Archive - maj 2010

Njut av kylan, snart kommer värmen!

Passa på att njuta av kylan, snart kommer värmen!

Områden med kraftigt regn rör sig norrut över  landet. De har uppstått i gränslinjen mellan kyligare luft i väster och varm luft i öster. Efterhand kommer varmluften i öster att vinna terräng, främst i norr.

Vädret kommer att växla kraftigt under kommande dagar, framför allt rörande nederbörden. (Jag vill inte trötta ut er med långa utläggningar om hur. Följ det istället under fliken Väderkartor och välj sedan Nederbörd)

När det gäller temperaturen så är den stora ögonbrynshöjaren varmluften som vi väntar in över Norrbotten, Västerbotten och Ångermanland på lördag. Där kan vi få temperaturer på 20-25 grader på lördag eftermiddag. (Och på söndag faller det ner till 15-20: rätt okay äver det så här års för de som gillar värme).

/Martin

Kröningsväder

Vädret den 12 maj 1873 har blivit ihågkommet därför att det i hög grad satte sin prägel på en särskilt viktig kunglig ceremoni. Kung Karl XV avled 1872 och efterträddes på tronen av hans bror Oskar, son till Oskar I.

Kröningen blev utsatt till den 12 maj året därpå och man hoppades därför att festligheterna skulle få en fin inramning med vackert vårväder. Men de förhoppningarna kom på skam. Det blev i stället en särdeles kylig vårdag med bara 3 plusgrader och hällande regn.

Trots det miserabla vädret hade stockholmarna mött upp för att hylla Oskar och hans hustru Sofia av Nassau under kortegen. Paret satt i en vagn och var skyddade men alla de hundratals gästerna i hedersföljet fick traska i ösregnet.

Väl tillbaka på slottet efter kröningen i Storkyrkan fick middagen uppskjutas ett par timmar för att gästernas kläder skulle hinna torka för dem som inte hade möjlighet att byta om.

Kröningen höll för övrigt inte på att bli av eftersom Oskar deklarerade att han vägrade som brukligt var att falla på knä inför ärkebiskopen vid ceremonin. Men ärkebiskopen, Anton Niklas Sundberg, som var känd för sin frispråkighet lär då ha yttrat: Om han inte vill böja knä, inte för mig fattig, syndig människa, men inför världarnas konung och Herre som jag representerar, så blir det ta mig fan ingen kröning.

Kröningen blev utförd och Oskar II blev Sveriges och Norges konung.

/John

Påverkas orkaner av olja?

Sedan den 20 april pågår som bekant en oljekatastrof i Mexikanska gulfen med kopplingar till oljeplattformen Deepwater Horizon. Både saneringsarbetet och försöken att stoppa läckan på 1500 meters djup påverkas av vädret. Stort intresse har fokuserats kring när och var olja kommer att nå land och hur det påverkar såväl ekosystem som individer och företag.

BP har flaggat för att det kan ta två till tre månader innan man lyckas begränsa flödet av olja som för närvarande är omkring 5000 fat olja per dygn (ett fat = 159 liter).

Samtidigt så närmar vi oss orkansäsongen (1 juni till 30 november).

Den amerikanske meteorologen Jeff Masters bedömer sannolikheten för att vi skall få se en tropisk orkan interagera med oljeläckaget under juni månad till 20%. (Därefter ökar sannolikheten för orkaner. Förhoppningsvis ökar även sannolikheten att man lyckas täta läckan och sanera oljan.)

En intressant fråga dyker då upp: Ändrar oljan i sig på sannolikheten för att det skall uppstå orkaner? Och om det uppstår orkaner: Hur påverkas orkanerna av att det ligger olja på vattnet? (hindrar flödet av vattenånga/latent värme, minskar vågor/friktion, ändrar albedo…). Blir orkanen kraftigare, svagare, ändrar den riktning eller påverkas den inte alls?

Andra viktiga frågor vid en orkan:
– Hur påverkas saneringsarbetet från fartyg?
– Hur påverkas saneringsarbetet vid kusterna?
– Hur påverkas oljan i sig? (som i kraftig vind mixas effektivare med vattnet)
– Hur påverkas möjligheterna att stoppa läckan?
– Hur kan man skydda den olja som redan samlats in?
– Vad blir konsekvenserna på djur- och växtliv av kombination olja och orkan?
– Orkanen kommer att riva/suga upp olja från ytan. Hur långt kan oljan spridas av en orkan?
(Det hjälper saneringsarbetet till havs, men uppskattas säkert inte där oljan trillar ner).

Ni läsare har säkert fler frågor. I en senare blogg tar jag upp hur orkanerna påverkas av oljan. De påverkas, frågan är hur mycket och i vilken riktning.

/Martin

Prognoser på vulkanaska

Hej.

Från och med idag lägger vi ut prognoser på hur aska från Eyjafjallajökull driver med vinden (och oss;)

Titta under fliken ”Väderkartor”. Längst ner i listan finner du ”Vulkan-aska”. Prognoserna kommer från Meteorologisk Institutt i Norge.

