Beror värmeböljan på klimatförändringarna?

Beror värmeböljan på klimatförändringarna?

Ja, värmeböljan hänger samman med klimatförändringar. Vi har dopat vädret med växthusgaser, detta är resultatet. Och det kommer mer.

De senaste dagarna har jag fått flera frågor, dels från vänner, dels från journalister, om värmeböljan och bränderna beror på klimatet.

Jag har också läst hur andra insatta i klimatfrågorna har svarat på samma sorts frågor. I en artikel i Expressen svarar Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet: ”att just detta händer just nu kan man inte säkert koppla till klimatförändringarna”.

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, citeras säga att: ”När det blir varmare påverkas också förekomsten av extremvärme och värmeböljor och annat. Extremväder är dock så pass sällsynta att det behövs en ganska lång tidsperiod för att se eventuella förändringar”.

Och Helen Ivars Grape, hydrolog på SMHI, citeras med ”Att titta enskilt på Sverige under ett år är för kort tid. Just nu upplever vi ett extremt varmt år, men ett enskilt år kan avvika från det normala”.

Detta är mer eller mindre standardiserade svar som forskare ger när journalister, av helt förklarliga skäl, frågar ”Är värmeböljan/översvämningen/stormen/torkan/branden… orsakad av klimatförändringar?”. Att jag har med ovanstående tre forskare är inte för att hänga ut dem eller deras svar. Det råkar bara vara tre bra exempel (även jag har svarat på liknande sätt i media).

De uttalanden som forskarna gör är förföriskt lätta att tolka som att: vi hade haft såväl torka och värmebölja som dessa skogsbränder även om vi inte hade påverkat klimatet och även om jordens medeltemperatur inte stigit med en grad inom loppet av ett par decennier.

Men notera att ingen av dem påstår detta!

Alla tre svarar på en fråga i stil med: ”Är torkan och bränderna ett bevis på människans klimatpåverkan?” Men beviset för att vi påverkar klimatet finns i långa mätserier av väderdata, inte in enskilda händelser.

Det är därför som journalistens egna slutsats i ingressen ”De svenska skogsbränderna kan inte kopplas till klimatförändringar…” är direkt felaktig. Man kan inte dra den slutsatsen av svaren från forskarna. Forskarna har sagt ”skulle kunna ha hänt i det gamla klimatet”, inte ”hade hänt oavsett vår påverkan på klimatet”.

Nå, hade detta kunnat hända i det gamla klimatet? Ja, på en enskild plats (den frågan har vi redan avhandlat ovan). Men inte i den omfattning vi ser idag över hela jorden.

Det handlar om sannolikheter. I och med att temperaturen har stigit så har vi skapat en situation där värmeböljor är 100 gånger så sannolika som de var på 50-, 60- och 70-talet. Hundra gånger så sannolikt!

Se grafik som jag skrev om i en uppmärksammad artikel om majvädret, Vad har hänt med Lagom?.

Sannolikheten för extrem värme sommartid har förändrats dramatiskt på ett par decennier. Källa: NASA. Länk till artikel i PNAS (pdf, öppnas i nytt fönster).

Men det stannar inte där. Värmeböljorna är dessutom varmare än de var på 50-, 60- och 70-talet.

Man kan närmast jämföra med kraftigt dopade idrottsutövare. Inte konstigt att det slås rekord om man trycker i sig anabola steroider. Samma sak har vi gjort med vädret, det är dopat med växthusgaser. Det är klart att en odopad atlet skulle kunna prestera lika bra som en dopad. -Det är den sortens fråga som forskarna svara på i Expressenartikeln. Men nu är förhållandet det att allt väder är dopat (inte bara oväder). Hela startfältet har matats med allehanda steroider, i detta fall främst i form av koldioxid, men även metan, lustgas och freoner.

När vi pratar klimat så handlar det alltsomoftast om jordens medeltemperatur mätt på 2 meters höjd över mark och hav. Men det finns många andra mycket viktiga klimatparametrar som också behöver uppmärksammas. Många handlar om vatten. Jag har i andra sammanhang belyst förändringen av havsnivån, men vill också lyfta ”det hydrologiska kretsloppet” vilket i ännu större grad påverkar oss här och nu.

I takt med att det blir allt varmare så avdunstar allt mer vatten, luften innehåller mer vattenånga och det blir allt mer nederbörd. Så hand i hand med värme kommer torka och nederbörd, såväl regn som snö (det kan som bekant vara minusgrader och att det snöar mycket motsätter på intet sätt att det blir varmare eller att klimatet förändras. Tvärtom).

Det är bara ca 3% av den globala uppvärmningen som hamnar i atmosfären. Ett par procent värmer mark och glaciärer. Och mer än 90% värmer haven. I takt med allt detta finns mer energi än tidigare i vädersystemen. Det påverkar givetvis avsmältningen av glaciärer, men också havsströmmar och tropiska cykloner (”orkaner”). Det har blivit en marginell ökning av antalet tropiska cykloner, men framför allt så har de blivit kraftigare, täcker större yta och varar längre.

Jag skrev ovan att sannolikheten för värmeböljor har ökat i takt med att det blivit varmare. I expressens artikel lyftes beroendet av Golfströmmen fram. Men det finns även en annan intressant koppling mellan det långvariga högtrycket (som gjort att det varit soligt och inte regnat på länge) och klimatet. Nämligen hur avsmältningen av isarna i Arktis påverkar jetvindarna.

Jetvindarna (mer om jetvindar på Wikipedia) är kraftiga vindar på ca 10.000 meter höjd. De påverkar hur låg- och högtryck rör sig. Förekomsten av jetvindar hänger samman med temperaturgradienten (skillnaden i temperatur över en viss sträcka) mellan Arktis och sydligare breddgrader.

Den globala uppvärmningen har slagit till hårdast i Arktis. Skillnaden i klimat mot förr är större i Arktis än närmare ekvatorn. Det gör att temperaturgradienten minskat och detta på verkar jetvindarna. (Det blir en lite för lång bloggartikel om jag går in på hur, men det intresserade kan finna en del intressant i artikeln ”Influence of Anthropogenic Climate Change on Planetary Wave Resonance and Extreme Weather Events”.)

Summan av kardemumman: Avsmältningen av isarna i Arktis gör att vädret lättare hamnar i ”låsta lägen” eller ”blockeringar” som vi brukar kalla dem. En blockering är ett högtryck som ligger kvar på samma plats under lång tid (flera veckor istället för några dagar). Den blockerar därmed möjligheterna för lågtryck att passera med svalare luft, moln och regn.

Och om högtrycken ligger kvar på samma ställe så betyder det att lågtrycken (för de har inte försvunnit) rör sig över samma områden lika lång tid. Värmebölja på ett ställe och översvämningar på ett annat.

Så dels har vi ökat sannolikheten för att det skall vara varmt, dels har vi ökat sannolikheten för blockeringar, dvs långvarig värme. Och som grädde på moset har vi ökat sannolikheten för kraftig nederbörd, översvämningar och kraftigare cykloner.

Global Annual Mean Surface Air Temperature Change. Källa NASA.

Att så mycket skog brinner har med människan att göra. Ytterligare faktorer är att vi är bra på att släcka bränder, dvs det finns mycket bränsle som kan brinna när det väl gör det. Samt att vår monokultur med likartade trädslag gör skogen känsligare. En del av bränderna, såväl i Sverige som på andra platser, är anlagda av mordbrännare (alltså inte de proffs som använder brand för att begränsa omfattningen av skogsbränder).

Just denna sommar tror jag dock att varken tidigare naturliga skogsbränder eller lövinslag hade gjort någon större skillnad på brändernas omfattning. Hade de gjort det så faller de i alla fall in under beslut som vi människor tar.

Anledningen till de omfattande bränderna har helt enkelt med vädret att göra: Långvarig torka, värme och blixtnedslag ligger bakom den extrema omfattningen av skogsbränder i Sverige sommaren 2018.

Väder i all ära, men klimatet då? Jo, nu är det så att klimat är statistik på vädret.

Det är vi som har skapat den här situationen. Det är inte slumpen, ”naturliga variationer” eller ”hade hänt i alla fall”. Detta vid 1°C uppvärmning. Vädret med värmebölja, torka och bränder är en konsekvens av att människan har påverkat klimatet, främst genom enorma utsläpp av växthusgaser.

/Martin

PS. Skogsbränderna genererar i sin tur stora utsläpp av koldioxid. Vem vill ta ansvar för dessa utsläpp? Nä, tänkte väl det. Det kan vara värt att tänka på när vi gärna vill tillgodoräkna oss skogens förmåga att binda koldioxid.

Vid en istid är jordens medeltemperatur 3 till 5°C lägre än förindustriell nivå. Parisavtalet, att begränsa uppvärmningen till +2°C är alltså som en halv istid, men åt andra hållet. Vi har i princip redan intecknat 2°C och business as usual leder till 3°C eller mer.

Omslagsbilden visar temperaturanomali, dvs avvikelse från det normala den 25 juli 2018 jämfört med 1979-2000. Källa: ClimateRenalyzer.

Detta inlägg har 86 kommentarer

    1. Det står förvisso var och en fritt att fantisera och spekulera! Och också oseriösa fantasier kan naturligtvis framföras
      på en privat blogg! Men ”Mattias Goldmann”, lura inte på SvD sådana fria spekulationer! Jjournalisterna är tyvärr hjälplöst utlämnade till charlater! Den som i verkligheten inte har någon aning bör avhålla sig från att förvilla okritiska läsare

      1. Nu blir jag ohyggligt nyfiken, ”matsesoc”. Skulle du kunna presentera lite krispa fakta då du tycks sitta på kunskap vi andra naturvetare inte har?

    2. Problemet med klimatets effekter på extremhändelser har också en annan och värre dimension. Jag har som pensionerad vattenexpert (forskare och expert i FiV och RK) krävt att ansvariga myndigheter enligt Miljöbalken ser till att ansvariga myndigheter omprövar gällande vattendom för Mälaren för att hindra att det stigande havet förstör dricksvattnet för 2,5 milj. människor (vi förlorade målet i MMÖD 2015). Nya Slussen ska fungera i 100 år (2125) och klarar en havsnivåhöjning på max. 0,5 m. Övre sannolik nivå enligt senaste forskning är + 2 m lokalt. Samtliga enligt Miljöbalken ansvariga myndigheter (7 st) har vägrat med hänvisning till annan myndighet. Ingen har ifrågasatt vårt vetenskapliga underlag. Vid inofficiella tfn-samtal med ansvarig handläggare har man i 5 myndigheter medgivit att vi i sak har rätt men att man som myndighet inte klarar av att lösa frågan. Så nu är det snart (prövning sker i MMÖD) bara att vänta på nästa extrema högvatten längs våra kuster som riskerar dränka centrala delar av Göteborg, Malmö, Skanör-Falsterbo och Sthlm_Mälaren. Och samma förvåning över att inget gjorts……
      Stellan F. Hamrin
      Fil. Dr; f.d. Ämnesråd Miljödep.

      1. Vad är ”senaste forskning” på området?
        För att göra en sak helt klar: Jag är mycket orolig över klimatförändringen och vattennivåer, men det är på ett annat plan. Vattennivåerna längs Sveriges kuster är antagligen det jag oroar mig för allra minst – att tilldela några som helst resurser på det området bedömer jag som en dyr felsatsning.

        För en snabb bild på havsnivåförändringar, se här:
        https://sealevel.nasa.gov/news/43/a-nasa-first-computer-model-links-glaciers-global-sea-level

        Ägna gärna en halvtimme åt att titta på Jerry Mitrovica’s (Harvard) föreläsning för att få både bredd och djup på området (förståeliga fysikaliska modeller, historiska data, bemötande av klimatförnekande motargument) Den är sevärd!
        https://www.youtube.com/watch?v=RhdY-ZezK7w

        Om jag ska lufta min egen oro är det att vattennivåerna stiger fortast i Sydostasien där hälften av jordens befolkning bor – dessutom i mycket låglänta områden. Folk har i allmänhet svårt att bo om de inte har fast mark under fötterna, så tänk på Syrienkrisen som en försmak av framtida befolkningsrörelser att hantera på global nivå under kommande sekel.

  1. Martin agre to disagre, här uppe i dalarna så har vi haft en enormt nederbördsrik lång vinter med vansinnigt mycket snö.
    Till det en mycket het sommar, efter pratat med dom äldre i byn så nämner dom vissa år på 50 och 60 talet med liknande väder.
    Själv så minns jag en midsommar med mindre värme än på nyårsafton samma år. Kort sagt, klimatmodeller och beräkningar i all ära vädret är nyckfullt helt enkelt
    1990 cirka var det varmt efter det svalt och nu är det varmt igen.
    Och så lär det fortsätta oavsett människans påverkan, det är min personliga åsikt!

    1. Hej Göran.
      Mycket nederbörd ligger i linje med att det hydrologiska kretsloppet blir intensivare. Det avdunstar mer, och det skall ner. Det behöver givetvis inte cirkulera på samma plats, vattenångan till snö som kom under vintern hade avdunstat från andra platser.

      Det är inget konstigt med att det varit värmeböljor tidigare, men nu sker det oftare och på fler platser. Idag är det inte bara varmt här, det är det parallellt på många platser över jorden. Den sommaren som folk nämner på 50- och 60-talet så var det kanske varmt i Sverige, men inte samtidigt ovanligt varmt på Antarktis, Kanada, Sibirien, USA. Och inte lika länge.

      Samtidigt har kallt blivit ovanligare. Då kanske någon svarar att det för bara något år sedan var ovanligt kallt en period kring Medelhavet. Jovisst, svarar jag då, och samtidigt så var det 25 grader varmare än normalt på Grönland.

      När man lägger samman allt detta, och alltså inte bara gör en bedömning av hur det var/är på en plats, så ser man att det blivit varmare. Betydligt varmare.
      Och när man sedan inser varför det blivit så så inser man att vi behöver förbereda oss för ännu större problem än de vi ser idag.

  2. Enligt SMHI blir det mer och mer nederbörd i Sverige, på grund av klimatförändringarna. Då kan väl inte årets torka vara klimatförändring, utan är en tillfällig avvikelse?
    Det var 38 grader i Ultuna strax utanför Uppsala i juli 1933 och i Målilla i juni 1947. Berodde den hettan på växthusgasutsläpp?

    1. Jag har skrivit om detta i artikeln.
      Det blir varmare, globalt. Det blir det eftersom det blir varmare lokalt (det globala är ett medelvärde av en massa lokala värden).
      När det blir varmare så blir det hydrologiska kretsloppet intensivare: Det blir torka på en del platser/tider och mer nederbörd på andra/samma platser/andra tider.
      Mer nederbörd (även om den kommer i form av snö) är ingen motsättning mot torka, tvärtom de går hand i hand.

  3. Du skriver att värmeböljor är 100ggr vanligare idag än på 50, 60 och 70-talet. Vad har du för belägg för detta påstående? Och använder du SMHI:s eller WHO:s definition av värmebölja? Dessa skiljer sig åt något. Du påstår också att värmeböljorna skulle vara varmare idag än under ovan nämnda tidsperiod. Tittar vi på värmerekordet i Sverige så är det på 38 grader och detta uppmättes så länge sedan som 1947. Vi har inte varit i närheten av den temperaturen i år, eller någon gång de senaste åren.
    Vidare så sträcker sig temperaturgrafen du hänvisar till bara tillbaka till 1880 talet. Går vi tillbaka till medeltiden så var klimatet varmare än idag, och går vi ännu längre tillbaka, till dinosauriernas tid, så var klimatet också varmare än idag. Detta utan bilar, industrier, flyg eller annan mänsklig påverkan. Hur förklarar du det?

    1. Du frågar ”Du skriver att värmeböljor är 100ggr vanligare idag än på 50, 60 och 70-talet. Vad har du för belägg för detta påstående?”.
      Jag svarar: följ länken i artikeln (finns under bilden som handlar om detta): http://www.pnas.org/content/pnas/109/37/E2415.full.pdf

      Min referens för värmebölja är att temperaturen är mer än tre standardavvikelser från medelvärdet. Det innebär en så varmt att det bara inträffar 0,13% av fallen (se grafiken). Det är inte SMHI:s definition som handlar om när vi människor lider av värmen. Det handlar om värme som har liten sannolikhet. De temperaturer vi upplevde i maj var rekordhöga. Inte i form av att folk dog av värmeslag, men satt i relation till att det fortfarande var maj.

      Att ett enskilt värmerekord i Sverige, och mer specifikt det för Målilla och Ulltuna, inte slagits hittills kan ju inte användas för att avfärda att det blivit vanligare med värmerekord. De temperaturer jag hänvisar till handlar om norra halvklotet sommartid. Det är större än Målilla och Ulltuna. Återigen, läs artikeln från PNAS som jag länkat till. Här kommer den igen: http://www.pnas.org/content/pnas/109/37/E2415.full.pdf

      Hur förklarar du att det var kallare för 25.000 år sedan och ungefär lika varmt som idag för 125.000 år sedan? Eller för flera miljoner år sedan, långt innan vi hade istider som kom och gick. Nä, det var inte bilar, industrier och flyg. Det första handlar om Milanković-cykler, det andra om solaktivitet, avstånd till solen och halter av växthusgaser i atmosfären. Det är samma fysikaliska processer idag som för miljontals år sedan. Om planeten tar emot mer energi än den strålar ut så blir det varmare. Mängden energi som strålar ut beror på mängden växthusgaser i atmosfären samt jordens albedo.
      Ursäkta mitt lite korta svar, men jag har förklarat detta ett flertal gånger här på bloggen. Det kanske är dags för en ny artikel om det.

      1. Martin, vi kan alltså konstatera att temperaturen under historiens gång har skiftat. Vissa perioder i jordens historia har varit varmare och andra kallare. Om nu klimatet har skiftat tidigare (utan mänsklig påverkan) kan det då inte vara så att den temperaturökning vi nu sett under 1900-talet och framåt är en naturlig variation i jordens klimat? Jag tror att många kraftigt överdriver människans påverkan av temperaturen och dess konsekvenser, och det i sin tur leder till att man missar andra, viktiga miljö och hälsoproblem. Som tex: Jorden är på väg att överbefolkas. Om vi inte stoppar denna kraftigt växande befolkningsökning så kommer inte naturresurserna räcka till. Många är redan nu utan mat och vatten. Fler människor betyder också mer utsläpp, det är enkel matematik.

        1. Japp, klimatet har skiftat förut. Utan människans medverkan.
          Det gör att vi verkligen måste ta klimatförändringar som fenomen på allvar, vi VET att stora förändringar kan ske. Och vi vet också varöfr de har skett.
          Och detta gör att vi kan räkna ut att det är människan som orsakat lite mer än 100% av den uppvärmning vi sett se senaste 150 åren. (Lite mer än 100% eftersom vi utan våra utsläpp mm hade fått det lite kallare).
          Jag håller med om att man lätt missar många andra miljöproblem, men detta betyder inte att man överskattat klimatproblemen.

          1. Martin, jag förstår vad du försöker säga men det var oerhört otydligt och spelar skeptikern i händerna om sin skepsis. Jag skulle vilja be dig att fundera på om du kan förtydliga budskapet i din sista kommentar där, så passiva läsare inte får för sig att det finns en falsk ekvivalens mellan poängerna som skeptikern lyfter och svaren som du ger; att det är på mitten, att vi borde vara helt agnostiska. Det är inte på mitten, det är allt utom helt säkertställt att vi påverkar och ganska mycket dessutom.

            Jag gillar själv att använda en annan analog, feber.

            Människans normaltemperatur: 37 Grader
            Feber: 38 Grader
            Öking: 1 Grad
            Ökning i %: 1/37 = 0.27%

            Så i absolut ökning, försvinnande lite. I sänkning av livskvalitet? Det är individuellt men jag skulle nog svara minst 10x sämre med en grad feber.

            Jag tror en stor del av problemet vi har med den här typen av saker att det inte passar människans intuition. För om vi jämför en juni-dag med 21 grader gentemot 20 grader så märker vi knappt någon skillnad. Det som skulle göra mycket mer skillnad är om det blåste kallt eller ej. Regnade eller ej. Var hög luftfuktighet eller ej.

            Så min känsla är att vi måste hitta analoger som är greppbara. Men givetvis, för att dem ska funka måste det också finnas ett förtroende för faktisk expertis. För vetenskaplig metod – och i takt med att den har blivit mer och mer politiserad (och i en skenande takt, kanske exponentiell negativ utveckling med internet och social media).

            Annars skapas ett toklningsvakum, som du lyfte i artikeln, där experter uttalar sig men inte riktigt förstår hur dem kommer att misstolkas i det dem säger (och bli en del av falsk ekvivalens problematiken).

            Uppskattar ditt arbete och din effort 🙂

            1. Martyn, din analogi med kroppstemperatur är inte helt lyckad. För det första blir uträkningen 1/37 inte 0,27 % utan 2,7 %. För det andra kan du inte räkna procent på grader Celsius på ett meningsfullt sätt, eftersom nollpunkten är godtyckligt placerad. Jämför t ex med grader Fahrenheit så ser du att procentsatsen blir en annan för samma ökning. Du kan räkna med grader Kelvin som har en absolut nollpunkt. En grads ökning blir då 1/310 = 0,32 %. Så genom att göra två fel blev din uträkning nästan rätt… lycka till med dina fortsatta analogier!

            2. Jon – av någon anledning så kom svaret som jag skrev igår inte fram (Ser jag nu). Dessutom har jag av någon anledning inte en ”svara” knapp på din kommentar, så får göra det till min egen, hoppas det funkar.

              Du har givetvis rätt, att 1/37 blir 2,7%. Låt oss kalla det en typo. Men oavsett, även om det är två ordrar av magnitud skillnad så gör det ingen egentlig skillnad för andemeningen i illustrationen jag ville göra:

              – Om du har 38 graders feber så känner du inte att din livskvalitet blev 2.7% sämre, utan det handlar snarare om 1000-10,000%.

              Sen när det gäller kelvin-skalan så har du givetvis rätt ur ett strikt vetenskapligt perspektiv men det var precis det som var vitsen att det inte skulle vara det. Min prioritet är att hitta analoger eller förklaringsmodeller som gemene man kan förstå sig på, inte att vara vetenskapligt 100% korrekt.

              De flesta kommer inte ihåg teknik/fysik/kemi från grundskolan/gymnasium vidare i livet. Deras intuition är baserade på helt andra saker, framförallt känslor.

              Om ett koncept blir svårgreppat, är det desto svårare att ta till sig – därför måste vi koppla samman det med något folk har lättare för att förstå.

              Tex om jag pratar med någon från Texas om polarisens smältning, så gör jag det hellre med referenser inom deras egen delstat än referenser som ligger utanför USA. Varför? För det blir lättare att ta till sig, kräver mindre förkunskap och blir därmed mindre fördummande.

              I slutändan har jag ingen aning om du förstod andemeningen i det jag skrev, eller om du för den delen kan erbjuda en bättre analog.

              Inte heller framkom du är skeptisk till ”manmade” klimatförändring eller tvärt om.

              Slutligen vet jag inte om du var snorkig i sista kommentaren men, tack antar jag? 🙂

            3. (Anledningen till att det ibland inte finns ”svara”-knappar är att det finns en begränsning i hur djupa diskussionerna kan bli. Vissa skärmar klarar inte av att visa hur många nivåer som helst)

    2. Han skriver aldrig att värmeböljor är 100 gånger vanligare idag, han skriver att de har blivit 100 gånger så sannolika?
      ”Det handlar om sannolikheter. I och med att temperaturen har stigit så har vi skapat en situation där värmeböljor är 100 gånger så sannolika som de var på 50-, 60- och 70-talet. Hundra gånger så sannolikt!”
      Och källan finns länkad i tillhörande figurs beskrivning: http://www.pnas.org/content/pnas/109/37/E2415.full.pdf

      Det tål att återigen upprepa att klimat är statistik på väder. Värmerekordet på 38 °C må ha inträffat 1947 men det betyder inte att 1947 hade högre sannolikhet för extremväder än idag, bara att det utföll sig så.

  4. Olja började utvinnas i stor skala i mitten av förra seklet.
    Denna bildades för ca 400 miljoner år sedan av förmultnande växtdelar.
    Kan man kanske säga att vi nu återvinner det som solen lagrade genom att bränna upp det som då sparades.
    Studerar man diagrammet över när genomsnittstemperaturen började öka, så ser det ut som det stämmer när oljeboomen började?
    (Olja hittades i Saudarabien 1939 och 1949 var produktionen i utbyggd, och då började den stora exporten till oss.)

  5. Ser att det förekommer samma typ av tjafs som vanligt. Varenda barn kan hitta en liten punkt att hänga upp sin villfarelse på samtidigt som de ignorerar resten = förnekelse.
    Här en sammanställning, dock långt ifrån komplett eftersom Ryssland, Kina och Indien är hyfsat stora delar som definitivt inte sluppit undan, via CarbonBrief:
    https://www.carbonbrief.org/media-reaction-2018-summer-heatwaves-and-climate-change

    Titta gärna speciellt på Simon Lee’s tweet om värmeböljorna i Storbritannien:
    https://twitter.com/SimonLeeWx/status/1021130752199725059

  6. Sommaren 2017 var den kallaste på drygt 100 år. Då var det relativt tyst om klimatförändringar, men kan vi förvänta oss kraftigare svängningar i vädret framöver?

    1. Jag vet inte om man skall kalla det lustigt eller skrämmande hur fel det kan bli ibland.
      – Året 2017 var den näst varmaste som NÅGONSIN uppmätts (efter 2016 som var varmast).
      – Om du menar den svenska sommaren 2017 så var temperaturen i allra högsta grad normal jämfört med referensperioden 1961-1990.
      – Om du inte hörde att det pratades klimat även i fjol så måste du stängt av seriösa kanaler.

      1. Det är inget annat än skrämmande.
        2017 borde ha dykt lägre globalt men gjorde det inte, tyvärr helt i linje med hur vissa spekulerade redan före senaste El Nino, som t ex Kevin Trenberth. Vi har klivit upp ett trappsteg och trappstegen nedanför är borta…

      2. Det är jag som inte läst längre än till rubrikerna som dragit det till sin spets och hävdat att 2017 var den kallaste sommaren på 155 år. Det visar sig alltså att det var högstatemperaturen som var lägst på 155 år, men att det temperaturmässigt var en fullt normal sommar. Ber om ursäkt för den undermåliga faktakollen.

        Vad gäller klimatdiskussionerna så är de ju ständigt pågående, vad jag menade var klimatdiskussioner kopplade till den påstått kalla sommaren. Men det fanns ju en fullt förståelig förklaring till varför den kopplingen inte gjordes.

        1. Helt ok. Tack för återkoppling.
          En lite petig semantisk sak, som ändå skapar en del missförstånd är uttrycket ”… kallaste/varmaste/blåsigaste på x år” som journalister ofta skriver. Om x är större än 100 år handlar det I princip alltid om att det var då man började mäta. Man har alltså inga mätningar innan detta år.
          Men det låter ändå som om det före dessa x år var kallare/varmare/blåsigare. Man borde istället skriva ”… sedan mätningarna började”.

  7. Tack för en informativ text och för ditt stora tålamod när du svara på kommentarer.

  8. För ett tag sedan såg jag ett program om vulkaner och det finns tydligen ett antal som då och då exploderar och ställer till det rejält med klimatet. Senast var på 1800 talet tror jag med missväxt och kolera som följd under flera år. Genom att dessa vulkaner
    exploderar regelbundet så kommer de ju kyla ner jorden betänkligt när solen inte kommer in i atmosfären och för all del en stor del av befolkningen dö av matbrist och sjukdom. Så i det längre perspektivet är det verkligen ett problem att det blir varmare o varmare?

    1. Det är sant att vulkanutbrott påverkar klimatet och att enskilda stora vulkanutbrott påverkar under flera år. Men eftersom vulkanutbrott är händelser som sker på enstaka platser med förlopp som pågår under några timmar med flera års mellanrum och mänsklig aktivitet pågår ständigt över hela klotet och i ökande takt slår summan av mänsklig klimatpåverkan vulkanerna med hästlängder. Kolla länken nedan för en sammanställning och summering av flera klimatpåverkande faktorer, blir.a vulkanutbrott (tar mindre än fem minuter att läsa)

      https://www.bloomberg.com/graphics/2015-whats-warming-the-world/

  9. Varför smälter ”polarisarna”. Våra mobiltelefoner började dyka upp för ca 40 års sedan. Stora ”schabrak” ca 1-2 kg i vikt och ett fåtal fanns.( i viss företagsanställdas bilar). Nu är det flera miljarder uppkopplingar över världen och dessa alstrar en obetydlig mängd mikrovågor/st. Men mängden gör att det kanske ändå påverkar miljön. Om jag påpekar detta så säger ”andra förståsigpåare” att det kan inte påverka klimatet. Men varje gång man går in i ”datorn” och frågar om något så är det ju ändå mikrovågor och många sitter ju med mobilen igång nästan för jämnan.

    1. Vi påverkar vår omgivning på många sätt. När man listar de stötsta som påkerkar klimatet så är det
      1. Koldioxid
      2. Sot, svavel och andra partiklar.
      3. Metan

  10. Det är lustigt att du kopplar sommarens väder till klimatförändringar, när inte motsvarande görs när vi hade en betydligt svalare sommar förra året.

    När det kommer på tal, talar du istället om den globala bilden. Vill du få förtroende föreslår jag att du håller dig till en sak och inte blandar och ger.

    Sedan är det ju absurt att jämföra med en tidsperiod som är ca 30-60 år gammal (1960-1990). Vanliga svaret man brukar höra när man påpekar det är för att SMHI gör det, men bara för att en myndighet gör fel behöver inte vi andra också göra det.

    1. Allt väder är påverkat av den förändrade halten växthusgaser, även fjolårets sommar. Men allt väder är inte ”varmare än normalt”, se normalfördelningskurvan. Och jag resonerade klimatförändringar förra sommaren också.
      Det är i allra högsta grad relevant att jämföra vädret med en period kring 60-talet. Hur skall du annars få reda på att och hur stora förändringar som skett sedan tax 60-talet?

      1. Så du menar att det är mer relevant att jämföra med 60-90 än att jämföra med de 30 senaste åren?

        En annan sak, har sett dig skriva att vi till 100 procent (eller mer) utgör orsaken till temperatur-ökningen/klimatförändringarna. Skulle väldigt gärna se att du visar fakta på att det bortom varje rimligt tvivel är människorna som är orsaken till det. Inte bara att det dras slutsatser utifrån vissa uppmätta parametrar.
        Det är ungefär som man försökt göra när man hävdar att äta kött leder till för tidig död, p.g.a. människor som äter mer kött dör tidigare. Men man kan inte dra slutsatser enligt det sättet.

        1. Om du jämför årets sommar med klimatet de senaste 30 åren så får du reda på hur vanlig/ovanlig sommaren är jämfört med nuvarande klimat. (bara delvis sant eftersom det även skett tydliga förändringar, inte bara variationer, under de senaste 30 åren)
          Men vill du veta hur sommaren är i relation till att klimatet har förändrats så måste du ha en fast referensperiod.

        2. Om det inte var för människan så hade temperaturen sjunkit med ca 0,1 grad de senaste 200 åren.
          Men nu har den, till följd av saker vi gjort, stigit med drygt 1 grad.
          Därav ligger vi bakom mer än 100% av uppvärmningen.

          1. Du ger ingen fakta på att människan ligger bakom det.

            Dessutom är det extremt svårt att påvisa att de saker vi gjort verkligen ligger bakom ökningen. Jag tror därför man ska vara extremt försiktig med det och istället bara konstatera vad som hänt med jordens temperatur.

            Skulle det i framtiden visa sig att ökningen inte berodde på människan, kommer det vara svårt att förklara varför de allra flesta så tydligt trodde på att människan är orsaken. Men du har kanske inte tänkt den tanken?

            1. Nu är det ju inte så att jag har gissat att det är människan som ligger bakom förändringarna. Det har bedrivits forskning inom detta i gott och väl hundra år.
              Det har presenterats tusentals förslag på vad som påverkar klimatet och orsakar förändringar vi observerar. De enda som håller vetenskapligt, både i teori och praktik, är ökad halt växthusgaser och förändrat albedo. Människan har gjort bägge.
              Du kanske kan acceptera att vi redan är i framtiden och att det har visat sig att det var människan som påverkade klimatet.

            2. Det finns trots allt andra parametrar som påverkar klimatet än växthusgaser och albedo. Exempelvis solinstrålningen.

              Solinstrålningen (solar irradiance) har varit väldigt hög under 1900-talet, jämfört med åren dessförinnan. Huruvida det är detta eller växthusgaser/albedo som är orsaken vore det bra om du visade fakta på (för jag har inte sett någon sådan).

              Nu börjar sakta solinstrålningen att minska och vad som blir effekten av detta vet ingen säkert.

              Vore sunt med lite skeptiskt synsätt från dig också, skulle antagligen leda till större förtroende om du tog upp argumenten för båda sidorna.

            3. Jag är ganska skeptisk till uppgifter utan vetenskaplig grund och data som är motstridiga. Tex när någon hävdar att solinstrålningen var högre innan 1900-talet, vad har du för mätdata som styrker det?
              Och det lustiga, eller i alla fall mer verklighetsförankrade, är att det blivit allt varmare de senaste decennierna – trots att solinatrålningen överlag varit densamma. Och detta är mätt med satelliter och andra avancerade instrumentet.
              Och 2016 blev det varmaste hittills, trots att solfläcksaktiviteten var på minimum.

            4. Om du vill titta på det historiska data över solinstrålningen hittar du det här:
              http://lasp.colorado.edu/lisird/data/historical_tsi/

              Dina artiklar du refererar till kollar främst på antalet solfläckar. De bör man kolla på men även själva instrålningen.

              Vill man få en överskådlig bild av solaktivitet i grafform, tycker jag att denna sajt är väldigt tydlig: http://www.climate4you.com/Sun.htm

              En av den sista länkens grafer motsvarar den i första länken men lägger även till ett linje för ett genomsnittligt värde över en något längre tidsperiod. Vilket tydliggör att solinstrålningen varit hög från framförallt 1940 till 2000-talets början.

            5. Det intressanta är absolut mängden solenergi som kommer hit.
              Det skriver jag också i mina artiklar. Det finns en viss korrelation mellan solfläckar och solinstrålning, eller rättare sagt mellan ”solfacklor” (solar flares) och solfläckar. När det är många solar flares så strålar solen ut mer energi. Och solfläckar och solfacklor går hand i hand. Anledningen till att titta på solfläckar är för att man kan få information om solaktiviteten lång tid innan det fanns satelliter eller andra mätinstrument eftersom solfläckarna kan räknas, och har räknats, sedan lång tid tillbaka.

              Men okay, tillbaka till huruvida solaktiviteten kan beskyllas för det allt varmare vädret. Även i de källor som du hänvisar till framgår tydligt att mängden solenergi som kommer hit från solen har MINSKAT sedan 1950-talet, samtidigt som det blivit under samma period blivit markant VARMARE.

              Det finns en koppling mellan solenergi och temperatur på jorden. Man ser samma periodicitet som solfläckarna (eller mer korrekt irradiansen) på temperaturen. Det svänger fram och tillbaka, vågrörelsen finns där. Men att det sker en gradvis uppvärmning, det kan INTE förklaras med ökad solinstrålning. Instrålningen har minskat.

            6. Martin, att solinstrålningen nu är lägre än 1950 betyder inte med all sannolikhet att strålningen bidragit till ett negativt netto för jordens temperatur.

              Det kan mycket väl vara så att det p.g.a. att instrålningen legat på en hög nivå främst under andra halvan av 1900-talet kan medföra att temperaturen ökar under början av 2000-talet. Det torde ligga en vissa fördröjning i detta på grund av exempelvis absorbering av haven. Så att avfärda källan i den ena eller andra riktningen tycker jag inte kan göras. Det får framtiden utvisa.

              Med anledning av en annan kommentar jag lade under denna artikel i svar till Mackinho, skulle det vara intressant att höra din åsikt vad du tycker världen borde göra för att leda klimatet åt rätt håll. I min värld leder inte de stora avtalsmötena likt det i Paris till något som verkligt får effekt på jordens klimat. Borde inte satsningarna snarare göras mot företag än mellan länders ledare?

              Dessa ledare byts ofta ut och det är fler länder än USA som vill lämna det avtal som Paris-mötet frambringade. Det finns på många sätt en rättfärdigad kritik mot dessa avtal som man borde ta hänsyn till.

            7. Vi är redan i framtiden.
              Det som kanske kan fungera är att sluta bryta fossilt kol.

            8. Vilket kort svar du ger mig, Martin. Förstår dig till fullo om du har annat som fyller dina dagar, speciellt så här i sommarvärmen.

              Att sluta använda sig av kol håller jag helt med om, men hur man ska göra istället är lite mer komplicerat.

              Stödjer du t.ex. att fler kärnkraftverk ska byggas i Sverige och övriga världen?

              Nuvarande regering har ju stängt ett antal kärnkraftverk, och det tillsammand med att vattenkraftverken är dåligt påfyllda p.g.a. torka leder till att vi har ett högsta elpriset med hänsyn till tid på året på åtminstone ett decennium.

              Själv har jag bundit mitt elavtal då jag misstänker att situationen inte kommer förbättras på ett tag framöver.

              Om du hade fått bestämma, vad hade du gjort?

            9. En intressant sak när det diskuteras att det är människan som förstör naturen på jorden genom koldioxidutsläpp. Naturen har funnits mycket längre än vad människan funnits och människan kommer inte förstöra naturen. Men människan behöver naturen och naturen har aldrig övergett oss.

              Kort intressant video på temat: https://youtu.be/WmVLcj-XKnM

  11. Underbart. 🙂
    En av mina riktigt gamla favoriter är just Greg Kopps TSI sida:
    http://spot.colorado.edu/~koppg/TSI/

    Om någon undrar, kolla Karl Fridlunds länk till Colorado ovan och kolla pappret som hänvisas till, Krivova et al.: https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs11207-016-0853-x

    Jämför 1.85W skillnad mellan max och min runt ~1361W/m° över rekonstruerade dryga 400 år mot vad solen bombar ner hela tiden över jordens tvärsnittsarea:
    174 Petawatt, det är då utskrivet 174 000 000 000 000 000 W.

    Sedan tycker jag att Peter Sinclair blivit trötter med åren, han var rappare förr:
    https://youtu.be/BSXgiml5UwM

    1. Hoppsan, Alt +0178 skulle det vara = ² ovan och givetvis inte Alt +0176 = °!

  12. Att vi människor påverkar klimat och miljö negativt borde ju vara bortom all tvivel. Det jag kan förundra mig över är att stater inte slår ner, reglerar får oss och ändra vanor etc. Hur kan man fortfarande få köpa tex bilar med stora bensin motorer. Kan vi fortsätta med ett konsumtionssamhälle så som det ser ut idag?
    Varför ska företag få visa vägen, tex är verkligen lithium batterier rätt väg och gå? Är det inte bättre och anpassa bilparken utifrån geografiskt läge(länder med mycket sol kanske kan ha solcellsbilar). Att företag ska slåss om vilken teknik som ska bli vägledande och eventuellt slå ut andra tekniska lösningar betyder inte per automatik att det blir den bästa miljövänliga som vinner. Ska det inte regleras hur mycket vi reser ?
    Att USA drar sig ur Paris avtalet bättrar ju inte på möjligheterna för och nå målet.
    Jag är uppvuxen och framavlad som dem flesta, att jämföra pris, konsumera, se efter vad som är bäst för mig etc. jag är inte så bra själv rest redan 3 gånger i år, konsumerar det jag vill, tänker inte i alla lägen på miljön. Jag tror att det ska till att stater, världen samarbetar på ett sätt som aldrig hänt tidigare, att konsumtionssamhället får en paus fram till att forskning och tekniska lösningar gör att vi människor påverkar miljön minimalt. Tyvärr så ligger det i människans natur att ingenting händer förrän katastrofen sker.
    Detta är återkommande genom historien. Vi är för egoistiska.

    Ps
    Martin varför exporterar Sverige miljöfarligt gods till länder som inte hanterar detta på ett miljövänligt sätt, vad är tanken och betala pengar för och föra detta. Blir det bättre för miljön om vi gör så, dumpar den på ett annat ställe på planeten?

    1. Att det skulle vara stater som bestämmer hur vi lever vår vardag är bland det dummaste man kan göra.

      Det har med all önskvärd tydlighet nuvarande svenska regering visat, där man med en flygskatt medfört att ett av de större flygbolagen (Norwegian) valt att flytta flyglinjer utomlands. Det leder till att utsläppen inte ändras i någon grad, utan bara flyttas till utanför Sveriges gränser och medför att vårt lands ekonomi försämras.

      En annan sak är att regeringen satsar mer än 1 miljard på att subventionera elcyklar, som är långt ifrån att ens på marginalen påverka jordens klimat. Detta samtidigt som vi har ett undermåligt brandförsvar som leder till uppbrunnen skog för miljardbelopp.

      Ska man med politik styra mot ett bättre klimat ska satsningarna göras globalt där de har störst effekt per investerad krona. Lämpligen borde man strunta i vilket land investeringen görs i, om det rör sig om klimatet.

      Rör det sig däremot om miljön, vilket jag tycker borde vara betydligt viktigare, bör Sverige prioriteras överst för svenska politiker.

      Sammantaget borde insatserna riktas mot att belöna förtag som gör vettiga insatser för miljön/klimatet. Samt även att se till att man har grundläggande samhällsfunktioner för att hantera mer ovanliga vädersituationer som sommarens värme och torka i Sverige.

    2. Vi måste ändra på hela systemet så alla tvingas till en helhetssyn och förbud är det snabbaste sättet att ändra i ett system. Vi har nog bara två tre år kvar om vi ska lyckas med det smått fiktiva tvågradersmålet från Paris. 1,5° är redan kört.

      Vi som tillhör de rikaste topp tio procenten i världen skulle kunna halvera utsläppen inom ett par veckor, om vi verkligen ville.

      Övrigt liv på planeten får gilla läget.

      Lite mindre här och lite mindre där funkar inte speciellt bra, när vi väl blir lite ”fossilfriare” enligt Parisavtalets vaga ramar (som dessutom förutsätter NET’s inom dessa) så ska vi ner under 350ppm på något ytterligare magiskt vis också.

      Vi tror fortfarande att vi kan förhandla med naturen och alltför många människor verkar helt ha missat vad som hänt i naturen de sista tio åren och lever i ett fortsatt hiatus.
      Tryck på paus och förbjud samtliga fossila utsläpp omedelbart. Bygg ingenting, gör ingenting som förorsakar utsläpp av växthusgaser och som inte är absolut nödvändigt.

      Titta på Tim Osborn’s uppföljning på Simon Lee’s tweet här:
      http://martinhedberg.se/beror-varmeboljan-pa-klimatforandringarna/#comment-59200
      Klicka på bilden så ser du hela inklusive 2° som ligger längst ned.

  13. ”Förbjud samtliga fossila utsläpp omedelbart” Trötter, även du måste väl begripa att det inte är genomförbart i praktiken. Det är just sådana här verklighetsfrånvända uttalanden som gör att man inte kan ta er alarmister på allvar. Sverige är beroende av fossila bränslen för att människor skall ta sig till jobbet, för att mat, varu och postleveranser ska fungera, för att räddningstjänst ska fungera, för att folk ska kunna ta sig från A till B inom rimlig tid, osv osv.. Att vi ”har kort tid på oss” och att ”bränslet snart tar slut” det har vi fått höra i 20-30 år nu. Men än har inte bränslet tagit slut. Och om det skulle börja ta slut så kommer marknaden att ta fram ett alternativt bränsle, garanterat.

    Jag håller med om att vi bör eftersträva att hålla utsläppen på en låg nivå, inte för att temperaturen stiger (det tror jag inte på) utan för att utsläppen är skadliga för djur och människor. Sverige har också redan gjort mycket för att begränsa fossila utsläpp.

    1. Och eftersom vi i decennier kallat klimatkunnigt folk för ”alarmister” så sitter vi nu i en prekär situation, eller i skiten på ren svenska. Så det är bara att förbereda sig för konsekvenserna som kommer.

      1. Även om det är ett klimatkunnigt folk som kommit fram till detta, verkar dessa tro att jorden kommer att gå under om vi inte gör något här och nu.

        Det är dags att inse att jorden kommer inte gå under, sluta upp med sådana profetior och ägna er istället åt vettig forskning och fakta.

        De konsekvenser som kommer i framtiden är sådant som kommer att hanterats precis som det gjorts tidigare i mänsklighetens historia. Det finns liksom ingen mening att ropa över konsekvenser som vi inte med säkerhet vet vad de kommer att bli.

        1. Lägg undan din privatspaning om vad kunnigt folk tror. Om och om igen påpekas det att planeten klara sig fint. Den har varit (i den mån jorden har en personlighet) med om värre och har framförallt gott om tid.
          Med oss människor är det annorlunda. Vi har inte erfarenhet av det som kommer att ske och vi har en tendens att bete oss riktigt Illa upp mot varandra när det börjar blåsa snålt.

          1. Du initierade gruppen ”klimatkunnigt folk”, som jag återanvände. Du kallade de för ”alarmister”.

            Men en rak fråga, vad tycker du att mänskligheten ska göra?

            1. Släppa den antropocentriska världsbilden, dvs att världen, naturen, atmosfären, liv… finns till för vår skull. Att allt är till för oss att nyttja. Detta extremt egoistiska synsättet i kombination med våra fantastiska förmågor att ”förvalta” och dominera i princip vad som helst, gör att vi nu lever i det sjätte massutrotningen.
              Lägg därtill teknikoptimism och tilltro till att ”Marknaden” på något magiskt sätt kommer att lösa alla eventuella problem som dyker upp.
              Återkopplingarna, kortsiktigheten och bristen på systemförståelse och ansvar för medmänniskor behöver istället skiftas till incitament som bygger upp och stärker miljön, långsiktighet och gemensamt ansvar.
              Ett grundläggande problem är att det är för mycket Jag och för lite Vi. Ett annat att systemvillkor för framgång, tex DNS, inte tillämpas på global nivå.

            2. Det var för övrigt inte jag som introducerade ordet ”alarmist”, den kom från hen som kallar sig klimatskeptiker.

  14. Soltiden i Stockholm 2018 ca 414 timmar
    Soltiden 2017 ca 320.
    Kan detta vara en effekt av klimatförändringen eller är det väder?

    1. Soltiden vid en enskild tidpunkt är en effekt av hur mycket moln det är, dvs vädret. När man gör statistik på detta väder så får man klimat.
      Den globala uppvärmningen påverkar vädret och därmed även klimatet. (så din fråga är lite bakvänd)

  15. Martin, du talar om att det behövs mer ett Vi för att lösa klimatförändringarna. Men jag tror att det handlar om så mycket mer om det är koldioxidutsläppen man vill åt.

    Man kan idag läsa att bensinpriset höjts till det högsta genom tiderna i Sverige. Över 16 kr/liter, varav över 60 procent av kostnaden är skatt.

    Varför ska vi straffa oss genom att betala en så hög skatt på bensin? Vill man i Sverige visa att vi ska gå i första ledet för att minska koldioxidutsläppen ska man inte göra satsningarna i Sverige, då ska de göras i länder där effekten är störst per investerad krona.

    Ni måste väl hålla med om att störst effekt för att minska koldioxidutsläppen får man genom att göra det genom investeringar i andra länder?

    Att hjälpa klimatet borde betraktas som att hjälpa de som har det fattigt och flyr i världen. Man hjälper genom investeringar i andra länder, inte genom att straffa oss själva på hemmaplan.

    1. Visst. Vi borde satsa på de som har de största utsläppen, rimligtvis är det där vi får bäst utdelning på varje satsas krona.
      De som har de störst utsläppen är de rikaste och mäktigaste. Så om du hellre skickar ett par hundra extra i månaden till familjen Saudi, bröderna Koch och andra multimiljardärer, än att själv ställa om så fort det går till ett fossilfritt samhälle så varsågod.

      1. Tack! Hur gör du själv?
        Kör du en fossilfri bil och äter enbart klimatneutral mat?

        1. Jag gör så gott jag kan. Tankar iof diesel, men kör lite och snålt. Investerar i vindkraft, värmer huset med solenergi, har slutat flyga, äter jag kött så är det sånt jag jagat själv, köper kravmärkt, odlar hyggesfri skog, främjar biokol, stödjer UNHCR och solceller i utvecklingsländer, reprerar saker och handlar begagnat, sitter med i styrelsen för vindkraftbolag och Omställningsnätverket. Och så fortbildar jag så väl allmänhet som beslutsfattare.
          Vad gör du själv?

          1. Så bra!
            Själv kör jag i stort sätt aldrig bil, senast jag satt bakom ratten var nog förra sommaren. Bor i Stockholm, så nyttjar kollektivtrafiken extremt mycket. De få gånger jag åker bil är det främst vänner/familj som kör. Helst skulle jag vilja ha en självkörande elbil, men får vänta några år.

            Ekologiskt köper jag också mycket av. När det kommer till kött köper jag alltid svenskt och ekologiskt. Men det är i avseendet att det är mindre antibiotika och att djuren haft det bättre.

            Ger varje månad till UNHCR precis som dig, liksom att jag har ett fadderbarn i Etiopien som jag ger till och håller kontakten.

            Förutom det skänker jag pengar till forskning på olika sjukdomar, främst på hjärnan. Slutligen ger jag små summor till personer som bidrar med kunskap/tankesätt som inte ges av de traditionella plattformarna.

            Så mina bidrag är inte i alls samma utsträckning relaterade till koldioxidutsläpp som dina, men bidrar på det sätt jag tror gör stor nytta.

  16. Hej,

    Jag är inte klimatskeptiker. Jag tror absolut på den samlade forskningen om att människans utsläpp av växthusgaser har fått planetens medeltemperatur att öka.

    Det jag vänder mig lite emot, vilket jag inte sett att någon annan gjort, är varför detta nödvändigtvis är så dåligt? Jag förstår att en del människor måste flytta på grund av dessa förändringar och jag förstår också att en del av planetens arter kommer att dö ut.

    Oavsett vad människan gjort så kommer planetens medeltemperatur att förändras både uppåt och nedåt i framtiden (om än i en betydligt långsammare förändringstakt än vad vi ser nu). Planeten klarar bevisligen av det, livet anpassas efter förändrade förutsättningar hela tiden.

    Är det inte bättre att fokusera våra resurser på att försöka ställa om samhället att klara av de förändringar av vädret som en högre medeltemperatur ger. Det måste vi alldeles oavsett göra då bollen redan är i rullning så att säga.

    Risken med hela klimatrörelsen är att andra (och viktigare) miljöfrågor tappar fokus vilket jag tycker de gjort redan.

    1. ”Klimatet ändrar sig hela tiden”, ”det är solen”, ”det är inte så farligt”. Det där var då topp tre på förnekarlistan tyvärr.

      Planeten kommer klara sig finfint, det är Vi och framförallt vår civilisation som inte kommer göra det. Det finns ingen viktigare fråga än att sluta släppa ut växthusgaser, alla övriga miljöfrågor är underordnade som jag ser det och problemet är att Vi inte ens har hittat fokus än. Människor dör redan idag pga Våra utsläpp och det kommer inte bli bättre.

      Förutom att läsa Martins utmärkta artikel, så kan du även titta på ”Klimatskeptikers” kommentar om att bygga oss ur problemen med samma tänk som satt oss i dem och läsa min kommentar, inklusive länkarna här om du vill:
      https://martinhedberg.se/vad-kan-vi-enas-om-kring-problem-med-klimatforandringar/#comment-59231

      1. ”Det finns ingen viktigare fråga än att sluta släppa ut växthusgaser, alla övriga miljöfrågor är underordnade”

        Det kan inte bli mer fel än så. Finns så många andra miljöfrågor som är mycket viktigare. Avgaserna från våra bilar lär vara betydligt farligare t.ex.

        ”Planeten kommer klara sig finfint, det är Vi och framförallt vår civilisation som inte kommer göra det”

        Så om du är så säker på att vår civilisation inte kommer att klara oss, när kommer vi vara utrotad eller åtminstone kraftigt reducerad i befolkning?

        1. Det här är ingen tävlingsgren i enskilt tyckande, där man plockar ut det som känns bäst ur vetenskapen trots att det är helt fel, som du själv gjort ovan med Solen. Har aldrig skrivit att Människan kommer bli utrotad. Definiera vad du avser med kraftigt reducerad befolkning. Hundratusen, miljoner eller miljarder?

          Människor dör redan idag och WHO förväntar sig ca 250.000 extra dödsfall årligen direkt relaterade till utsläpp av växthusgaser de närmaste tjugo åren samt att de övergripande hälsoeffekterna av ett förändrat klimat sannolikt är övervägande negativa.
          Det kommer bli värre om Vi fortsätter som nu.

          1. Trots de 250 tusen dödsfallen per år, är det långt ifrån att kvala in på topp 10 listan över orsaker till död enligt WHO.

            Men man ser inte motsvarande kampanjer för att bekämpa de mer dödsbringande orsakerna, som kampanjerna för att bekämpa klimatförändringarna.

            Jag anser att det är totalt felprioriterat att göra så. Orsaken lär vara ekonomiska till att klimatet prioriteras högre.

  17. Trötter, det går inte att bevisa att 250 000 dör årligen pga utsläpp av växthusgaser, det är antaganden och gissningar och inget annat.
    Jag kan bara hålla med Karl, det finns långt viktigare problem i världen att lösa än de så kallade växthusgaserna. Men faktum är, precis som Karl var inne på, att det finns starka ekonomiska och politiska motiv till att driva på myten om den globala uppvärmingen som ett stort ”hot” mot mänskligheten. Det har blivit lite av vår tids religion, makthavarna har i alla tider gillat att ha något skrämma och påverka folket med. Man har också investerat stora summor och resurser i det här och det skulle förstås inte se bra ut om det visade sig att man hade fel.

  18. Karl – Jag undrar en sak angående dina tankar om solaktivitet…

    Om du tar en titt här,
    https://www.bloomberg.com/graphics/2015-whats-warming-the-world/

    Och scrollar till #3 ”is it the sun”, hur tolkar du den?

    Är det något annat än vad du pratar om? Är metodiken fel? Är mätdatat fel?

    Ärligt fråga…

  19. Jag förstår inte hur du tänker där – borde inte klimatfrågan stå mycket högre på alla länders dagordning än den gör om det du säger är korrekt, att det är tätt kopplat till makt och pengar?

    Det låter mer som att du är misstänksam i allmänhet.. med andra ord konspiratoriskt lagd i din skepsis.

    Finns det några andra saker som många skulle anse är ”konspirationsteorier” som du känner att det ligger mer i än de flesta ger credit för?

    (Ärlig fråga)

  20. Victor, i den graf du hänvisar framgår inte vad som uppmätts. Finns ingen enhet i grafen om enhet solen mötts i t.ex. Är det solens temperaturer som mätts? Solutstrålningen? Solfläckar?

    Detsamma gäller de övriga graferna i länken, finns enbart en axel med enhet och värden för temperaturen, inte det som det jämförs med.

    1. Ursäkta, är det inte dags att sluta tycka nu Karl? ALL information finns angiven i artikeln från Bloomberg. Det är bara att läsa hela och följa referenserna. De pekar till Wang et al från 2005 och det gör givetvis även Krivova et al som du själv länkade till ovan.
      Sedan kan man följa referenserna vidare, som alltid anges i vetenskapliga publikationer.

      Din egen kommentar:
      https://martinhedberg.se/beror-varmeboljan-pa-klimatforandringarna/comment-page-1/#comment-59187
      Som jag kommenterade här:
      https://martinhedberg.se/beror-varmeboljan-pa-klimatforandringarna/comment-page-1/#comment-59189

  21. Fortfarande är graferna i Bloomberg-artikeln felaktiga. Med den typer av grafer skulle jag t.ex. kunna påvisa att Stockholms bostadspriser är det som påverkar den globala temperaturen.

    Men du Trötter tycker alltså att jag ska sluta tycka något. Då är det ju ingen idé att kommentera här eller någon annanstans. Du vill alltså i praktiken ta bort min yttrandefrihet?

    1. Att grafer följer varandra, eller inte gör det är inget bevis för något. Det är helt korrekt.
      Men om du följer länkarna och fördjupar dig i vetenskapen kring klimatfrågorna så finner du hur tex albedo (förändring av jordytans förmåga att reflektera solljus) påverkar strålningsbalansen. Eller hur mycket växthusgaser och partiklar som släpps ut och hur länge de stannar i atmosfären från vulkaner, eller hur olika växthusgaser påverkar utstrålningen av energi till rymden…

      Det är objektiv vetenskap. Och det trumfar allt tyckande i hela världen.

    2. Nej då Karl, det här är inte min blogg men jag har aldrig velat ta bort någons yttrandefrihet. Har suttit här sedan 2009 och kan lugnt säga att det är väldigt sällan som kommentarer blir refuserade.

      Kan hjälpa dig, rulla ner i artikeln till:
      What the Lines Show
      Klicka på ”article” i andra stycket så hittar du Miller et al:
      https://pubs.giss.nasa.gov/abs/mi08910y.html
      Dokumentet är gratis. Ladda ner det och sedan rullar du ner till 3.6 Solar irradiance så ser du att de använder sig av Wang et al från 2005. Samma referens ges då i den artikel du själv länkade till ovan, Krivova et al som givetvis även hittas via länken jag gav dig till Greg Kopp’s TSI-sida. Det dokumentet är då inte gratis men går lätt att få tag på om man vill läsa (jag har det själv). På Kopp’s sida finns även länkar till dagligt uppdaterad TSI-data. Det hänger ihop, precis som vetenskap bör göra, till skillnad från tyckande.

  22. Greg Kopps TSI-sida visar också att vi är inne i den svagaste solcykeln på väldigt länge. Vad det leder till i framtiden vet ingen. Kan du åtminstone erkänna det Trötter?

    Har lite snabbt tittat igenom artikeln som refererats till. Kan inte se att den tydligt går emot något jag tidigare sagt. Men rätta mig gärna om jag har fel, och säg var i felet består.

    Om jag nu får uttrycka min åsikt vill säga, eller om det bara är hårda fakta som gäller för kommentering på denna blogg!

    1. Känns föga meningsfullt att länka och citera från kommentarsfältet under den här artikeln… Ledsamt att du bara trollar vidare utan att bry dig om vad du själv påstått i dina kommentarer ovan eller läst någonting av det som serverats. Nåja, man kan bara leda en häst till vattnet, inte tvinga den att dricka.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: