Kan man göra en bra prognos?

Ensembler

”Det är svårt att göra prognoser, i synnerhet om framtiden.”

Jag talade med meteorologkollegan Anders Persson i förmiddags (i ett annat ärende) och fick en liten föraning om vad som var på väg. Nu publicerar han en bloggartikel på Lindelof.nu där han går hårt åt kollegorna. Många har mycket att lära, men frågan är hur många som kommer att lyssna.

För i sanningens namn skall man även säga att även de som tar emot prognoserna, användarna, just det DU, måste öva lite på att läsa av informationen. Man kan nämligen inte veta helst säkert hur framtiden skall utvecklas.

EnsemblerExempel på ensembler, många prognoser, för en väderparameter. Ju längre prognos, desto större osäkerhet. Var och en av medlemmarna är lika sannolik, tillsammans utgör de ett spektrum av möjliga utvecklingar.

Visst är det bekvämt att få fram EN prognos att luta sig mot. En prognos som man kan säga är ganska bra. Det är enklare (?) en ett helt knippe prognoser som alla visar olika svar. Men det är så naturen är, obestämbar och synnerligen diffus i framtiden.

Inte nog med att modeller inte förmår återskapa naturens hela komplexitet, naturen har inte heller ”bestämt sig” för hur den skall utvecklas i framtiden. Det finns genuina inbyggda osäkerheter i alla komplexa system, och det gör det bra naivt att förlita sig på en deterministisk modell för att beskriva framtida utvecklingar. En av metoderna för att lösa detta heter ensembler.

Det är med scenarier och sannolikheter som man kan ge framtiden en rättvis bild.

/Martin 

PS. Anders Persson har skrivit ett flertal intressanta artiklar här på bloggen. Sök på hans namn i sökfältet för att läsa dem. DS.

Related posts

10 Thoughts to “Kan man göra en bra prognos?”

  1. Trötter

    Just det där med till synes tvärsäkra presentationer av prognoser har ju varit uppe många gånger på bloggen. Tack för länken till Anders artikel, har läst de papper jag kunnat hitta av honom sedan han medverkade här på bloggen första gången. Då var han helt okänd för mig. Kommenterade inte mycket under hans artiklar eftersom jag hade fullt upp med att följa upp vartenda ord han skrev och lite till. Väldigt lärorikt. Givetvis även dina egna prognoser och framförallt uppföljningarna, Martin.

    Det är imponerande att man kan komma så nära verkligheten som man ändå gör. Men det behövs än mer datorkraft för högre upplösning, det som planeras framöver är så man baxnar. Det är oohyggligt långt ifrån när lilla Sverige hade världens snabbaste superdator (BESK 1954) och körde de första numeriska prognoserna på den. 🙂

    1. Trötter

      Ursäkta sidospåret men framtiden är snart här.
      Dåtiden om BESK.
      http://www.tekniskamuseet.se/1/195.html

      Framtiden med optiska datorer.
      http://optalysys.com/optalysys-technology-will-underpin-next-generation-weather-forecasting-in-a-e4m-project-led-by-the-ecmwf/
      Samt denna.
      http://optalysys.com/optalysys-prototype-proves-optical-processing-technology-will-revolutionise-big-data-analysis-computational-fluid-dynamics-cfd/
      Citat.
      ”Following that we plan to pursue the design of larger systems capable of achieving multiple exaFLOPs by 2020.”
      Har läst 17 exaflop till 2020, det lär visa sig snart vad de lyckas med. Tänk om någon påstått det 1954? Den hade nog blivit inlåst för gott. 🙂
      Missa inte videon som ligger längst ner i båda artiklarna.
      http://youtu.be/T2yQ9xFshuc

  2. Pandan

    Intressant, men frågan på allas läppar just nu är om det finns något hopp om bättre väder i augusti eller om denna vår och sommar kommer att gå till historien som en av de sämsta någonsin.

    1. Trötter

      Personligen gillar jag temperaturen nu i Västra Götaland. Finland har haft kallare. Sommaren är inte jättekonstig med tanke på den El Nino som råder. Möjligen lite för lite nederbörd, men det hinns med än. Vi kanske får allt till vintern.

      Det är långt ifrån de låga temperaturrekord som sattes på 17-1800 talen och några i början av 1900 talet.
      Dit når vi inte mer med tanke på AGW, möjligtvis när havscirkulationen i Atlanten saktat av mer än den gjort nu och vi får det väder vi borde haft för vår latitud utan golfströmmen.

      1. Pandan

        Det unika med den här sommaren är inte att det varit några extrema regnmängder eller kyla, utan snarare att vädret varit så solfattigt, grått, blåsigt och ostadigt under väldigt lång tid. Det känns som vi blivit blåsta på hela våren och sommaren. Till och med sommaren 1998 som räknas som den absolut blötaste och sämsta sedan mätningarna startade bjöd ändå på en hel del perioder av fina dagar under våren åtminstone. Men om vi lägger ihop våren och sommaren måste 2015 vara absolut sämst om nu inte ett mirakel inträffar i augusti.

  3. Anders

    Sommarvärmen kommer kanske sent som vanligt, kan det bero på den kraftiga avsmältningen i Arktis? Min tanke är väl att när värmen pressar på som hårdast trycks kyla ner där minsta motstånd är och först när temperaturen sjunker lite och avsmältningen avtar får värmen en möjlighet ta sig norrut. Är det så, då har Skandinavien fått svala somrar och varma höstar.

    1. Trötter

      Tittar man på utbredningen av havsis i Arktis så hade vi rekordlåg utbredning i vintras. I våras fick det många att tro att vi skulle få se ett rekord i September (när utbredningen är som lägst) men det har jag haft svårt att svälja eftersom det finns tecken på att utbredningen sommartid är något högre under en pågående kraftig El Nino än åren runt. I år gick avsmältningen långsamt under Juni och tagit fart nu i Juli men ligger fortfarande högre än 2007, 2011, 2012 och 2013.
      https://ads.nipr.ac.jp/vishop/vishop-extent.html?N

      Åren efter en kraftig El Nino kan däremot visa avtagande utbredning så mina egna funderingar ligger mot att vi kommer få se rekordlåg utbredning nästa år och/eller 2017.

      Men isen är så kass där uppe nu att det räcker med en eller ett par stormar för att det ska sjunka rejält redan i år.

      Generellt är temperaturavvikelserna högre (varmare) vintertid i Arktis, inte lika mycket sommartid.

      Det är snarare El Nino som hjälper till att spöka för oss. Jag ska förbereda mig för en eländig vinter med blåst och mycket nederbörd och därför montera elstart på min gamla snöslunga, för säkerhets skull eftersom vi ofta får mer nederbörd under El Nino Jan-Mar. Sen får vi se om det blir så. 😉

  4. Anders Persson

    Genom mina kontakter ute i Europa har jag fått nys på att ECMWFs månadsprognos sedan några veckor tillbaka konsistent prognoserat lite högre lufttryck än normalt för södra Sverige i början av augusti. Temperaturen har dock angivits som normal, nederbörden lite under normal.

    Det skulle innebära att augusti inleds med torrt och soligt högtrycksväder, men ingen värmebölja. En titt på amerikanska ensembleprognosen på Wetterzentrale stödjer denna förhoppningsfulla prognos.

    1. Trötter

      Anders, du har ju landkänning med Finland. De har väl haft både kallare och torrare än oss?

  5. Trötter

    Spåna långt fram i tiden gör inte proffs, men det är inte jag så det är väl fritt fram. 🙂

    Om man tittar hos IRI och deras ”ENSO rainfall teleconnection maps” så kan man bläddra lite fram och tillbaka mellan El Nino och La Nina.
    http://iridl.ldeo.columbia.edu/maproom/ENSO/Climate_Impacts/ENSO_PRCP_Prob_TS2p1.html
    Maj-Juli visar mer nederbörd än normalt under El Nino. Sannolikheten ökar med varmare färger.
    http://s23.postimg.org/qfiw823vf/IRI_Tercile_wet_enso_May_Jul.jpg
    Sedan avtar avvikelserna under Augusti och fortsatt under höstmånaderna för att öka under Januari-Mars.
    http://s9.postimg.org/66dp3nikv/IRI_Tercile_wet_enso_Jan_Mar.jpg

    Maj-Juli har inte varit överdrivet nederbördsrika. Men om El Nino förstärks ytterligare som modellerna visar, medel för alla modeller just nu är +2.6-2.7°C framåt vintern för Nino34 regionen vilket skulle bli den kraftigaste El Nino som blivit uppmätt, så kanske den för Januari-Mars blir verklighet. Jag kommer inte att chansa på en snöfattig vinter som de senaste utan förbereda mig för snö.

Kommentera