Ni finner även visuell (vanlig kamera) och infraröd (värmekamera) film från vulkanen.

/Martin

Värme till långhelgen?

Det finns tecken på att vi kommande dagar både får ta del av lokalt kraftigt regn och högre temperaturer.

Sent under onsdagen och under torsdagen rör sig ett regnområde norrut över landet. Öster om det finns varm luft, väster om nederbörden ligger kalluften.

Osäkerheten ligger i hur mycket moln det blir och var de förekommer. Det finns förutsättningar till riktig vårvärme, främst i öster. Det gäller såväl Götaland och Svealand som Norrland.

/Martin

Prognoser på prognoser

Martin säger: Prognoser kan i vissa fall ha en ”hoppighet”. En äldre prognos kan i efterhand visa sig varit bättre än en senare(!) Det är givetvis svårt att avgöra vilken prognos man skall lita på -förrän efteråt. Men retrospektiva prognoser har man inte mycket nytta av.

På senare tid har meteorologens arbete handlat mycket om att ta fram rätt data ur olika vädermodeller och presentera det på ett relevant sätt för slutanvändaren.

För tio år sedan handlade det mer om att tolka vädermodellerna (modellerna presenterade siffervärden på fukt, temperaturgradient mm på olika höjder i atmosfären med väldigt låg upplösning, inte hur många mm regn det skulle komma på en viss ort vid ett visst klockslag).

För tjugo-trettio år sedan och tidigare så gjordes de flesta prognoserna genom att meteorologen själv hade en modell i huvudet och tillämpade den på en analys av vädret just nu över en yta som sträckte sig från mitten av Atlanten till Uralbergen. Analysen var en handritad karta, ofta estetiskt vacker (i alla fall för oss i branschen). Prognosen byggde på en fysikalisk förståelse för atmosfärens dynamik och erfarenhet hos den individ som gjorde prognosen.

Utvecklingen av nummeriska modeller och allt kraftfulla datorer har gjort att man kan göra tillfärlitliga prognoser som sträcker sig långt utöver vad individers tankekraft förmår. Dessutom kan man låta en dator ”räkna fram”  fler veckor långa prognoser. Det har skapat en viss övertro på vad som går att förutsäga om vädret.

Vårt arbete förändras hela tiden. Min prognos är att vi framöver kommer att arbeta mer med att skapa atmosfärsmodeller utfrån behoven hos de som skall använda dem. Det kan göra att man alltså har olika modeller och prognoser på hur atmosfärens utveckling beroende på vem mottagaren är.

Låter det konstigt? Alla vill väl ha den bästa prognosen? Men frågan är vad som är ”bästa prognosen”? Vill man tex ha så litet fel som möjligt eller vill man vara säker på att inte missa ett extremväder?

Om man vill ha så lite fel som möjligt så skall man göra många prognoser (”Monte Carloteknik” eller ”ensembler”) och ta medelvärdet av dessa som som prognos. Summan av avvikelser från verkligehten blir då minst. I vissa fall tycker man det är viktigt.

Å andra sidan så kostar det datorkraft att göra många prognoser. Man får en bättre prognos genom att öka upplösningen i tid och rum, men det gör att man å andra sidan inte hinner göra mer än en modellberäkning (det som brukar kallas ”Operativa modellen”). Man får då mer detaljer och fångar vädret bättre. Men man kan i vissa fall missa väderutvecklingen och man får inte med sannolikheter för olika utvecklingar.

Om man istället vill fånga extremväder så kan man återigen göra många prognoser och välja de prognoser som visar just på extremvädret, tex en storm eller kraftig nederbörd. Stastistiskt sett kommer man att göra sämre prognoser, men när det väl blir extremt så fångar man det bättre.

Så från att meteorologarbetet haft en stor ödmjukhet inför vår förmåga att tolka dynamiken i vädret (som bland annat gjorde att man förr inte gjorde så långa prognoser), till en stor tillit till datormodeller så tror och hoppas jag att vi kommer att närma oss lite större ödmjukhet inför valet att precisera vad vi är säkra på och vad vi är osäkra på.

Till att börja med behöver man förstå att naturen inte är deterministisk. Det betyder att den i sig inte har en förutbestämd given utveckling. Naturen har inte ”bestämt sig” än för hur den skall se ut i morgon. Fysikens lagar lämnar utrymme för osäkerhet även i verkligheten (inte bara i modeller av verkligheten).

Nu betyder inte det här att det är en slump hur morgondagen ser ut. Dels finns det gränser för osäkerheten, dels gäller fysikens lagar (inklusive dess osäkerheter). Man får man rätt fler gånger om man gör en väl underbyggd prognos än om man siglar slant eller gissar. Insikten ligger i att förstå vad man kan vara säker på och vari osäkerheterna ligger.

Till att börja med så gäller det att inse att inte ens naturen ”vet” hur den skall utvecklas. Det beror på vad som händer -och det är inte bestämt än (!).

Med tiden får vi facit. Fram till dess gör vi prognoser och begrundar vad vi kan vara säkra respektive osäkra på.

/Martin Hedberg

Varmare på tisdag

Vädret de senaste dagarna har ju inte varit vad de flesta sjulle kalla ”njutbart”.

Även om det varierat mycket från en plats till en annan i Sverige så har landet som helhet täckts av lite kyligare luft, det har blåst och det har regnat. Men visst, solen har visat sig och det har varit fina frostbeklädda mornar, främst i Norrland.

I bloggen i förrgår frågade jag när värmen skulle komma. Prognoserna har inte varit helt entydliga, men det ser ut att bli något som kan upplevas som skifte i vädret omkring tisdag. Den tidpunkten för omslag fanns med redan i förrgår, men det var lite tidigt att gå ut med det som en nyhet -i gårdagens prognoser var tisdagen inte lika markant skiljelinje.

/Martin

Meteorologisk metodkonferens

Martin säger: I veckan som gått har jag deltagit i Försvarsmaktens och SMHI:s årligt återkommande Metodkonferens.

Jag antar att det förekommer inom alla skrån att man samlas lite nu och då och tillåter sig att snöa in på yrkestekniska detaljer. För vår del var det två dagar i en konferenslokal i Värtahamnen i Stockholm.

Vad sägs om drygt femtio meteorologer som diskuterar skillnader mellan olika pertubationer vid skapande av ensembleprognoser, hur man skriver telegram som definierar utbredningen av vulkanisk aska för flygtrafiken, prognoser på atmosfärisk transmission av strålning (såväl synligt ljus som angränsande våglängder), ljudutbredning i haven (för att spåra/skydda sig för ubåtar), spridningsmodeller av aerosoler i urban miljö eller droppstorlekars inverkan på isbildning på vindkraftverk. Med mera.

Riktigt intressant säger jag. Både att träffa kollegor samt att få hänge sig åt olika meteorologiska tillämpningar och detaljer.

Vad har man då allmänheten för nytta av att vi meteorologer träffas och utbyter erfarenheter? Förhoppningsvis en hel del. Men ärligt talar så tar det nog en bra stund innan tillämpningarna kommer ut till allmänheten. De mesta av det vi resonerar kring rör saker som ligger i bakgrunden och gör att bearbetningen av data blir lite bättre.

Man kanske mest skall se en sådan här tillställning som ett tillfälle för yrkeskåren att utbyta kunskap och erfarenheter internt samt att skapa engagemang för medarbetare.

Själv finner jag det värdefullt, men önskar mig till det en ännu större dialog med er användare av informationen. Med större kunskap om hur Ni är beroende av väderrelaterad information kan vi skapa information och system som är mer direkt kopplade till konsekvensen av vädret, inte bara vädret i sig.

Må gott,
/Martin Hedberg

När kommer värmen?

Martin säger: Många frågar mig när värmen kommer.

”Det var hyfsat väder i april, och så kommer maj med kyla, regn och vindar.” Ja, vad skall man säga. Det var ju just så. Aprilvädret tog fart i maj.

Idag har det varit blåsigt i södra tredjedelen av Sverige, medan vindarna var svagare i mellersta och norra delen.

I morgon lördag blir det fortfarande blåsigt i Sydsverige, om än inte lika mycket som idag. Däremot blir det lite skillnad i och med att ett regnområde letar sig in över Götaland.

I norra Svealand och Norrland blir det istället högtrycksbetonat väder med svagare vindar och rätt klart, dvs goda chanser till sol.

Det är fortfarande förhållandevis sval luft över oss och det i kombination med klara nätter gör att det blir ett par minusgrader generellt i Norrland natten och morgononen till lördag respektive söndag.

Jag hoppas kunna komma tillbaka med lite trevliga skildringar av vädret under helgen. Och besked på när värmen kommer.

Mvh,

/Martin

Alexandre Walewski, del 2

Med sin börd, polsk grevinna som mamma och fransk kejsare som pappa, fick greve Alexandre Walewski en utbildning till officer som var comme il faut i de högre kretsarna på den tiden. Han deltog därmed också, liksom övriga familjen Bonaparte, i det gängse sociala aristokratiska livet i Paris.

Han träffade där, efter skilsmässan från sin första hustru, en mycket attraktiv kvinna av den förnäma familjen Ricci, Marianne. De gifte sig och inrättade sig i en storstilad bostad i Paris. (Huruvida modehuset Nina Ricci, som grundades i Paris 1932, har samband med samma släkt skall jag forska i).

Paret var mycket engagerade i det sociala livet och grevinnan Marianne Walewska anordnade ofta stora middagar och baler för stadens prominenta personer.

Hon anlitade då för dinéerna den välkände franske köksmästaren Urban Dubois. Som tack dedicerade denne kreatör en maträtt till grevinnan. Han döpte rätten till Sjötunga Walewska, som blivit en stor klassiker i den internationella restaurangvärlden.

Receptet publicerades 1855, det vill säga samma år som beslutet om den första vädertjänsten togs som jag berättade om i min förra blogg. (Därmed fick jag också in vädret i bloggen!!!)

Hälsningar, John