Tag - Energi

Energi, förnybar energi, fossil energi, kärnkraft, elpriser…

Förbereder seminarium om EU:s energi

I går hade jag möte med Klas Jansson på Europaparlamentets informationskontor i Stockholm. Vi gick igenom upplägget för det seminarium om Europas energiunion som jag skall vara moderator för nästa fredag.

Det är viktiga frågor som mejslas ut i detta förslag, såväl ur säkerhetspolitiskt, klimatrelaterad och ekonomisk synvinkel. Du har möjlighet att få förhandsinformation och insikter vid seminariet som går av stapeln nästa fredag (20 november kl 10-12 i Stockholm).

Ett klipp från inbjudan:

En av de av de högst prioriterade frågorna på EUs dagordning just nu är att skapa en europeisk energiunion. I vintras presenterade kommissionen sitt förslag. Målet är att ge EUs konsumenter – hushållen och företagen – säker, hållbar och konkurrenskraftig energi till ett överkomligt pris.

Förslaget har diskuterats i medlemsländerna och behandlas för närvarande i Europaparlamentet. Senare kommer konkreta lagförslag inom olika delar av energiområdet.

Det preliminära programmet lyder:

10.00–10.15 Energiunionen – hur är läget just nu? Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige

10.15–11.15 Energiunionen – vad innebär den för oss? Europaparlamentariker Jasenko Selimovic (FP), Helén Axelsson, energioch miljödirektör på Jernkontoret, Alexandra Lindfors, ansvarig för marknad, EU och internationella frågor på Svensk Vindenergi, Henrik Wingfors, chef för internationella enheten på Svensk Energi och företrädare för Energimarknadsinspektionen

11.15–12.00 Hur går diskussionerna om Energiunionen i Bryssel? Europaparlamentarikerna Linnéa Engström (MP) och Olle Ludvigsson (S) samt Nils Vikmång, statssekreterare hos energiminister Ibrahim Baylan.

Har du några aspekter som du vill skall belysas? Posta dem som en kommentar nedan så kanske den kommer med i diskussionen.

För en månad sedan arrangerade Europahuset ett liknande seminarium om klimatfrågan, vilket sändes av SVT Forum. Tyvärr har inte SVT Forum möjlighet att sända detta, minst lika viktiga, seminarium. Så vill du ta del av det så behöver du vara på plats i Stockholm på fredag 20 november.

Program till seminariet (öppnas i nytt fönster).
Anmälan (obligatorisk) kan du göra på Anmälan (öppnas i nytt fönster).

/Martin

Styrelsemöte och stämma i Telge Energi Vind

Patrik Foberg Telge Energi

Idag är det både styrelsemöte och föreningsstämma i Telge Energi Vind, en ekonomisk förening som producerar vindkraftsel till sina medlemmar. Jag sitter med i styrelsen sedan starten av föreningen för ett par år sedan.Styrelsen TEV

Telgen Energi Vinds styrelse. Från vänster: Johan Öhnell, Harriet Smith, Titti Schultz, Daniel Eriksson, Palle Berlin (avgående ledamot) och Stefan Sundelius. (Jag fotograferar.)

Priset på el är för närvarande historiskt lågt och vi resonerar kring detta, elcertifikat, inköp av nya vindkraftverk, försäljning av andelar mm samt strategier för driften av föreningen.

Att vara medlem i en vindkraftförening är för många ett ställningstagande att bidra till såväl ökad produktion av förnybar energi som att sprida ägandet av viktig infrastruktur (energiproduktion) till vanliga medborgare.

Föreningen ger dessutom dess medlemmar, genom att tillsammans bygga och förvalta vindkraftverk, skall kunna köpa el till lågt och förutsägbart pris.

Efter styrelsemötet går vi direkt till lokalen för föreningsstämman.

Föreningsstämma Telge Energi Vind 17 sept 2015Kl 19 inleder vi stämman som hålls i Telge Energis lokaler med att medlemmarna hälsas välkomna av Johan Öhnell.

