Tag - Energi

Energi, förnybar energi, fossil energi, kärnkraft, elpriser…

Otidsenligt att elda som vi gör på Valborg

Som scout var jag i tonåren med om att tända valborgseldar. Jag förstår att många har en speciell relation till elden som symbol och traditionsbärare. Men en del av den här sortens traditioner är det hög tid att låta tyna bort. (En annan är fyrverkerier.)

Visst, det kan väl vara bra att göra sig av med trädgårdsavfall och visst är det trevligt att samlas och prata med grannar, sjunga och vad man nu har för sig. Men alla de här sakerna kan man göra utan att okontrollerade eldar. (Visa mig den arrangör som har resurser att släcka elden de startat.)

Vad jag ser idag är att det blivit närmast ett självändamål att samla flera ton brännbart material och sätta fyr på helt i onödan. Om man vill ungås kring en eld så gör man lämpligen en lagom stor brasa. Nu har det i många fall blivit avfallshantering under förteckning ”kultur”.

Det här handlar inte om igelkottar som stryker med eftersom de övervintrat i rishögarna, utan om resurshantering. Varför lämnar man inte in även detta ris och annat brännbart material till återvinning/kretsloppscentraler? Då blir det varmvatten och el av riset. På vissa stationer kan man numera även göra biokol som kan användas för att förbättra växtligheten. Och allt detta under kontrollerade förhållanden med minimala utsläpp av partiklar och obefintlig risk för bränder i skog och mark.

Just i år är det senare ett vågspel som många eldansvariga har att tampas med. ”Ska vi tända valborgselden eller inte, vad är risken för att branden sprider sig?”. Och om den sprider sig okontrollerat så tvingas samhället ut med resurser för brandbekämpning. Och inte bara det utan även att prioritera mellan olika bränder.

Räddningstjänsten tvingas, oavsett om det blir utryckning eller inte, ha mer brandpersonal i beredskap bara för att det är en ökad risk. Den här resursen kanske man hellre vill lägga på att bekämpa bränder som uppkommer genom blixtnedslag och annat som är svårare att kontrollera än kulturbärare som med avsikt och tändstickor skapar öppna bränder.

Ha gärna kvar traditionen med Valborgsfirande, men låt det vara kring en lagom stor eld. Och låt merparten av ris och annat brännbart avfall bli värme och el.

/Martin

…som fascineras av såväl pyroteknik som vanlig eld, men förfäras över att människan är kortsiktig, har så många skygglappar och inte ifrågasätter vad vi håller på med.

Delsbo Electric

Hur ser världens mest energieffektiva fordon ut? Och var finner man det?

Det är inte en Tesla, inte en cykel, definitivt inte ett flygplan eller en ubåt.

Det är ett tåg.

Och man finner det inte i Austin, Berlin eller Calgary.

Men förmodligen i Delsbo. 🙂

I synnerhet om man letar den 25 maj när tävlingen Delbo Electric år av stapeln igen. För närvarande är det Eximus III från Högskolan Dalarna som innehar världsrekordet ”Guiness World Record, Most efficient electric vehicle (railed)” med sina 0,657 Wh/person. Men snart är det dag för en ny uppställning av fordon som dels provar tekniska lösningar, dels försöker slå världsrekordet.

(Broschyren jag fick av tävlings- och projektledaren Lars Gustavsson som jag träffade i onsdags i Njutånger var så snyggt inslagen i paket att det gjorde lite ont att öppna det.)

Den 25 maj 2019 slås med stor sannolikhet världsrekordet i världens energieffektivaste fordon igen i Delsbo.

Det handlar om batteridrivna rälsbundna fordon. Det är minimalt med friktion mellan hjul och räls vilket gör att man kan komma väldigt långt med liten mängd energi. Och i de här farkosterna så jobbar man på att minimera energiförbrukningen så mycket det går. Elbilar är energieffektivare än bensin/dieselbilar. Och de här farkosterna är nästan hundra gånger så effektiva som elbilar. Du kommer en mil med energin i din mobiltelefon.

I slutet av maj skall det alltså avgöra igen och ekipage från universitet och högskolor (i år är det Chalmers, Luleå, Linköping och Dalarna) gör upp i den prestigefyllda tävlingen.

25 maj kommer jag att spana in framtiden. I Delsbo.

