Tag - Risk

Om risk, sannolikheter och möjligheter.

Climate Change Causes Insurers to Rethink Price of Risk

Super storm Sandy forces insurer to rethink risk. Climate change is the new normal.

But the insurance industry looks at historical data, old and new, in order to assess the risk for potential disasters and put a price on premiums. When climate is changing, the old data is… -old.

And that turmes the analys from that data into something that does not represent reality. This has implications for risk, economy and ultimately well fare and lives.

As the insurance industry realizes the new risks and probable events, the public may find it hard to accept this new pricing of risk. It is therefore in both the public, governmental and insurance industries interests that everybody stays well informed about what is known and understood from a scientific perspective about climate change and future possible events.

Risk and Resilience

Interesting video on risk and resilience. As the author says ”Moving from a system designed for robustness to one that supports resilience represents a significant strategic shift.” 

Dealing with black swans, moving from a Gaussian world to a Pareto world. Moving from probable events via possible to plausible events.

/Martin Hedberg

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes

Avslutningen av den här artikeln är en kopia av ett pressmeddelande som WMO, World Meteorological Organization, publicerad den 11 juli, 2014. Texten är på engelska. Jag publicerar den för att rapporten sammanställer väsentliga konsekvenser data kring personskador och ekonomiska förluster till följd av väder- och vattenextremer. Pressmeddelandet ger en hint om storleken av det enorma lidandet och de enorma kostnaderna som väderextremer för med sig.

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water ExtremesNej, det är inte så att väderextremer är ett nytt påfund, givetvis hade det förekommit skyfall och stormar även utan människans inverkan på klimatsystemet. Men vi medverkar till att förändra vädersystemen, hur vatten cirkulerar och en del geologiska förutsättningar. Och det förändrar i sin tur sannolikheterna för att extremer skall inträffa. På en del ställen minskar riskerna och på andra ställen ökar de.

Mycket av vår samhällsplanering (infrastruktur, livsmedelsförsörjning, energisystem, försäkringar, juridiska åtaganden mm) baseras på förutsättningar som rådde under 1900-talet. Förutsättningar som sakta men säkert håller på att förändras.

”Sakta” förresten… Sett till våra dagliga liv så kan man föranledas tycka att förändringarna går långsamt. Men i ett geologiskt perspektiv så är vi just nu med om en explosion.

De största ekonomiska konsekvenserna kommer till följd av översvämningar och stormar, medan de största antalet omkomna kommer till följd av värmeböljor. En viss trend finns i att de ekonomiska konsekvenserna är stora i rika länder, medan fler människor dör i fattiga länder. (Detta blir väldigt tydligt tex när samma storm passerar över flera nationer). Men tro inte att det bara är fattiga människor i utvecklingsländer som dör till följd av väderextremer: I Europa uppgick kostnaderna för väderextrmer till 375 miljarder dollar och ca 150.000 människor fick sätta livet till i två värmeböljor: Sydeuropa 2003 samt Ryssland 2010.

Den här artikeln handlar inte så mycket om klimatförändringar som behovet av att anpassa sig och skydda samhället och medborgare för väderextremer, vare sig de är en konsekvens av vår miljöpåverkan eller hade inträffat ”i alla fall”.


Nedan följer pressmeddelandet från WMO:

Geneva, 11 July 2014 (WMO) – Weather, climate and water-related disasters are on the rise worldwide, causing loss of life and setting back economic and social development by years, if not decades. From 1970 to 2012, 8 835 disasters, 1.94 million deaths, and US$ 2.4 trillion of economic losses were reported globally as a result of hazards such as droughts, extreme temperatures, floods, tropical cyclones and related health epidemics, according to a new report.

The Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes 1970-2012 describes the distribution and impacts of weather, climate, and water-related disasters and highlights measures to increase resilience. It is a joint publication of the World Meteorological Organization (WMO) and the Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (CRED) of the Catholic University of Louvain (UCL) in Belgium.

The Atlas aims to provide decision-makers with actionable information for protecting life and property.

It is also highlights the need for stronger efforts to report, standardize and analyze data on weather, climate, and water-related hazards to improve understanding of disasters and reinforce the platform for prevention.

The report was published ahead of the First Session of the Preparatory Committee Meeting (Geneva 14-15 July) for the Third United Nations World Conference on Disaster Risk Reduction. It seeks to inform debate on the post-2015 framework both for disaster risk reduction and sustainable development.

