Extremväder, en regnig sommar och global uppvärmning

Extremväder, en regnig sommar och global uppvärmning

Av Martin Hedberg

Kan man blanda en kall och regnig sommar med global uppvärmning?

Samtidigt som vi i Sverige har haft en regnig och i vissa avseenden sval sommar så har det slagits värmerekord på många andra platser runt om på Jorden. Ändå har media inte lyckats beskriva det nyckfulla vädret i relation till de pågående klimatförändringarna.

I USA har den extrema värmen och bristen på vatten fått allt fler att fråga sig om det trots allt inte ligger något i forskarnas enträgna talande om global uppvärmning. Detta i ett land som präglas av såväl några av de mest framstående klimatforskarna som beslutsfattare som förnekar vetenskapliga resultat.

Här i Sverige har vi under flera år haft en betydligt mer öppen och ödmjuk hållning till klimatfrågorna. Men trots att det ofta poängterats att det är skillnader mellan väder och klimat så har den ”usla” svenska sommaren gjort att en och annan kanske tvivlar på att det pågår en global uppvärmning med klimatförändringar som följd. ”Det skulle ju bli varmare, hur kan det då vara så kall sommar?”.

Och låt vara att medeltemperaturen stiger, men hur är det med förekomsten av extremvärme? Har de situationerna blivit vanligare eller är det bara allmänheten och media som har fått ökade möjligheter att sprida nyheter från världens alla hörn?

Bild 1. Det har blivit varmare, i synnerhet de senaste 40 åren. Men har vädret blivit mer extremt? Från NASA.

Det förefaller osannolikt att allmänheten skulle kräva minskade utsläpp av växthusgaser om man dels inte ser tydliga orsakssammanhang och dels inte upplever konsekvenserna som skrämmande nog för att vilka undvika. Det är också tydligt att vi människor tar till oss av fakta främst när vi kan verifiera dem med egna observationer, helst upplevelsebaserade.

Men kan man verkligen koppla enskilda händelser och extremväder som stormar, översvämningar, torka och värmeböljor till klimatförändringarna? Frågan har ställts många gånger i media och så gott som konsekvent har forskare och andra experter svarat något i stil med ”…man kan inte koppla en enskild händelse till klimatförändringarna…”

Men hur blir det om det dyker upp väldigt många enskilda händelser? Kan inte de kopplas till klimatförändringar? Jo de kan det, men den frågan får sällan forskaren och experten i media, för där behandlas enskilda händelser som enskilda händelser, inte som delar i ett sammanhang.

Bild 2. Normalfördelning av temperaturavvikelser för juni-juli-augusti landmassan på norra halvklotet relativt medelvärdet mellan 1951-1981. I denna sammanställning visar det sig att 50-, 60- och 70 talet hade i stort sett samma fördelning av temperaturer (även illustrerat med svart linje). Men under 80-, 90- och 00-talet har det skett en förändring av fördelningen av temperaturer. Det som på 1950-70-talet var osannolikt varmt har nu blivit betydligt mer sannolikt. Kurvorna har också blivit mer tillplattade, det är fortfarande inte osannolikt med kalla somrar, trots att förekomsten av de varma har blivit väsentligt vanligare. Från Hansen et al 2012.

Men när man sammanställer enskilda händelser i ett sammanhang, t.ex. alla temperaturer i form av temperaturavvikelser från ett medelvärde i ett diagram (se bild 2) så framträder en tydlig förändring. Det som var osannolikt i fråga om värmeböljor på 1950-, 60- och 70-talet har nu blivit betydligt mer sannolikt!

Hela intervallet av temperaturer har skiftat till höger, dvs till det varmare. Vi har tidigare talat om att jordens medeltemperatur stiger, men här ser vi mer konkret vad det kan innebära. I diagrammet visas hur medeltemperaturen för juni-juli-augusti för norra halvklotets landmassa har varit i relation till tidigare år. Man jämför block om 11 år (t.ex. 2001-2011) med varandra. Som synes så var det relativt lika under 1951-1981, men därefter blir det varmare.

Normalfördelningskurvan kan ses som en beskrivning av sannolikheter för att sommarens temperaturer skall avvika från medelvärdet. Det som tidigare var behäftat med liten sannolikhet, t.ex. 3 grader varmare än normalt, har på 2000-talet blivit om inte vanligt så i alla fall betydligt mer sannolikt.

Bild 3. Principdiagram över normalfördelning och standardavvikelse. Från Wikipedia.

I statistiska sammanhang har man definierat begreppet standardavvikelse (σ). Den är ett mått på hur mycket de enskilda värdena i en population avviker från medelvärdet (μ). Inom +/-1 standardavvikelse finner man 68,2% av de enskilda fallen. Det kan även beskrivas som att det är 68,2% sannolikhet att ett slumpvis tal i hela mätserien faller inom en standardavvikelse.

Som synes i bild 3 så minskar sannolikheten för händelser med ökad standardavvikelse. Sannolikheten för att något skall vara över (eller under) tre standardavvikelser (3σ) i en normalfördelning är 0,13%. Dvs om klimatet hade varit normalt (i det här fallet definierat som det var under perioden 1951-1981) så skulle bara 0,13% av alla mätstationer över norra halvklotet registrera den typen av extremvärme.