/Martin

Att tillsammans fasa ut det fossila

Strategimöte i Telge Energi Vind Ekonomisk förening igår. Jag sitter i styrelsen sedan starten 2011 och föreningens syfte är att producera el från förnybara källor till sina medlemmar och sälja överskottet på elmarknaden. Detta för att utan vinstintresse förse medlemmar/delägare med el samt öka andelen förnybar energi i energimixen på marknaden.

Arbetar nu med vision, mål och aktiviteter som kan ge föreningen ytterligare mening. Det är klart att det ger effekt om vi blir fler medlemmar, finansierar och bygger en solcellspark och ett vindkraftverk till.

Men det är inte mängden förnybar energi som är problemet, utan mängden fossilt kol som grävs ur marken och förbränns (och ett par puckar till…).

Därför är målsättning att ”Tillsammans fasa ut fossilt kol” mer relevant än ”100% förnybar” för en förening som arbetar med energifrågor. Det skapar större möjligheter att åstadkomma nytta, ökat branschsamarbete, inkludera andra aktörer och omställning av samhället utöver leverans av el.

Eftermiddagen inleddes med tanken om att ha visioner och målsättningar kring årtalen 2025 (lagom horisont för normala strategiska beslut) och 2035 (när arrendet för marken där våra vindkraftverk står går ut).

Men vi landade tanken på att se föreningens verksamhet i ett perspektiv som inte var bundet till tid, utan till händelse: Vi är klara när samhället inte längre använder fossilt kol. Det gjorde att vi fick en längre och bredare horisont. Det gjorde det också möjligt att lägga mer kraft på saker som behöver ske Nu.

Vi skapade en mängd konkreta förslag och graderade dem efter hur stor impact de har respektive hur komplexa de var att genomföra.

Men det finns givetvis fortfarande öppna frågor. T.ex. hur långt utanför energifrågorna vi skall gå och hur vi ska hantera/vår roll under potentiella kollapser av samhällsfunktioner och ekosystem. Omställningen har bara börjat.

De kreativa processerna fortsätter och föreningens medlemmar och ägare får under årsstämman i september ta ställning till och besluta om strategier, visioner, mål, aktiviteter och förändringar som ligger utanför föreningens befintlig inriktning.

#klimat #energi #vadärlagom

/Martin

PS. Det finns många föreningar (andelsföreningar, vinkraftkooperativ…) som drivs utan vinstintresse och producerar el till sina medlemmar. De bygger på att man blir delägare och då får rätten att köpa el som föreningen producerar i relation till hur stor andel man äger av föreningen.

Jag råkar (well…) sitta med i Telge Energi Vinds styrelse, men blir lika glad om du går med i en någon annan vindkraftförening, startar egen förening (hör av dig så slussar jag vidare till folk som tipsar om fallgropar att undvika, service, underhåll, försäkringar, avtal mm), bygger eget vindkraftverk, monterar egna solceller och drar ner på energiförbrukningen så mycket du kan.

En andel i Telge Energi Vind kostar 440 kronor och ger rätten att köpa 100 kWh el per år. För närvarande (fortfarande) till priset 19 öre/kWh exkl elcertifikat, energiskatt och moms. Du kan läsa mer om TEV på https://telgeenergi.se/privat/bestall-el/om-ren-el/vindkraft/om-telge-energi-vind/.

Om ni läsare har tips om andra föreningar så publicerar jag dem gärna i kommentarerna nedan. DS.

Går det att flyga miljövänligt?

Ur ett marknadsföringsperspektiv så går det säkert utmärkt att flyga miljövänligt. Se bara på hur väl etablerat det blev med ”Gröna inflygningar”. Det låter rent, ja till och med som om världen blev bättre ju fler inflygningar som görs.

Men en grön inflygning är inget annat än en självklarhet. Du har farten 900 km/h och ligger på 10 000 meters höjd. För att ta sig ner till stillastående på marken så behövs ingen energi. Tvärtom, du måste bli av med såväl rörelseenergi som lägesenergi.

Det svåra är att göra en grön start. Och en grön transportsträcka.

Det första, en grön start, är uppenbart fysikaliskt motsägelsefull ur energisynpunkt: Från stillastående på marken så skall du ha en hastighet på 900 km/h och ta dig upp till 10 000 meters höjd. Det är omöjligt att göra det utan att tillföra energi. Den andra, själva transporten, kräver att du övervinner luftmotståndet. Förvisso på höjd där luften är tunn, men inte så tunn att du inte har lyftkraft.

Tag tex en Boeing 787 Dreamliner. Ett flygplan som Norwegian marknadsför som ”det mest miljövänliga alternativet av flygplan”. Nu är jag i och för sig mest intresserad av dess fysikaliska egenskaper, inte prestanda jämfört med andra flygplan. Men det får fungera som exempel avseende vikt, marschfart och passagerare. (För beräkningar, gå till slutet av artikeln).

För att få upp en Dreamliner på marschhöjd krävs det rörelse och höjd:

  • Rörelseenergi: 8 000 MJ, att få det från från stillastående till 900 km/h,
  • Lägesenergi: 25 000 MJ, att lyfta det från 0 till 10 000 meters höjd.
  • dvs Totalt 33 000 MJ (miljoner Joule).

Detta är alltså den rent mekaniska energi som vi tillfört flygplanet. Hittills har vi inte räknat med några förluster i form av värme, friktion mm.

För att ge planet fart och höjd så använder vi den kemiska energin som finns bunden i flygbränsle. För att få loss (återigen utan några förluster) 33 000 MJ så behöver vi 760 kg, eller ca en kubikmeter, flygbränsle.

Om vi antar att flygmotorer har en verkningsgrad på 20% (den kunnige och intresserade får gärna korrigera detta värde) så behövs det alltså 165 000 MJ eller 3800 kg flygbränsle för att komma upp i marschfart på flyghöjd. 

Och för att lunka på däruppe det går åt storleksordningen lika mycket (5600 kg) per flygtimme.

Det här energi som man inte får tillbaka när man landar, hur grön inflygning man än försöker göraEnergin som man behöver tillföra för att få upp planet i luften finns det inget sätt att återvinna. Rörelseenergin och lägesenergin, som man hade alldeles nyss, går förlorad när man skall ta sig från att röra sig med 900 km/h på tiotusen meters höjd, till stillastående på marken. Detta vare sig inflygningen är grön eller inte.

Men transportmedel som är kvar på marken, bil, tåg, cykel, maglev, poddar i vakuumtunnlar, Hyperloop e dyl har inte dessa fysikaliska brister. Dels behöver man inte tillföra någon lägesenergi till farkosten. Dels kan man återvinna en väsentlig del av rörelseenergin när man bromsar in farkosten (man kör motorn som generator). Den enda energin som går förlorad är friktion genom eventuellt rull- och luftmotstånd.

Min huvudsakliga kritik mot flyg, vare sig de är pimpade med gröna inflygningar eller biobränslen (som ju också genererar utsläpp av partiklar och vattenånga på höjd), är att de har fysiken emot sig jämfört med om man väljer markbundna transporter.

Jovisst kan man misslyckas med marktransporter också, men man har inte fysikens lagar emot sig. Med visionära ledare och kompetenta ingenjörer, samhällsvetare, ekologer och forskare från andra relevanta områden så kan man få till något riktigt bra på marken, i marken eller på brosystem några tiotals meter över marken.

Men det är klart, om man idag skall väldigt långt eller till ett område där det inte finns vägar så kanske flyg i en eller annan form är det enda alternativet. Men ”miljövänligt”, det är det inte.

/Martin

PS. I första versionen av grafik hade jag bytt plats på energimängderna för läges- och rörelseenergi. Detaljerna var fel, men summan rätt. Jag har gjort och lagt upp en korrigerad bild (på vilken det längst ner står att den är uppdaterad 4 feb kl 19:30). Om du inte ser rätt bild så är det pga att cashade system som tex Facebook, Twitter eller lokala browsers inte är uppdaterade. DS

Beräkningar…

En Dreamliner har en (max) startvikt på 252 650 kg (och kan ta 344 passagerare, vilket ger 734 kg per passagerare.)

Den undre gränsen för hur energisnål en Boeing 787 kan bli definieras av fysikaliska lagar: Hur mycket energi [E] går det åt att ge ett föremål med massa [m], hastigheten [v] och höjden [h]? Energi = Rörelseenergi (kinetisk energi) + lägesenergi (potentiell energi)

E = ½mv2 + mgh

(där hastigheten är 250 m/s (900 km/h) och g=9,81 m/s2)

Det blir 8 000 (rörelseenergi) + 25 000 (lägesenergi) = 33 000 MJ (miljoner Joule).

Det här är alltså energin som krävs för att få upp planet, från stillastående på marken, till marschhöjd.

Hur mycket är det omräknat i flygbränsle? Ett typiskt flygbränsle innehåller ca 43 MJ/kg (Kerosene type BP Jet A-1 är 43,15 MJ/kg, källa Wikipedia). Det går alltså åt minst 33 000/43=760 kg, eller ca en kubikmeter, flygbränsle att starta (densitet 804 kg/m3).

Det är alltså om du inte har några energiförluster alls. Med en verkningsgrad på 20% så krävs det fem kubikmeter flygbränsle. Vad som är realistisk verkningsgrad kanske någon läsare kan utröna.

När solenergi är billigare än fossil

Världen står inför stora förändringar i samband med att förnybar energi är på väg att bli billigare än fossil energi. 

Det kommer göra det avsevärt mycket enklare, om än fortfarande svårt, att uppfylla Parisavtalet. Det kommer också att stöpa om maktbalanser och samhällsstrukturer. 

Vilka kommer att äga den nya tekniken? Hur kommer kollapsen för de gamla makthavarna se ut? Hur decentraliserat kommer systemet att vara? Hur kommer kapitalflödena vara? Hur kommer skiften att påverka vår syn på vår historia? Och på vår framtid? Hur kommer detta att påverka kreativitet, innovation, kultur, livsmedelsproduktion, resor, konflikter… 

Förnybar energi, vindkraft, men framför allt solenergi, är billigare än fossil, dvs kol, olja och gas. Det finns variationer och framför allt har vi en massa gammal teknologi och strukturer som går på tex bensin, diesel och kol. Och vi har dessutom inte monterat upp all infrastruktur och teknologi som går på förnybar energi. 

Men i och med att vi passerat den prismässiga tipping pointed så kommer förändringar att ske. 

Världen kommer onekligen att se annorlunda ut och förändringen i sig går inte att stoppa. Den har redan börjat. Vi är alla en del av i att form framtiden, även om vi i mångt och mycket kanske mest upplever att vi bara åker med. Att saker händer som vi först i efterhand kan förklara. 

Men underskatta inte möjligheterna att sätta sig in i utvecklingen av kollapsen, att förstå vad som händer, varför och att både få ett hum om vart vi är på väg, vad som går att styra och hur man kan positionera sig själv för att vara en del av en positiv utveckling. 

/Martin 

Från kol till klimat genom Ken Bone

Han har beskrivits som mannen som vann presidentkandidatdebatten, Ken Bone, mannen i den röda tröjan som ställde en av publikfrågorna till Trump och Clinton i söndags (måndags svensk tid).

Frågan löd ”What steps will your energy policy take to meet our energy needs while at the same time remaining environmental friendly and minimizing job loss for fossil power plant workers.”. Länk till CNN för att se frågan och svaren (öppnas i nytt fönster).

 

I förrgår gästade han talkshowen Jimmy Kimmel Live och svarade på följdfrågor. Mest personliga saker som kläder och hur familjen hanterar hans berömmelse. Förutom att Ken kommer med bra ”one-liners” så ger han också ett nyanserat svar på varför han är obeslutsam om vem han skall rösta på.
Han arbetar i kolindustrin och anser att Donalds ekonomiska planer stämmer med hans intressen. Men han kan samtidigt inte acceptera att man skulle behöva riskera att bli av med rättigheter tex jämlika äktenskap som man kämpat för så länge.

Svaren från presidentkandidaterna var (givetvis) helt olika och det här var ett av de få tillfällena i pågående debatt där klimat och miljöfrågor kom upp till ytan.

Varför är det så svårt att tala om klimatet?

/Martin

Möte med Klimatsvaret CCL Sverige

Jag har just avslutat ett inspirerande möte med delar av Klimatsvaret CCL Sverige. Vi träffades bland annat för att diskutera metoden ”Fee and Dividend” som den amerikanska moderorganisationen Citizens Climate Lobby arbetar med. Behöver man anpassa de till Svenska förhållanden eller hur når man bäst det övergripande målet att minska människans påverkan på klimatet?

Från Klimatsvaret CCL Sverige kom Ingela Bollgren (pensionerad barnläkare), Ann Helleday (pensionerad psykolog), Eva Bergenstråhle (pensionerad lärare) och Matts Hjertqvist (pensionerad tandläkare). De hade alla sina egna berättelser om varför de engagerar sig i klimatfrågorna, men jag kan se ett par gemensamma faktorer. De har pensionerat sig från yrkesroller med specialistkompetens, de har barnbarn och de känner ansvar. En annan gemensam sak är att de inte har särintressen när det gäller framtiden. De är snarare generalister: de vill vända negativa trender och göra världen lite bättre. De inser att klimatet är en ödesfråga som inte går att sopa under mattan.

Mänskligheten har problem, och får allt mer problem, med förändringar av klimatet. Vid vet att det till stor del orsakas av utsläpp av koldioxid som i huvudsak kommer från brytning av fossilt kol (som legat tryggt i marken i miljontals år), men även till följd av avskogning. De ackumulerade historiska utsläppen kommer till 2/3 från fossilt kol och 1/3 från skogsskövling. (Utsläppen just nu är ca 4/5 fossilt och 1/5 skogsskövling.)

Parisavtalet är på väg att införlivas. På pappret. Men i verkligheten går det alldeles för långsamt.

Vi förstår att vi kraftfullt måste dra ner på både fossilt kol och skogsskövling. Vi inser att det inte låter sig göras utan att ersätta energin med annan energi. Förvisso finns det förnybar energiteknik, men utbyggnaden av den går för långsamt (även om den accelererar just nu).

En metod att få marknaden att inte bara öka tillgången på den förnybara energin (det i sig gör ingen nytta för klimatet) utan även att minska på utsläppen av fossilt kol och skogsskövling (som är problemet) är att införa ekonomiska incitament. Om man vill subventionera det som är bra eller lägga på avgifter/skatter på det som är dåligt är en smaksak. Priset måste differentieras i alla fall.

Först något om vad ”Fee and Dividend” handlar om. Det är en metod som går ut på att belägga källan till fossila kolväten (olja, kol och naturgas) med en successivt stigande avgift som sedan delas ut till allmänheten.

Ovanstående mening innehåller tre väsentliga satser som kan behöva förtydligas:

1. Avgift på fossilt kol vid källan. Helst vid kolgruvan/olje/gasriggen, men i Sveriges fall kan det ske vid införseln av oljan/kolet/gasen på Svenskt mark. Marknadskrafterna kommer sedan att föra denna kostnad vidare till slutkonsumenterna. (ja det blir dyrare att använda fossil energi än förnybar energi)
2. Successivt stigande avgift. Marknaden och konsumenter behöver kunna anpassa sig och förutsäga vad som skall ske i framtiden. Avgiften är därför förhållandevis låg i början, men stiger sedan på ett förutsägbart sätt.
3. Utdelning. Pengarna som kommer in skall delas ut till allmänheten (inget får användas till administration eller liknande). Alla vuxna får var sin andel. Man kanske kan diskutera om barn skall få en halv andel. Utbetalningarna kan ske en gång i månaden.

Syftet är att fasa ut fossil energi. Att bara be folk sluta använda den fungerade tydligen inte. Och för att entreprenörer och etablerade aktörer på marknader skall våga/kunna satsa på hållbara ersättningar behöver de förutsägbarhet om att deras investeringar kommer att möta marknadens/konsumenters efterfrågan. Observera att detta inte bara gäller priset på bensin eller diesel utan alla produkter och tjänster som har fossilt kol i sig.

Avgiften och utbetalningen kommer att medföra att det blir dyrare att använda fossila råvaror eller tjänster/produkter som skapats med nyttjande av fossilt kol. Men samtidigt betalas ju 100% av avgiften tillbaka till medborgarna. För den som ligger på en genomsnittlig förbrukning är detta ett nollsummespel. Men för den som förbrukar mer än genomsnittet ökar kostnaderna. Den å andra sidan som ligger under den genomsnittliga fossilförbrukningen kommer att få mer pengar i plånboken varje månad.

Japp, det blir en omfördelning av pengar, från den som förbrukar mycket fossilt kol (oavsett hur) till de som inte använder fossilt kol. Den senare gruppen kommer att bli ”vinnare” och har plötsligt mer pengar att röra sig med.

Dessa pengar kan hen spendera och på så sätt sätta lite mer snurr på hjulen i svensk ekonomi. Och nej, det kommer inte att bli på miljöförstörande produkter, dessa har ju redan blivit dyrare. Men pengarna kommer att användas på produkter och tjänster som tillför mervärde utan att påverka klimatet eller ekosystemen negativt.

Det hela är faktiskt rätt så finurligt. I USA har organisationen Citizens Climate Lobby drivit frågan sedan 2008 och har nu 35.000 medlemmar.

Kanada kommer att införa 2/3 av ovanstående, en stigande avgift på utsläpp. 10 Kanadensiska dollar per ton CO2 år 2018 som stiger till 50 år 2022. Premiärminister Justin Trudeau sade i måndags:

“There is no hiding from climate change. It is real and it is everywhere. We cannot undo the last 10 years of inaction. What we can do is make a real and honest effort – today and every day – to protect the health of our environment, and with it, the health of all Canadians.”

Han argumenterar vidare för att detta kommer att ge Kanada en komparativ fördel när det gäller att bygga en renare ekonomi, stimulera marknaden att utveckla metoder att minska utsläpp och skapa hundratusentals nya jobb. Samt för att uppfylla Parisavtalet och undvika allvarliga klimatförändringar. Läs mer i The Guardian och på CCL.

Vi har ju i Sverige redan ett par decenniers erfarenhet av avgifter på utsläpp och vi om någon nation har visat att skatter på utsläpp av koldioxid inte är någon katastrof för ekonomin. Tvärtom medför det faktiskt inte bara minskade utsläpp utan även ökad innovation och välfärd på ett sätt som inte tär på naturens resurser i samma utsträckning som andra länder som väljer att låta företag och individer förorena utan att betala för det.

Ekonomiska incitament fungerar.

Det ytterligare finurliga med ”Fee and Dividend”, eller Avgift och Utdelning som Klimatsvaret CCL Sverige kallar det, är att det blir en omfördelning av pengar i samhället som samtliga politiska partier kan ställa sig bakom.

Just det här med politik är en väsentlig sak för CCL och Klimatsvaret. Man vill ge politiker stöd för att införa vettiga incitament. Och som lobbyorganisation skiljer de sig från många andra genom att inte driva sina egna särintressen utan att värna om intressen i mänsklighetens namn.

/Martin

Tack Vasakronan och Anna Denell för lån av lokaler.

Att odla energi i havet

DN publicerar idag en artikel om hur man gör försök med att göra biogas av sjöpung som man odlar i havet utanför Tjörn.

20160409_dnInte nog med att man kan använda dem som råvara för biobränsle, genom att skörda dem plockar man även ut fosfor och kväve ur havet.

De växer snabbt och man kan använda samma utrustning som vid musselodling för att skörda dem.

/Martin

Hej då fossil

Icon made by Icon Works from www.flaticon.com

Hej då fossilindustri, energimonopol och konservativa tankat som ”det går inte”.
Välkommen kreativa idéer, självförtroende och framåtanda.

Förändringen när vi går från centraliserad till distribuerad energiproduktion är stor. Det är som skillnaden mellan att världen bara har ett fåtal superdatorer som alla skall köpa tid av, till som idag att alla har var sin, eller flera egna datorer som är sammankopplade med alla andra, inklusive superdatorer.

De flesta känner väl till att Tesla under eldning av Elon Musk driver på utvecklingen och att även BillGates är mycket engagerad i energifrågor.

I gårdagens Guardian finns en intressant artikel om utvecklingen inom amerikanska energidepartementet som forskar på området. De har under avdelningen ”Arpa-E” (Advanced Research Projects Agency-Energy) nyligen gjort stora framsteg.

Dr. Ellen Williams (till höger), Arpa-E director: ‘We want power to be easy.’ Foto: ARPA-E via Guardian.

Dr. Ellen Williams (till höger), chef på Arpa-E: ‘We want power to be easy.’ Foto: ARPA-E via Guardian.

Ellen Williams, Arpa-E’s chef summerar:

“I think we have reached some holy grails in batteries – just in the sense of demonstrating that we can create a totally new approach to battery technology, make it work, make it commercially viable, and get it out there to let it do its thing,”

Världen förändras och människan driver utvecklingen. Det blir bättre och bättre, tex ovanstående. Och sämre och sämre, tex rörande klimat och ekosystem. Allt snabbare.

Vi människor är förunderliga.

/Martin

Persienner och kyla

Hur skall man, i ett vanligt tvåglasfönster, ställa sina persienner för att de skall bidra till så god isolering som möjligt?

Det finns tre alternativ (fyra om vi även räknar med att man kan hissa upp persiennerna):

  1. Luta persiennerna inåt,
  2. Ha dem horisontellt,
  3. Luta dem utåt.

Vilket av dessa ger bäst isolering?

/Martin