Två hundraårstorkor på fem år

Av Martin Hedberg

I en artikel i Science (7 januari, 2011) beskriver forskare hur Amasonas på kort tid drabbats av svår torka och hur detta dessutom skapar stora utsläpp av koldioxid. Regnskogen som brukar beskrivas som ”Jordens lungor”, har just andats ut rejält.

År 2005 inträffade en ”hundraårstorka”, en torka som statistiskt sett bara återkommer vart hundrade år. 37% av regnskogen i Amasonas drabbades av mindre nederbörd än normalt (≤–1 standardavvikelse från medelvärdet). Skogsdöd, bränder och förmultning skapade netto utsläpp av 1,6 miljarder ton kol.

Statistiskt sett så skulle gå hundra år till nästa torka av samma eller större storlek. Men redan fem år senare, år 2010, inträffade nästa hundraårstorka. Denna gång blev den dessutom ännu kraftigare! 57% av Amasonas hade mindre nederbörd än normalt och nettoutsläppet av kol blev 2,2 miljarder ton.

(Utsläpp av kol sker i form av koldioxid. När man beräknar mängden koldioxid som frigjorts kan man antingen ange massan kol eller massan koldioxid. I det senare fallet inkluderas massan av syreatomerna. Koldioxid väger 3,67 gånger mer än kolatomen.)

Skogar och hav har under hela industrialismen varit en netto sänka för koldioxid. De har alltså absorberat mer än de släppt ut. Ungefär hälften av människans utsläpp av koldioxid har absorberats av skogar och hav (tack vare ett högre partialtryck CO2 i luften så har koldioxid ”pressats” ner i haven). Men i fjol så förmådde inte längre Amasonas att netto binda koldioxid från luften. Utsläppen blev större än vad som absorberades genom fotosyntesen.

2,2 miljarder ton kol är lika mycket som världens två största tillväxtnationers, Kina och Indiens,  gemensamma årliga utsläpp av fossilt kol.

Varför sker detta? Troligen så har skogsskövling och anlagda skogsbränder spelat en mycket stor roll. Det har påverkat lokal- och regionalklimatet i Amasonas. Stora mängder bördig jord har därtill eroderats bort när växter inte längre bundit jorden. Det förändrade klimatet har gjort att betingelserna för träd och andra växter har förändrats så mycket att de till slut dött, vilket i sin tur har ökat den biologiska nedbrytningen av biomassan samt ökat spridningen av skogsbränder.

Vad är följderna? Tja, till att börja med bör man konstatera att det redan för tiotals år sedan varnades för detta. Beslutsfattare har i vissa fall lyssnat till forskares varningar, man har haft konferenser, förhandlingar, skrivit deklarationer… men mänskligheten har inte levt upp till dessa.

Klimatmodeller har beskrivit att vi kan förvänta oss inte bara högre temperaturer utan även ett kraftigare ”hydrologiskt kretslopp”, dvs att det avdunstar mer på en del platser och regnar mer på andra platser. Det är precis det vi ser exempel på.

Inom klimatvetenskapen finns ett mycket grundläggande begrepp i form av ”återkopplingar”. Dessa kan vara positiva eller negativa, dvs accelerera eller bromsa förändringar. De kan även vara snabba eller långsamma. Snabba är tex vattenångan och molnigheten som reagerar inom sekunder och timmar på förändringar. Långsamma är havsströmmar, glaciärer, permafrost, skogar mm. En del av dem har betraktats så långsamma att de förväntas förändras först på skalan hundratals år.

Men mycket tyder nu på att dessa långsamma återkopplingar kanske var snabbare än samhället trodde (hoppades på?). Och/eller att vi kanske redan har knuffat till klimatsystemet mer än vi trodde (hoppades på?). Vi får se när nästa hundraårstorka inträffar. Vi behöver nog inte vänta så länge.

Eller så var det inget att bry sig om. En liten pust bara som blåser bort eller späs ut. Det kanske går över om man tänker på något annat (ironi).

/Martin

Related posts

13 Thoughts to “Två hundraårstorkor på fem år”

  1. Nicke

    “Det kanske går över om man tänker på något annat.”