Men eftersom normalfördelningen har förskjutits sedan 80-talet (se bild 2 igen) så har det som tidigare var tänkbart men ovanligt (temperaturer över 3σ) ökat i sannolikhet från 0,13% till omkring 10% sannolikhet! Sannolikheter för värmeböljor har alltså ökat från några promille till ca tio procent.

Det är därför inte förvånande att det varit flera omfattande värmeböljor och torrperioder de senaste åren. T.ex. Europa 2003, Ryssland 2010, Mexico och södra USA 2011 samt USA 2012.

I media har anledningen till dessa värmeböljor ofta varit i form av väderförklaringar: ”blockerande högtryck…”, ”kraftig La Niña…” ”sydliga vindar” osv. Det må stämma ur ett meteorologiskt perspektiv, men anledningen till att värmeböljorna blir så kraftiga, uppträder så ofta, täcker så stora områden och varar så länge är beroende av att klimatet har förändrats. Det har blivit varmare och normalfördelningskurvan över temperaturer har förändrats.

Bild 4a och b. Det har skett en omfördelning av vad som är vanligt. De tre ytorna med blå, vit och röd färg i bild 4a är alla lika stora och representerar 33,3% av temperaturmätningarnas avvikelse från medelvärdet under juni-aug 1951-1980 för norra halvklotet. I bilden till vänster (4b) syns hur antalet varma sommardagar (rött) har ökat markant om man jämför 2001-2011 med 1951-1980. Därtill har det börjat uppträda situationer med extrem värme (mörkrött) vilket var mycket sällan förekommande tidigare. Från Hansen et al 2012.

Normalfördelningskurvan har också blivit mer ”tillplattad”. Sannolikheten för ”kallare än normalt” har förvisso minskat, men den har inte minskat lika mycket som ”mycket varmare än normalt” har ökat. Man skall därför inte vara förvånad om det dyker upp en säsong med kallare väder som t.ex. den svenska sommaren 2012.

Klimatförändringarna har hittills medfört att sannolikheten för en sommar som är kallare än normalt har minskat från 33% till ca 15%. Sannolikheten för att sommaren skall bli varmare än normalt har ökat från 33 till ca 50%. Och/men mest skrämmande av allt är att sannolikheten för extremt varma somrar har ökat från blygsamma 0,13% till storleksordningen 10%.

Vårt klimat uppvisar nu mer extremer än det gjorde för bara en generation sedan!

Ovanstående resonemang leder inte bara till slutsatsen att sannolikheten för att värmeböljor skall uppstå har ökat. Den är ett krasst konstaterande av att det redan har skett ett större antal värmeböljor, såväl som vanliga varma dagar, än för en generation sedan.

Och klimatet kommer att fortsätta att förändras i samma riktning som hittills. Det blir varmare och sannolikheten för extrem värme kommer att öka. Detta beroende på att planetens energibudget är ur balans. Planeten strålar inte ut lika mycket energi som vi tar emot. Det leder till en ackumulation av energi vilket i sin tur leder till att temperaturerna stiger.

Bli inte förvånad om det oftare än förr blir missväxt, skogsbränder och sinande vattenreservoarerna. På global skala. Det händer redan i större utsträckning än det hade gjort om det inte var för den globala uppvärmningen vi nu bevittnar. Och klimatet har inte kommit för att stanna, det fortsätter att förändras -åt det varma hållet.

/Martin

PS. Till uppvärmningen hör även att det hydrologiska kretsloppet, dvs avdunstning och nederbörd, ökar. Det betyder i korta drag att vi även kan förvänta oss att det blir torrare på en del ställen och blötare på andra. DS.

Detta inlägg har 67 kommentarer

  1. James Hansen, som ligger bakom informationen du publicerar, är en skam för NASA enligt många av de anställda själva inom NASA.
    Han förutspådde på 80-talet att vi skulle ha ca 2 grader högre temperatur på 2000-talet jämfört med 80-talet men det blev i själva verket mellan 3 och 4 tiondelar.

    Han och hans medarbetare har även lyckats radera 30-talet som den varmaste perioden under 1900-talet genom att knåda temperaturdata.
    Han tvekar inte att välja ut den klimatrelaterade information som passar hans budskap och har i regel ingen som helst veteskaplig grund för sina påståenden.

    James Hansen skulle helt klart passa bättre som anställd inom Green Peace eftersom han gillar att bli arresterad vid diverse miljörelaterade demonstrationer: http://www.bloomberg.com/news/2011-08-29/nasa-s-hansen-arrested-outside-white-house-at-pipeline-protest.html

    Om denna sajt ska bli betraktad som seriös så vore det lämpligt att inte okritiskt prångla ut den information som den vänsterorienterade, bakåtsträvande klimatmaffian producerar med hjälp av massiva bidrag via, och till stor del på uppdrag av, IPCC.

    En trevlig vändning skulle kunna vara en artikel om Jasper Kirkbys CLOUD-projekt på CERN, vad som ligger till grund för projektet, hur det framåtskrider osv.
    För inte är det väl så att ni på klart.se är miljö- och vänsterpartister hela bunten? ;o)
    Mvh
    Niklas

    Martin: Till dina anklagelser mot Hansen: Han sade i sitt papper på 80-talet att det skulle bli 2-5 grader varmare vid en fördubbling av halten CO2. Fram till idag (jämfört med 80-talet) så sade han att det skulle det bli ca 0,2-0,4 grader varmare: Något som stämmer mycket bra med de faktiska förhållandena som man nu observerar. Ingen annan forskare vågade gå ut och göra samma förutsägelser som Hansen. Och/men han fick rätt.

