Extremväder, en regnig sommar och global uppvärmning

Extremväder, en regnig sommar och global uppvärmning

Av Martin Hedberg

Kan man blanda en kall och regnig sommar med global uppvärmning?

Samtidigt som vi i Sverige har haft en regnig och i vissa avseenden sval sommar så har det slagits värmerekord på många andra platser runt om på Jorden. Ändå har media inte lyckats beskriva det nyckfulla vädret i relation till de pågående klimatförändringarna.

I USA har den extrema värmen och bristen på vatten fått allt fler att fråga sig om det trots allt inte ligger något i forskarnas enträgna talande om global uppvärmning. Detta i ett land som präglas av såväl några av de mest framstående klimatforskarna som beslutsfattare som förnekar vetenskapliga resultat.

Här i Sverige har vi under flera år haft en betydligt mer öppen och ödmjuk hållning till klimatfrågorna. Men trots att det ofta poängterats att det är skillnader mellan väder och klimat så har den ”usla” svenska sommaren gjort att en och annan kanske tvivlar på att det pågår en global uppvärmning med klimatförändringar som följd. ”Det skulle ju bli varmare, hur kan det då vara så kall sommar?”.

Och låt vara att medeltemperaturen stiger, men hur är det med förekomsten av extremvärme? Har de situationerna blivit vanligare eller är det bara allmänheten och media som har fått ökade möjligheter att sprida nyheter från världens alla hörn?

Bild 1. Det har blivit varmare, i synnerhet de senaste 40 åren. Men har vädret blivit mer extremt? Från NASA.

Det förefaller osannolikt att allmänheten skulle kräva minskade utsläpp av växthusgaser om man dels inte ser tydliga orsakssammanhang och dels inte upplever konsekvenserna som skrämmande nog för att vilka undvika. Det är också tydligt att vi människor tar till oss av fakta främst när vi kan verifiera dem med egna observationer, helst upplevelsebaserade.

Men kan man verkligen koppla enskilda händelser och extremväder som stormar, översvämningar, torka och värmeböljor till klimatförändringarna? Frågan har ställts många gånger i media och så gott som konsekvent har forskare och andra experter svarat något i stil med ”…man kan inte koppla en enskild händelse till klimatförändringarna…”

Men hur blir det om det dyker upp väldigt många enskilda händelser? Kan inte de kopplas till klimatförändringar? Jo de kan det, men den frågan får sällan forskaren och experten i media, för där behandlas enskilda händelser som enskilda händelser, inte som delar i ett sammanhang.

Bild 2. Normalfördelning av temperaturavvikelser för juni-juli-augusti landmassan på norra halvklotet relativt medelvärdet mellan 1951-1981. I denna sammanställning visar det sig att 50-, 60- och 70 talet hade i stort sett samma fördelning av temperaturer (även illustrerat med svart linje). Men under 80-, 90- och 00-talet har det skett en förändring av fördelningen av temperaturer. Det som på 1950-70-talet var osannolikt varmt har nu blivit betydligt mer sannolikt. Kurvorna har också blivit mer tillplattade, det är fortfarande inte osannolikt med kalla somrar, trots att förekomsten av de varma har blivit väsentligt vanligare. Från Hansen et al 2012.

Men när man sammanställer enskilda händelser i ett sammanhang, t.ex. alla temperaturer i form av temperaturavvikelser från ett medelvärde i ett diagram (se bild 2) så framträder en tydlig förändring. Det som var osannolikt i fråga om värmeböljor på 1950-, 60- och 70-talet har nu blivit betydligt mer sannolikt!

Hela intervallet av temperaturer har skiftat till höger, dvs till det varmare. Vi har tidigare talat om att jordens medeltemperatur stiger, men här ser vi mer konkret vad det kan innebära. I diagrammet visas hur medeltemperaturen för juni-juli-augusti för norra halvklotets landmassa har varit i relation till tidigare år. Man jämför block om 11 år (t.ex. 2001-2011) med varandra. Som synes så var det relativt lika under 1951-1981, men därefter blir det varmare.

