86 värmerekord i USA under juni

Samtidigt som många är besvikna på utebliven värme och upplever en ”dålig sommar” här hemma i Sverige så har USA under de senaste veckorna drabbats av en omfattande värmebölja.

Under juni tangerades 87 olika värmerekord över USA. Utöver det slogs ytterligare 86 värmerekord. Totalt sett blev det alltså 173 tangerade eller slagna rekord. Detta enligt NOAA, den amerikanska motsvarigheten till SMHI (och lite till).

De flesta av dessa låg i intervallet 105-110 Fahrenheit, dvs omkring eller över 40 grader Celsius.

Samtidigt har man även drabbats av såväl stormar som torka och kraftiga skyfall. Även här har en rad rekord slagits.

När man tittar på hur det första halvåret sett ut för en rad stater och städer så framträder ett mönster: I många situationer så har man konsekvent haft en betydligt högre temperatur under flera månader. Det är som om det blivit en ny väderregim, ett nytt ”normalt” väder.

NOAA har definierat ett ”The unusualness score”, en slags ”ovanlighetsindex”. Det definieras som standardavvikelsen för ackumulerade medelvärden jämfört med väderstations historiska värden.

Se den ackumulerade medeltemperaturen för tex Chicago. 2012 är svart linje. Tidigare varma år är röda linjer De fyra tidigare varmaste åren var 1987, 1990, 1998 och 2006. Tidigare kalla år var 1963, 1965, 1978, 1979 och 1982.

I början av varje år, i januari och februari, så har man inte så många temperaturuppgifter för innevarande år. Det gör att den ackumulerade temperaturen varierar en del. Men framåt mars så är det statistiska underlaget stort nog för att enstaka kalla eller varma dagar inte skall få grafen att pendla.

Det framstår tydligt att temperaturen januari-juni 2012 avviker kraftigt jämfört med tidigare historiska temperaturer. Det är sannolikt inte en variation kring det tidigare medelvärdet. På NOAA talar man istället om en etablering i ett nytt ”grannskap” som avviker från vad som tidigare var att betrakta som normalt.

En fullständig lista och grafer för omkring 150 väderstationer/orter finner ni på en av NOAA:s hemsidor.

Det senaste året är det varmaste året i USA:s historia. Ja i alla fall sedan man började mäta väder och klimatdata år 1895. Under perioden juli 2011 till och med juni 2012 var det 1,8 grader varmare i USA än genomsnittet för 1900-talet.

Related posts

36 Thoughts to “86 värmerekord i USA under juni”

  1. Intressant och kusligt på samma gång. Grafen visar inte bara att medeltemperaturen för 2012 från mars i Chicago tagit ett steg uppåt på x grader – det kan också verka vara en permanent förskjutning uppåt och däri ligger det kusliga. Det är precis som om en tröskel har passerats och förändringen blir väldigt påtaglig och eventuellt permanent tills nästa tröskel nås. Fortsätter dessutom avsmältningen i Arktis och kanske Grönland kommer vi på sikt i Norden och i alla fall Canada att få ett kallare klimat vad det lider. Golfströmmen stannar av, ändrar riktning pga att halterna av sötvatten och saltvatten, som driver golfströmmen, rubbas. Vi har nu i Norden en ganska kall sommar, lite kyligare än en normal svensk sommar – det kanske redan sker något med Golfströmmen men behöver inte vara så – minns att vi hade en ganska mild vinter – kommande vinter blir intressant (och kuslig?) ur den synvinkeln. Möjligen behöver det statistiskt evalueras under några år men det kan gå oerhört snabbt också om man passerar olika trösklar. En tröskeleffekt kan vara att halten koldioxid i atmosfären närmar sig en kritisk nivå och förändringen börja ske exponentiellt. Som fysiker (Teknisk Fysik, LTH) vet jag att en uppnådd tröskeleffekt kan vara förödande och då går det inte att stoppa. Man kan jämföra med en kedjereaktion i en atombomb – när reaktionen startat går den inte att stoppa… Alla åtgärder som avsevärt kan minska koldioxidutsläppen behöver fortsätta och intensifieras – klimathotet behöver tas på allvar i alla delar av världen!

  2. Lasse H

    Här är en länk till andra intressanta temperaturdata: http://www.drroyspencer.com/latest-global-temperatures/

    Martin: Hej Lasse. Länken du anger leder till en känd ”klimatskeptiker”, Roy Spencer. Han tror inte att människan har någon nämnvärd inverkan på klimatet. Han hänvisar istället till att en varmare atmosfär beror på interna variationer i klimatsystemet, tex omfördelning av värme mellan haven och atmosfären.

    Det låter ju som en intressant tanke. Men om värme hade transporterats från haven till luften så borde, enligt termodynamikens första huvudsats, haven blivit kallare. Men det har de inte blivit. Haven har blivit varmare.

    I en senare argumentation så argumenterar Spencer att en anledning till att det blivit mer koldioxid i luften är på grund av att haven har blivit varmare. (!) Dvs anledningen är inte så mycket att människan skapat utsläppen (genom förbränning av fossilt kol samt skogsskövling). Eller rättare sagt: han frågar sig ”Are we really sure that ALL of the atmospheric increase in CO2 is from humanity’s emissions?”.

    Han lyckas på detta sätt med både cirkelbevis och att skylla miljöproblem på naturen självt istället för att inse att människan har en väsentlig del i såväl temperaturökning i haven som i luften, samt en ökad halt koldioxid i atmosfären.

    Människan har de senaste 150 åren stadigt ökat sina utsläpp av koldioxid. Ungefär hälften av dessa har netto absorberats av hav och biomassa, hälften (av vår årliga utsläpp) har blivit kvar i luften.

    Växthuseffekten finns och den förstärkta växthuseffekten gör att det blir varmare i atmosfären och i haven (och på marken och glaciärer). Att det blir varmare i haven gör att dess förmåga att absorbera koldioxid minskar. Det gör att vi i framtiden kan förvänta oss att en större andel (än idag) av våra utsläpp blir kvar i luften.

  3. Ernst

    Hej!
    Hur stora CO2-utsläpp står människomassan för blott genom sin existens?

    Martin: Du menar genom att vi är biologiska varelser? Typ jämfört med termiter, träd och tomater?

    Se det så här: Så länge som kol cirkulerar på ungefär samma sätt som det gjort genom årtusenden så blir det ungefär samma skillnader. Dvs om du eldar upp ett träd, men/och låter det växa upp igen, så finns det i alla falla chans att det skall vara i närheten av ett nollsummespel.

    Dvs så länge som vi eldar våra träd, äter våra tomater och låter de växa upp igen så skulle det kunna hålla på rätt så länge. (men det är ingen garanti).

    Men när vi netto tillför kol från andra reservoarer så kan det omöjligt vara ett nollsummespel.

    Om jag läser din fråga en gång till och tolkar ”…genom sin existens” som ”människan och det sätt vi valt att leva” så blir resultatet att vi gör den stora skillnaden.

    Och eftersom det inte riktigt finns något alternativ till att, inom rimligt kort tid, använda annat än fossil energi för som bränsle för att våra samhällen skall fungera, så kommer klimatet att fortsätta att förändras. Accelererande.

  4. kristoffer

    Troligen har man fifflat med termometrarna precis som man photoshoppat Arktis avsmältningsfilmerna och fotografier. . Forskarna är penning sugna och saknar anslag samtidigt som de energi företag som finns nu och som hjälper oss alla varje dag med mat transporter och sjukhus vistelser tex , är helylle och inte tjänar pengar på sin verksamhet.

    Det är orättvist.

    Förresten så är koldioxid , arsenik, bly och radioaktivitet naturliga .

    Glad Påsk!

  5. Ernst

    Jag ser detsamma som Totte vad gäller hoppet i
    Chicago-kurvan.
    Jag kollade Portlandoregon-kurvan. Den går åt motsatt håll.Vad betyder det?

    Martin: Att det inte är värmerekord på ALLA platser över hela USA.

  6. JEF

    Ja detta är naturligtvis ett tecken på den globala uppvärmningen medan all kyla här hemma bara är väder….

    Det är så konstigt för i mars, när det faktiskt var riktigt varmt och skönt så sade du att detta skulle vi vänja oss vid, så blir det med den globala uppvärmningen men när det därefter har varit långt kallare än normalt så måste du ta upp hur varmt det är i USA för att visa hur riktiga dina åsikter är. Alla som inte har samma åsikter är ”kända klimatskeptiker”.

    Martin: Visst är det härligt att missförstå för att misskreditera?

    1. Jag har inte påstått att detta är ett bevis för global uppvärmning. (Det är däremot en konsekvens av global uppvärmning).
    2. Man kan inte bara jämföra värme på ett ställe med kyla på ett annat. Man måste även beakta hur stor temperaturavvikelsen är, hur länge den varat och över hur stor yta. Lägg samman alltihop och du får en global uppvärmning. (Det är därför det heter just global uppvärmning).

  7. Inge Väder

    Vem förstörde SMHI?
    Många i Småland togs på sängen av de kraftiga skyfallen i lördags kväll. Många var missnöjda med att SMHI inte varnade tidigare. SMHI måste ta ett större ansvar för hur deras rapportering om hur de småländska översvämningarna drabbar.
    På 70-talet lyssnade man på ABBA i smyg för att det inte var politiskt korrekt att säga att dom var bra.
    Att vara skeptiker och förnekare har samma undertoner i politiken och media.

    Martin: Vi skall inte gå in i detalj på hur SMHI:s varningstjänst fungerar. Men även om man två veckor i förväg hade vetat att det skulle komma två månaders nederbörd inom loppet av 24 timmar, så hade man inte kunnat göra så mycket för att förhindra översvämningar när det kommer kopiösa mängder. Men visst kunde man gjort lite mer om man fått någon dag tidigare förvarning.

    Men hur som helst så är det en hypotetisk fråga. Det som orsakade översvämningarna var kraftiga regnskurar. Det går inte att göra prognoser på exakt var de skall komma eller hur kraftiga de kommer att vara annat än någon/några timmar i förväg. På skalan dygn så kan man på sin höjd veta att det skall vara kraftiga regnskurar någonstans i Småland. Och/men det är ju inte aktuellt att valla in alla orter i hela Småland på basis av den informationen. Däremot hade man givetvis kunnat transportera fram översvämningsvallar, pumpar mm från andra platser i landet om man inte redan hade resurserna själva.

    Den som inte har läst tex Klimat- och Sårbarhetsutredningen som kom 2007 rekommenderas att göra det. Även om den kan kritiseras på en del punkter så finns det även en del matnyttig information.

  8. Martin:

    Jag tycker att det ar lite fel att du skriver att varmen uteblivit i Sverige. Senast igar hade Kristianstad 27 grader, och i lordags hade Malilla 27 grader.

  9. Skulle vara intressant att se liknande undersökningar presenterade för ett större antal orter i Sverige och Europa inklusive Ryssland samt inte minst Arktis (inga orter finns ju i Arktis men man kan ta Svalbard t ex) inklusive Grönland. Finns det sådana? Självfallet ska man årsvis gå tillbaka i tiden så långt det är möjligt för att se trender. Vi vet redan att medeltemperaturen i världen har ökat ca 2 grader de senaste (50?) åren. Genom att titta på variationer år från år ser man inte bara trenden utan även derivatan på förändringen, dvs kan en accelerande fas skönjas eller t o m vara ett faktum?

  10. EJ

    Intressant att bland de fyra historiska toppåren för Chicago finns 1987 och 1998 med. Jag kommer ihåg att bägge åren var det en urusel sommar här hemma. 1987 den kallaste jag minns och riktigt blöt. 1998 den blötaste på hela 1900-talet. Om 1990 och 2006 var blöta kommer jag inte ihåg.

    Nu sitter vi här och tycker sommaren är lite kall och just nu regnig.

  11. Göran

    Intressant att höra uttrycket ”Det är som om det blivit en ny väderregim, ett nytt ”normalt” väder”.

    Jag som i min enfalld trodde att så har det alltid varit och kommer alltid att vara.

    Och det är kanske dags att se över era datamodeller så vi kan få bra prognoser i framtiden.
    Dagens prognoser är inte mycket att bry sig om.

    Jag har under våren och försommaren följt upp era prognoser på Klart.se och måste säga att jag är oerhört besviken på de prognoser som finns på nätet i form at 14 dagars prognosen.

    Varför ens försöka att ha 14 dagars prognos när resultatet är så oerhört magert.

    Dessutom har det flera gånger grovt missat aktuellt väder???

    Martin: Hej Göran. Vad trodde du att det alltid skulle vara? Samma normala väder eller nya normala väder?

  12. Triton

    Hur många rekord i kyla slogs det i Juni månad?

    Martin: Inte många. Det var kallare än genomsnittet i nordvästra USA. Delstaten Washington hade tex sin sjunde kallaste junimånad under 118 års mätningar. Men det var alltså inte den kallaste.

  13. kristoffer

    Grabbar , det är basic egentligen.
    Är CO2 en växthusgas eller är det inte det?
    Utan den skulle livet inte vara nådigt om ens möjligt och omvänt med för mycket blir det samma sak.
    Så om man addderar mer Co2 genom utsäppoch avskogning och gör det riktigt fort ja då blir det dåligt resultat när + och – har vägts in ,det är inte svårt att förstå.
    Punkt.

  14. Kalle

    Ska bli intressant att se om t ex städerna London och Paris får bottenrekord i antal varma dagar i juli. Det verkar ju onekligen så.

    Likadant här uppe hos oss. Det är ju ingen bestående värme alls, även om temperaturen har nosat på 25-strecket här och var någon enstaka dag.
    Man undrar ju om det blir mer än 30 grader någonstans i Sverige i juli?

    Martin, vad säger statistiken? Har det hänt tidigare att vi i Sverige aldrig har haft en dag med 30 grader eller mer under juli månad?

  15. Åsa

    Är detta något nytt.
    Såg på Smålandsnytt en dam som var mäktigt irritertad över att inget görs mot översvämningarna.
    Så här är det år efter år med regnandet, sa hon.
    Kanske varningar om extremregn, superstorm och klass 3 varningar säljer reklamplats och lösnummer.

  16. Långkalsong!

    Martin! Sa inte du att det skulle bli varmare och torrare än normalt denna sommar? Isåfall har du inte haft många rätt!

    Martin: Av alla saker jag sagt och alla prognoser jag gjort i år, så har jag alltså uppenbarligen haft (minst) ett fel.

    Jag kan inte lova säkert, men det kan komma att bli ett fel till även kommande halvår. 🙂

  17. Ernst

    Går det att se det så här:växtriket=biomassa
    djurriket=animalisk massa.Vi pruttar och rapar oss
    fram genom livet,samt gör oss av med avfallsprodukter.Oavsett aktiviteter så påverkar
    den animaliska massan klimatet.Aktiviteterna plussar på Den biologiska massan existerar genom fotosyntesen…tror jag.Detta skall ses som ett amatörmässigt filosofiskt sätt att se på tillvaron.

    Martin: Ja, det var kanske lite för förenklad beskrivning. Tex så påverkar i allra högsta grad biomassan klimatet just genom fotosyntesen. Och begreppet ”avfall” finns inte i naturen (bara i våra samhällen).

  18. ingen risk för värmerekord här i sverige,bara regnrekord.varför gör ni prognoser när hela tiden ändrar dom.ni skröt om era unika prognoser.rena lögner.tack för att denna semester är förstörd o man dragit på sig urinvägsinfektion.jävla pissande,dags o bygga tak över badstränder o på gator o torg

  19. Lennie Tofft

    Intressant, Totte (översta kommentaren), där har du ju ett utmärkt upplägg för en apokalyptisk sciencefiction film. ‘Teknisk fysiker’. Kanske skulle bli filmregissör i stället? Eller sci-fi-författare?

  20. Mats

    Hej Martin
    Apropå värme så undrar jag varför Stockholm så ofta har dagens högsta temperatur i landet? Det har varit så i sommar och de senaste somrarna. Östra Svealand i allmänhet och Stockholm (Observatoriet och Bromma) i synnerhet är nästan alltid varmare än övriga landet. Beror det på att staden är en värmeö, men då borde väl Göteborg och Malmö vara extra varma också?

  21. EJ

    Kristoffer, du utelämnar ganska mycket.
    * Helt utan CO2 i atmosfären gör en väldans skillnad.
    * Bara CO2 gör också en väldans skillnad.
    * Men utsläppen av CO2+avverkningen har de senaste 150 åren bara förändrat 0.012% av atmosfärens sammansättning.
    * Människan och naturen har ändrat atmosfären på annat sätt också. Ozonhalten har gått ned. Fukthalten i övre troposfären har gått upp. Sotpartiklar genererar människan också. Listan på förändringar kan göras längre. Det är inte enkelt att avgöra bidraget från varje komponent.

    Martin: EJ, du glömmer att säga väsentliga saker. Med statistik kan man visa nästan vad som helst vilket du utnyttjar. Du säger att vi ”bara förändrat 0.012% av atmosfärens sammansättning”. Det är i och för sig korrekt eftersom andelen koldioxid i atmosfären är väldigt liten i relation till tex kväve och syre.

    Men du bör kanske också säga att själva halten koldioxid har förändrats med drygt 40%! Före industrialiseringen var det 280 ppm (0,0280%), nu är det nära 400 ppm (0,0400%). En nätt liten uppgång med ca +43%. Det är inte så ”bara”.

    Och eftersom det är koldioxidmolekylerna som utgör koldioxidens växthuseffekt, inte dess andel i relation till andra gaser i atmosfären, så skall man titta på förändringen av koldioxiden i sig.

    Men du har också helt rätt i att det inte bara är koldioxid som är förändrad. Även vattenånga, aerosoler, albedo mm har förändrats.

  22. Markus

    Kalle: Att det inte blir 30 grader någonstans i Sverige under en julimånad är ganska vanligt. Men hittlis har det inte varit mer än drygt 27 grader i juli, och om det rekordet står sig blir det kallaste maxtemperaturen sedan juli 1979.

  23. kristoffer

    Ja proportionerna är det som är det relevanta. inte procent satserna.

    man kan ju säga att en räntesats förändring är liten men den ger betydande konsekvenser, o atmosfären är också tokkänslig. fast det är roligt med en del som tror sig vara modiga och tuffa genom att ha en arrogant och nonchalant stil och attityd till klimat och natur. I själva verket är de töntar coh dessutom oansvariga omogna människor. Tyvärr oftast de med mest ‘skuld’ och pengar. Uttrycket ‘ de dansar för pengar på deras barns framtids bekostand ‘ ligger liksom lite på lut..

  24. Kalle:

    De senaste 30 aren har maxtemperaturen i juli inte natt 30 grader aren 2007, 2004, 2000, 1998, 1996, 1993, 1987 och 1985.

    Aret 1992 ar intressant. Sommaren var varm, men emellanat var det narmast rekordkallt. Sommaren 2012 ar pa intet satt unik. Forsok att pa nagot satt njuta av det svenska sommarvadret.

  25. Göran

    Martin Eftersom du tydligen bara läser början av insändarenas åsikter och kommenterar dessa så lägger jag in fortsättningen på min insändare på nytt:

    Och det är kanske dags att se över era datamodeller så vi kan få bra prognoser i framtiden.
    Dagens prognoser är inte mycket att bry sig om.

    Jag har under våren och försommaren följt upp era prognoser på Klart.se och måste säga att jag är oerhört besviken på de prognoser som finns på nätet i form at 14 dagars prognosen.

    Varför ens försöka att ha 14 dagars prognos när resultatet är så oerhört magert.

    Dessutom har det flera gånger grovt missat aktuellt väder???

    Martin: Hej Göran. Jag läser hela insändarna, men kommenterar inte alltid hela innehållet. När det gäller din insändare så var det faktiskt främst den mening jag frågade om som jag verkligen ställde mig undrande till. Och det var inte någon retorisk fråga jag ställde utan en faktisk undran.

    När det gäller din kritik av vädermodeller så kan jag bara hänvisa att grunden till våra prognoser är en av världens mest kompetenta modeller, ECMWF. Det finns helt enkelt inget bättre att tillgå. Man kan givetvis vara irriterad över att de inte fångar vädret med den precision man önskar, men du kan vara lugn i att det trots detta är det bästa som finns att få.

    Vi har tidigare diskuterat huruvida man verkligen skall presentera 14-dygns prognoser. Jag är den första att skriva under på att de inte skall tolkas bokstavligt. Beroende på väderläge kan de däremot ge en hint om hur det blir.

    En av anledningarna till att du måste nå dem via ”se nästa vecka” är att de inte skall exponeras lika mycket som innevarande vecka. Samma sak gäller när vi presenterar kartor av olika slag, vi visar vi bara tre (3) dygn. Detta för att inte folk skall lägga för stor vikt vid långa prognoser.

    Att vi överhuvudtaget visar längre prognoser är givetvis beroende på att folk efterfrågar det. Om man inte har någon tilltro till dem så behöver man inte titta på dem.

    Mitt tips till alla är att inte fästa för stor vikt vid punktprognoserna förrän man studerat Väderkartorna. Dvs, först skall man kolla det storskaliga vädret, lufttrycket över Europa, nederbördsområden mm. Därefter kollar man detaljerna. Om man vet att man ligger i gränszonen mellan kraftigt regn och uppehåll så skall man beakta detta när man tittar på detaljer och ”point forecast”, dvs prognoser för en enskild plats.

  26. kristoffer

    En bok av vetenskaphistorikern Naomi Oreskes och Eric Conway som heter Merchants of Doubt visar med tydlighet upp de som motarbetat att miljö och klimat har fått sin rättmättiga och helt centrala plats i politik och samhälls organistation och företagande. Hemskt vad vi har fått pga av detta.

  27. Göran

    Tack för ditt senaste svar Martin som jag tycker var uttömmande.
    Men ditt argument varför ni har 14 dygns prognoser tycker jag rimmar dåligt med verkligheten.
    Varför helt enkelt inte erkänna att det inte går att förutspå vädret 14 dagar frammåt.
    Både du och jag vet att det är en omöjlighet och att vädret liksom klimatprognoser bara är enkla försök i datamodeller.
    Även om du säger att ni har världens bästa prognosverktyg är det ju inte tillfredställande att få så dåliga förutsägningar om vädret.
    Jag vet inte om jag tolkar prognoserna rätt men när man går in och tittar på sannolikheten för prognosen så är ofta sannolikheten under 50%. Betyder det att det är under 50% att väderprognosen slår in? I så fall är ju dessa prognoser mera en tombola än en en prognos om hur vädret kommer att bli under kommande dagar.
    Du har naturligtvis mycket mera kunskap om meteorologi än vad jag har men skulle vilja att du tittar på den här filmen på Youtube och kommenterar den.

    Slutligen vill jag ge beröm för det ”riktiga” väderkartorna med lufttryck, nederbördsområden mm så man själv kan bilda sig en uppfattning om vädersituationen.
    En smärre katastrof att presentera väderprognoser är Norrköpings Tidningars väderprognoser i tidningen, där man visar grafiska bilder i en fullständig snurrig layout.

    Ett tips när det gäller nederbördskartan (Radarkartan) är att visa när regnområdena är verkliga, rådata, och när det är prognoser som visas. Ett sätt är att ändra färg eller rastrering på bilden.

    Vi hoppas alla på ett bättre semesterväder!

    Martin: Hej Göran. Tack.
    Länken du refererar till leder till en långföreläsning med Richard Lindzen, en mycket känd klimatskeptiker (han kallar sig så själv) då han talar på en konferens arrangerad av Heartland Institute. Heartland är en amerikans lobbyorganisation som förutom att driva kampanjer mot klimatvetenskap även ifrågasätter kopplingen mellan tobaksrökning och cancer.

    Lindzen har en del vettiga utsagor, tex att klimatet inte bara handlar om global medeltemperatur. Han ger även sina ”medskeptiker” en känga för att de för ensidigt skyller global uppvärmning på solen.

    Men mycket annat som han räknar upp har inte samma vetenskapliga relevans. Tex hävdar han att det flesta återkopplingar i klimatsystemet är negativa och att det därför inte kan bli några signifikanta klimatförändringar. Hans grundtes är i stil med att det är för mycket alarmism när det gäller klimathot. Han insinuerar att klimatforskare ”på andra sidan” uttrycker sin oro för klimatförändringar eftersom de får betalt av samhälle och politiker för att göra det. han säger vidare att dessa forskare kommer att manipulera klimatdata för att bibehålla sina positioner. Det är rätt så grova anklagelser.

    Lindzen hänger upp mycket av sin retorik kring något som kallar klimatkänslighet, dvs hur känsligt är klimatsystemet för förändringar av halten växthusgaser. Han hävdar att det inte är känsligt. Mätdata visar dock något annat, men det väljer (?) Lindzen att bortse ifrån. Lindzen raljerar över att klimatförändringarna är små i relation till vädrets variationer.

    Han påpekar att den globala medeltemperaturen inte har ändrats signifikant sedan 1995 och tillägger ”inte ens seda 1998”. Han väljer dessa år eftersom de var varma år. Mängde solinstrålning har minskat sedan dess (men trots det har inte temperaturen sjunkit i motsvarande grad). Han svarar inte heller på frågan om vad det var som orsakade uppvärmningen fram till år 1998.

    Trots att han kritiserade klimatretoriken för att bara prata om temperaturen i luften så är det precis det han gör själv. När han hävdar att ”uppvärmningen har avstannat” så missar han (förutom kopplingen till minskad solinstrålning) att haven under samma tid har absorberat mängder av energi (ca 93% av global uppvärmning hamnar i haven, drygt 2% i luften).
    Dessutom glömmer han att titta på hur det hydrologiska kretsloppet förändras. Dvs hur mycket avdunstning det är och hur mycket nederbörd som faller. Där finner man tydliga tecken på, och konsekvenser av, klimatförändringar.

    Jag är ledsen att det blev ett långt svar, men jag var, om jag överhuvudtaget skulle släppa i igenom din länk, tvungen att i alla fall ge en lite mer balanserad bild av hur verkligheten ser ut.

  28. Sune Hörnkvist

    God förmiddag, Martin Hedberg. Det är i skrivande stund just f.m. Hos mig. Denne pensionär Hörnkvist vill lämna en kommentar till dig som sitter i svarandebåset. Angående översvämningarna i t.ex. Småland så blir ditt svar lite att mörklägga ett misstag från SMHI om exakthet. Den ackumulerande stora varmluftsmassan över kontinenten hela första halvåret i år borde gett en bedömning att ”ballongen” spricker snart. En sansad men lite osäker prognos är bättre än en senkommen ursäkt från er skickliga meteorologer. Märk väl, ni är ju avlönade av oss medborgare. Sign. Sune Cirrus.

    Martin: Jag har inte för avsikt att vare sig anklaga eller försvara varningstjänsten på SMHI eller enskilda kollegors insatser rörande översvämningarna i Småland. Men med anledning av en fråga så vill jag dock ge en vidgad bild problemet.

    Ytterligare kritik mot SMHI och media framkom igår när Mikael Ahlerup skrev en artikel på SVD Opinion. Han poängterar att SMHI och media får det att låta som om hela Småland står under vatten. Detta inte minst genom varningsgrafik markerar hela landskap istället för de, på kartan, smala stråk och punkter som verkligen är översvämmade. En översvämning är inte yttäckande på samma sätt som en storm.

  29. EJ

    Kristoffer nämnde ändpunkterna, dvs 0% och 100% och hur det är vid dessa ändpunkter är irrelevant vid 0.04% där vi är nu. Det är inte samma problemställning och formler som gäller i de olika fallen.

    CO2 har förändrats 40% relativt de senaste 150 åren. Det har i och för sig också i de storlekarna ozonnivåerna och fukthalten i övre stratosfären ändrats. Håller vi oss nere på marken har landskapsförändringen (nedhuggning av skog, konstbevattning, istäcke …) också ändrats motsvarande.

  30. Under regn- och kallsomrarna på 60-talet trodde alla att en istid var på gång på 70-talet. Detta blev fel, och nu är ämnet istid högaktuellt igen. Alla tycks ha glömt att vi bor i Norden, inte Sydern. Man kanske vill flytta till Spanien för att få värme, men då är man tråkig. Sådana här somrar har jag upplevt förr, och då är jag bara 15 år gammal. Kan någon här påstå att sommaren 2000 var en fin sommar?

    Martin: Hej Daniel. Det är en skröna att alla på 60- och 70 talet trodde att en istid var nära förestående.

    Det diskuterades visserligen istid, men den historien har sin upprinnelse i att några forskare räknade på hur många atombomber man var tvungen att spränga för att skapa så mycket partiklar i luften att de stängde ut solljuset tillräckligt länge för att orsaka en global nedkylning. Det var i perspektivet av kärnvapenrustningen mellan Sovjet och USA.

  31. kristoffer

    Martin,Lite offtrack men vi vet med 100% säkerhet
    att CO2 i stora mängder såsom nu
    försurar haven. i haven finns organismer som absorberar CO2 men som inte klarar sura vatten, Coccoloitoforider tror jag de heter. Hur mycket CO2 tar dessa och andra PH känsliga organismer ‘hand om’ jämför med biomassa på lnad?=

  32. Hej Martin. Men det är iallafall inte en skröna att somrarna 1960-64 var riktigt dåliga, både temperaturmässigt och nederbördsmässigt. Min pappa, född 1953, har berättat att han någon sommar försökte bada i en sjö i Botkyrka, i 12-graders ”värme” mitt i juli. Om man vill kan man påstå att sommaren 2012 är rekordkall.

  33. Sune Hörnkvist

    -nu hamnar denne pensionär åter i skrivarbåset.Nu till försvar av Martin H. och hans träffsäkre far.nen blev tydligen som si far men säkert mer utbildad. Helt rätt så vet även denne pensionär att 60-talet hade svala somrar. Femtiotalet hade tidvis ännu sämre somrar. Min förra artikel om Smålandsregnen i överflöd denna juli månad menar sign. att den stora värmemängd som accumulerar i kontinenten söder om oss måste slutligen ge ett blött svar och åskrisk. Efterlyser en mer breddad rapportering och prognosanalys när det känns viktigt. sign. Sune Hoppfull.

  34. kristoffer

    Ja, voine voine.. man blir ju så matt! Stackars mig. Men vi kan inte försätta oss i ett mer prekärt läge än vi redan har , av lätt införstådda skäl.

  35. Ulf

    Om vi tar sommartemperaturen 2012 i Sverige och i Amerika slår ihop dem delar med två så blir resultatet c.a 25 grader. Temperaturhöjningen påstås vara högre ju närmare polerna man kommer Skandinavien ligger ju ganska lång norrut jag kan inte se att somrarna blivit varmare under min 65 åriga livstid.

    Martin: Jag hoppas du skojar när du tar medelvärdet av temperaturer i Amerika och Sverige.

    Det är helt korrekt att förändringen av temperaturen är större närmare polerna. Skall man vara korrekt så är det egentligen i den arktiska miljön som skillnaden är som störst. Till stor del hänger det samman med återkoppling från så kallade ”albedoförändringar”. När snö och is töar så är marken under den betydligt mörkare. Detta förstärker en uppvärmning (eftersom solljuset absorberas i högre utsträckning av marken än snön).

    Det är inte bara somrarna som behöver bli varmare, det handlar även om att vintrarna blir kortare samt att nattemperaturerna inte är lika låga som förr. Du kanske inte har märkt det, men SMHI:s alla mätstationer känner av förändringen.

    Under de senaste 20-30 åren har det blivit ca en grad varmare och 10-20% mer nederbörd i Sverige.

  36. EJ

    ”Cherrypicking” att välja just tidsperioden 20-30 åren. Tittar man på denna publikation från SMHI, http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/sekelvader.pdf (sid 3), om seklets väder (1900-talets väder) i Sverige ser man ingen långsiktig trend på vintertemperaturer, men man kan skönja en svag uppåtgående långsiktig trend på sommartemperaturer.

    Mer nederbörd har det definitivt blivit!

Kommentera