    Det verkar tyvärr vara så de pengakåta beslutsfattarna världen över resonerar…

    Martin: Beslutsfattarna har ju mycket att tänka på. “Miljöproblem” är ofta dielmman utan enkel lösning, de är dessutom ofta så stora att de är svåra att hantera, ens för stora bolag eller nationer. Det är knappast någon ursäkt, men möjligen en (bort)förklaring.

    “Climate change a drawback” som en beslutsfattare sade en gång. Det är denna “olägenhet” vi nu ser.

  2. Johan Nilsson

    Din sista mening är väl ironisk, eller?

    Martin: Ja.

  3. Torbjörn

    Allt mindre syre att andas med andra ord.Men alla vet ju att det är så här.Jorden håller på att förstöras.Allt på grund av Rika ska bli rikare
    Kapitalismen har fått total frihet.Sodom och Gomorra gäller visst….Vi vet att kapitalism är
    roten till detta.Men folk dom käkar på Hamburgerier och flyger…och kör jättebilar och konsumerar som aldrig…förr.Förr var det slit och laga…sen blev det slit och släng..och nu är det Köp och släng…

    Martin: Den minskade mängden syre (eftersom det binds till koldioxid) är mätbar. Det är dock ingen risk för syrebrist. Konsekvenserna av ökad halt koldioxid (och metan och lustgas) är större än konsekvenserna av minskad halt syre.

    Det finns många faktorer som medverkar till att vi människor gör som vi gör. Jag skulle nog snarast säga att roten till förändrat klimat är att vi hugger ner mer skog än vi tillåter växa upp igen samt att vi gräver upp stora kvantiteter fossilt kol. Kruxet är att vi dels gjort oss beroende av saker som dels inte återskapas, dels att dess restprodukter skapar stora problem. Detta gäller i såväl kapitalism som i socialism eller diktaturer.

    Men det är relevant att fråga sig varför vi har skövling av skogar, varför vi skapar beroenden av fossila resurser (dessutom inte så listigt med tanke på att de till slut sinar), varför vi accepterar utfiskning av haven osv. Och vare sig vi har några bra svar på de frågorna eller inte, så måste vi ta oss en funderare på vad vi, och andra, gör sedan. Hur hanterar vi konsekvenserna?

  4. Phil

    Hej Martin,
    Att människan förstöra planeten är ett påstående jag oftast ler över. Vi människor är bara ett droppe i Jordens hav, hon kommer finnas här miljarder år framåt – men det gör inte vi.

    Det är faktiskt helt tvärtom – planeten kommer förstöra oss. Precis som dinosaurierna kan inte miljardtals människor överleva en så stor klimatförändring som det som pågår. Många fler kommer dör årligen, den trenden har redan börjat.

    Kanske det är detta som “2012” tyder på?

  5. Torbjörn

    Tack Matin,Du lugnar mej med ditt sakliga sätt och
    väldigt gott att höra att inte syret tar slut bara så där rätt upp och ner.
    Om det är kapitalism eller Socialism som styr tror jag inte har någon större betydelse heller,utan jag menar mer att det är människor som slutat tänka som styr….Jag tror fullt och fast på att
    man måste ta ansvar själv.Själv tycker jag det är väldigt spännande med nya energikällor,lågenergi produkter.Det kommer lampor nu LED som är väldigt strömsnåla…Bilar som drar väldigt lite bränsle osv…Om vi alla gör vad vi kan så är jag säker på att det löser sej.Fundera en gång till…..När inhandlar nya grejer…eller kanske det går att laga de gamla…?

  6. tommy jyllhed

    varnade inte hans palmstjerna oss redan på 60-talet
    i skriften plundring svält & förgiftning
    FN borde jobba för att få ner den enorma befolkningstillväxten som faktiskt är det största hotet mot en hållbar utveckling

  7. cc

    Nu är du i skrämmartagen igen.
    Du ljuger ju medvetet om detta, annars har du missat statistik i din utbildning.
    “Statistiskt sett så skulle gå hundra år till nästa torka av samma eller större storlek. Men redan fem år senare, år 2010, inträffade nästa hundraårstorka.”
    Denna Statistik är ingen sådan exakt förutsägelse utan det kan vara så att det inträffar med 2 ggr med 5 års mellanrum på två år. Elementär kunskap trodde jag?