Normalfördelningskurvan kan ses som en beskrivning av sannolikheter för att sommarens temperaturer skall avvika från medelvärdet. Det som tidigare var behäftat med liten sannolikhet, t.ex. 3 grader varmare än normalt, har på 2000-talet blivit om inte vanligt så i alla fall betydligt mer sannolikt.

Bild 3. Principdiagram över normalfördelning och standardavvikelse. Från Wikipedia.

I statistiska sammanhang har man definierat begreppet standardavvikelse (σ). Den är ett mått på hur mycket de enskilda värdena i en population avviker från medelvärdet (μ). Inom +/-1 standardavvikelse finner man 68,2% av de enskilda fallen. Det kan även beskrivas som att det är 68,2% sannolikhet att ett slumpvis tal i hela mätserien faller inom en standardavvikelse.

Som synes i bild 3 så minskar sannolikheten för händelser med ökad standardavvikelse. Sannolikheten för att något skall vara över (eller under) tre standardavvikelser (3σ) i en normalfördelning är 0,13%. Dvs om klimatet hade varit normalt (i det här fallet definierat som det var under perioden 1951-1981) så skulle bara 0,13% av alla mätstationer över norra halvklotet registrera den typen av extremvärme.

Men eftersom normalfördelningen har förskjutits sedan 80-talet (se bild 2 igen) så har det som tidigare var tänkbart men ovanligt (temperaturer över 3σ) ökat i sannolikhet från 0,13% till omkring 10% sannolikhet! Sannolikheter för värmeböljor har alltså ökat från några promille till ca tio procent.

Det är därför inte förvånande att det varit flera omfattande värmeböljor och torrperioder de senaste åren. T.ex. Europa 2003, Ryssland 2010, Mexico och södra USA 2011 samt USA 2012.

I media har anledningen till dessa värmeböljor ofta varit i form av väderförklaringar: ”blockerande högtryck…”, ”kraftig La Niña…” ”sydliga vindar” osv. Det må stämma ur ett meteorologiskt perspektiv, men anledningen till att värmeböljorna blir så kraftiga, uppträder så ofta, täcker så stora områden och varar så länge är beroende av att klimatet har förändrats. Det har blivit varmare och normalfördelningskurvan över temperaturer har förändrats.

Bild 4a och b. Det har skett en omfördelning av vad som är vanligt. De tre ytorna med blå, vit och röd färg i bild 4a är alla lika stora och representerar 33,3% av temperaturmätningarnas avvikelse från medelvärdet under juni-aug 1951-1980 för norra halvklotet. I bilden till vänster (4b) syns hur antalet varma sommardagar (rött) har ökat markant om man jämför 2001-2011 med 1951-1980. Därtill har det börjat uppträda situationer med extrem värme (mörkrött) vilket var mycket sällan förekommande tidigare. Från Hansen et al 2012.

Normalfördelningskurvan har också blivit mer ”tillplattad”. Sannolikheten för ”kallare än normalt” har förvisso minskat, men den har inte minskat lika mycket som ”mycket varmare än normalt” har ökat. Man skall därför inte vara förvånad om det dyker upp en säsong med kallare väder som t.ex. den svenska sommaren 2012.

Klimatförändringarna har hittills medfört att sannolikheten för en sommar som är kallare än normalt har minskat från 33% till ca 15%. Sannolikheten för att sommaren skall bli varmare än normalt har ökat från 33 till ca 50%. Och/men mest skrämmande av allt är att sannolikheten för extremt varma somrar har ökat från blygsamma 0,13% till storleksordningen 10%.

Vårt klimat uppvisar nu mer extremer än det gjorde för bara en generation sedan!

Ovanstående resonemang leder inte bara till slutsatsen att sannolikheten för att värmeböljor skall uppstå har ökat. Den är ett krasst konstaterande av att det redan har skett ett större antal värmeböljor, såväl som vanliga varma dagar, än för en generation sedan.

