Archive - 2010

Sommarvädret

Vid den här tiden på året dyker det alltid upp samma fråga: Hur blir sommarvädret? Och i år är det inget undantag. Jag har själv fått frågan några gånger redan och den har också förekommit som kommentar här i bloggen.

Varje år blir också svaret detsamma. Man kan inte göra väderprognoser så långt fram i tiden. Frågan är om man över huvudtaget skall kunna göra det någonsin. När man förklarat detta kommer nästan alltid nästa fråga: Vad tror du? Och den frågan är lika omöjlig att besvara som den första.

Men vad säger statistiken? Det brukar bli den sista frågan. Med statistik kan man bara säga helt generellt om det typiska sommarvädret. Statistiken ger också medelvärden för till exempel en trettioårsperiod. Men det ger ingenting om den kommande sommaren. Det är bara att vänta och se.

Hälsningar John

Vi styr och ställer, men inte över allt

Martin säger:

Vi, i västvärlden i alla fall, är vana vid att styra och kontrollera vår omgivning. Vi blir därmed lite vilsna när vi stöter på system som inte låter sig kontrolleras eller ens förutses.

Är det inte frustrerande att:
– Vulkanen är aktiv och att det påverkar oss. Europa kan inte använda sina flygplan under flera dagar. Det uppstår brist på produkter, mediciner och industrin tappar produktion. Människor är strandsatta långt hemifrån. Hotellen tar ut ockerhyror. Företag förlorar förväntade affärer osv.
– Ingen tycks kunna ge ett säkert svar på hur länge vulkanen skall fortsätta spy ut aska, en vecka eller ett år? Ökar eller minskar den vulkaniska aktiviteten?
– Vi kan inte stoppa eller kontrollera vulkanen.

Penicillin, e-postvirus, att släcka brinnande oljekällor, hjärttransplantationer, att flyga till en annan planet, kärnkraft, DNA-fingeravtryck, språk, att lagra information motsvarande miljontals böcker på en yta stor som ett knappnålshuvud, neurala nätverk, konstgödsel, differentialekvationer, laser, partikelacceleratorer, flyga i överljudshastighet… Det finns ingen hejd på vad vi människor lyckas med när vi väl bestämmer oss. Det har gett oss lite fartblindhet.

Insikten är att Vi inte kan kontrollera allt i vår omgivning. Det finns saker som påverkar oss som vi inte kan göra något åt, vi tvingas till villkorslös anpassning.

Dags för lite ödmjukhet och reflektion över hur vi i vår strävan att bli avancerade, effektiva och optimerade också har blivit sårbara. Eller i alla fall våra avancerade, effektiva och optimerade system. Plötsligt kan det ta en eller två dagar att resa från ena sidan Europa till den andra.

Förutom att alla nu hoppas att den vulkaniska askan skall upphöra så kommer man att försöka hitta metoder och sätt att flyga trots aska. Det handlar om att hitta gränsvärden där man kan flyga tillräckligt säkert. Man kan göra det genom att flyga på nivåer, platser och tider där koncentrationerna aska är låga. Man kan införa tätare tekniskt underhåll på flygplan och man kommer att få acceptera större osäkerheter i avgångs- och ankomsttider.

Det här är ett hårt slag för flygverksamheten och alla som är beroende av de tjänster som flyget medger. Det drabbar våra västerländska samhällen och livsstil.

Det är en del av priset vi får betala för att vi trots allt haft förmånen att ha de tjänsterna som flyget medfört under de senaste årtiondena. Vi har njutit av frukterna, men har också gjort oss beroende av dem.

Optimering sker på bekostnad av flexibilitet.
Vi påverkar vår omgivning, men kan inte kontrollera den. Bara delar av den och periodvis.

Men man skall varken under- eller överskatta problemens omfattning. Just är det stora problem för individer eftersom många tusentals människor är på fel ställen, de kommer inte hem. Framtida problem handlar snarare om problem för företag inom flygsektorn och de som är beroende av dess tjänster. Samt givetvis alla som jobbar inom dessa sektorer.

Att åka på flygsemester kanske inte är lika attraktivt längre. Det är ett litet problem för individen (som därmed inte reser till Grekland eller Thailand), men ett stort problem för resebolag, hotell och alla som jobbar inom turist- och resebranschen.

Om den vulkaniska aktiviteten avtar inom ett par dagar så kommer den gångna veckan att minnas som en skakning, hostning eller liten luftgrop. Vi hajade till, men lullade sedan på, tills vidare.
Om vulkanen fortsätter så kan den vara droppen som startade en omställning av våra västerländska samhällen. Nåja, i alla fall våra transport- och resvanor.

/Martin Hedberg

Kan vulkanen påverka vädret?

Det är allmänt känt att vulkaner kan påverka klimatet, men hur är det med vädret? Och hur är det med väderprognoserna?

Svaret är: Ja, vulkaner påverkar vädret. Det är uppenbart att partiklarna i ask-plymen skymmer solljuset och därmed verkar som moln. Men partiklarna kan även fungera som ”kondensationskärnor” för vanliga molndroppar.

Moln är som bekant många små vattendroppar. De skapas genom att vattenånga i luften kondenserar till små droppar/kristaller. Molndropparna är antingen fasta (iskristaller) eller flytande. Det bildas inte automatiskt iskristaller bara för att det är kallare än 0 grader. (Man har konstaterat molndroppar i flytande form ner till 40 minusgrader!)

För att det skall bildas molndroppar så behöver vattenångan något att kondensera på, det räcker inte med 100% luftfuktighet. Dessa så kallade kondensationskärnor kan utgöras av salt, pollen, befintliga vattendroppar/kristaller, finkornig sand, luftföroreningar, aska eller andra små partiklar.

Partiklarna måste sväva i luften tillräckligt länge. Det kan ske genom turbulens, termik, hävning eller att de släpps ut på hög höjd och får falla ner genom luften. Det senare sker t.ex. med vulkanisk aska och avgaser från flygtrafik. (Kondensationsstrimmorna, så kallade k-strimmor, från flygplan är till största delen vattenånga från förbränningen av flygbränsle, men de kan även skapa moln genom att de agerar som kondensationskärnor.)

Så, den vulkaniska askan kan även komma att fungera som kondensationskärnor och därmed påverka vädret. Vidare så skymmer askan underliggande moln och mark, vilket i sin tur påverkar jordens albedo vilket i sin tur påverkar strålningsbalansen i atmosfären.

Vädermodeller, som ju är metoden som används för att göra väderprognoser, har som initialdata information om lufttryck, moln, temperaturer mm. Därefter tillämpas fysikaliska samband, t.ex. hur mycket energi som frigörs när vatten kondenserar, hur stabiliteten påverkas när luften hävs över fjällen… i datormodellerna. Om naturen nu, genom vulkanen, skapar mer moln än vad som vore fallet utan vulkanen så påverkar detta vädret, men inte vädermodellerna i samma utsträckning.

Sannolikheten ökar något för att modellerna skall räkna lite mer fel när vi nu har en aktiv vulkan i verkligheten som inte finns parametriserad i modellerna. Å andra sidan kompenseras modellerna något av att satellitbilder och andra observationer ”matar in” information om att den vulkaniska askan existerar. Men helt med på spåret blir inte modellerna eftersom vulkanen inte finns med som källa i modellerna.

Som väl är så är kraftiga vulkaner relativt ovanligt. Men om det var vanligare så skulle det förmodligen kunna parametriseras in i vädermodellerna. Det vore intressant att forska i ämnet.

Så, vad är det jag säger? Kan man inte lita på prognoserna från och med i onsdags? Är det här någon form av ursäkt eller brasklapp?
Nej, det är en filosofisk betraktelse över ett problem. (En väderprognos är inte en exakt beskrivning av framtida väder. Det är en beskrivning av en eller flera sannolika vädersituationer.)

Och de stora problemen kring vulkanen är (nog) två: Lokalmiljön på Island (infrastruktur, jordbruk mm) samt flygtrafiken i Europa. Och det bevakar övriga media.

Trevlig helg,
/Martin Hedberg

Aska från vulkan på Island över Sverige

Aska från vulkanen Eyjafjallajökull på Island driver nu in över Sverige.

Med ett högtryck över Atlanten och ett lågtryck över Spetsbergen så har vi nordvästliga vindar inte bara här hemma utan även hela vägen till (från) Island. Det gäller inte bara markvinden utan även vindarna på höjd.

Vulkanen hade ett utbrott natten till onsdagen och spår av det märks alltså även i övriga Norden.

Luftfartsverket stängde kl 21.45 på onsdagen av svenskt luftrum för flyg i delar av Norrland.

Även Danmark och Storbritannien kan komma att beröras av begränsningar av flygtrafiken.

Aska har en blästrande funktion och sliter hårt på flygplan och i synnerhet på flygplanmotorer med de stora luftmängder som strömmar igenom dem.

Norska motsvarigheten, Avinor, stängde i går kväll av luftrummet från Namsos och norröver. Under natten har man även beslutat att Finnmark, Vestlandet och delar av Østlandet skall vara avstängda för flyg.

Askmolnet rör sig snabbt söderut och kommer under torsdagen att beröra i stort sett hela Sverige. Det kommer troligen att påverka flygtrafiken i hela Norden, oklart i vilken omfattning.

I marknivå kommer vi dock troligen att ha lite mindre mängd aska än Norge. Detta då en del av askan faller ut med regn/snö i den Skandinaviska fjällkedjan.

I morgon fredag drar ett lågtryck in över Island. Askan från fortsatta utbrott kommer givetvis upp i luften, men blandas i och med lågtrycket ut med vattendropparna i molnet och faller sedan ut som regn/snö över Atlanten och möjligen över Norge/Sverige eftersom lågtrycket når oss på lördagen.

/Martin Hedberg

PS. Det är inte otänkbart att det under dagen uppstår en debatt om hur farlig askan är och för vem. Vi bör kanske först ta oss en funderare om hur det är för dem som bor på Island.

Personligen tycker jag att det skall bli fascinerande att se hur mycket askan påverkan sikten i luften och andra optiska fenomen som röda solnedgångar (om vi inte har för mycket moln), hur bra kollegorna är på beräkningar av trajektorier (som används för att beräkna spridning av partiklar/luftföroreningar) samt hur debatten kring fenomenet Vulkaner och Säkerhet kommer att förlöpa. DS.

Nytt väderuttryck?

Hörde häromdagen på stan ett för mig nytt uttryck för att beskriva vädret.

Det var en man som gick och pratade i sin mobil och sade: Det är halvsoligt! Den dagen var hela himlen täckt av höga tunna moln. Solen lyste igenom molnen och kastade svaga skuggor. Det var alltså rätt soligt men det var inte klart.

Den meteorologiska termen för att beskriva den här typen brukar vara halvklart eller omkring halvklart. Men frågan är om inte halvsoligt är ett bättre och mera adekvat uttryck. Det är ju soligt men egentligen bara till hälften.

Omkring halvklart kan man då istället använda enbart när till exempel bara ungefär halva himlen är täckt av moln.

/John

Regn i öster och högtryck från väster

Idag lördag är det molnigt och regnar på många platser längs med Norrlandskusten, i östra Svealand och i östra Götaland.

Ett högtryck har etablerat sig över Sydnorge och växer så sakteliga in över Sverige. Det kommer först in över Norrland och arbetar sig under natten mot söndagen söderut över landet.

I takt med att molntäcket lättar i söder under söndagen, så blir det mer moln i norr.

Vi har helt enkelt ett ombytligt väder i helgen. Det är både moln och regn i högtrycket.
Våren är här, men utan att bjuda på entydigt vackert väder.

Det blir en del sol och värme, men också moln, regn (snö i Lapplandsfjällen) och frost.

Jag försöker hitta ord att beskriva vad det är som sker med vädret under helgen. Men det är knepigt att sammanfatta utan att gå in för mycket i detaljer.

Ha en trevlig helg och passa på att vara ute när det passar.

/Martin Hedberg

Högtryck till helgen

Högtryck till helgen. Och med det kommer vårtemperaturer till hela landet. Nåväl, dagtid i alla fall.

En del boende i längs Norrlandskusten, i östra Svealand och i östra Götaland kommer säkert att notera att det brukar vara soligare i högtryck och därmed kunde varit varmare. -Saken är den att det dröjer kvar en del moln här. Men till söndagen förväntas högtrycket ge klart eller nästan klart väder på de flesta platser.

Klart väder nattetid betyder stor utstrålning och möjligen att det därmed mildas dimma, främst tidigt på söndagen. Den skall dock lätta med solens hjälp -som nu står för en väsentlig instrålning dagtid.

Trevlig helg!

/Martin Hedberg

Kung Bore

Bore kommer från latinet och grekiskans boreus som är ”nordanvind”. I den grekiska mytologin hade varje väderstreck sin vindgud. Nordvindens gud var just Boreus.

Personifikationen gjordes sedan av Olof Rudbeck d ä (1630-1702), som i sitt stora historiska verk Atland eller Mannheim (Atlantica på latin) identifierade Boreus med guden Bure i den nordiska mytologin.

Boreal betyder nordlig och kung Bore har blivit personen som symboliserar vintern och nordvindarna.

Ett annat uttryck kopplat till den nordiska mytologin är fimbulvinter – i dagligt tal en kall och lång vinter. Dess ursprung är från den isländska Eddan och betyder ”jättevinter”. I diktverket är den en treårig sträng vinter som föregår världens undergång!

/John

Våren 5

Efter vårdagjämningen gjorde våren stora framsteg i söder och vid månadsskiftet hade den därmed hunnit ifatt den normala tidtabellen.

Nu drar den vidare upp över södra Norrland. I söder dyker allt fler vårtecken upp och häromdagen såg jag en flock sädesärlor på Österlen i Skåne.

I norr stretar kung Bore fortfarande emot och där dröjer det ytterligare en tid innan våren tar över.

Vem är förresten den bevingade kung Bore?

/John

Vad påverkar vårfloden?

Martin säger: En högtrycksrygg sträcker sig nu i nord-sydlig riktning genom Europa. Den gör att i stora delar av Sverige får klart väder i dag lördag.

Temperaturerna stiger och snötäcket krymper. I söder skjuter vårblommor ur marken och snart får man börja fundera på gräsbränder.

Men först var det det här med ”höga flöden i små och medelstora vattendrag”. Flera varningar är utfärdade i Götaland och Svealand.

Det tar lite tid för vattnet att rinna ut i haven och innan det skett är det en balansgång för ansvarig personal att, i den mån det går, påverka vattnets flöden. Det sker genom att reglera dammluckor i vattendragen. Man får släppa på med förnuft så att man varken skapar en översvämning nedströms, eller håller kvar vattnet för länge högre upp i vattendraget och får översvämning där.

Man måste ta hänsyn till hur mycket vatten som finns kvar i frusen form, om den kan smälta i närtiden samt när och var det kan komma nederbörd. Till detta måste man ha koll på hur mättade markerna är på vatten, dvs om regn och smältvatten kommer att sugas upp i marken eller rinna ner i vattendragen.

Samt hur många timmar och dagar det tar för vattnet att leta sig genom alla små och stora vattendrag ner till havet.

Har man tur så hinner en del vatten avdunsta med hjälp av sol och vind. Men samma sol smälter snön vilket ökar flödena.

Kalla nätter bromsar avsmältningen och kan därför delvis balansera avsmältningen dagtid.

I förekommande fall får man bygga fördämningar för att skydda egendom och infrastruktur.

Lägg till att resurserna är begränsade och att allt arbete, för att det skall vara någon riktig nytta, bör utföras innan översvämningen är ett faktum. Många sandsäckar har lagts ut i ”onödan”. Men många har också inte lagts ut för att ”det händer inte här”.

Man, både individer och samhälle, lär sig, kanske främst av misstagen man gör. Tänk om man kunde lära sig innan de inträffat?

Och tänk om man kunde uppmärksamma alla som har lärt sig, i synnerhet utan att göra misstag!

Men visst, det är lättare att se ett misstag som inträffat, än hundra som inte inträffat.

Med detta vill jag skicka ett Tack! till alla som är med och skapar ett bra samhälle.

/Martin Hedberg