Storms and floods accounted for 79 per cent of the total number of disasters due to weather, climate and water extremes and caused 55 per cent of lives lost and 86 per cent of economic losses between 1970 and 2012, according to the Atlas. Droughts caused 35 per cent of lives lost, mainly due to the severe African droughts of 1975 and 1983–1984.

The 1983 drought in Ethiopia ranked top of the list of human casualties, claiming 300 000 lives, as did Cyclone Bhola in Bangladesh in 1970. Drought in Sudan in 1984 killed 150 000 people, whilst the Cyclone locally known as Gorky killed 138 866 people in Bangladesh in 1991.

Hurricane Katrina in the United States of America in 2005 caused the worst economic losses, at US$ 146.89 billion, followed by Sandy in 2012 with a cost of $ 50 billion.   

The worst ten reported disasters in terms of lives lost occurred primarily in least developed and developing countries, whereas the economic losses were mainly in more developed countries.

“Disasters caused by weather, climate, and water-related hazards are on the rise worldwide. Both industrialized and non-industrialized countries are bearing the burden of repeated floods, droughts, temperature extremes and storms,” said WMO Secretary-General Michel Jarraud.

“Improved early warning systems and disaster management are helping to prevent loss of life. But the socio-economic impact of disasters is escalating because of their increasing frequency and severity and the growing vulnerability of human societies.”

The report highlighted the importance of historical, geo-referenced information about deaths and damages to estimate risks before the next disaster occurs. This information can support practical decisions on reducing potential impacts by, for example, improved early warning systems, retrofitting critical infrastructure, or enforcing new building codes.

“Collecting global loss data that are comparable and complete is a major challenge. Climate and weather services are working with disaster-impact researchers and data centers to meet this challenge. This partnership is producing analyses that support practical decisions on reducing the human consequences of disasters, for example by investing in early warning systems or targeting the most vulnerable communities,” said CRED Director, Prof. Debarati Sapir.

The United Nation’s Global Assessment Report on Disaster Risk Reduction 2013 concluded that direct and indirect losses from natural hazards of all kinds have been underestimated by at least 50 per cent because of the data collection challenges. Because better reporting of disaster impacts is vital for strengthening disaster risk reduction, the international community should help vulnerable countries improve their capacity for developing and maintaining high-quality damage and loss databases.

Another challenge for users of risk information is the changing characteristics (frequency, location, severity) of weather-, climate- and water-related hazards. Natural climate variability is now exacerbated by long-term, human-induced climate change, so that yesterday’s norms will not be the same as tomorrow’s.

The WMO-CRED-Louvain report seeks to raise awareness of these and other challenges to collecting and analyzing disaster risk information. It presents a worldwide analysis of extreme weather, climate and water events drawing on the Emergency Events Database (EM-DAT),   compiled by CRED. The Atlas compares the reported impacts of meteorological, climatic and hydrological extremes (as categorized by CRED) on people and economies at both the global and regional levels.

In addition to global statistics and maps, the Atlas also provides details on disasters at the regional level.

Africa: From 1970 to 2012, there were 1 319 reported disasters caused the loss of 698 380 lives and economic damages of US$ 26.6 billion. Although floods were the most prevalent type of disaster (61 per cent), droughts led to the highest number of deaths. The severe droughts in Ethiopia in 1975 and in Mozambique and Sudan in 1983–1984 caused the majority of deaths. Storms and floods, however, caused the highest economic losses (79 per cent).

Asia: Some 2 681 disasters were reported in the 1970–2012 period, causing the loss of 915 389 lives and economic damages of US$ 789.8 billion. Most of these disasters were attributed to floods (45 per cent) and storms (35 per cent). Storms had the highest impact on life, causing 76 per cent of the lives lost, while floods caused the greatest economic loss (60 per cent). Three tropical cyclones were the most significant events, striking Bangladesh and Myanmar and leading to over 500 000 deaths. The largest economic losses were caused primarily by disasters in China, most notably by the 1998 floods.

South America: From 1970 to 2012, South America experienced 696 reported disasters that resulted in 54 995 lives lost and US$ 71.8 billion in economic damages. With regard to impacts, floods caused the greatest loss of life (80 per cent) and the most economic loss (64 per cent). The most significant event during the period was a flood and land and mudslide that occurred in Venezuela in late 1999 and caused 30 000 deaths. This single event skews the loss of life statistics significantly for the entire region.

North America, Central America and the Caribbean reported 1 631 disasters that caused the loss of 71,246 lives and economic damages of US$ 1 008.5 billion. The majority of the reported disasters in this region were attributed to storms (55 per cent) and floods (30 per cent). Storms were reported to be the greatest cause of lives lost (72 per cent) and of economic loss (79 per cent).

The South-West Pacific region experienced 1 156 reported disasters in 1970–2012 that resulted in 54684 deaths and US$ 118.4 billion in economic loss. The majority were caused by storms (46 per cent) and floods (38 per cent).  The most significant reported disasters with regard to lives lost were tropical cyclones, mainly in the Philippines, including the event of 1991, which killed 5956 people. The 1981 drought in Australia caused US$ 15.2 billion in economic losses and the 1997 wildfires in Indonesia caused nearly US$ 11.4 billion in losses.

In Europe, 1 352 reported disasters claimed 149 959 lives and caused US$ 375.7 billion in economic damages. Floods (38 per cent) and storms (30 per cent) were the most reported cause of disasters, but extreme temperatures led to the highest proportion of deaths (94 per cent), with 72 210 lives lost during the 2003 western European heat wave and 55 736 during the 2010 heat wave in the Russian Federation. In contrast, floods and storms accounted for most of the economic losses during the period.

USA har torka i väster och skyfall i öster

Torka , och skyfall

Just nu pågår en extrem väderkontrast i USA. Samtidigt som delstater i väster har svår torka och skogsbränder så har delstater i sydöst drabbats av tromber som skördat dödsoffer och skyfall av aldrig tidigare skådat slag.

Under de senaste två dygnen har det kommit närmare 520 mm, dvs en halvmeter!, regn i Pensacola i Florida. Det är en 100 till 200-års händelse, dvs något tämligen ovanligt. Det är också den kraftigaste nederbörden man har mätt upp någonsin under de 134 år som platsen haft väderobservationer. 

Men det var tyvärr inget unikt. Många andra platser har noterat kraftig nederbörd och veckorna innan har också varit blöta med 2-600% mer nederbörd än normalt.

Kraftiga skyfall i sydöstra USA.Bild 1  – Uppskattning a nederbörd med hjälp av radar mellan 20.48 CDT måndag 28 April till 0920 AM CDT Onsdag 30 April. Enhet: inch. (1 inch = 2,54 cm). Källa: 

Samtidigt är det varmt och torrt i Kalifornien. Los Angeles noterar temperaturer som är tio grader högre än normalt för årstiden. Våren gjorde officiell entré för en dryg månad sedan, men man har redan nu noterat temperaturer på över 30 grader.

Torka i västerBild 2. Torka, grafik från United States Drought Monitor

Som ni ser på kartan från National Weather Service så är det omfattande områden som har ”Extrem till Exceptionell torka”, både på kort och lång sikt.

Det gör att årets säsong för skogsbränder har kickstartat. Skolor har hållits stängda och brandmän kämpar mot eldar och elementen för att begränsa skadorna.

Skogsbrandssäsongen har bara börjat i Kalifornien, men den har börjat med svåra förhållanden och det kommer att bli värre i takt med att det blir ännu varmare och att nederbörden uteblir.

Jordbruket tar också stryk. Direkta och indirekta kostnader beräknas redan uppgå till 7,48 miljarder dollar (ca 50 miljarder kronor), över 300.000 hektar jordbruksmark går inte att bruka och 20.000 jobb beräknas förloras.

Ovanpå detta så visar en avhandling från Utah att det extrema vädret som drabbar nationen har kopplingar till människans påverkan på klimatet.

Jag är generellt kritisk till direkta länkar mellan enskilda händelser, men de har en intressant aspekt: Forskare pekade för ett decennium ut att avsmältning av Arktisk is kunde leda till förändringar av jetvindarna och lufttrycksmönster. Man får ett omfattande högtryck i väster och ett lågtryck i öster. Det leder till torka i väster, nederbörd i öster och kraftiga kalluftsutbrott över de inre delarna av USA. Precis vad som har skett.

Väderprognoserna indikerar att det kommer att fortsätta vara torrt i väster och blött i öster. Räkna med ytterligare konsekvenser, kostnader och dramatik.

Det som tidigare var osannolikt har blivit mer sannolikt. Riskbilden förändras.


Extremväder, en regnig sommar och global uppvärmning

Climate dice

Av Martin Hedberg

Kan man blanda en kall och regnig sommar med global uppvärmning?

Samtidigt som vi i Sverige har haft en regnig och i vissa avseenden sval sommar så har det slagits värmerekord på många andra platser runt om på Jorden. Ändå har media inte lyckats beskriva det nyckfulla vädret i relation till de pågående klimatförändringarna.

I USA har den extrema värmen och bristen på vatten fått allt fler att fråga sig om det trots allt inte ligger något i forskarnas enträgna talande om global uppvärmning. Detta i ett land som präglas av såväl några av de mest framstående klimatforskarna som beslutsfattare som förnekar vetenskapliga resultat.

Här i Sverige har vi under flera år haft en betydligt mer öppen och ödmjuk hållning till klimatfrågorna. Men trots att det ofta poängterats att det är skillnader mellan väder och klimat så har den ”usla” svenska sommaren gjort att en och annan kanske tvivlar på att det pågår en global uppvärmning med klimatförändringar som följd. ”Det skulle ju bli varmare, hur kan det då vara så kall sommar?”.

Och låt vara att medeltemperaturen stiger, men hur är det med förekomsten av extremvärme? Har de situationerna blivit vanligare eller är det bara allmänheten och media som har fått ökade möjligheter att sprida nyheter från världens alla hörn?

Bild 1. Det har blivit varmare, i synnerhet de senaste 40 åren. Men har vädret blivit mer extremt? Från NASA.

Det förefaller osannolikt att allmänheten skulle kräva minskade utsläpp av växthusgaser om man dels inte ser tydliga orsakssammanhang och dels inte upplever konsekvenserna som skrämmande nog för att vilka undvika. Det är också tydligt att vi människor tar till oss av fakta främst när vi kan verifiera dem med egna observationer, helst upplevelsebaserade.

Men kan man verkligen koppla enskilda händelser och extremväder som stormar, översvämningar, torka och värmeböljor till klimatförändringarna? Frågan har ställts många gånger i media och så gott som konsekvent har forskare och andra experter svarat något i stil med ”…man kan inte koppla en enskild händelse till klimatförändringarna…”

Men hur blir det om det dyker upp väldigt många enskilda händelser? Kan inte de kopplas till klimatförändringar? Jo de kan det, men den frågan får sällan forskaren och experten i media, för där behandlas enskilda händelser som enskilda händelser, inte som delar i ett sammanhang.

Bild 2. Normalfördelning av temperaturavvikelser för juni-juli-augusti landmassan på norra halvklotet relativt medelvärdet mellan 1951-1981. I denna sammanställning visar det sig att 50-, 60- och 70 talet hade i stort sett samma fördelning av temperaturer (även illustrerat med svart linje). Men under 80-, 90- och 00-talet har det skett en förändring av fördelningen av temperaturer. Det som på 1950-70-talet var osannolikt varmt har nu blivit betydligt mer sannolikt. Kurvorna har också blivit mer tillplattade, det är fortfarande inte osannolikt med kalla somrar, trots att förekomsten av de varma har blivit väsentligt vanligare. Från Hansen et al 2012.

Men när man sammanställer enskilda händelser i ett sammanhang, t.ex. alla temperaturer i form av temperaturavvikelser från ett medelvärde i ett diagram (se bild 2) så framträder en tydlig förändring. Det som var osannolikt i fråga om värmeböljor på 1950-, 60- och 70-talet har nu blivit betydligt mer sannolikt!

Hela intervallet av temperaturer har skiftat till höger, dvs till det varmare. Vi har tidigare talat om att jordens medeltemperatur stiger, men här ser vi mer konkret vad det kan innebära. I diagrammet visas hur medeltemperaturen för juni-juli-augusti för norra halvklotets landmassa har varit i relation till tidigare år. Man jämför block om 11 år (t.ex. 2001-2011) med varandra. Som synes så var det relativt lika under 1951-1981, men därefter blir det varmare.

Normalfördelningskurvan kan ses som en beskrivning av sannolikheter för att sommarens temperaturer skall avvika från medelvärdet. Det som tidigare var behäftat med liten sannolikhet, t.ex. 3 grader varmare än normalt, har på 2000-talet blivit om inte vanligt så i alla fall betydligt mer sannolikt.

Bild 3. Principdiagram över normalfördelning och standardavvikelse. Från Wikipedia.