    Martin: Jag säger inte att det inte kan inträffa två hundraårshändelser på inom loppet av en kortare tid än hundra år. Men det bör belysas.

    Orsaken är att själva fenomenet “torka i Amasonas” är så osannolik att den, historiskt sett, bara inträffar vart hundrade år. Om vi nu har två sådana fenomen inom loppet av fem år så bör man åtminstone reflektera över möjligheten att något har hänt. Tex att sannolikheten för torkor i Amasonas har ökat.

    Visst man behöver mer data, mendet kan vara så att det fenomen som tidigare var en hundraårshändelse, nu är något som statistiskt sett inträffar vart femte eller tionde år. Elementärt kunskap eller? Vi får vänta och se.

  8. cc

    2 ggr med 5 års mellanrum på tvåhundra år skall det vara

    Martin: Vad menar du? Händelsen är en hundraårstorka. Den har skett två gånger med fem års mellanrum. Var får du tvåhundra år ifrån? I min rubrik står det “Två hundraårstorkor på fem år”. Det är, och skall vara, mellanslag mellan “Två” och “hundraårstorkor”.

  9. cc

    “Visst man behöver mer data, mendet kan vara så att det fenomen som tidigare var en hundraårshändelse, nu är något som statistiskt sett inträffar vart femte eller tionde år.”
    Nu blir jag verkligen förvånad, har du så dåliga kunskaper om statistik. Jag trodde vädret var mycket statistik..???

    En Hundraårs exv storm eller Torka kan man väl inte förutsäga med statistiken att den skall komma exakt vart hundrade år eller…?
    Det är ju ett mått på hur Kraftig stormen är eller hur torrt det är vid ett speciellt tillfälle. En sådan Storm eller torka kan ju komma med vilka tidsintervaller som helst, men statistiskt sett är det ett mått på någnting som återkommer i genomsnitt 1 gång per hundra år. Att någonting nu sker med 5 års intervall är ju inget bevis på att detta i fortsättningen skulle ske med denna intervall.

    Martin: Nej, det är inget bevis för att det skall ske alls i framtiden. Men/och det är tråkigt nog att det har skett överhuvudtaget. Och ännu tråkigare att det skett två gånger på kort tid.

    Men låt oss, utöver det, konstatera att OM det skulle ske fler gånger inom kommande hundraårsperiod så måste man dra slutsatsen att sannolikheten för att de skall ske har förändrats från att vara en hundraårshändelse till att vara något som sannolikt sker mer frekvent.

    Låt mig för tydlighetens skull poängtera att detta fenomen inte är ett “bevis” på något, det är en konsekvens av något.

  10. cc

    OK!
    Konsekvens av vad ???? att den mänskliga tillskottet av koldioxiden har gjort detta eller?
    Det vill ju du påskina genom ständiga inlägg om att vi måste göra något åt detta. Guardian… verkligen en trovärdig källa!
    Att olika väderfenomen är vanligare i vissa perioder är ju en anledning, solen mm mm
    Med tanke på hur liten mänsklig påverkan är, hur skulle du uppskatta chansen är att vi kan göra något åt det?

    Martin: Hur liten är egentligen människans påverkan?

  11. cc

    Människans påverkan? Ja vad gäller utsäpp av koldioxid så menar jag detta har fått helt fel dimensioner i debatten, så är de mycket små. Det är ju dessa koldioxid utsäpp som är ditt mantra här på denna blogg.
    Vetenskapen har ju kommit fram till att de bruna molnen över Asien som beror på eldning av ved, kodynga och det fattiga kan hitta att elda med, svarar för upp till 50% av uppvärmningen under 1900-talet. Läser man AR4, IPCC vetenskapliga rapport 2007, finner man att klimatforskare tror att 50% av uppvärmningen under 1900-talet kan bero på ökad solinstrålning. Detta kom inte med i Summary for policymakers, det enda från IPCC som politiker eventuellt läser. På frågan om varför, svarar Joyce Penner, en av huvudförfattarna till AR4: Dom bedömde det väl som mindre intressant. Vilka dom kan det vara? Är det politik eller vetenskap?

    Martin: Hej cc. Jag har AR4 framför mig i bokhyllan. Skulle du kunna ge mig en sidhänvisning till “… klimatforskare tror att 50% av uppvärmningen under 1900-talet kan bero på ökad solinstrålning” som du skriver?

    PS. Jag vet inte hur många gånger jag behöver upprepa det, men det är tydligen ofta: Vi människor gör många saker som påverkar klimatet, vi både förändrar jordens abedo, tex genom utsläpp av aerosoler (partiklar) eller förändring av vegetation. Vi ändrar även strålningsbalansen genom utsläpp av växthusgaser. När det gäller växthusgaser så är det ingalunda bara koldioxid (även om den står för merparten av påverkan hittills), utan även utsläpp av metan, lustgas och freoner av olika slag.

    Men som sagt var: Jag är riktigt nyfiken på din källa i AR4.

  12. cc

    Sidanvisning kommer
    Men du har ju konsekvent nekat att svara på det jag frågat många gånger, den mänskliga delen av koldioxidens påverkan på temperaturhöjningen.
    Finns det något svar på detta eller är det döljt i dunkel.
    Jag ANSER det är en mycket liten del och då kan inte jag förstå varför klimatdebatten bara handlar om detta, och varför det satsas så mycket på detta i Sverige som har en så liten del dessa utsläpp. Varför satsas inte på exv fattigdomen i dessa länder ovan eller på inköp av skog i Amazonas och liknande källor. Pengarna som satsas på våra fordon,koldioxidlagring mm skulle väl göra ofantligt mer nytta i dessa länder.

    Martin: Bra. Jag väntar med spänning på referensen till ditt påstående.
    Under tiden kan jag ge dig svaret på din fråga om den mänskliga delen av koldioxiden. Den förhöjda halten CO2 i luften ger ett extra tillskott på ca 1,6 W/m2.

    Att du ANSER att det är lite är kanke relevant för dig, men jag noterar att det är din ÅSIKT. (Jag brukar göra skillnad mellan Fakta, Åsikt och Övertygelse.) Var och en har rätt till vilka åsikter de vill, men inte till vilka fakta de vill.

    Förändringar i solaktivitet under de senaste 250 åren ligger på ca 0,1 W/m2. Solen strålar med andra ord lite starkare nu än då Fredrik I var kung i Sverige. Men/och bidraget från den ökade halten koldioxid på 1,6 W/m2 är bra mycket mer än bidraget från förändringen av solens effekt på 0,1 W/m2. Hur du kan ANSE att det är betydelselöst fattar jag inte riktigt.

    Och nej, det är ingen motsättning mellan fattigdomsbekämpning och åtgärder för att minska klimatpåverkan. Det är inte antingen eller. Vi behöver göra bäggedera (och det visar sig att vi gör för lite på bäggedera, trots all kunskap som finns.)

  13. cc

    Jag är skeptiskt till att du kan med säkerhet säja
    “Den förhöjda halten CO2 i luften ger ett extra tillskott på ca 1,6 W/m2” är det Fakta eller åsikt.
    Om det är fakta, hur har man fått fram detta, samt hur får man fram solaktivitetens del?

    Martin: Du kommer med många påståenden och får det ibland att låta som om du var väl förtrogen med klimatvetenskap, men vi får inga robusta svar på kritiska frågor till dig. Du värjer dig genom att komma med nya frågor och påståenden.

    Jag vill se den referens som du lovade i dina tidigare kommentarer.

    Jag frågar för tredje gången: Var i IPCC AR4 står det att “klimatforskare tror att 50% av uppvärmningen under 1900-talet kan bero på ökad solinstrålning” som du skrev för ett par dagar sedan? Jag har som sagt var AR4 framför mig, var i den finner vi underlag för ditt påstående?

    Fram till dess du kommer med ett svar så får vi anta att ditt påstående saknar grund och att det är att betrakta som din personliga åsikt. Eller möjligen att det är något du säger för att försöka ta bort fokus från människans inflytande/ansvar över klimatförändringarna.

Leave a Reply