Archive - augusti 2010

Orkanen Earl

Av Martin Hedberg

Orkanen Earl har under natten dragit in över Karibien med vindstyrkor kring 60 m/s. Earl är en kategori 4-orkan på den femgradiga skalan.

Prognos för orkanen Earl 31 aug -01. Från tropicalstormrisk.com

Boende i Puerto Rico varnas för stora regnmängder i kombinatione med de kraftiga vindarna.

”Earl” håller sig troligen till havs under onsdagen för att under torsdag-fredag och lördag röra sig upp längs med USA:s ostkust. själva centrum för orkanen väntas dock vara ute till havs under denna resa. Det hindrar dock inte orkanen för att skapa stor oreda både i Karibien och längs med USA:s ostkust.

Förutom höga vindhastigheter och kraftigt regn så pressar orkanen upp Atlantvatten mot kusten.

Ytterligare en orkan, Fiona, har bildats på Atlanten och kommer de kommande dagarna att följa i Earls kölvatten.

/Martin

Växthuseffekten, del 2

Av John Pohlman

De vetenskapliga framgångarna inom olika områden från 1500-talet och de följande århundradena medförde ett stigande intresse för vädret.

Under denna tid övergick vädret från en kunskapsgren till den naturvetenskapliga meteorologin. Bland alla forskningsprojekt började man nu också bli medveten om att det var egenskaperna i det luftskikt som omger jorden som är orsaken till vår existens.

På 1800-talet kom de första vetenskapliga teorierna om atmosfärens värmeabsorberande egenhet. Den franske matematikern och fysikern Joseph Fourier framhöll 1824 att det är gasernas i atmosfären olika förhållande till det inkommande solljuset och den utgående värmestrålningen som gör att jordytan är varmare än den skulle varit utan atmosfär.

Detta utvecklades vidare av den brittiske fysikern och kemisten John Tyndall som genom mätningar av olika gasers absorptionsförmåga drog slutsatsen 1859 att det var framför allt vattenångan och koldioxiden som hindrade värmeutstrålningen till rymden. Tyndall forskade också i ljusets spridning i mikroskopiska partiklar och gav därmed förklaring till himlens blåa färg och rödfärgningen vid soluppgång och solnedgång.

I slutet av århundradet påvisade den svenske geologen Arvid Högbom att människans förbränning av stenkol kunde öka koldioxidinnehållet i atmosfären. Detta spörsmål togs också upp av vår store vetenskapsman i kemi och fysik Svante Arrhenius. Han gjorde också beräkningar om hur ökningen av atmosfärens koldioxidinnehåll genom drivbänkseffekten påverkade jordens temperatur.

I detta avseende var han en pionjär även om hans beräkningar inte var korrekta och fick skarp kritik. Men han var inne på rätt spår. Arrhenius var en mångsysslare. Hans ämnesområde omfattade bland annat geofysik, kosmisk fysik och meteorologi, där han tillsammans med meteorologen Nils Ekholm forskade i en periodicitet för åskväder och norrsken. Han erhåll som förste svensk nobelpriset i kemi 1903 för sin elektrolytiska dissociationsteori.

Fortsättning följer.

/John

Om väder vore ekonomi

Av Martin Hedberg

Igår kunde vi på ekonomisidorna läsa om hur Stockholmsbörsen skakades av dystra siffror från USA. ”Köparna flyr från börsen”, ”…marknaden ser att en global avmattning…”, ”…double-dip…” (Di 2010-08-25)

USA-frossa skakar marknaden” ”…Trycker ner Stockholmsbörsen, kronan, räntan” (SvD 2010-08-25)

Idag kan man läsa att: ”Kronan stärktes” och att ”Riskaptiten fick ytterligare fart efter jobbsiffror från USA” (Di 2010-08-26)

Ledande börser i Europa steg, och även amerikanska börser höll sig ovanför plusstrecket” (e24 2010-08-26).

Hur skall ni ha det? Vad kommer trenden vara i morgon?

Man beskriver horisonten, men det räcker bara ett stenkast.

Jag funderar på hur det skull se ut om vi skulle analysera vädret med liknande metoder:
Torsdag kl 19.43: ”Temperaturen faller i Enköping. Moln och regn trolig orsak.”
Fredag kl 10.02: ”Solen lyser nu över Svealand och temperaturen återhämtar sig i Enköping.”

Och när man funderar på hur vädret skall utveckla sig i framtiden, dvs en så kallad prognos…
I Junsele var det i måndags +14,5 grader, i tisdags 10,7 och i onsdags 7,5…. utvecklingen tyder på att det på måndag nästa vecka blir -10 grader.

Fast nu visade det sig att det redan på torsdagen (idag 26 aug) var +10,3 grader i Junsele. ”Det får ledande meteorologer att göra bedömningen att vädret och temperaturgradienterna troligen kommer att stabiliseras kring 10-gradersstrecket.” I alla fall idag. I morgon gör vi en ny bedömning.

Förlåt mig alla ekonomiskribenter, men vi vanliga oekonomer har det inte lätt när vi skall följa och förstå trender, än mindre förstå vad som troligen sker i framtiden.

Men jag vet hur svårt det kan vara att göra bra prognoser. Det är svårt även för en meteorolog -och då baseras våra prognoser ändå på fysik och objektiva matematiska beräkningar. Ekonomi är både matematik, psykologi och förväntningar -det gör det hela ännu svårare och mindre förutsägbart.

Vad hänger jag då upp mig på? Jo alla överdramatiserande rubriker och påståenden med extremt kort hållbarhet, i synnerhet i relation till de stora värden som ligger i potten.

Jag retar mig även på begrepp som ”double dip”. Det används av såväl journalister som inflytelserika ekonomer (Tex Sveriges Radio 2010-08-19 eller Di ovan).

”Double dip” är en visualisering av att världsekonomin på y-axeln och tiden på x-axeln. Grafen skulle då se ut som ett W och illustrera att vi ”kan vara på väg in i en ny lågkonjunktur”. Vad är det för slags analys? Att prata om en bild av ett ekonomiskt index? Vilka tidsspan talar man om? Vore det inte mer intressant att resonera kring någon form av fundamentala ekonomiska termer, orsak, verkan och återkopplingar?

Temperaturen i Junsele gjorde en uppochnervänd double dip i veckan. Jag är lite bitter för att det inte blev några rubriker av det.

Hur ekonomin, vädret och för den delen även klimatet utvecklas i framtiden? Systemen är olinjära, återkopplade, öppna, självlärande och självreglerande. Dvs komplexa. Komplexa system är fascinerande och omöjliga att förutse med med den precision många förväntar sig och i relation till det som ofta står på spel.

/Martin

Lite regn här, mycket regn där

Det regnar på många platser i Sverige, men de kraftigaste lågtrycken i vårt närområde kommer att återfinnas i Europa kommande dagar.

Visserligen drar de förbi österut rätt snabbt, men nederbörden kommer att vara kraftig vilket gör att man kan vänta sig lokala översvämningar i Centraleuropa under natten, morgondagen och lördagen.

/Martin

Bränder i Sydamerika

Av Martin Hedberg

NASA:s satellit Aqua har konstaterat omfattande bränder i Sydamerika. På bilden nedan som NASA tog den 23 augusti finns det inte mindre än 148.946 bränder(!) Avståndet i bilden är 2500 kilometer från söder till norr.

Bränder i Sydamerika (NASA)

Bränder i Sydamerika (NASA)

Bränderna är markerade med rött. Den samlade rökplymen ringlar sig söderut. Bergskedjan Anderna begränsar röken i väster. (Länk till högupplöst bild, 11 MB)

De flesta bränder återfinns i Bolivia där myndigheterna har deklarerat katastroftillstånd till följd av de omfattande bränderna. Röken har tvingat myndigheterna att stänga 28 av Bolivias 39 flygplatser.

Även i Brasilien, Paraguay och Argentina rasar bränder.

Augusti är årets torraste månad i Bolivia och skogsbränder förekommer som en naturlig del i de omfattande skogsområdena. Men de flesta av årets bränder är troligen anlagda för att frigöra markområden. Det ovanligt torra vädret har medfört att många av dessa bränder har spritt sig utom kontroll till omfattande skogsbränder.

/Martin

Mycket kraftiga vindar

Mycket kraftiga vindar sveper sedan idag över Sydsverige. Flera varningar är utfärdade.

Lågtrycket som genererar detta är inte osedvanligt djupt, omkring 985 hPa, men det är gradienten, tryckskillnaden för ett givet avstånd, som gör skillnaden.

Även under större delen av onsdagen kommer det att vara blåsigt i Sydsveige.

/Martin

Sommaren på sista versen?

Av Martin Hedberg

Ett intensivt lågtryck har under sena eftermiddagen dragit in över Danmark. Det fortsätter under kvällen vidare in över västra Götaland. Lågtrycket kommer att prägla vädret de kommande dagarna. Det kan tom vara så att sommaren sjunger på sista versen i samband med dess entré.

Regn drar in över Skåne, Halland, Västkusten,…osv under kvällen. Regnandet drar under natten vidare öster- och norrut över Götaland, Svealand och södra Norrland under tisdagen.

Det blir också blåsigt i samband med detta.

Norra Norrland behåller sitt mestadels fina sensommarväder ett par dagar till, även om norra Norrlandskusten berörs av regnområdet under onsdagen.

/Martin

Växthuseffekten, inledning

Av John Pohlman

Vår existens här på jorden har i alla tider fascinerat människan. Redan i de civiliserade samhällena för flera tusen år sedan var man fängslad över de krafter som frigjordes när vädrets makter demonstrerade sin styrka.

Dåtidens lärde försökte också förstå de processer som verkade i det lufthav som omger oss, atmosfären. Detta intresse kan man spåra i de första kultursamhällena i vår världsdel kring floddalarna vid Nilen, Eufrat och Tigris, alltså nuvarande Egypten och Irak.

I forna tider var det naturligt att anknyta väderföreteelserna i atmosfären med gudalära och vidskepelse.

När det grekiska samhället tog form skapades en högtstående kultur. Det var i denna som man började behandla vädret som en särskild kunskapsgren. Resultatet blev verket ”Meteorologica” på 300-talet f kr av filosofen Aristoteles, en lärjunge till Platon. Verket som bestod av fyra böcker blev sedan vägledande för vetskapen om atmosfären under mer än tusen år fram i tiden.

På 1500-1600-talen gjordes revolutionerande upptäckter och uppfinningar som gjorde att intresset för olika vetenskapsgrenar fick en ny start. Den polske astronomen Nikolaus Kopernikus förändrade den rådande världsbilden om förhållandet mellan solen och planeterna och den tyske vetenskapsmannen Johannes Kepler uppställde lagar om planeternas rörelser.

Många andra stora män verkade inom olika områden, Leonardo da Vinci, Isaac Newton, Charles Darwin, Galileo Galilei för att nämna några. Även Sverige hade flera framstående män framförallt under upplysningstiden under 1700-talet, till exempel Anders Celsius och Carl von Linné.

Intresset för vädret fick också under de här århundradena ett markant uppsving. Bondepraktikan utkom och utvidgades i ständigt nya upplagor. Meteorologiska instrument som barometern och termometern konstruerades och man kunde systematiskt börja med direkta väderobservationer.

Nu ville man också lösa problemet med den gåtfulla atmosfären, dess sammansättning, betydelse och funktion. På 1800-talet kom också de första teorierna om det som vi nu kallar växthuseffekten. Fortsättning följer i senare blogg.

/John

Sensommar i skärgården

Av Martin Hedberg

Så här om sensommaren börjar en mycket vacker period i skärgården. Naturen är fullmogen för säsongen. Luften börjar svalna. Nätterna blir längre och mörkare. Mygg och knott sjunger på sista verserna.

Och vattnet är varmt, eller i alla fall ljummet. Det här gör att temperaturen i luften inte sjunker lika mycket i närheten av stora vatten som inne över land. Perfekta förhållanden i skärgården.

Arholma

Arholma

Bilden visar en fyr utanför Arholma i Stockholms norra skärgård. N59° 51’ E19° 07’.

/Martin

Helgvädret

Av Martin Hedberg

Helgvädret blir ostadigt med regn och en del vind, men också sol.

Över Sydeuropa finns ett högtryck.

Norr om Irland laddar ett förhållandevis (så här års) ettrigt lågtryck upp. Det kommer inte till oss. Inte heller högtrycket. Men vi får en släng av bägge.

En del av den norra kanten av högtrycket ger sig till känna i Götaland och Svealand, men knuffas tillbaka av regnområden som drar in med västliga vindar från Nordsjön.

Lågtrycket rör sig upp längs med norska kusten, men fylls efterhand ut i höjd med Trondheim. Men det hindrar det inte för att knuffa in en del moln, regn och ett litet dellågtryck över Norrland.

Så överlag bjuder helgen på omväxlande väder. Sol, moln och regn. Följ detaljerna genom lokalprognoserna här på klart.

/Martin