Patrik Foberg Telge EnergiVi inleder stämman med att låta Patrik Foberg från Telge Energi beskriva hur den nordiska elhandeln fungerar, olika former av energiproduktion och vad som påverkar elpriserna. Här om utbud- och efterfrågekurvor, senare med fokus på kärnkraftens framtid.

En del svensk kärnkraft kommer att falla bort vilket höjer elpriset. Men å andra sidan kommer ny finsk kärnkraft in på marknaden vilket kompenserar bortfallet. Det som verkligen kommer att påverka priset kommande år är installation av överföringskapacitet (läs kablar) till kontinenten och Storbritannien samt vädret.

Patrik FobergPatrik visar en graf över hur volativt (stora svängningar) elpriset förväntas vara till följd av vädrets variationer som tex värmeböljor, kyla, långvarigt regn mm.

På en knapp halvtimme får medlemmarna en bra genomgång och ökad förståelse för hur elmarknaden fungerar, vad som påverkar elpriset samt vad man kan förvänta sig av framtiden.

/Martin

Sverige lyfts fram som föredöme

James Hansen vittnade den 13 mars (2014) i Amerikanska senatens utrikesutskott med anledning av oljeledningen ”Keystone XL Oil Pipeline”. På ett par minuter redogör han för hur USA nu står vid ett vägskäl. Antigen fortsätter man som tidigare och lämnar över enorma klimat- och energiproblem till kommande generationer, eller så väljer vi en annan väg som leder till jobb, renare energi, mindre klimatproblem och inkluderar ett samarbete med Kina.
Hansen lyfter fram Sverige som ett föregångsland när det gäller energiomställning, men konstaterar samtidigt att vi är små och knappast kan lösa alla världens problem eller teknikutveckling på egen hand.

Se videon, den är drygt sju minuter lång. (Fungerar inte videon ovan så når du den med extern länk här.) Målet för Hansen är att motivera varför man inte bör bygga oljeledningen. Men själva motiveringen till detta och hur man växlar upp energiomställningen är i mitt tycke värt mer än en transportsträcka fram till Keystone.

”We will either sink together or find a way to sail together”.

– Om vi skall undvika irreparabla klimatproblem så måste vi låta en väsentlig del av det fossila kolet ligga kvar i marken.
– Vi behöver skapa långsiktiga och rättvisa incitament för energieffektivisering och ”decarbonizing”. Det kräver ökade avgifter för utsläpp av koldioxid.
– Det är inte statskassan, utan medborgare som skall ta del av intäkter från dessa styrmedel. (Jim vädjar till att Republikaner borde gilla förslaget). ”Not one dime should go to the government”.
– Sverige har gjort ett bra jobb att minska ”the carbon intensity”.
– USA behöver samarbeta med Kina för att utveckla kärnkraft, förnybar energi och flytande bränsle från el.

Vi får se hur det går.

/Martin

Stigande elpris?

Av Martin Hedberg

Elpriset har stigit något den senaste veckan. Spotpriserna gick upp med 17% från veckan innan till 37,3 öre/kWh. Detta skriver Energimarknadsinspektionen i sitt senaste veckobrev.

Nu skall man inte tolka en veckotrend som något man automatiskt kan extrapolera till förutsägelse på årsbasis (ungefär på samma sätt som man inte heller kan göra med börskurser). Men det finns en del intressanta bakomliggande faktorer som man ändå inte kan avfärda som ”fluktuationer”.

– Temperaturen har varit något över den normala i sommar.

– Kärnkraften går inte för fullt. Tillgängligheten är i dagsläget 62 procent.

– Sommaren har varit torrare än normalt. Vattenmagasinen ät bara fyllda till 73 procent. Normal nivå så här års skall de vara fyllda till 87 procent.

– Det har varit högtrycksbetonat väder och svaga vindar vilket medfört att vindkraftsproduktionen, främst i Danmark, varit låg.

– Det pågår installation av nya kablar mellan Sverige och Norge vilket har medfört begränsningar i överföringskapacitet. Man har därför inte kunna balansera minskad tillgång i Sverige med ökad import fullt ut.

Bild 1. Spotpriser i Sverige senaste månaderna i olika elområden. Dygnsmedel SEK/MWh. (Energimarknasinspektionen)

Hur kommer det då att se ut inför hösten och vintern?

– Temperaturen. Det kommer troligen att vara någon grad varmare än normalt i höst.

– Kärnkraft. Revisionen av kärnkraftverken har pågått under sommaren. Den är planerad för detta då vårt energibehov är lägre då. Man kan förvänta sig att produktionen kommer att öka igen under vintern.

– Vattenmagasinen. Prognoser tyder på en normalblöt höst. Det skulle göra att vi kommer att fortsätta ligga med något lägre fyllnadsgrad än normalt.

– Vindkraft. Här är variationerna stora på veckobasis. Produktionen av el kommer att öka när högtrycket bryts ner.

– Installation av kablar. Som jag skrev ovan så beräknas överföringskapaciteten att öka från mitten av november. Men detta gör inte att vi får gratis energi, bara att vi kan importera/exportera energi från Norge. Det jämnar ut priserna gentemot dem.

Vi skall också komma ihåg att vi, trots veckans stigande priser, fortfarande har lägre priser än man har på andra håll i Europa.

Systempris Nord Pool Spot jämfört med omvärlden, dygnsmedel EUR/MWh.

Bild 2. Systempris Nord Pool Spot jämfört med omvärlden, dygnsmedel EUR/MWh. (Energimarknadsinspektionen)

Inte nog med att elen är billigare i Sverige (mörkblå linje). Vi har även mindre variationer i priserna.

När det gäller andra energirelaterade priser så var variationerna små.

– Priset på utsläppsrätter steg med 1 procent.

– Elanvändnigen ökade med 2 procent relativt veckan innan.

– Netto så exporterade Sverige energi.

– Kolpriset var oförändrat.

– Oljepriset var oförändrat.

Nu kommer jag tillbaka till frågan som alla säkert ställt sig: Hur kommer priset att påverkas inför höst och vinter? Skall man binda elpriset eller fortsätta ligga rörligt (om man nu har det)?

Ja det är något att fundera på. Svaren är inte givna. Man kan börja med att titta på graferna ovan och fundera på om man, givet det som redan har hänt, skulle kunna ”återskapa” dem. Dvs om du skulle kunna räkna fram spotpriset vi faktiskt har haft under sommaren. Det är långt ifrån enkelt.

Man måste också fundera på vilken tidsskala man skall arbeta. Det förefaller givetvis extremt svårt att sia om små fluktuationer -annat än dygnsvariationer. Men kanske lite både lättare och mer givande att säga något om långa trender.

Men även långa trender drabbas av snabba kast. Man gör sig själv en björntjänst om man bara extrapolerar en linje längs med den senaste trenden.

Nej, man måste ha lite fundamenta att gå på. Ungefär som när man gör väderprognoser. Men måste känna till hur systemet är återkoppla, vad som ”driver” det och i vilka situationer detta sker. Det räcker inte med att veta hur alla ingående variabler kommer att variera (som hur det går med temperatur, kärnkraft mm). Detta i sig flyttar bara problemet eftersom dessa variabler inte heller är exakt förutsägbara. Eller ens att förutsäga vilka variabler som är relevanta.

Lägg därtill insikter om vad ”återkopplat” innebär. Det betyder att en variabel, via en annan, påverkar sig själv. Och insikten om att återkopplade system har ”tröskelvärden” där en återkoppling kan bli självförstärkande och ändra hela systemets karaktär.

