Av John Pohlman
Det intresse som inleddes på 1800-talet för atmosfärens värmeabsorberande egenskap fortsatte under det följande århundradet. Men det var till en början många som tvivlade och ifrågasatte teorierna.
År 1909 satte den amerikanske fysikern och kemisten Robert Wood för första gången på pränt uttrycket ”greenhouse” för att beskriva processen för jordytans uppvärmning liknande ett växthus. Wood är annars mest känd för sin forskning inom fysikalisk optik.
På 1930-talet hävdade den brittiske ingenjören Guy Callendar att luftens koldioxidhalt ökat sedan 1800-talet. Han ansåg att det berodde på människans förbränning av kol och andra fossila bränslen. Men liksom tidigare kritiserades hans teori bland annat därför att man ansåg mätningarna av koldioxidhalten var alltför osäkra.
Först på 1950-talet började man på allvar inse sambandet mellan människans påverkan av koldioxidökningen och att jorden blivit varmare. Man hade utvecklat nya och säkrare mätmetoder av forskare i Kanade och USA. Även från vetenskapsgrenar som biologi och oceanografi kom signaler om orsaker till ökad koldioxid i atmosfären.
Det första mera tillförlitliga beräkningarna av hur ökningen av koldioxidhalten inverkar på jordens medeltemperatur kom 1967 av två klimatforskare, Syukuro Manabe och Richard Wetherald. Japansk-amerikanske Manabe var en pionjär i utvecklingen av globala klimatmodeller.
De följande åren gjorde man sedan alltmer avancerade och säkrare modeller för att beskriva jordens klimatsystem och följderna på planeten på grund av den så kallade växthuseffekten.
Fortsättning följer.
/John
En fråga: Om man förbränner fossil energi frigör man kol som hamnar i atmosfären. Om man förbränner biomassa så förmodar jag att kolet därifrån också hamnar i atmosfären. Bidrar inte biomassans kol lika mycket till växthuseffekten som vid fossil förbränning?
Följdfråga:Inte är det väl så att den icke-fossila koldioxiden vänder i atmosfären med fotosyntesen och går in i ny gröda – den stannar väl där uppe på samma sätt som annan CO2 och bidra till växthuseffekten den också? Vad är då nyttan med biomassa – är det inte vår energianvändning det är frågan om oavsett var den kommer ifrån som påverkar växthuseffekten och försöken med biodrivmedel/energi mer är energi- jordbruks- eller arbetsmarknadspolitik än klimatpolitik.
Mats
Martin svarar: En koldioxidmolekyl från biomassa påverkar växthuseffekten lika mycket som en från fossilt kol.
Det finns ingen speciell nytta med att elda med biomassa -annat än att man frigjort mark som kan ta upp koldioxid i form av biomassa. Men det förutsätter givetvis att man låter den biomassan (träd, gräs…) växa upp igen. Den kommer då att binda kol som har sitt ursprung både ifrån fossilt kol och biomassa-kol.
Det finns gott om reklam som presenterar biobränslen som ”nyttiga”, men nyttan kan ifrågasättas. Dock skall poängteras att genom att förbränna fossilt kol (olja, kol eller naturgas) så tillför vi systemet kolatomer som tidigare legat bundna i geologiska formationer i miljontals år.
Fossil förbränning är alltså en nettotillförsel av kol till atmosfär/biosfär/hav där kolet cirkulerar. Men förbränning av biomassa kan även det vara en nettotillförsel av kol. Det är tex det som sker när skogar huggs ner och förbränns utan att de tillåts växa upp igen.
Omkring en femtedel av våra momentana nettoutsläpp idag sker genom förbränning av biomassa, fyra femtedelar från fossilt kol och några procent från cementproduktion.
Historiskt sett kommer omkring en tredjedel av den extra mängden koldioxid som finns i atmosfären från biomassa (och två tredjedelar från fossilt kol). Det är tex skogar som vi hade i Europa på medeltiden, men som inte finns längre, skogar i Asien, Nordamerika och nu på senare tid även skövling av regnskogar i tex Indonesien och Amazonas.
Det holocena optimet 4000 f.kr. till 2000 f.Kr. var en markant värmeperiod med temperaturer 2-3 grader varmare både på Antarktis och i Europa än den är idag. Den norska glaciären Jostedalsbreen smälte bort och havsnivåerna steg med upp till 3 meter.
Mellan år 850-1250 e.Kr. inträffade det man kallar lilla klimatiska optimet, som sammanföll med den tid då vikingarna befolkade Grönland, som då var en grönskande ö (därav namnet), där man odlade havre, korn och råg.
Det man kallar lilla istiden som inträffade i slutet på 1500-talet orsakade svältkatastrofer då miljoner människor dog. När det blev som kallast på 1690-talet svalt två miljoner människor mellanEuropa ihjäl tillsammans med en tredjedel av Finlands totala befolkning på grund av kyla och missväxt. I Kina drabbades stora områden av enorma orkaner och en stor svensk armé kunde gå på isen från Tyskland till Danmark under Karl X Gustafs ledning. I Afrika bredde permanenta snötäcken ut sig i höglänta områden och i Australien ökade nederbörden kraftigt från att tidigare ha varit lika med noll i de inre delarna av kontinenten. De vikingaättlingar som befolkade Grönland dukade av omslag i väderleken under redan på 1400-talet.
Att se helheten i naturens skiftningar med lite perspektiv kan nog aldrig vara fel, och man skulle väl kanske kunna säga att människan tillsammans med andra djur påverkas av naturen i högre grad än påverkar den.
Peter Brunius
Martin svarar: Det är alltid bra att ha helhetsperspektiv. I synnerhet i klimatsammanhang.
Människan påverkas av väder och klimat.
Och människan påverkar klimatet (och därmed även vädret).
Men man kan inte riktigt säga att den ena är större än den andra eftersom de mäts i helt olika enheter.
– Hur klimat och väder påverkar oss mäts i antal döda/år, livsmedelsproduktion/hektar eller liknande.
– Hur vi påverkar klimatet mäts i W/m2 (Vi gör saker som påverkar strålningsbalansen mellan inkommande och utgående strålning till/från planeten).
Shit happens (växthuseffekten).
btw: Det heter chefmeteorolog, inte chefsmeteorolog. Med ett ’s’ så blir det ägande i svenskan, d.v.s. att John är ”chefens meteorolog”.
/J-O
Det talas ju mycket om uppvärmning av jorden samt hur mycket medeltemperaturen ökar. Vet du om man i dessa mätserier har korrigerat för urbaniseringen?
En del av SMHI:s gamla mätstationer som låg i utkanten av städerna har ju pga städernas tillväxt hamnat längre in i städerna eller dess förorter. Skillnaden i temperatur mellan tätort och kringliggande landsbygd kan ligga på flera grader beroende på värmeläckage från hyreshus och villor.
Jag är lite orolig för att man inte har korrigerat mätserierna för denna vår mänskliga påverkan. Visserligen är det ju mänsklig påverkan men av ett helt annat slag än växthuseffekten.
Martin svarar: Ja, man har korrigerat temperaturmätningar för urbaniseringen. Man mäter även temperaturer på andra sätt, tex med satelliter och väderballonger som inte störs av växande städer på samma sätt som enskilda markbundna väderstationer.
Därtill mäter man att kliamtet förändras på många andra sätt. Tex förändrad halt vattenånga i luften, förändringar av glaciärer, förändring av havsnivå och temperatur i haven (både vid ytan och djupare), förändrad strålning från jorden, förändring av tjäldjup, förändring av ekosystem…