Och klimatet kommer att fortsätta att förändras i samma riktning som hittills. Det blir varmare och sannolikheten för extrem värme kommer att öka. Detta beroende på att planetens energibudget är ur balans. Planeten strålar inte ut lika mycket energi som vi tar emot. Det leder till en ackumulation av energi vilket i sin tur leder till att temperaturerna stiger.

Bli inte förvånad om det oftare än förr blir missväxt, skogsbränder och sinande vattenreservoarerna. På global skala. Det händer redan i större utsträckning än det hade gjort om det inte var för den globala uppvärmningen vi nu bevittnar. Och klimatet har inte kommit för att stanna, det fortsätter att förändras -åt det varma hållet.

/Martin

PS. Till uppvärmningen hör även att det hydrologiska kretsloppet, dvs avdunstning och nederbörd, ökar. Det betyder i korta drag att vi även kan förvänta oss att det blir torrare på en del ställen och blötare på andra. DS.

Detta inlägg har 67 kommentarer

  1. Andreas, jag var ganska länge i en tveksam ställning och kunde inte se vad man skulle tro pga en massa olika saker som skrevs i media.
    Men om man i sället tittar på vad vetenskapen , forskningen och vad observationerna nu visar , ja då visar det sig tydligt att det blir varmare genomsnittligt globalt sett.
    CO2 och andra gaser från industri och avskogning gör detta möjligt.

  2. Andreas Forsell, Bestämt dig? Välja sida mao. Det är just den mentaliteten som förnekare frammanar genom att försöka hitta fel och skjuta hål och säga nej.

    Uppvärmningen pågår. Fortsätter det går det illa, oavsett vad som orsakar den. Att vara för eller emot fungerar inte.

    Mentaliteten som behövs är den vi visar våra barn, vår fru och vår mor.
    Har vi den, när det gäller planeten vi bor på, kommer vi automatiskt att anpassa oss och göra det som är möjligt.

    Hur vi ska få den vet jag inte, men urinvånare har den kvar.

  3. ted, se http://blogg.klart.se/extremvader-en-regnig-sommar-och-global-uppvarmning/comment-page-1/#comment-33348

    kristoffer, det finns väl massor vi kan kontrollera förutom CO2!
    * Ozonuttunningen kan gå att göra ogjort. Britterna hade ett förslag för flera år sedan att skicka upp ballonger med ozontillverkare.
    * Odlade arealerna ökar. Konstbevattningen ökar och därmed fuktutsläppen till atmosfären. Mat måste vi ha, men etanol som drivmedel är något vi väljer eller inte.
    * Flyg är ett trevligt alternativ som tyvärr slänger ut vattenånga högt upp, men här kan tex snabbtåg vara ett alternativ tex inom Europa. De närmaste 50 åren inte över Atlanten, men det har faktiskt gjorts planer på detta.
    * Det har föreslagits att sätta ut speglar i rymden, men man skulle kunna göra detsamma på marken i öknar.
    * Bland konstgjorda effekter har en hel hög andra åtgärder också förslagits, som tex skapa fler kondensationspunkter.
    * Sedan går det förstås att byta en hel del energikällor från fossila till andra, tex kärnkraft. Det är inte heller fel.

    Vad som är fel är åtgärderna man beslutat om på sistone. Gå över från bensin till diesel ger otrevliga dieselpartiklar i luften. Att använda etanol och därmed mat som bränsle har fått mången i världen att svälta och orsakat många resningar i världen (särskilt 2008). Senast i går bad FNs matprogram att USA skulle sluta med att låta majs gå till etanolproduktion pga de dåliga skördarna i år.

    Jeb, återigen, vad tycker du man skall göra för smarta åtgärder?

