Hade det angivits 0-30 mm hade jag varit nöjd. Om t ex max 30 hade angivits hade jag nog förväntat mig en hel del regn.

  2. Fredrik

    Allt naturligt väder är bra väder, så prognoserna utmynnar alltid i något gott, även om man alltmer sällan kan känna sig säker på att det är naturligt väder.

    Man kan dock reta sig litet på hur lättvindligt man ändrar dem, för det gör det litet svårt att planera. …Hm, är det samma datorer som sköter aktiehandel och därmed kursutvecklingen på börsen? 😉

  3. messersmith II

    Vad är naturligt väder, är inte allt väder naturligt? Du har nog sett på vampyrfilmerna för mycket!

  4. Marek

    Alltså gör man som jag och tittar på flera prognoser, t.ex. från SMHI och Yr och skapar sig själv en bild. Inte sällan blir den ännu mer träffsäker ju mer van man blir.

  5. Erik

    Att prognoserna är svåra att göra får vi ju leva med, men vad som är riktigt störande är när vi inte får riktiga uppdateringar! Skall det gå flera timmar ibland ett halvt dygn att ändra en prognos? Riktigt pinsamt måste det vara att lova sol och det blev omfattande regnområde under hela dagen men ändå ingen korrigering, sämst är klart.se på helgerna. Riktigt kass update lördag och söndag, är ni morgontrötta eller saknas det pengar för helgprognoser? Tyvärr blir det mest SMHI igen då ni tappat betydlig i kvalitet det senaste.

  6. Erik 2

    Följt Klar.se sedan starten, mest för att Polman var med från start.
    Sorgligt att prognosen varit helt fel varenda dag sedan starten här i västra delen av Sverige precis intill Norska gränsen.
    Yr har en träffsäkerhet runt 90%.
    Är det så att Klart struntar i Sveriges framsida och koncentrerar sig på Fjollträsk och Gnällbältet????

    Martin: Om du vet att prognosen är helt fel så är det väl bara att tolka den utifrån det. På så sätt kan du få helt rätt prognos 😉

  7. Inge

    Allt väder är inte naturligt. Kineserna praktiserade onaturligt väder vid OS genom att bespruta moln med flygplan för att få dem att släppa sitt regn innan de nådde Bejing.

  8. Leo

    Det trevligaste är nog att spå vädret själv; kolla moln, vind och åt vilket håll vinden vrider sig.
    Nr 2 är en bra barometer. I vilket intervall står trycket? Vart rör det sig och framför allt hur snabbt? Min första barometer var en flaska, med en bit ballong över öppningen och en pålimmad trästicka som visare mot en skala.

    Om jag skulle forska på vädret skulle jag undersöka biosensorer. Vi mätte på granar i något(hobby)sammanhang: spänningen över kambiumskiktet mellan bark och ved. Kurvorna tycktes spegla hög- och lågtryck innan de kom in över Sverige.

  9. Fredrik

    Med naturligt menar jag förstås av människan ostört eller opåverkat väder. Icke antropogent väder säger somliga. Utan växthuseffekt säger andra. Vad skulle jag annars ha menat?

  10. Anders Person

    Marek har en intressant kommentar ovan; med nuvarande politik måste var och en bli sin egen meteorolog. Det vore som om de franska vinodlarna sålde ut sina druvor med orden: ”-Trampa ert vin själva!”. Som ledning till Finlands och Sveriges tusentals fritidsmeteorologer gjordes i fjol en intervju med mig. Se sid 14-17 i http://www.katterno.fi/assets/Publikationer/Kundtidning-arkiv/Katterno32011SElres.pdf

    De som hellre talar finska:http://www.katterno.fi/assets/Publikationer/Kattern32011FIlres.pdf

  11. Erik2

    Precis vad jag gör också…
    Fast det är ju en prestation i sig att alltid ha fel………

    Martin: Tillåt mig tvivla. Vädret är vare sig endimensionellt eller binärt. Om prognosen säger +16 och det blir något annat (tex +17) är det då ”helt fel”?

Kommentera