Archive - april 2015

Året då solenergi tog fart på riktigt

Kommer vi att kunna titta tillbaka på år 2015, eller åren innan detta, då solenergi som allmän energikälla startade på riktigt? Mycket tyder på det.

Priset för att installera solenergi sjunker stadigt och har nu kommit ner till en nivå där den är jämförbar med traditionella energikällor som olja, kol och naturgas.

Cost of solar vs fossil energy
Grafik från Treehugger.com.

Dessa energislag är inte bara en referens för att de utgör ca 80% källan till vår nuvarande energimix, de är också roten till de enorma problem som klimatförändringar utgör. Detta är inga nyheter, forskare har flaggat i årtionden för at vi borde fasa ut fossil energi, men väldigt lite har hänt när det gäller att fasa ut det fossila.

Men moderna produktionsmetoder, volymökningar, nya marknader samt att nytänkande konsumenter och investerare fattat vartåt det barkar har medfört att vi nu ser en enorm tillväxt inom förnybar energi, i synnerhet solenergi.

Earth Policy Institute/Bloomberg
Grafik från Treehugger.com. Earth Policy Institute/Bloomberg

Vad vi har framför oss är exponentiell tillväxt. Och detta inom ett önskvärt område.

Kostnaden för att installera en viss effekt i solenergi är jämförbar med den för fossil energi. Nu kan marknaden ta fart ”av sig självt”, dvs med hjälp av vanliga marknadskrafter när de är som bäst. Det blir allt billigare med förnybar energi, samtidigt som medvetenheten om skadorna till följd av nyttjandet av fossil energi blir allt mer uppenbara.

I takt med att det finns alternativ så blir det inte lika svårt att tänka nytt. Man behöver inte stå kvar i fossilträsket för att få välfärd. Det är tvärtom så att man får mer välfärd om man ger sig i kast med den förnybara energin. Det är bara att gratulera alla som satsat sina investeringar inom rätt områden, förnybar energi, transition, hållbarhet, vett och sans.

Ett tag till kommer förnekare, ”skeptiker” och fossillobbyister att skrika sig hesa. Det kommer säkert att komma fram ännu mer absurda argument än att kasta snöboll i kongressen. Men det kommer inte att hjälpa dem eller deras bakåtsträvande målsättningar.

Ni som fortfarande har kvar kapital och förtroendekapital i fossil energi… Spänn fast skygglapparna, det kommer att bli en skakig resa utför. Läs gärna på vad ”stranded assets”, grundstötta tillgångar, betyder.

Ni som vill åka första klass in i framtiden, välj från smörgåsbordet ”förnybar energi”, ”ansvar”, ”vetenskap” och liknande.

Trevlig resa.

/Martin

Man skyller på vädret…

kikare
Vädret påverkar din och min ekonomi. Men det är inte så oförutsägbart som många vill ge sken av.
SvD skriver, med anledning av ränteläget och analyser från Fed, Vita huset och BNP-siffror att:

”Yellen håller kvar räntan på bottennivå

En usel BNP-rapport för första kvartalet satte definitivt stopp för eventuella överraskningar från den amerikanska centralbanken. Någon räntejustering blir det inte, men Fed drar slutsatsen att hacket i tillväxtkurvan är kortvarigt.”

”Från Vita huset kom försvar om att det var många extraordinära faktorer som spelade in. Det bistra vintervädret, en starkare dollarkurs…”

(svd)
Tänk om man kunde hantera vädret? Ha med dess variationer i beräkningarna, ta höjd för dem, parera, kompensera för konsekvenser… Typ som att sätta på sig en jacka när man vet att det skall bli kallt och ta med sig vatten när det blir varmt. Fast på en större skala. Inte bara säga ”ojdå, nu blev det väder och det hade jag inte tänkt på”.
grafRimligtvis, om man är vuxen, så vet man att vädret kommer att variera och att det inte alltid är till ens fördel. Nu vet man dessutom att klimatet kommer att variera och att inte detta verkligen inte kommer att vara till de flestas fördel.
Det finns sätt hantera detta. Prognoser på vädret, scenarier på klimatet. Man behöver också göra analyser av hur samhället påverkas av vädret. Därefter behöver man ha koll på handlingsplanen, vilka frihetsgrader det finns. Det man inte kan förhindra, skydda sig mot eller parera kan man i vissa fall kompensera för tex genom finansiella instrument. Det tar inte bort händelsen, men det sprider riskerna och gör dem hanterbara.
Det genanta är när stora institutioner skyller på vädret och sedan lastar över problemen på medborgarna.
/Martin

Vädret i Valborg

Valborgseld

Det omväxlande vädret fortsätter. Aprilväder hela vägen in i maj. Valborg blir inget undantag.

Det börjar med soligt väder på många håll. Men under torsdagen, Valborgsmässoafton, så drar en front med regn och regnskurar in över Västra Götaland. Regnområdet fortsätter sedan norr- och österut över landet.

Nej, det blir inte bara regn och rusk. Men det hänger i luften. På en del platser blir det inte ens molnigt. Så vi tar en ögonblicksbild över hur det troligen kommer att se ut under kvällen när man skall avbryta en trevlig middag för att trampa runt bland grannar som vilset tittar på när en massa ris och kanske några gamla möbler förvandlas till rök och aska.

ValborgseldEtt brett band med ostadigt luft, läs regn/regnskurar, täcker landet från Västerbotten ner till Skåne. Vid åtta-tiden på kvällen har regnet ännu inte kommit fram till Östra Svealand, Öland, Gotland, samt kustlandet i Västerbotten och Norrbotten.

Framför detta regnområde, dvs i de områden nämnda ovan som ännu har uppehåll, så blir det blåsigt med måttliga till friska sydliga vindar. Se till att inte tända brasan innan det börjat regna så att det inte tar fyr någon annanstans.

Några timmar senare på kvällen och under natten så lättar molnigheten och nederbörden upphör, detta med början i samma område som fick in regnet först, dvs Västra Götaland.

Temperaturerna på kvällen kommer i Norrland att vara mellan 0 och +5. I Svealand och Götaland mellan 5 och 10 grader.

På fredag och lördag så fortsätter lågtryck att prägla vädret. Men det blir inte bara moln och regn och blåst, utan även en hel del sol.

Riktigt bra väder, och just nu menar jag med det En hel del sol, ser det ut att bli på söndag.

/Martin

Vulkanutbrott i Chile, Calbuco

Calbuco

Vulkanen Calbuco i Chile har fått ett utbrott. Det startade igår 22 april kl 21 UTC (23 svensk sommartid).

Calbuco ligger i närheten av turistorterna Puerto Varas och Puerto Montt, ca 1000 km söder om Santiago.

En evakueringszon på 20 km har etablerats och ca 4000 människor har flytt sina hem.

Calbuco

Vulkanen Calbuco i Chile 22 april. Foto: Carlos F. Gutierrez/AP

Utbrottet skall ha kommit som en total överraskning för myndigheterna.Förra gången vulkanen hade ett utbrott var 1972. Vulkanen räknas som en av top-3 av de potentiellt farligaste av de ca 90 aktiva vulkanerna i Chile.

Det här utbrottet är redan tillräckligt stort för att påverka vädret över en stor region i Chile, detta utöver de mer konkreta konsekvenserna för människorna i samhällena i vulkanens direkta närhet.

Beroende på hur högt upp i atmosfären som askan och partiklarna från utbrottet når så kan de färdas långa sträckor innan de faller ner.

/Martin

Färre orkaner, men fortfarande risk

Flera institut har nu släppt sina prognoser för hur orkansäsongen på Atlanten ser ut att bli i år. Och det ser ut att bli färre orkaner än genomsnittet. Anledningen är bland annat en kraftigare El Niño. Det är förvisso ett fenomen på Still havet, men det påverkar vädersystemen över hela jorden, så även frekvensen av orkaner på Atlanten.

Säsongen för orkaner på Atlanten sträcker sig från 1 juni till 30 november. Inför varje år frågar sig många givetvis om risken för att drabbas av tropiska orkaner. En del år är de många en del är det färre. Men det som verkligen spelar roll är huruvida de gör ”landfall”, dvs drar in över land.

Hurricane Katrina August 28 2005 NASATvå kraftiga orkaner som satt sina spår på många sätt är Katrina och Sandy. Katrina ödelade i augusti 2005 bland annat New Orleans (2500 omkomna eller saknade samt skador för över 100 miljarder dollar). Sandy skapade stor förödelse under oktober-november 2012 i bland annat i New York (233 omkomna samt skador för över 68 miljarder dollar).

Dessa två orkaner var ”bara” 3:or på den 5-gradiga orkanskalan Saffir–Simpson hurricane wind scale. (Katrina var uppe i klass 5 till havs, men var en kategori 3 när den drog in över New Orleans).

2015 års orkansäsong ser ut att bli mindre intensiv än genomsnittet under tidigare år.

Genomsnittet under åren 1981-2010 är 12,1 namngivna stormar, 6,4 orkaner och 2,7 stora orkaner (kategori 3 eller kraftigare, dvs med över 50 m/s vindar).

– WSI har utfärdat en prognos om 9 namngivna stormar, 5 orkaner och 1 stor orkan.

– Colorado State University gör prognosen 7 namngivna stormar, 3 orkaner och 1 stor orkan.

– The Weather Channel gör prognosen 9 namngivna stormar, 5 orkaner och 1 stor orkan.

Nu räcker inte det för att man skall kunna pusta ut. Allt hänger på om någon av orkanerna drar in över land eller inte. Men sannolikheten är mindre om antalet till havs, där de bildas, är få.

Lite statistik som dock visar att man inte kan dra för stora växlar på korrelationen mellan antalet orkaner till havs och skador på land:

– År 1983 var det bara fyra namngivna stormar. Men en av dem, dvs 25%, drog in över Huston.

2010 var det 19 namngivna stormar varav 12 var orkaner. Men endast en storm, dvs 5%, gjorde landfall.

2014 var det återigen förhållandevis få namngivna stormar på Atlanten, åtta stycken. Men sex av dem var orkaner och tre av dessa, 37%, gjorde landfall.

Så även om man prognostiserar färre namngivna stormar och orkaner på Atlanten så betyder det inte att det inte kommer att bli några skador till följd av dessa stormar och orkaner.

Därtill finns det andra effekter av El Niño än påverkan på orkanfrekvensen på Atlanten. Detta återkommer jag till i kommande artiklar.

/Martin

Kuriosa: Det senaste decenniet har ett par av orkanerna varit så kraftfull att man diskuterar behovet av att införa ytterligare en kategori, nr 6, på Saffir-Simpson skalan. Behovet finns eftersom det uppstår orkaner som är så pass kraftiga att stegen mellan övriga kategorier motiverar en sjätte klass. Men det tillbakavisas också eftersom vindskalan är utformad för att beskriva ”förstörande kraft” på byggnader och kategori fem redan uppfyller alla kriterier för att totalförstöra i princip vilken byggnad som helst.

En bra sammanfattning av Richard Heinberg

Afterburn, Richard Heinberg

Richard Heinberg har kommit ut med en ny bok, Afterburn. Här en kort video, The Great Burning, där han, på knappt fem minuter, går igenom det väsentliga i det globala misstag vi håller på med.

I grunden handlar det om självklarheter:

1.1 Fossil energi är en fantastisk råvara, men också en ändlig resurs. Vi har använt det som är lättillgängligt. Det blir allt mer krångligt att utvinna det som finns kvar.

1.2 Mängden energi vi plockar från fossila resurser är stor och det går inte att i en handvändning tex konvertera till biobränslen (som skulle kunna utnyttja samma teknik/infrastruktur, tex explosionsmotorer, kolkraftverk mm). Det är tex ekvivalent med att elda upp en fjärdedel av Amazonas regnskogar varje år.

2.1 Utsläpp av koldioxid (och andra) växthusgaser orsakar förändringar av klimatet.

2.2 Detta skapar problem för samhällen som tvingas anpassa sig till tex havsnivåhöjning, extremväder, förändrade förutsättningar för jord-och skogsbruk mm.

Richard Heinberg, The Great Burning (YouTube). Detta är del ett av fyra som publiceras av Post Carbon Institute.

Det här är så jobbiga insikter att vi människor slår dövörat till. ”Det har ju gått bra hittills?”. Tillväxt, välfärd, mat på bordet, expansion… De senaste två generationerna, typ sedan 1950-talet, har ju nästan allting blivit bättre. Varför då låta sig nedslås av dysterkvistar som flaggar för att detta inte kan fortsätta hur länge som helst?

För att det inte kan fortsätta hur länge som helst.

Om 1900-talet präglades av tillväxt så kommer 2000-talet präglas av att vi slutar göra det. Eller som Heinberg själv säger:

”If the twentieth century was all about increasing our burn rate year after blazing year, the dominant trend of twenty-first century will be a gradual flame-out.”

Hoten tornar upp sig och instinkten att förneka allvaret och storleken på problemen växer. Men det blir allt svårare att inte se vartåt det barkar. Som med alla kriser så gäller det att ha koll på såväl farorna som att stimulera den kreativitet som krävs för att undvika dem.

”Paddla snabbare än forsen” fick jag lära mig för att komma förbi de farliga situationerna i forspaddling. Det är en bra metafor för att beskriva vad vi behöver göra nu också. Vi måste se till att vi inte kör så djupt ner i fossilträsket att vi blir blockerade eller till och med raderar våra möjligheter att ta oss upp ur fallgroparna.

Vi måste med andra ord ändra kurs innan det blir accelererande kapplöpning om de fossila resurserna, och innan klimatproblemen blir oöverstigliga. Vi kanske redan befinner oss ”beyond tipping point” på sluttande plan i bägge dessa dimensioner, eller hamnar där om vi tvingas agera planlöst/reagera i andra problem. Men situationen blir i alla händelser inte bättre av att fortsätta på nuvarande kurs.

/Martin

Det här skall vi göra

Fotspår i sand

Utgående från en vision tänkte jag beskriva lite mer om vad jag, kollegor och samarbetspartners tänker göra. Det gäller såväl målsättningar som metoder, hur vi skall genomföra det.

En lista helt enkelt.

Fotspår i sand

Bild. Start walking

Vision.

Göra världen tryggare och bättre förberedd på framtiden.

Målsättningar.

– Analysera vädrets korrelation med affärshändelser och samhällsfunktioner i syfte att få ökad förståelse samt underlag för operativa beslut, optimering och långsiktiga strategier.

– Presentera väder och klimatrelaterad information så att individer, företag och myndigheter får relevanta underlag för beslut på kort och lång sikt.

– Öka försäkringspenetrationen, förmågan till anpassning och resurser för återuppbyggnad i samhällen som ligger i riskområden för naturkatastrofer.

– Öka medvetenheten om klimatförändringar, dess orsaker, risker samt möjligheter till anpassning och minskad antropogen påverkan på klimat och ekosystem.

Genomförande.

– Vi kommunicerar med allmänhet och beslutsfattare kring över webb, mobil och liknande plattformar rörande kunskap om väder, klimat, ekosystemtjänster, resiliens och samhällsfunktioner.

– Vi har gränssnitt för såväl externa system som IoT (Internet of Things).

– Vi samarbetar med företag och myndigheter för att korrelera väder med nyckeltal, observationer och händelser i företag och samhälle.

– Vi presenterar väder, klimat och relaterad data för allmänhet och beslutsfattare för att informera, öka kunskap samt stimulera kreativitet och engagemang.

– Vi håller föredrag och medverkar vid utbildningar, seminarier och i media.

– Vi supportar individer, organisationer och företag som har ambitioner att göra världen lite bättre.

– Vi grundar vår kunskap och målsättningar i vetenskap. Vi utgår bland annat från kunskaper kring komplexa systen, Planetary Boundaries och FN:s Sustainable Development Goals.

Verkar det bra? Genomförbart? Rimligt? Ja. Vi har inte bara idéer utan även konkreta handlingsplaner för genomförande. Hur det skall ske, i vilken ordning, eller vad som skall ske parallellt, är inte hugget i sten. Men däremot finns stor nytta av koordinering av insatserna för flera av målen parallellt.

Jag tar gärna emot återkoppling på ovanstående lista och ambitioner.

/Martin

Jag har en vision

World

”Jag hörde att du skall börja på nytt jobb. Vad skall du göra?” är en fråga jag fått många gånger den senaste tiden.

När folk frågar så gör jag ett litet överslag innan jag börjar berätta: Hinner jag dra bakgrunden och i så fall den långa eller den korta, eller skall jag bara ta resultatet? Jag känner att jag helst ger lite bakgrund för att öka förståelsen för de faktiska agerandet.

Jag har en vision som jag delar med allt fler. Att göra världen lite bättre.

Det är tveklöst så att många fakta pekar på att vi rör oss i, för oss som människor och samhällen, fel riktning. Vi utarmar naturens resurser ekosystemtjänster och minskar resiliens såväl i naturen som i samhällen. Vi bygger system som förutsätter reservoarer som dock är på väg att utarmas. Vi är fartblinda av vår egen framgångssaga.

WorldVi gör bra saker, fler människor kommer ur fattigdomsfällor, barnadödlighet och svält minskar, läskunnigheten ökar, livslängden ökar, tidigare dödliga sjukdomar botas… välfärdslistan kan göras lång.

Men samtidigt så lever alltför många med antagandet, illusionen, om att naturen finns till för vår skull. De lyssnar inte på vetenskapen när den allt tydligare påvisar att vårt sätt att resonera och hantera vår omgivning inte är hållbart. Och att ”hållbart” inte bara är en fråga om moral utan i första hand handlar om våra förutsättningar att även i framtiden skapa förutsättningar att må bra.

Antaganden som genomsyrat hela civilisation, fundamentala för hur vi organiserar våra liv och samhällen, gäller inte självklart längre. Exempel på detta är stabilitet i klimatsystemen, havsnivåhöjning, tillgång till vattenreservoarer, sannolikheten och förekomst av för extremväder, kapacitet att producera livsmedel mm

Vi lever nu i Antropocene. Det är den tidsperiod när människan har blivit en global kraft, jämförbar i storlek med de krafter som i förhistorisk tid fundamentalt omformat livet på den planet som vi delar med allt känt liv före oss.

Vi har ännu bara sett början av de förändringar av klimat och ekosystemtjänster så är på väg att manifesteras. Många som resultat av systemförändringar och återkopplingar som involverar såväl oss själva som processer som ligger helt utanför vår mänskliga kontroll.

Dessa förändringar, vårt bidrag och vår kunskap om att vi är en del av dem, har skapat ett paradigmskifte. Det uppstår ett för mänskligheten helt nya spelregler om hur vi skall/måste förhålla oss till oss själva och vår omgivning och den miljö i vilken vi fattar beslut som påverkar vår framtid. Något som de flesta beslut handlar om.

Det finns sedan decennier tillbaka ett stadigt ökat medvetande om den föränderliga spelplanen vi lever på och av. Men de allra flesta av oss är fortfarande upptagna av att oss bli styrda av kortsiktiga snabba belöningar utan att reflektera över vad som sker på andra skalor, hur vi själva är del av ett större system och hur vårt agerande påverkar vår egen förmåga att anpassa oss till en föränderlig men/och delvis obekant värld.

Jag vill bidra till att göra världen lite tryggare och bättre förberedd på framtiden. Vare sig det handlar om vädret i morgon, återuppbyggnad av samhällen efter extremväder, anpassning till klimatförändringar, produktion av förnybar energi, ökad resiliens, minskad klimatpåverkan eller att stötta andra individer, organisationer eller företag som också har som vision att skapa en lite bättre värld.

/Martin Hedberg

Påskväder = aprilväder

Påskvädret

Funderar ni på påskvädret?

Det blir ungefär som idag: Aprilväder, dvs en salig blandning av sol, snö, regn och lite vindar. Temperaturer över noll om dagarna, men minusgrader om nätterna.

Nordliga vindar drar ner lite svalare luft, men det blir inte riktigt kallt. Dagtid värmer solen, om nätterna gör utstrålningen att temperaturen sjunker under noll grader.

Bäst chanser till sol har man i de västra landskapen. Mer moln kommer det att bli i öster, tex östra Svealand, Öland och Gotland.

Ska ni resa till fjällen så behöver man givetvis vinterdäck.

Påskvädret

/Martin