    Det skall även sättas i perspektivet av att på den tiden, och fortfarande, så finns det ju folk, i synnerhet amerikanska republikaner (Hansen är verksam i USA så därför är det relevant att tala om just amerikanska politiker), som tror att vi inte påverkar klimatet

    På Klart.se håller vi på med meteorologi, väder och klimat. INTE politik. Det är i det sammanhanget fascinerande och sorgligt att se hur idogt kritiserade vissa partier blir i kommentarsfälten.

    Till de sorgliga exemplen kan vi nu lägga ditt bidrag. Vad har du för belägg t.ex. för ditt påstående att ”… den vänsterorienterade, bakåtsträvande klimatmaffian producerar med hjälp av massiva bidrag via, och till stor del på uppdrag av, IPCC.”?

    Det framgår att du inte är så imponerad av gröna och röda partier. Men då kanske det inte är så strategiskt smart att klistra ännu mer klimatvetenskap på de gröna och röda partierna?

    Det strategiskt smarta vore väl att klistra vetenskapen på den politiska färgen du vill främja?

    Men du kan vara helt lugn i att vi på klart inte håller på med vare sig politik eller springer ärenden åt några intressegrupper.

    PS: Men om jag skall titta lite bortom Klart.se så skall jag erkänna att jag har haft kontakt med politiker. T.ex. har jag hållit föredrag för ett par av Allianens departement samt för ett par av de i Alliansen ingående partierna.

    Alliansen (liksom de gröna och röda) förstår att vetenskap inte är politik, men att vetenskapen utgör en förståelsegrund som man behöver ha för att bedriva politik. Precis på samma sätt som man behöver ha vetenskap för att utveckla vaccin, skicka en farkost till Mars eller bygga ett kylskåp. Man har en stor fördel, såväl som individ som samhälle, om man har kläm på hur naturen fungerar. Och den förståelsen får man via vetenskap.DS.

  2. Javisst Martin,som man ropar i skogen får man svar.Det råder knappast tvivel om att du är en tvättäkta aktivist.Att du ständigt propagerar med dina kålsuparteorier bevisar ju att du har en agenda.Naturligtvis bedriver du politik-Det handlar om kvalifiserat skojeri,oerhört stora belopp har investerats i propaganda för att skrämma opinionen med kommande klimatkatastrofer.Vem skulle hyra in dina föreläsningar om det fanns bred kunskap hos allmänhet och företagsledningar ? troligen ingen.Det värmer att du får på tafsen av en del kommentatorer.Enda anledningen att jag bryr mej att kommentera är att påvisa att du inte bör tas på så stort allvar.Det du skriver är just propaganda å ingenting annat.

    Martin: Vad är en kålsuparteori?
    Men jag ger dig rätt i att om det fanns en bred kunskap kring klimatfrågor så skulle man inte behöva utbilda folk i klimatrelaterade frågor. Det är kanske därför som försäkringsbolag, byggföretag, kommuner, Försvarshögskolan och energibolag varit de som efterfrågat mest kunskap: De fattar att de påverkas då klimatet förändras, men de saknar detaljkunskapen kring fysiken och de scenarier som tas fram. Samt hur man skall riskbedöma dem.

    Och har jag någon agenda så är det väl att sprida vetenskapsbaserad kunskap.

  3. Stig , du utstrålar kompetens och tolerans och ett gediget kunnande.
    Såsom expert, anser du att CO2 är en växthusgas eller inte?

  4. Martin vill du påstå att du har seriös forskning för dina påståenden ”Bli inte förvånad om det oftare än förr blir missväxt, skogsbränder och sinande vattenreservoarerna”.
    Och vad har ovanstående med CO2 innehållet att göra.
    Den dåliga sommar som vi haft i år har jag upplevt förut och det var innan globala uppvärmningen hade ”uppfunnits”.
    Tillåt mig att var mycket skeptisk till de dataprognoser om klimatet som du refererar till.
    Du har här påstått att ni på klart.se har den bästa prognosmodell som finns och med den pronosmodellen har ni inte lyckats att förutse vädret mera en max någon dag framåt.
    Varför skulle klimatmodellerna som används var tillförlitligare än något annat.
    Du skulle göra en mycket större insats om du i stället för att försöka hota med skogsbränder och missväxt försökte dig på att göra bättre väderprognoser. Vid en undersökning som gjordes för många år sedan hade man ju en träffsäkerhet på väderprognoser på 70 %, Varför är det sämre idag eller i varje fall inte bättre prognoser!
    Om du ursäktar så har jag större förtroende för för professor Richard Lindzen med flera skeptiker av att CO2 är orsaken till Global uppvärmning.
    Titta gärna på den här länken

    Martin: Jo tillförsel av koldioxid, metan, lustgas, freoner och aerosoler driver på klimatförändringar som tex en ökad medeltemperatur och förändrad temperaturfördelning. Det intensifierar även det hydrologiska kretsloppet, dvs var och hur mycket vattenånga som avdunstar samt var det faller ner (och i vilka kvantiteter). Det leder i sin tur till torka, missväxt och skogsbränder på en del platser, översvämningar på andra.

    Artikeln handlar om observationer, dvs uppmätta värden. Inga datormodeller.

    Filmen du hänvisar till heter ”The great global warming swindle” och är en propagandafilm som har sågats mer än en gång. Vill du ta till dig lite av kritiken så kan du tex läsa http://www.realclimate.org/index.php/archives/2007/03/swindled/

  5. Fotnot 1: realclimate.org är en känd sida för klimatalarmister. Här huserar tex huvudpersonerna från både hockeystickskandalen och climategateskandalen. Oavsett om filmen skulle vara propaganda eller sann skulle artikeln sett likadan ut.

    Fotnot 2: James Hansen är precis som Niklas säger ökänd för att bända på resultaten. Man kan vända på steken och säga att en övertygad aktivist av hans kaliber skulle aldrig kunna presentera en rapport som motsa det han kämpar för som aktivist.

  6. Hej Martin!

    Hur ser du nu på Jim Hansens paper som du i hög grad baserade din text på?
    Det har ju utsatts för ganska stark kritik från ett antal tunga klimatforskare som inte, vad jag vet, är skeptiker. T ex säger Dr Hoerling från USAs väderlekstjänst NOAA i New York Times ”this isn’t a serious science paper”.

    Vad anser du om NOAAs kritik? Ligger det något i den? Eller kan man bortse från den?

    Martin: Du hänvisar vad jag förstår till en artikel i New York Times. Där säger man bland annat:
    ”But researchers have struggled with the question of whether any particular heat wave or storm can be definitively linked to human-induced climate change.
    In the new paper, titled “Perception of Climate Change,” Dr. Hansen and his co-authors compared the global climate of 1951 to 1980, before the bulk of global warming had occurred, with the climate of the years 1981 to 2011.
    They computed how much of the earth’s land surface in each period was subjected in June, July and August to heat that would have been considered particularly extreme in the period from 1951 to 1980. In that era, they found, only 0.2 percent of the land surface was subjected to extreme summer heat. But from 2006 to 2011, extreme heat covered from 4 to 13 percent of the world, they found.
    “It confirms people’s suspicions that things are happening” to the climate, Dr. Hansen said in the interview.”

    och avslutar med:
    ”Dr. Hoerling has published research suggesting that the 2010 Russian heat wave was largely a consequence of natural climate variability, and a forthcoming study he carried out on the Texas drought of 2011 also says natural factors were the main cause.
    Dr. Hoerling contended that Dr. Hansen’s new paper confuses drought, caused primarily by a lack of rainfall, with heat waves.
    “This isn’t a serious science paper,” Dr. Hoerling said. “It’s mainly about perception, as indicated by the paper’s title. Perception is not a science.””

    Dr. Hoerling har nyligen publicerat en artikel där han hävdar att värmeböljan i Ryssland 2010 och torkan i Texas i fjol var orsakad av naturlig variabilitet, dvs lika gärna skulle kunna ha skett även utan den globala uppvärmningen.

    Hansen hävdar å andra sidan att sannolikheten för värmeböljor har ökat så markant (från ca 0,13% till ca 10%) att flera av de inträffade värmeböljorna måste adresseras som orsakade av den globala uppvärmningen. (Hansens artikel i PNAS)

    Dr. Hoerling har med andra ord sina egna forskningsresultat att försvara. Det är inte underligt att han kritiserar Hansen. Men man skall då se vad han kritiserar honom för. Det är som det står i sista meningen att han anser att Hansen dragit för snabb parallell mellan extrem värmebölja och torka. De har med varandra att göra, men de är inte samma sak. Vidare att artikeln handlar om hur klimatförändringar uppfattas. Och Dr. Hoerling anser att ”uppfattningar” inte har med vetenskap att göra.

    Man skall även se vad Dr. Hoerling inte kritiserar Hansen för. Kvarstår gör trots allt att extremvärme (definierat som situationer utanför tre standardavvikelser) har blivit betydligt vanligare. Sannolikheten för att den skall inträffa har ökat från 0,13% till 10%.

  7. EJ, jag tycker det vis som du skriver och agerar är typiskt för en aktivist. Har du någon gång reflekterat över detta?

    Att utmåla andra för det ena med det tredje och stämpla andra som olika saker tyder på detta.

    Anser du att CO2 är en växthus gas och att den även försurar vatten eller ej?

  8. Martin jag tycker du skall göra något åt era usla pronoser på klart.se i stället för att syssla med klimatpolitik.
    Dina uttalanden om hur fel en del verkliga klimatforskare som har som inte annammar dina teorier är en skam för hela väderprognossidan.
    Dina hot om skogsbränder är inget annat än hot och har ingen som helst relevans i verkligheten.

    Martin: Klimatforskningen är inte ”mina teorier”, det är forskning publicerad i vetenskapliga tidskrifter. Obehaglig, men verklig.

    När det gäller skogsbränder så kan jag tex hänvisa till Westerling et. al. Se tex deras artikel Warming and Earlier Spring Increase Western U.S. Forest Wildfire Activity i Science.
    Abstract: ”Western United States forest wildfire activity is widely thought to have increased in recent decades, yet neither the extent of recent changes nor the degree to which climate may be driving regional changes in wildfire has been systematically documented. Much of the public and scientific discussion of changes in western United States wildfire has focused instead on the effects of 19th- and 20th-century land-use history. We compiled a comprehensive database of large wildfires in western United States forests since 1970 and compared it with hydroclimatic and land-surface data. Here, we show that large wildfire activity increased suddenly and markedly in the mid-1980s, with higher large-wildfire frequency, longer wildfire durations, and longer wildfire seasons. The greatest increases occurred in mid-elevation, Northern Rockies forests, where land-use histories have relatively little effect on fire risks and are strongly associated with increased spring and summer temperatures and an earlier spring snowmelt.”

  9. Skärpning Martin,

    Lokala höga temeraturer innebär självklart en ökad risk för bränder i skog och mark.
    Men det är knappast det som den globala uppvärmningen åstadkommer. En ökning av 0,6 grader skulle det öka risken för skogsbränder?
    Menar du på fullt allvar att CO2 ökningen ger ökad risk för skogsbränder i Sverige?

    Martin: Det är inte självklart att högre temperaturer ger en ökad risk för skogsbränder. I tropisk regnskog är det höga temperaturer, men det det brinner inte så ofta. (Dock brinner det oftare där nu än förr, men det beror på en kombination av saker, troligen främst att skogsskövling medfört att det blivit torrare, det regnar mindre. Det, och kanske andra klimatförändringar, i sin tur har medfört att vissa växter dör, dvs mängden brännbart material ökar. Och det blir inte bättre av att man även aktivt bränner skog för att ”rensa”.)

    En måttlig (under en grad) ökning av medeltemperaturen ger som Hansen visar, ganska stora skillnader på den varma sidan av normalfördelningen. Tex så ökar frekvenser/sannolikheten av extremvärme med minst en tiopotens (från 0,13% till 10%).

    Det andra pappret jag refererade till visar att klimatförändringarna har medfört att antalet och omfattningen av skogsbränder i USA har ökat. Det betyder inte att vi måste följa samma utveckling här i Sverige. Men det visar att det sker på i alla fall någon välbefolkad del av planeten (USA).

    I artikeln skrev jag: ”Bli inte förvånad om det oftare än förr blir missväxt, skogsbränder och sinande vattenreservoarerna. På global skala. Det händer redan i större utsträckning än det hade gjort om det inte var för den globala uppvärmningen vi nu bevittnar.” och det är precis det jag menar. Det händer redan (bevisligen i USA). Samtidigt har ingen bevisat att det inte händer någon annanstans. Det är ingen långsökt idé att anta att det skulle kunna finnas samma koppling, tex rörande bränderna i Ryssland 2010 (vilka var extrema).

    Huruvida det kommer att fortsätta eller inte kan man förstås spekulera i. Jag skriver därför ”bli inte förvånad om…” och jag menar just det.

    a. Utsläpp av växthusgaser har höjt medeltemperaturen.
    b. Frekvensen av extrem värme sommartid har ökat.
    c. Där man har studerat fallet så har även frekvensen av skogsbränder ökat i takt med att det blivit varmare.
    d. Man kan tänka sig att sambandet c även är giltigt på andra platser än den amerikanska kontinenten.

    Så säger någon att: ”i Sverige har det inte varit så mycket skogsbränder i år”. Mitt svar blir då: ”nej, men å andra sidan har det inte varit så varmt heller. Och det har regnat ungefär dubbelt så mycket som vanligt.”

    Därtill talar jag i artikeln inte bara om hur det är i Sverige. Jag talar om klimatförändringar som det globala fenomen det är. När det gäller utsläppen så är det lätt att referera till att 99,8% av utsläppen inte är svenska (vilket ibland används som ursäkt för att vad Sverige gör inte spelar någon roll). Det borde vara lika lätt att referera till konsekvenser av klimatförändringar där även där det mest förödande händelserna troligen kommer att ske någon annanstans än i Sverige. Det kan vi ha lite medkänsla inför.

    Men jag blir inte förvånad om frekvensen av varma och torra somrar ökar kommande år i Sverige. Jag blir inte heller förvånad om detta i sin tur leder till att frekvensen av skogsbränder ökar. Kopplingen mellan värme+torka versus skogsbränder torde vara giltig även här.

  10. Men hade vi inte konstaterat att det i själva verket blivit kallare somrar i Norden de senaste 2000 åren? Det skulle väl innebära färre skogsbränder?
    Eller du sågar nedanstående undersökning? Varför, i så fall?

    http://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-2171973/Tree-ring-study-proves-climate-WARMER-Roman-Medieval-times-modern-industrial-age.html#ixzz20QSNxUmm

    Martin: Vi hade det uppe tidigare: När det gäller hur det blivit de senaste hundra åren så bör man främst studera direkta, inte indirekta, mätdata. I Sverige har vi mätt temperaturen med termometrar på fler platser i mer än hundra år. Stockholm har tex en mätserie som sträcker sig från 1756 fram till idag. Där syns tydligt att det har blivit varmare, helt i linje med andra observationer.

    Väger man samman data från fler stationer (35 stycket spridda över landet) så får man en bild från 1860 fram till idag från SMHI (scrolla ner så får du serier för såväl årsmedelvärden som respektiver årstider).

    När det gäller skogarnas situation så är det nog mer relevant att jämföra med situationer som sträcker sig 1-200 år tillbaka i tiden. Detta då våra skogar förändrats kraftigt av oss människor just de senaste hundratalet åren genom planteringar och vårt moderna industrialiserade skogsbruk.

    Vår nuvarande skog, dvs träden som växer idag, har inte upplevt annat än temperaturerna de senaste hundratalet år. Visst finns det ett par träd som är riktigt gamla, kanske 500 år, men de flesta träden är yngre än 100 år. (I Norrland betraktar man skog som avverkningsmogen när den är ca 120 år, i södra Sverige omkring 80 år.) Det gör att SMHI:s mätserier från 1860 (dvs 152 år tillbaka i tiden) gott och väl inrymmer den klimatdata som omfamnar våra svenska skogar idag. Och eftersom Sveriges medeltemperatur är högre idag än den varit på 150 år så upplever vår svenska skog en uppvärmning.

  11. Men det måste inte bli en ökad risk för skogsbränder och besvärande torka i Sverige i framtiden. Det kan också bli så att det istället blir varmare och fuktigare, d v s lite mer tropisk regnskogskaraktär, eventuellt med somrar, där temperaturen håller sig runt 25 grader i stort sett hela sommaren, men att det är en mycket hög frekvens av sena eftermiddagsskurar, som kan ge 40-50 mm regn med åska på kort tid när solen är påväg ned, eftersom luften torde bli fuktig, när Sverige är omgivet av så mycket vatten, och som bekant stiger ju vatten upp i atmosfären vid mycket varmt väder, d v s det kondenseras, och blir till moln. Med andra ord kanske vi (notera att jag säger kanske) i framtiden i Sverige kommer få lite tempererat tropiska somrar här i Norden, med ljumma nätter och svaga vindar, men fuktig luft, och då talar vi om en luftfuktighet på uppåt 80-90%, vilket medför mer kvalmig värme än den vanliga torra svenska värmen, som är en anledning till att man sommartid upplever det kallare än vad det är, då förstås i kombination med den frekventa blåsten i vårat land.

    Om det så blir kommer växtligheten börja frodas i Sverige, och de träd som verkligen vinner på detta är granen och boken, medan tallen inte kommer trivas med ett blötare klimat. Vi kommer få mer blåbärsgranskogar, och ädellövskogarna kanske blir frodigare, med mer mossa och ormbunkar. Om det dessutom blir både varmt och blött sommartid, kan vi få riktigt stor och lummig vegetation.

  12. Anders kommentar ovan min beträffande kan vi väl säga att sommarmedeltemperaturen de senaste 2000 åren varierat. Under vikingatiden var det varmare, medan det under en lång period mellan 1300- och 1800-talen var det överlag kyligt. Förutom istiden har man aldrig sett en så lång period med kyligt klimat i Europa. Under 1900-talet har sommarens medeltemperatur ökat, även om den mellan 1980 och idag återigen sjunkit. Det är främst den exceptionellt höga medeltemperaturen på 30- och 40-talen som ligger bakom stigningen under det föregående århundradet. Somrar som 1805, 1818, 1867 och 1888 har ju t.ex inte förekommit sedan dess. De kallaste somrarna på 1900-talet förekom i början av seklet, och de var varmare än de kallaste under 1800-talet.

    För 2-3000 år sedan, d v s under Nordens bronsålder, var klimatet mycket varmare än idag. Ingen vet varför, men så var det. Dock är det troligt att vintrarna enbart var någon grad varmare än idag, medan somrarna var 3-4 grader varmare än idag. Då bredde stora ädellövskogar ut sig ända upp till norra Sverige. I samband med klimatförsämringen därefter försvann ekskogarna från Norrland, och ersattes av den nyligen invandrade granen.

    Idag växer ädellövskogar enbart i Sydsverige, men tvärtemot var många tror är bokarna några av Sveriges mest köldtåliga träd, t o m tåligare än granen. Att boken inte växer i större utsträckning norr om Skåne beror på svenska industrins inställning under 1800-talet, då man i förmån till skogsbruket skövlade bokskogarna i Småland och Halland, och planterade ut gran- och tallskogar, som växer snabbare och som har bättre virke än boken.

    Men boken hade idag kunnat växa ända upp längs Norrlandskusten, om det inte vore för ekologin och geologin. Förutsättningarna att boken kan växa är att marken är näringsrik och fuktig, och eftersom barrträden växer så fort och mycket, suger de upp all näring ur marken, så att boken inte trivs där. Dessutom växer boken långsamt och i få exemplar samtidigt, varför den har svårt att konkurrera med granen norr om Skåne.

    Martin: Nja, det var väl inte helt korrekt.
    Varifrån har du fått iden om att temperaturen har sjunkit sedan 80-talet?
    -Sedan 1980-talet har jordens medeltemperatur stigit med ca 0,4 grader (se NASA).
    -Är det Sveriges medeltemperatur vi pratar om? Även den har stigit, sedan 1980-talet med drygt en (1) grad. Se SMHI.

    Och att jämföra det regionalt sett kyliga klimatet i norra Europa för ett par hundra år sedan med en istid som berörde hela globen är att ta i för mycket. Visst, det var kallare än idag. T.ex. 1658 då Karl X Gustav gick över Lilla och Stora Bält som var fruset. Men det var ändå vinter (januari och februari).
    När vi snackar istider så var hela norra Europa och stora delar av Nordamerika täckta av en kilometertjock glaciär. Det var så mycket fruset vatten på land att havsnivån (Atlanten, stilla havet osv) var ca 100 meter lägre än den är idag.

    Klimatologiskt har vi de senaste 10.000 åren varit i samma situation, Holocene. Klimatet under den här perioden har inte varit helt still, men det har varit samma klimatologiska situation. Globalt sett har variationerna varit mindre än +/- 1 grad, större delen av tiden mindre än +/- 0,5 grader.

    Under en istid är det (jordens medeltemperatur) ca 3-5 grader kallare. Det är en helt annorlunda situation.

    Hittills har det blivit 0,8 grader varmare än förindustriell global medeltemperatur. Merparten av den förändringen har skett efter 1970.

  13. Ang detta uttalande:
    ”Stockholm har tex en mätserie som sträcker sig från 1756 fram till idag. Där syns tydligt att det har blivit varmare, helt i linje med andra observationer.”
    Man kan fråga sig om man kompenserat för den kraftiga ökningen av själva uppvärmningen av staden? Har man exempelvis placerat mätstationerna på platser som är så lite påverkade som möjligt?
    Eg skulle väl inte mätstationerna ligga inne i städerna eftersom det naturligtvis blir fel mätvärden med tanke på de enorma mängder energi vi gör av med idag. (Industrier, bilar, infrastruktur…)
    Jag menar om du hänger upp dig på förändringen av skogen pga det förändrade skogsbruket så borde det vara ännu större anledning att bekymra sig om stadens förändring.
    Som sagt, har man kompenserat för detta?

    Martin: Ja, man har kompenserat för att städerna växer och för att mätplatser som tidigare låg ”på landet” idag i vissa fall ligger i innerstaden. Trots det så användes ”Urban Heat Island Effect”, dvs systematiska mätfel, tidigare som argument för att vifta bort argument om att det blivit varmare ”Klart det blivit varmare när man byggt en stad runt termometern”. Men det finns som sagt var många termometrar som man placerar långt utanför städerna. Och man justerar observationerna efter vilka områden som de kan betraktas representera.

    När det gäller Stockholms långa mätserie så är mätplatsen vald med omsorg för att vara så neutral som möjligt. Men den är inte gjord med exakt samma termometer eller på exakt samma plats som år 1756.

    Om du tittar längst ner på SMHI:s sida så finner du en .zip fil som innehåller mer information. Där kan man bland annat läsa att:

    ”…During 1756-1875 the thermometer was hung in the free air outside a north-facing window on the second floor of the old astronomical observatory building in Stockholm. No detailed description is available on this site.

    During 1876-1960 the thermometer was placed outside a north-facing window on the first floor of the old astronomical observatory building in Stockholm.

    A window-screeen was in use since 1878.

    During 1961- summer 2006 the thermometer was placed in a SMHI-screen (Stevenson-type screen) about ten metres north-east of the former position.

    Since summer 2006, a platinum resistance thermometer in a modern cyindrical schreen close to the SMHI-screen replaced the mercury thermometer in the SMHI-screen.

    The following adjustments are made to the data column 5:

    17560403-17561031 The observed temperatures during this period are too high, and of poor quality. They have been replaced with data extrapolated from Uppsala through linear regression.

    17630225-17630228 No observations were made. Daily temperatures have been extrapolated from Uppsala.

    18190801-18250113 Correction by -0.7 C. Incorrect thermometer probably used.

    18700111-20111231 Correction for urban heat island trend and other inhomogeneities.”

  14. Eländigare år än 1816 har inte förekommit sedan dess heller, ”året utan sommar”. Men det var pga Tamboras utbrott 1815 som ledde till missväxt, svält och död. Den globala medeltemperaturen sjönk med 0,4-0,7 grader det året.

    Skulle man vilja skrämma upp folk, som förnekare alltid kommer dragandes med, så är ett utbrott i den storleken något som kommer att hända igen. Det kan vi inte göra något åt överhuvudtaget. För vi vet inte när.

    När det gäller den pågående globala uppvärmningen kan vi faktiskt göra något. Men det är kanske just det, som skrämmer mest?

  15. Uppsalaserien från 1722 som ni nämner finns längst ned på sida 2 i detta dokument från SMHI, http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/sekelvader.pdf

    Enligt den är 1720-1740 lika varm som 1990-talet, sedan blev det snabbt kallare. Synd att det i detta dokument inte framgår hur mätningarna gått till, men det kanske går att gräva fram någon annanstans på SMHIs hemsida.

    I samma dokument kan man se att 1980-talets kalla vintrar (vem kommer inte ihåg vintrarna 1984-85, 85-86 och 86-87?) till 1990-talets varma vintrar (dem kommer jag också ihåg) har en uppvärmning på ca 2°C, medans sommartemperaturen knappt har ändrats. Daniel påpekade ovan att sommarens temperatur inte ökat sedan 1980-talet, medan Martin säger att hela årets medeltemperatur ökat en grad. Jag tror båda har rätt.

  16. Låt oss konstatera:

    1. Co2 är en växthusgas.
    För lite = för kallt klimat
    För mycket= för varmt klimat

    2. Vi kan med ekonomisk vinst minska förbränningen av fossila bränslen .

    3.Det drives en stor propaganda kampanj med syfte att flacka ut , fördröja och förvirra för att skydda vissa särintressen. Ofta är det förknippat med fundamentala värderingar inom religion och politik. Tex Evangelical christians eller majoriteten in republikanerna i USA som står i behov av pengar från fossil energi bolagen. I Sverige är det kanske då oxå så.

  17. Martin

    Bli inte förvånad om dina utsagor om skogsbränder inte infaller.
    För en vacker dag regnar det!
    Att temperaturen går upp och ner är fullständigt riktigt och visst kan vi se det.
    Vad denna temperaturförändring beror på är det ingen i dag som vet.

    Du skriver om skogsskövling? Anser du att vi idag skövlar den svenska skogen?
    Jag anser att vi har ett mycket bra skogsbruk i Sverige och inte skövlar någon skog.

    Martin: Visst regnar det. Men det är väl inte omöjlig att föreställa sig en situation där det hinner brinna innan det regnar, eller? Det har tex brunnit förr, även i det regniga Sverige.

    Du kanske inte känner till varför temperaturen stiger, men många andra förstår varför.

    En stor brist i den svenska skogen är monokulturen: Samma trädslag och samma ålder på alla träd. Det är effektivt ur odlingssynpunkt (när/om allt går som det ska under trädens hela livslängd) och praktiskt om man har stora skördare. Men det är såväl sårbart (tex för sjukdomar, stormar mm) som fattigt ur ekosystemperspektiv. Det är positivt att vi ökar biomassan. Men beskattningen (dvs avverkningen) kunde ske smartare. Metoden med kalhyggen lakar ur jordarna och kan bidra till föroreningar i sjöar. De stora och tunga skogsmaskinerna skapar ofta svårläkta sår i markerna.

    Det svenska skogsbruket bedrivs till stor del med metoder som är optimerade för massa- och virkesproduktion i stora bolag. Det är inte alltid optimalt sett ur ett långsiktigt perspektiv för vare sig skogen i sig, de växter och djur som vi har eller de människor som äger skogen.

    Vi slår oss för bröstet för att vi är så bra i Sverige och vi engagerar oss i att ta hand om såväl växter, djur och utsatta mänskliga kulturer över hela världen (vilket är bra), men vi missar ofta att vi själva är rätt kass på just de sakerna här på hemmaplan.

    Globalt sett skövlas skog. Tex regnskog där det påverkar såväl globalt som lokalt klimat. Det skapar jorderosion (jordlagret i regnskog är mycket tunnare än hos oss) och det slår ut ekosystem. Men även urskogar i norr, tex Ryssland, skövlas. I begreppet skövlas lägger jag då att man påverkar skogen så kraftigt att systemet förändras till något som vare sig är lika värdefullt som resilient som tidigare.

  18. Göran, bra skogsbruk?? hehe, visst så kan du ju kalla det. Avverkningar året om, på otjälad mark. Stora oläkliga sår i jord och mineraljord, skogsgödslig som hotar växt och djurliv samt vi som plocka bär. Monokultur iform av gran. Maskiner skapar dikesspår som inte behövs tillstånd för, medans en stackars bonde behöver tillstånd för att dika av sin gårdsplan. Enorma näringsläckage när marken är sur och sönderkörd. Återkommande gallringar som stör både människor och djur, för ett uttag av värdelös granmassa. Svenskt skogsbruk stinker precis lika mycket som andra länders, med undantag av småbrukande skogsbönder som jag själv.

  19. Låt oss konstatera lite mer:

    Ozon är en växthusgas i dubbel betydelse.
    För lite i stratosfären = för varmt klimat, kall stratosfär
    För mycket i stratosfären = för kallt klimat, varm stratosfär
    För lite i troposfären = normalt klimat
    För mycket i troposfären = för varmt klimat

    Sen har vi alla de andra klimatpåverkarna också…

  20. Vidare kan vi konstatera att solen instrålning ej ökat utan snarare om något minskat.
    Det vi kan kontrollera och som därför är av intresse är CO2 utsläppen.
    Låt oss vara kloka och se på det som vi gör nu och har gjort ett tag som vi kan styra upp på ett bättre sätt.
    Att blunda för hur mycket CO2 som man har släppt ut och att dessa mängder ej skulle ha en betydande inverkan är dumt och totalt verklighets frånvänt .

  21. EJ,
    är du en smula allergisk mot att ta i mun eller skrift CO2?
    Min känsla är att du har en agenda som går ut på att banalisera CO2 utsläppens helt avgörande betydelse.

    Anser du att det är rimligt att ökningen av CO2 utsläppen kan få fortgå?

  22. Jag har inte riktigt bestämt mig vad jag ska tro om den eventuella globala uppvärmningen. Men jag har fått den uppfattningen via media att den kalla sommaren i Norden är en tillfällighet och att det bara är här som det är en kallare sommar än normalt. Vill bara posta en länk som visar på att det finns ställen på jorden som har rekordvinter…
    http://iceagenow.info/2012/08/snow-record-broken-south-africa/

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: