Att gjuta olja på vågorna

Som jag skrev i en tidigare blogg så närmar vi oss orkansäsongen i Mexikanska Gulfen (1 juni till 30 november).

Detta samtidigt som man varken lyckats sanera eller stoppa oljeflödet från oljekällan under den förlista oljeplattformen Deepwater Horizon.

Många menar att vi står inför en av de värsta oljeutsläppen genom tiderna. Och som om inte det var tillräckligt så stundar alltså även en ökad sannolikhet för kraftiga vindar i samband med bildandet av tropiska orkaner.

Oljeutsläpp i Mexikanska gulfen 11 maj 2010

Kan oljeutsläppet påverka dessa orkaner? I så fall hur? (Vi lämnar för stunden frågan om hur orkaner påverkar oljan och saneringsarbetet.)

Olja på vattnet begränsar avdunstningen av vattenånga till luften. Vattenångan är en viktig ”motor” för orkanerna. När vattenångan senare kondenserar (vid molnbasen) så frigörs latent energi vilket driver på kraften i orkanen.

Olja på vattnet minskar friktionen mellan luft och vatten. Det gör att vinden inte förmår driva upp samma våghöjd. Vidare så gör den minskade friktionen att vågorna inte lika lätt bryter (bildar gäss). Den mindre friktionen gör att vinden bromsas mindre och därmed håller en högre hastighet.

Olja på vattnet förändrar havsytans färg och därmed albedo, dvs reflektionsförmåga. Det påverkar hur mycket solenergi som reflekteras/absorberas. Oljan och vattnets förmåga att reflektera solljus beror på många saker såsom infallsvinkel, vågor, skum mm. En mörkare yta gör att mer värme absorberas. Ju varmare hav, desto mer kraft till orkanen.

En orkan är av storleksordningen 600 kilometer eller större i diameter. Oljeutsläppet är av storleksordningen 100 kilometer tvärs över. En orkan rör sig med hastigheten 20-50 km/h och lever i flera dagar. Det betyder att orkanen dels är betydligt större än oljeutsläppet, dels passerar med sitt centrum över det på 2-5 timmar, dvs relativt snabbt i relation till orkanens livslängd..

Men man måste även beakta att vinden både blandar om och avlägsnar oljan från havsytan. Vid orkanvindar är inte havsytan en skarp övergång från vatten till luft. Ytan är en gradvis övergång mellan vatten med stora och små vågor fulla av bubblor och luften full av vattendroppar.

En tropisk orkan under bildande kanske skulle begränsas något så länge den befann sig över oljan, men en orkan som nått moget stadium och drar in över oljan påverkas troligen inte märkbart. Dels för att orkanen är större än oljeutsläppet, dels för att oljan efter några timmar skulle vara omblandad med vattnet.

Man kan vända på steken: Hur mycket olja måste man gjuta på vågorna för att stoppa en orkan? Svar: Nuvarande storlek på oljeutsläpp under en orkan som håller på att växa till. Vill man å andra sidan begränsa en fullvuxen orkan så måste man ut med 30-50 gånger så mycket (en yta av samma stolek som en orkan). Inget av dem förefaller vara en metod att rekommendera.

Den amerikanske meteorologen Jeff Masters bedömer sannolikheten till 20% att vi får se en tropisk orkan passera oljeutsläppet under juni.

Det riktigt stora frågan är fortfarande trots allt hur en orkan skulle påverka oljan och omgivningen. Orkanen skulle påverka spridningen av oljan, inte bara genom havsströmmar utan även genom luften. Vart och hur mycket? Hur kommer saneringsarbete, ekosystem och ekonomiska system att påverkas? Och hur begränsar orkaner möjligheterna att stoppa läckan? I sommar och kommande år får vi svaren.

/Martin Hedberg

Related posts

9 Thoughts to “Att gjuta olja på vågorna”

  1. Åke i Trosa

    Och när kommer det nedsmutsade vattnet Skandinaviens kuster?
    Om jag minns rätt rör sig Golfströmmen med ca 3 knop hitåt.

    —————-

  2. Jan

    Det heter ”att ljuta olja på vågorna”. Det har inget med att gjuta (betong, järn) att göra.

    Martin säger: Tack. Felstavat av mig. Nu korrigerat.

  3. Rune

    Nu är Jan ute och cyklar! Visst heter det ”gjuta olja på vågorna”.
    Gjuta har också betydelsen ”hälla”. Talesättet kommer av att vågor i vatten kan stillas när man häller ut olja på dem.
    Jämför Svenska Akademiens ordbok:
    http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/173/44162.html
    – sök efter gjuta på sidan.
    Ljuta förekommer i sammansättningen ”ljuta döden” – avlida.

    Martin säger: Hmm. Så ”gjuta” kan användas.
    Kan man använda ordet ”ljuta” eller är det fel?
    Vilket ord bör/skall man använda för uttrycket ”Att (x)juta olja på vågorna”?

  4. Rune

    Man kan bara använda gjuta. Ljuta är fel och ger dessutom en dålig association som jag har nämnt.
    På Google fick jag 95000 träffar på ”gjuta olja på vågorna” men 1500 träffar på ”ljuta olja på vågorna”. Båda är oväntat stora tal men gjuta dominerar starkt.

  5. Martin Hedberg

    Hej.
    Nu har jag konsulterat en doktor i svenska språk, Karin Milles, för att få ytterligare, och förhoppningsvis avgörande, vägledning i frågan.

    Slutsatsen är att det heter ”att gjuta olja på vågorna”.

    Tack Rune. Och Jan. Genom att ifrågasätta lär vi oss.

  6. Om det skulle ske en jordbävning på djupt vatten och en oljekälla skulle spricka upp och en hel källas olja kommer loss, vad skulle hända då? Det borde nog ha hänt några gånger i historien.

    Martin säger: Ungefär samma sak som nu, plus jordbävning.

  7. Stefan

    Hej!
    Jag undrar om oljan kan ha en given funktion annat än som plast och bränsle? Kanske kan den ha en stötdämpande effekt, precis som en stötdämpare i en bil så det inte gungar, jämförelse i detta sammanhang hindra jordbävningar å andra skakigheter.
    I naturen har saker ibland flera funktioner liksom vi och andra djur och växter och vad jag nu för stunden klan komma på.

  8. Maria

    Jag undrar också när vi här i Skandinavien
    kommer att märka av oljan? Kommer det att
    regna olja här också? Jag undrar om
    oljan påverkar golfströmmens kraft då
    den redan är försvagad av isarna som smälter.
    Tacksam för svar!
    Maria

    Martin svarar: Hej Maria.
    Det kommer inte att regna olja här. Inte hller kommer den att påverka Golfströmmens kraft. Strömmarna som når hit från gulfen spär delvis ut oljan och oljan bryts även ner av organismer på vägen hit. Med fina instrument kanske man kan finna spårämnen av oljan, men det blir inget i närheten av nedkletade fåglar eller fiskar.
    De stora problemen med oljan är regionala, dvs i Mexikanska gulfen.

  9. Maria

    Tack för ditt svar.
    Kändes först betryggande att läsa, men hinner verkligen den stora mängden olja brytas ned på vägen hit? Jag har dock lite svårtatt tro att vi kommer att påverkas så lite eller ingenting av det som sker.

    Jag tycker också att det verkar vara väldigt mycket rörelser på jordskorpan och kontinentalplattorna. Läser varje vecka om jordbävningar, nu senast Filipinerna.

    Jag vill inte stoppa huvudet i sanden. Jag vill ha kunskap och vara medveten om vad som sker och varför, så att jag kan agera utifrån det. Kommer viktig information att nå ut till allmänheten?

    Det verkar vara mycket mörklagt om oljekatastrofen i Mexikanska gulfen. Läste att oljan kommer att nå alla hav inom 18 månader.

    En upprörd Maria

Kommentera