Det finns anledning att återkomma till detta. Och hur elpriset utvecklas i höst och vinter. 🙂

/Martin

Återta energi och makt på Gotland

Av Martin Hedberg

Jag är i Visby och skall hålla en föreläsning på högskolan om klimatförändringar nu under förmiddagen. Det är för en grupp internationella studenter som är här och studerar vindkraft.

Som bekant finns det en hel del vindkraftverk på Gotland, men även utbildningar som alltså inte bara attraherar svenska studenter utan även utländska studenter.

Igår deltog jag i ett seminarium som handlade om vindkraftens roll globalt, nationellt och regionalt. Jag inledde med att ge en översiktlig bild av grunderna i klimatfrågorna och förutsättningarna, på global och nationell nivå, att nyttja energin i vinden för att producera elektricitet (som vi bara förutsätter skall finnas till hands i vårt samhälle).

Det finns många, såväl enskilda markägare som större energibolag, som vill bygga vindkraft på sin egen eller arrenderad mark. Det är dock inte bara att sätta upp en mast, regelverket är omfattande (om än hanterbart) och det finns många intressen som skall tas tillvara.

När man har tar bort områden som ligger för nära bostäder, inkräktar på naturområden, stör kulturarv, skymmer utsikter, inkräktar på djurliv, stör flygtrafik, radiokommunikation, väderradar (!) mm så är inte ön så stor längre. De allra bästa platserna sett till vädret och ekonomin, dvs hur mycket det blåser och hur lämpligt det är att ansluta vindkraftverket till nätet, de tas bort tidigt.

Men kvar blir i alla fall områden där man nu vill styra upp byggandet av vindkraftverken så att det redan från början finns en långsiktig plan över såväl teknik som estetik.

Regering och Riksdag har fattat beslut om att bygga ut den förnybara energin i Sverige. Det är inte bara av ”miljömoraliska” skäl, nej det kanske snarast är av geopolitiska och ekonomiska skäl. Och det är inte heller bara på Gotland det skall ske, men här finns en stolthet och stora ambitioner över vad man gjort hittills och den potential man har.

Vårt beroende av fossil energi (såväl i Sverige som i världen) är stort och förfogar vi inte över de resurserna själva så måste vi importera dem. När det dessutom tar lång tid att ställa om energiinfrastrukturen i landet så sitter vi lite i klistret om/när tillgång och priser förändras. Något som de gjort och rimligen kommer att fortsätta att göra. Detta beaktande att mängden fossila resurser är begränsade och att vi dessutom blir fler människor såväl på planeten som vill ha tillgång till denna ändliga resurs.

Bättre är väl då att utvinna energi ur förnybara resurser (t.ex. vind-, vatten-, sol- och vågenergi samt biomassa) och samtidigt skapa arbetstillfällen och exportmöjligheter? Vi kan exportera såväl energi som teknik och kunskap.

Vi har gjort en del, men/och det finns fortfarande mycket kvar att göra. Det kommer inte att ”rädda klimatet”, men det är ett geopolitiskt, strategiskt och ekonomiskt viktigt vägval.

Det är också viktigt att respektera de olika intressegrupper som påverkas av besluten. Det är naivt att tro/önska att allt skall vara som det alltid har varit.

En viktig aspekt som ofta glöms bort är att förnybar energiproduktion är en stor möjlighet för enskilda individer, dvs privatpersoner, att återta makt från de stora företagen. Allt måste inte ägas och styra av myndigheter eller stora bolag.

De flesta privatpersoner har inte möjligheter att bygga en vattenkraftdamm, kärnkraftverk eller kolkraftverk. Vare sig för att producera energi till sig själv eller andra. Men genom såväl småskalig produktion som att gå samman i föreningar så kan enskilda individer, med eller utan egen fastighet, vara med och producera förnybar energi. Detta främst genom vindkraft, men även andra former av förnybar teknologi (t.ex. sol- och bioenergi).