I statistiska sammanhang har man definierat begreppet standardavvikelse (σ). Den är ett mått på hur mycket de enskilda värdena i en population avviker från medelvärdet (μ). Inom +/-1 standardavvikelse finner man 68,2% av de enskilda fallen. Det kan även beskrivas som att det är 68,2% sannolikhet att ett slumpvis tal i hela mätserien faller inom en standardavvikelse.

Som synes i bild 3 så minskar sannolikheten för händelser med ökad standardavvikelse. Sannolikheten för att något skall vara över (eller under) tre standardavvikelser (3σ) i en normalfördelning är 0,13%. Dvs om klimatet hade varit normalt (i det här fallet definierat som det var under perioden 1951-1981) så skulle bara 0,13% av alla mätstationer över norra halvklotet registrera den typen av extremvärme.

Men eftersom normalfördelningen har förskjutits sedan 80-talet (se bild 2 igen) så har det som tidigare var tänkbart men ovanligt (temperaturer över 3σ) ökat i sannolikhet från 0,13% till omkring 10% sannolikhet! Sannolikheter för värmeböljor har alltså ökat från några promille till ca tio procent.

Det är därför inte förvånande att det varit flera omfattande värmeböljor och torrperioder de senaste åren. T.ex. Europa 2003, Ryssland 2010, Mexico och södra USA 2011 samt USA 2012.

I media har anledningen till dessa värmeböljor ofta varit i form av väderförklaringar: ”blockerande högtryck…”, ”kraftig La Niña…” ”sydliga vindar” osv. Det må stämma ur ett meteorologiskt perspektiv, men anledningen till att värmeböljorna blir så kraftiga, uppträder så ofta, täcker så stora områden och varar så länge är beroende av att klimatet har förändrats. Det har blivit varmare och normalfördelningskurvan över temperaturer har förändrats.

Bild 4a och b. Det har skett en omfördelning av vad som är vanligt. De tre ytorna med blå, vit och röd färg i bild 4a är alla lika stora och representerar 33,3% av temperaturmätningarnas avvikelse från medelvärdet under juni-aug 1951-1980 för norra halvklotet. I bilden till vänster (4b) syns hur antalet varma sommardagar (rött) har ökat markant om man jämför 2001-2011 med 1951-1980. Därtill har det börjat uppträda situationer med extrem värme (mörkrött) vilket var mycket sällan förekommande tidigare. Från Hansen et al 2012.

Normalfördelningskurvan har också blivit mer ”tillplattad”. Sannolikheten för ”kallare än normalt” har förvisso minskat, men den har inte minskat lika mycket som ”mycket varmare än normalt” har ökat. Man skall därför inte vara förvånad om det dyker upp en säsong med kallare väder som t.ex. den svenska sommaren 2012.

Klimatförändringarna har hittills medfört att sannolikheten för en sommar som är kallare än normalt har minskat från 33% till ca 15%. Sannolikheten för att sommaren skall bli varmare än normalt har ökat från 33 till ca 50%. Och/men mest skrämmande av allt är att sannolikheten för extremt varma somrar har ökat från blygsamma 0,13% till storleksordningen 10%.

Vårt klimat uppvisar nu mer extremer än det gjorde för bara en generation sedan!

Ovanstående resonemang leder inte bara till slutsatsen att sannolikheten för att värmeböljor skall uppstå har ökat. Den är ett krasst konstaterande av att det redan har skett ett större antal värmeböljor, såväl som vanliga varma dagar, än för en generation sedan.

Och klimatet kommer att fortsätta att förändras i samma riktning som hittills. Det blir varmare och sannolikheten för extrem värme kommer att öka. Detta beroende på att planetens energibudget är ur balans. Planeten strålar inte ut lika mycket energi som vi tar emot. Det leder till en ackumulation av energi vilket i sin tur leder till att temperaturerna stiger.

Bli inte förvånad om det oftare än förr blir missväxt, skogsbränder och sinande vattenreservoarerna. På global skala. Det händer redan i större utsträckning än det hade gjort om det inte var för den globala uppvärmningen vi nu bevittnar. Och klimatet har inte kommit för att stanna, det fortsätter att förändras -åt det varma hållet.


PS. Till uppvärmningen hör även att det hydrologiska kretsloppet, dvs avdunstning och nederbörd, ökar. Det betyder i korta drag att vi även kan förvänta oss att det blir torrare på en del ställen och blötare på andra. DS.