  4. EJ, man kan inte förändra världen anonymt på en blogg. Är man dessutom motståndare till den koncensus som finns inom forskarvärlden, som du är, får man det jobbigare.

    http://blogg.klart.se/kraftig-issmaltning-pa-gronland/#comment-33570
    Där har vi dig i ett nötskal igen. Du verkar mer intresserad av att slå dig själv för bröstet och peta andra i ögonen.
    Att jag lägger in länkar som vederlägger det du baserar din tro på förstår jag att du inte uppskattar.

    Vad det gäller att gå i polemik med dig personligen, så har jag läst mycket av vad du skrivit här inne och finner det föga meningsfullt. Du är inte alls mottaglig för andras åsikter. Och när du påstår att Martin inte begriper sig på fysik, så kommer inte heller jag att göra det. Jag har bara läst fysik på högskola.

    Min uppfattning kommer i huvudsak från mitt liv och det jag sett med mina egna ögon. Istället för att sitta och leta på nätet efter sånt som passar din tro så kanske även du, borde titta på världen som den är?

    Är inte inne på VI, det går för trögt. För egen del är jag mer intresserad av vad JAG kan göra IDAG. Solpaneler, solceller, vindkraft, vattenkraft, alla möjligheter till passivhus osv. Jag är tekniker och har inga problem med själva utförandet på egen hand, men när det gäller vind och vatten har man ofta miljövänner(?), politiker, bygglovsbegränsningar och vattenlagar mot sig. Det har jag uttryckt tidigare här inne. Men det är förståeligt att du missat det med tanke på dina kommentarer runt kärnkraft osv.

    Andemeningen i min kommentar ovan, om var och en gör det som går att göra, så löser det sig. Ska vi vänta på protokoll och överenskommelser får vi vänta i evighet. Det handlar om att ändra attityd och göra det man kan, idag. Sitta och tjafsa runt finns ingen mening med.

    Nu ska jag ut och trycksätta några solpaneler. Vad ska du göra, idag, för att minska din överkonsumtion?

  5. Jeb, du uttrycker att du tror att koldioxidutsläppen är orsak till så gott som hela klimatförändringen så du om någon ligger ganska långt från koncensus.

    Jag är mottaglig för andras åsikter om jag finner dem fysiskt logiska. Jag har inte hittat på min ståndpunkt för en ideologisk idé såsom du har. Jag har grundat den i de fysiskt logiska arbete vissa personer här på jorden gjort.

    Det går åt väldigt många vindkraftverk för att komma upp i effekten på en reaktor och de både bullrar och ser fula ut, så det är inget konstigt att bygglov behövs. Dessutom är tillgången på energi beroende på vädret. Det är en helt oacceptabel situation mitt i vinterns elförsörjning och precis lika illa som när kärnkraftverken i Sverige har varit avstängda lite väl mycket på sistone när de behövts. Svenskarna borde gå på kurs hos finnarna i hur man driver kärnkraftverk. Vindkraftverk kan ersätta en liten del av kraften, men det är inget att sätta tillförlit till då kylan slår till. Detsamma gäller solpaneler som genererar ström framför allt den varma tiden på året då behovet är litet.

    Dina solpaneler ger vadå för miljöeffekter?

    Du tror att koldioxidutsläppen är avgörande för globala uppvärmningen, men du har inte presenterat en enda åtgärd du själv gör för att minska dessa.

    Om du menar vad jag själv gjort för att motverka överkonsumtion av energi så bor jag redan i ett välisolerat hus. Det är mer än vad de flesta kan säga.

  6. EJ, nu visade du igen att du tycker och tror mycket. Du fortsätter även att klistra ord i munnen på folk här inne som de aldrig sagt. Du är fantastisk minst sagt.

    Det finns solpaneler både för vatten och el. Det är de med vatten man trycksätter. Fysik du vet… Och dessa ger varmt vatten året runt, givetvis mest sommartid men det behöver kanske inte du på sommarhalvåret? Men jag har solceller med.

    Bygglovfritt är det upp till tre meters rotor för vindkraftverk och dom tjuter mer än ett stort modernt med nittio meters rotor. Och dom små är ineffektiva. Även där styr fysikens lagar.