Förnybar energi är en viktig del i vår framtida välfärd. Det är miljömässigt mycket bättre än fossil energi. Och det ger oss möjligheten att återta och sprida lite av makten över väsentliga funktioner i samhället som t.ex. energiproduktion. Förnybar energi lämpar sig mycket väl att producera och vara ägd av såväl stora bolag, som enskilda individer.

/Martin

Att begränsa klimatpåverkan

Det här med miljö- och klimatfrågor är inte enkelt. Och ändå är det väldigt enkelt. Vi människor påverkar, enskilt och gemensamt, vår omgivning på ett sätt som förändrar förutsättningarna dels för våra egna liv, dels för andra organismers liv.

Vi gör saker som på kort sikt ofta gör livet lite lättare och roligare att leva. Men samtidigt har en del av dessa saker en del besvärande bieffekter som försämrar förutsättningarna för kommande liv. En insikt som dessutom börjar sjunka in är att försämringarna är något som sker redan nu, de är inte bara något diffust hot i en avlägsen framtid.

Många saker påverkar klimatet, såväl naturliga som antropogena. Av de antropogena så är koldioxiden den mest inflytelserika, dock inte den enda. Vi har utsläpp av andra växthusgaser, tex metan, lustgas och freoner och vi förändrar jordens albedo, tex genom aerosoler och förändrad markanvändning. Vi har även även saker som vi människor inte kan påverka, tex förändringar av jordens rotation kring solen, solfläckar mm. Människans påverkan på klimatet är nu stort i relation till de faktorer som vi inte kan påverka.

Man måste ta ett systemperspektiv. Om vi skall minska utsläppen av koldioxid med X% så måste vi minska förbränningen av fossilt kol med X%. Det måste i sin tur leda till att vi minskar brytningen av fossilt kol med X%. Det måste faktiskt leda till att vi låter kol vara kvar i marken, trots att det kanske är tekniskt och ekonomiskt möjligt att utvinna det. Detta eftersom uppehållstiden för växthusgaserna i luften är så lång (tiotals till tusentals år) att det spelar marginell roll om utsläppet sker i år eller om tio eller femtio år.

Man har räknat på hur mycket mer koldioxid vi människor kan släppa ut och fortfarande klara av det så kallade ”2 graders-målet” (vilket inte låter mycket, men som i alla fall resulterar i en havsnivåhöjning gott och väl över fem meter).

Carbon-total.001Historiska utsläpp av kol från olika fossila källor samt framtida projektioner för 75% sannolikhet att inte överskrida 2-gradersmålet.

Det visar sig då att vi måste minska utsläppen av koldioxid med storleksordningen 3-10% per år (för att landa i ett nära samhälle som i princip inte använder fossilt kol alls omkring 2040-2060). Det här visar sig vara ungefär samma struktur på minskning som Peak Oil tvingar oss till avseende bristen på olja.

Man kan roa sig med att fundera på sannolikheten för att detta skall ske. Och då menar jag inte peak oil, utan sannolikheten att människan frivilligt skulle avstå från att bryta fossilt kol och skövla skogar. Personligen tror jag sannolikheten är mycket liten. Detta både eftersom det finns stora ekonomiska och maktstrukturer som lever av att utvinna fossilt kol, dels eftersom vi människor, på kort sikt, får mycket välfärd genom att använda fossilt kol. Det är som att kissa i byxorna men i väldigt mycket större skala.

Det här är världens största dilemma. Det skulle (troligen) bli en ekonomisk och social katastrof om man slutade använda fossilt kol i den takt som vetenskapen säger att vi borde för att slippa problem som havsnivåhöjning, försurning av haven, utslagning av ekosystem, omfattande skogsbränder, vattenbrist, översvämningar mm.
Och det skulle (minst lika troligt) bli nämnda miljöproblem om vi fortsätter använda fossilt kol och skogsskövling i den takt som vi gör idag (och därtill ökar vi takten!).

Det är en stor skillnad mellan att JAG får fördelarna NU och NÅGON ANNAN/JAG får ta de negativa konsekvenserna SENARE. Bland annat därför rullar vi på i samma hjulspår som tidigare.

Jag är inte naiv. Ingen ”räddar klimatet” på egen hand. Men jag kan göra det lättare för andra att dra sina strån till stacken och jag kan undvika att försätta mig i en situation som blir obekväm i framtiden.

Uttrycket ”rädda klimatet” är förlegat. Hade vi velat bibehålla ett någorlunda stabilt klimat så skulle man beslutat sig på 1960 eller 70-talet. (Det fanns om inte annat bra incitament i form av oljekris, men det ”gick över”.) Klimatet förändras nu snabbt. Det minsta man kan begära av mänskligheten är att vi undviker att öka farten.

En väsentlig del av vår samhällsstruktur bygger på att väldigt många skall att kissa i våra gemensamma byxor även i morgon. Men det finns andra sätt att få välfärd, även om det tar lite tid och kan vara såväl roligt som jobbigt att ställa om. Det lönar sig i längden.

Synsättet borde vara: Hur skall vi människor använda den mängden fossilt kol (olja/kol/naturgas) som finns kvar att nyttja? Vare sig den tillgängliga mängden begränsas av hänsyn till vår gemensamma miljö eller för att undvika konsekvenser av resursbrist som till slut uppstår. De allra flesta har ingen aning. Jag tror de resonerar i termer av: ”Det här har man pratat om länge och hittills har det ju gått bra, så det går nog bra i framtiden också.”

Men den sortens prognoser, ”persistens” (”samma i morgon som idag”), har svårt att förutsäga det som verkligen spelar någon roll: Förändringar.

/Martin

Är elpriset högt på goda grunder?

Av Martin Hedberg

Priset på el här i Sverige sätts som resultat av balansen mellan utbud och efterfrågan. De påverkas i sin tur av flera faktorer så som temperatur, nederbörd, avsmältning och magasinfyllnadsgrad.

Jag fick en fråga tidigare av Christophe om det verkligen var så att vattenmagasinen var snudd på tomma vilket kraftbolagen påstår är anledningen till att elpriset är högt.

Nu visar det sig att det inte bara är väder och efterfrågan i Sverige som påverkar elpriset, även händelser i omvärlden har en rätt så konkret inverkan, tex kärnkraftolyckan i Japan.

Men, säger någon, hur skall brist på energi i Japan påverka oss, vi sitter ju inte på samma elmarknad? Men händelserna i Fukushima fick en omedelbar inverkan på tysk energipolitik. I Tyskland stängde man i stort sett omedelbart ner de äldsta kärnkraftverken och minskningen på tillgångssidan i Europa fick genomslag på nordiska elpriser som steg, både på spot- och terminsmarknaden.

Dessutom ökade efterfrågan på gas och kol (för att täcka energibortfallet). För att få elda de fossila bränslena behövde man även köpa in utsläppsrätter vilket gjorde att även de steg i pris.

Och enligt Energimarknadsinspektionen (tillsynsmyndighet för el, naturgas och fjärrvärme) så är därtill nivåerna i vattenmagasinen rekordlåga. För drygt en vecka sedan skrev man i ett pressmeddelande:

”Just nu ligger nivåerna 49 procent under det normala, vilket motsvarar ett underskott på omkring 29 TWh.
– Vi riskerar att hamna i ett ansträngt läge. De låga nivåerna innebär att oförutsedda produktionsbortfall eller tillfälligt kallare väder kan få negativa konsekvenser för konsumenterna i form av höjda elpriser, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen.
För att minska risken för stigande priser krävs nu ett varmare och blötare väder än normalt fram till att vårfloden kommer igång, vilket brukar ske runt vecka 17.
Den nuvarande situationen i vattenmagasinen bidrar just nu till att hålla upp priset, trots att vädret blivit varmare och att den svenska kärnkraften producerar med nästintill full kapacitet. Tillgängligheten i kärnkraftverken är i dagsläget kring 98 procent.”

Så, hur ser det då ut framöver? Man kan spekulera i politiska beslut och kärnkraftens förmåga såväl i Sverige som i Tyskland eller Japan. Men jag börjar med att sia om vädret…

Kommande dagar, över helgen och lite till, så består det lite kyliga och torra vädret (undantaget västra sidan av Skandinaviska fjällkedjan som får rikligt med nederbörd). Men samtidigt som vi skiftar till april månad så ökar såväl temperaturerna som sannolikheten för nederbörd.

Men det är inte så att pendeln svänger över hårt på andra sidan. Det blir lite mer normala förhållanden. Nederbörden kommer inte att räcka för att signifikant höja nivåerna i vattenmagasinen, men ökningen av temperaturen kommer i alla fall att minska behovet av el.

Renovering och lite driftstörningar i den svenska kärnkraften kan ytterligare spä på priset, tex tar man en av Forsmarks reaktorer ur drift en vecka i slutet av april och Oskarshamn 3 fick ett turbinventilfel i förra veckan vilket gjorde att man fick dra ner dess produktion.

Min bedömning av priset på el blir det att det kommer att vara högt även i april. Och ja, det är historiskt låga nivåer i vattenmagasinen. Men det är mer än det som påverkar priset.

/Martin

Fyra katastrofer i en ask

Av Martin Hedberg

Det japanska samhället har drabbats hårt sedan jordbävningen i fredags.

Egentligen är det fyra katastrofer och många konsekvenser:
1. Jordbävning
2. Tsunami
3. Demolerad infrastruktur
4. Brist på energi

Det som skapat alla problemen var jordbävningen med epicentrum i havet öster om Japan. Det som troligen orsakat flest dödsfall är tsunamin som svepte med i stort sett allt i sin framfart, så långt den nådde in över land.

Modellberäkning av tsunamin 11 mars, 2011. Färgerna indikerar våghöjd i cm. De svarta linjerna hur lång tid vågen rört sig efter jordbävningen. NOAA.

Som resultat av detta har många tusen människor avlidit och infrastruktur är förstörd, framför allt längs med de nordöstra kusterna. Vägar, hus, elledningar, raffinaderier, delar av kärnkraftverk… Detta medförde i sin tur problem med kylningen av kärnkraftverken. Bortfallet av energi från kärnkraften (som snabbstoppades) medförde brist på elektrisk energi (landet har kvar omkring 75% av sin elproduktion).

Hamstring av bensin, diesel, vatten, livsmedel mm medför att vissa delar av samhället inte fungerar. Och bristen på fungerande infrastruktur, energi mm medför att det blir svårt att producera och distribuera dessa mest grundläggande produkter och tjänster i samhället: Mat, rent vatten och energi.

Men man kan inte klandra folk för att de köper på sig det som de behöver. Att värna om sitt eget liv och göra sig förberedd på kommande problem är mycket naturliga reaktioner. Det är därför samhället snabbt inser att man måste ransonera resurserna så att de kan fördelas någorlunda rättvist.

Jag noterar att vi i Sverige de senaste dagarna mest fokuserat på kärnkraftverken och eventuella utsläpp av radioaktiv strålning. Detta samtidigt som människor drunknar och kläms ihjäl av vattenmassor och sammanstörtade hus. Är det lättare att acceptera döden genom naturkatastrofer än genom falerande av teknologi och ”den mänskliga faktorn”?

Ja, jag tror det, men jag vill vända på formuleringen: Det är svårare att acceptera död och katastrofer som är initierade eller orsakade av oss själva än av naturkatastrofer. Därtill har vi våra minnen av Tjernobyl och en infekterad debatt om kärnkraftens vara eller icke här hemma.

Och kanske framför allt: Utvecklingen av situationen kring kärnkraftverken är något som händer just nu. Folk fattar beslut och agerar just nu vilket mildrar eller ytterligare förvärrar situationen. Samt det diffusa hotet då strålningen inte syns. Det kan även transporteras långa sträckor. Konkreta saker som vatten upplevs inte hotande på samma sätt. I synnerhet inte över dessa stora avstånd. (Men/och det är i Japan, inte i Sverige, man får problem med eventuell strålning.)

Katastrofen (-erna) är ett faktum. Men kvar finns en del manöverutrymme. Kommer människan att göra katastrofen ännu värre eller finns det hjältar i händelsernas centrum som gör rätt saker, och saker rätt, vilket förhindrar ytterligare katastrofer?

/Martin

PS. Vi har alla sett dramatiska bilder och filmer som visar jorbävningens och tsunamins framfart och krafter. Men trots alla hus, bilar mm som sveps bort så ser man inga omkomna eller skadade människor. Inte för att jag vill eller behöver se det, men om det har omkommit/saknas tusetals människor så borde någon fastna på film, i synnerhet alla amatörfilmer som finns på YouTube. Jag ser en stor skillnad jämfört med materialet från andra naturkatastrofer, tex orkanen Katrina i New Orleans augusti 2005. Kan det finnas en del kulturella skillnader mellan hur man skildrar katastrofer, omkomna och skadade i Japan respektive USA? DS.

Katastrofen i Japan

Av Martin Hedberg

Jag är, liksom alla andra som följer händelseutvecklingen just nu i Japan, berörd av såväl jordbävningen och tsunamin som alla konsekvenser som kommer i dess spår.

Först tänker jag på alla personliga tragedier direkt kopplade till jordbävningen och tsunamin. Omkomna, skadade och anhöriga. Samt ovissheten. Därtill kommer en lång lista relaterad till händelseförlopp och följder, tex spridningen av föroreningar, explosionen i kärnkraftverket mm.

Vi har ett enormt behov av att få reda på vad som händer. Vi förväntar oss både att samhället skall fungera vid katastrofer och att vi (såväl på avstånd som de som är direkt drabbade) skall kunna få relevant information och beslutsunderlag från media och myndigheter.

Det finns händelser som går utöver vad samhället kan hantera.

Just nu är media framför allt fokuserade på de direkta katastroferna. Men redan i går gjorde en del media bevakning på hur katastroferna kan komma att påverka vår ekonomi. Det kändes lite osmakligt, men var kanske i brist på annat att prata om? Eller en naturlig del av ”medias dramaturgi?”. Eller så är det relevant, för det är det vi bryr oss om, eller?

Om ett par dagar kommer miljöaspekterna, sjukvård, kontaminering av vatten, livsmedel mm är blir viktiga. Dvs grundläggande betingelser för människors överlevnad. Hur har man förberett sig för det? Hur hanterar man det?

Många säger att Japan kan att hantera katastrofen och återuppbyggnaden bra eftersom man är ett rikt land. Men samtidigt så har rikedomen en del baksidor. Samhället är mycket komplext, man har stora koncentrationer ämnen och råvaror som, om de sprids i naturen, är skadliga och man har mycket höga krav på att samhället skall hantera många problem. Resurserna är stora, men fallhöjden är också hög.

Det har skett en tragedi och den går inte över, även om marken slutar skälva.

/Martin

Konferens om vindkraft vintertid

Av Martin Hedberg

Idag och i morgon (onsdag-torsdag) pågår i Umeå en internationell konferens om förutsättningar för vindkraft i vinterförhållanden. Temat för konferensen ”Winterwind 2011” är: ”…an international special-topic conference about wind power in low temperature and icing conditions…”

Jag inledningstalar idag och i morgon samt håller ett föredrag i morgon under en session som handlar om Praktisk Problemlösning Natur & Miljö. Rubriken på mitt föredrag är ”Climate Change -does it matter?”

Konferensen är delvis öppen för allmänheten, den pågår som sagt var i två dagar och det finns mycket intressant att ta del av. Både internationell forskning och praktisk problemlösning.

/Martin