    Finnarna kan vi mycket väl fråga, de har sprängt varenda kalkyl, hårt.
    Varför inte fråga dem i Pripjat vad de tycker om kärnkraft. Visst ja, det bor ingen där längre. Eller fråga dem som bodde där och fortfarande behöver vård. Eller de barn till dem som fötts missbildade.

    Kul att du har ett välisolerat hus. Men det du egentligen säger är att du tillhör de där som inte vill bry sig. Det är väl därför du hugger så hårt på just CO2?

    Oljan däremot är något ingen slipper undan att betala mer och mer för. Och där finns inga tvivel om att den kommer bli än dyrare att ta upp.

    Jag bryr mig mer om uppvärmningen som sådan och de effekter som redan syns, än att tjafsa om CO2’s riktighet eller inte. Det är oftast bara förnekare som gör det. Och förnekare vill inte se hur världen ser ut, de är oftast mer rädda om sin välfärd och plånbok.

  7. Det är den här typen av oseriösa uttalanden som förstör för miljön. Klimatfrågan ska tas på allvar, men detta är kvasivetenskap. Överdrifterna ger bränsle för de som menar att hela frågan är ett politiskt påfund.
    Se vad t.ex Cliff Mass anser om frågan,
    http://cliffmass.blogspot.se/2012/08/climate-distortion.html

  8. Jeb, var vänlig och specificera dina uttalande. Vad exakt tror jag, men inte har rätt (för det var väl det du menade) och vad menar du med klistrig?

    Att du har vattentypen av solceller och inte eltypen förstod jag. Att de skulle ge värme året runt betvivlar jag. November till mitten av januari skiner solen ytterst lite så den tiden måste vara helt utesluten. Det är möjligt att den kan ge energi kalla soliga februaridagar och i så fall ger den faktiskt någonting.

    Finnarnas kalkyl för nya kärnkraftverk är helt riktigt sprängda, men vi bygger ju inga kärnkraftverk i Sverige. Däremot är finnarna världsbäst i att ha maximal driftstid per år på de reaktorer de har. Sverige är här nästsämst i världen.

    Har man ett dåligt isolerat hus förbrukar man mycket mer energi än ett välisolerat. Det är betydligt större skillnad på denna ändring än vad man tex får ut av en solcellspanel som värmer vattnet. Att du rent intuitivt tycker det känns som man gör något mycket mer när man sätter upp en solcellspanel får stå för dina känslor och ditt gottbefinnande.

    Jag håller med dig om oljan. Enda chansen på kort sikt är att länder som använder olja för uppvärmning av bostäder och produktion av el går över till värmepumpar och annan elproduktion. Nu tar tyvärr ett kärnkraftverk ca 10 år att bygga, så helt kortsiktigt blir det inte.

    Jag tror inte du fattat mitt budskap. Hur vet du att de åtgärderna man tar för att minska CO2-utsläpp inte leder till att en annan växthuspåverkande åtgärd tas? Dvs man ersätter en positiv påverkare med en annan. Det är på den nivån dagens politiska beslut ligger och slutkontentan blir bara noll eller däromkring. Fast för kreti och pleti ser det ut som de gör något åt saken.

  9. EJ, varför skrev du då ”solpaneler som genererar ström”? Sen har jag båda typerna som jag skrev.

    Nu skriver du ”solcellspanel som värmer vattnet”, de värmer inget vatten, de producerar el däremot…

    Hur många har egentligen dåligt isolerade hus i detta land?

  10. Lustigt att du skriver ”Och dessa ger varmt vatten året runt” om de inte värmer vatten.

    Hur mycket energi får du ut under året?

    Det finns hur många som helst med dåligt isolerade hus. Ta en titt på alla som har bergvärmepumpar. Bland mina grannar finns inga med bra isolerade hus. Bland de jag känner har en minoritet bra isolerat hus. Vad jag tycker är ett bra isolerat hus skall du inte behöva någon värme i huset innan medeltemperaturen går under 10 grader ute. Jag klarar ytterligare ett par grader lägre och då har jag ändå riktig ventilation i huset.

  11. EJ, är det inte du som kallar dig för forskare? Råder det inte någon allmänbildning inom forskarvärlden? Solceller är begreppet för att producera el med hjälp av solinsträlningen. Med en solvärmepanel producerar man just värme, via vatten eller luft. För övrigt har jag också båda systemen. Värme via solkraft ifrån mars-september. Solel räcker vanligtvis mellan mars-okober. De flesta vår/sommarmånader ett överskott med 2-3 Kw per dag.

  12. Precis Henrik. Måste säga att mina ”känslor och mitt gottbefinnade”, som EJ uttryckte det ovan, är ohyggligt goda när det duschas hemma och varmvattenberedaren inte går igång.

    EJ, fysiken bakom, som mest ca 1000W/m² i solinstrålning och ca 1000kWh/m² och år, finns tillgängligt i Svedala. Kruxet är utförande och lagring.

    Personligen skulle jag vara självförsörjande på el om det inte vore för lagar och bestämmelser runt vatten och vind som tillkommit av miljöhänsyn…
    Så jag får vackert fortsätta ta emot elektroner från krigsreliken kärnkraft.

  13. Henrik, jag är inte forskare och har aldrig kallat mig det heller.

    2-3kW/dag. Är det effekten som topp (alltså när solen skiner för fullt) eller snitt över hela dygnet? Eller menade du energin 2-3kWh/dag?

    Jeb, du skulle alltså kunna vara självförsörjande om du kunde lagra energi när solen lyser på sommarhalvåret och när det blåser på vinterhalvåret? Fast nu ser inte verkligheten ut så, så du får nöja dig med vattenkraft och kärnkraft som inte är så väderkänsliga när behovet skriar.

    Det är toppeffekten som bestämmer hur mycket kraftverk man måste ha igång. Kärnbränsle byts ut en gång per år. Det gör man på sommaren då behovet är som lägst. Minskningen av effektbehovet på sommaren innebär alltså antingen att kärnkraftverket måste dra ned effektuttaget och då blir det antingen mer obränt kärnbränsle i avfallet, man skjuter utbytet till senare på året och laddar in mindre, eller att vattenkraftverket bygger på vattenlagret. Blir lagret för mycket så släpps det bara ut.

    Min isolering minskar toppeffekten så den minskar verkligen hur mycket kraftverk som behövs. Jämfört med 70-talsvillan så drar huset ca 10.000kWh mindre per år.

  14. EJ, precis så här brukar det vara när man kommer in på lite mer praktiska och enkla saker med människor som dig. Den globala uppvärmningen är betydligt mer komplicerad…

    När det gäller mitt eget utnyttjande av de tillgångar jag har på tomten i form av vind, vatten och sol så är det bara en fråga om att kunna använda sig av matematik och fysik för att kunna beräkna utbytet av ovanstående energikällor. Samtliga dessa tre är dessutom fullt möjliga att bygga på egen hand för att hålla nere kostnaderna, undantaget solceller som fortsatt är dyra och mer ineffektiva.

    Om jag håller mig till de regler som finns, samt böjer på vattenlagarna en smula (det finns en liiten lucka i dem) så kommer jag upp till 10MWh per år i mina allra försiktigaste beräkningar. Får jag göra som jag vill når jag betydligt högre och kan kapa kabeln in i huset för gott. Det är ingen tro eller drömmar, som du vill påskina i din okunnighet, det är verklighet.

    Vad gör du av med inklusive hh-el och varmvatten i ditt välisolerade hus? Kör du värmepump eller eldar?

  15. Hej, kommer in lite sent men ville ändå se om du kunde svara på frågan om den lilla istiden som inträffade på 1700 talet.
    Hur skulle den se ut i statestiken och var inte det en klimat variation väl så stor som den vi ser nu, dock åt det kallare hållet?

Lämna ett svar till kristoffer Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: