Vad väger ett kylskåpshandtag?

23 november 2017
Martin Hedberg
Uncategorized
19 Comments

Du är ingenjör och skall göra ett handtag till ett kylskåp. Funktionen är ”Se till att kylskåpsdörren öppnas när man drar i handtaget och att det håller i x år”. Du har ett halvt kilo metall till ditt förfogande. Hur svårt skall det vara att göra något där x är väsentligen längre tid än elva år?

När jag skruvade bort handtaget för att borra två nya hål/fästpunkter så var det slående hur löjligt tungt det var. Man skulle kunna göra två, eller möjligen tre, kylskåpshandtag av den mängden material som vi nu har i ett handtag.

Nu kanske någon hävdar att kylskåpet säkert är gammalt eller tillverkat i ett land med bristande ingenjörskunskaper. Men även om kylskåpet är elva år så kan man förvänta sig att en så trivial mekanisk funktion som ”grepp för att öppna dörren” bör hålla längre än tex kompressorn. Och det är tillverkat i Sverige och jag tycker man kan förvänta sig kvalitet.

Jag ser två tydliga problem med konstruktionen.

Om man nu överhuvudtaget behöver ett handtag som ”sticker ut” så kan man kosta på sig fler än två fästpunkter för att fästa handtaget i dörren. Då skulle krafterna fördelas på fler punkter. Dessutom skulle man undvika ett vridmoment kring den axel som uppstår om man bara har två fästpunkter. Det är uppenbart att handtagets utformning möjliggör att man får lika bra grepp att dra i direkt olämpliga ritningar som i den avsedda.

För det andra så måste det gå att göra ett kylskåpshandtag med mindre resurser än drygt ett halvt kilo aluminium. Men om man ändå tar den svulstiga lösningen så måste man fördela metallen så att den klarar belastningen av att folk gör det man kan förväntas göra med ett kylskåpshandtag: Drar i det. Nu ligger merparten av massan i det solida greppet och uppenbarligen för lite i kring skruvhålen där det blir störst belastning.

Första gången handtaget fallerade, för något år sedan, så var det ena skruvskallen som gradvis ätit sig genom skruvhålet. Det löste jag genom att sätta dit en bricka som var lite större än skruvskallen.

Nu andra gången var det alltså dags för godset att ge sig. Materialfel eller för stor punktbelastning? Hur som helst har man fördelat de överdrivet stora resurserna på ett tokigt sätt.

Skäms på er ElektroHelios.

Med två skruvar till ger jag som synes både kylskåpet och handtaget en chans att hänga med ett decennium till.

/Martin

         

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

19 CommentsLeave a comment

  • Jag håller fullständigt med dig. Otroligt irriterande och i många fall ett stort resursslöseri. Nu lyckades du lösa problemet på ett bra sätt men många skulle ha sett det som en anledning att skaffa ett nytt kylskåp. Ett nytt kylskåp av annat märke. Förmodligen med något lägre energiförbrukning men den inbesparingen lär knappast motsvaras av den energimängd som krävs för att tillverka och transportera det nya kylskåpet.

  • Pinsamt för svenska kylskåpsingenjörer att en meteorolog är bättre på att designa handtag, men en fjäder i hatten för meteorologutbildningen.

  • Apropå ingenjörer, kylskåp och hållbarhet.
    Här ett av mina kylskåpshandtag (tror det är 50-tal). Öppnas genom att trycka på en knapp och kräver minimalt med kraft. Skåpet har dessutom gångjärn som gör skäl för namnet, till skillnad från många av dagens. Smart, hållbart och dessutom låsbart.
    När det gäller värmepumpstekniken via KTH/von Platen/Munters och Einstein/Szilard, så saknar den helt rörliga delar och är i det närmaste outslitlig.
    https://s33.postimg.org/uurhh7ri7/Electrolux_50tal.jpg
    Det var lite mörkt nu på morgonen men bilden funkar.

    Ett absorptionskylskåp är dock inte lika energieffektivt som ett kompressorkylskåp. Men det måste inte drivas med el och trots att det byggdes före mig så kommer det att leva längre.

  • Har du gjort kalkylen: Gammalt vs nytt?
    Elbesparing kan finnas och du sätter själv värdet på den energi du kan spara.
    Gamla skåp återvinns och nya skåp ger jobb-du avgör om det är värdefullt.
    Ny teknik kan innehålla mindre farliga köldmedel-du avgör om det är värt det.

    Jag bytte ett 35 årigt frys och kylskåp och kunde räkna hem det. Men förvånades över hur mycket större skåpet blivit.

  • Det är väldigt svårt att tjäna något på att byta ett fungerande kylskåp om man tar in alla aspekter.

    Man kan tjäna på att göra rent och även titta på om man kan förbättra luftcirkulationen bakom sitt befintliga, eftersom det inte behöver kosta någonting. Det är trots allt en värmepump…

    När det gäller kompressorskåp så håller normalt kompressorerna i evigheter, 40 år är inget ovanligt. Det är oftast andra anledningar till att folk byter. Trasiga gångjärn och handtag (framförallt på moderna skåp…), man tycker det gamla skåpet är fult, passar inte nyrenoverade köket osv, osv.

    Om man ändå måste byta och är orolig för vilket köldmedium skåpen använder ska man köpa ett ljudlöst absorptionskylskåp (typ ammoniak), eller ett fyllt med HC (typ propan), eller vänta tills efter 2020 då installationsförbud träder i kraft mot HFC & HCFC i kyl och frys (undantag för lågtempsystem), allt enligt f-gasförordningen som trädde i kraft i Januari 2015. CFC förbjöds som bekant 1995. CFC var dock ett bra köldmedium… Risken att det läcker ut när ett sådant skåp kasseras är hur stor? Vem vet, ingen har koll hur mycket som läcker ut.

    Att främja konsumtionstakt på nya prylar är ungefär lika smart som när USA nyligen medverkade i Bonn för att främja ”rent kol”. Konstant tillväxt genom ökad produktion fungerar inte på en ändlig planet.

  • Håller med dig Martin. Det är märkligt att kvaliteten i detaljerna inte utvecklas/förbättras på samma sätt som energiförbrukning, tysthet och miljövänliga drivgaser.

    För ett år sen köpte vi Electrolux senaste supertysta, supersnåla (65% lägre energiförbrukning), dyra dammsugare.
    Den är verkligen fantastiskt tyst, men vi har blivit heligt förbannade på kvalitetsbristerna och feltänket.
    Efter ett år har samtliga munstycken gått sönder, två golvmunstycken och två små multimunstycken, samt det ”ergonomiska” plasthandtaget på röret.
    Röret är märkligt nog ovalt, vilket gör att inga gamla munstycken eller nya av andra fabrikat passar. Varför ovalt rör? Det optimala för lågt luftmotstånd måste väl ändå vara den runda formen med minst väggyta i förhållande till rörets tvärsnittsarea. Enda anledningen är väl förstås att få monopol på munstycken genom att göra så att inget annat passar.
    Vi vägrar förstås att köpa nya munstycken av denna usla kvalitet, så lösningen har blivit att köpa och anpassa adaptrar, ovalt till runt, så att vi kan använda våra gamla munstycken.

    Skulle vi rekommendera denna produkt till någon annan? Svar: Nej!

  • Slit & Släng har funkat så bra och så länge, att det blivit en social norm.

    Ska man kritisera ingenjörer rent allmänt när det gäller hållbarhet på konsumentprylar? Rationaliseringsivern drabbar även dem. Det är nog bättre vi tittar i spegeln och kritiserar oss själva. Electrolux lade om kurs i slutet av 60-talet, Werthén ville fixa framgång genom att vara rationell. De ville växa, började köpa upp företag och maximera vinster. I andra ändan finns konsumenterna som normalt vill köpa så billigt som möjligt. Hovrande runt alltihop är våra ledare som helt och fullt inser vikten av ökande marginaler och kan lova mer tillväxt och välfärd. En karusell som saknar frivillig bromsförmåga.

    Martin anger ingen modellbeteckning på sitt Elektro Helios men det ser ut att vara ett högskåp och är troligen byggt i Mariestad. Men att Elektro Helios som varumärke skulle vara liktydigt med ”MADE IN SWEDEN” stämmer inte längre. Prylarna kan lika gärna komma från t ex Italien eller Ungern.
    På mitt Electrolux står det tydligt på framsidan: https://s33.postimg.org/m3mrc00db/Electrolux_50tal_2.jpg

    Idag är det en djungel om man vill försöka hitta tillverkaren (med förhoppning om hållbarhet), som konsument. Köpte en häll på IKEA enbart för att den var gjord av Electrolux. Den stora skillnaden var prislappen, som ramlade från tolv tusen till fem tusen som tack för att det inte står Electrolux på ovansidan av hällen. 🙄

    I mitt första hus hade jag en vedspis bredvid en elspis i köket. Det är ett underbart komplement och framförallt så fungerar vedspisen alltid. Det har funnits vedspis här också, i hundra år. De vi köpte huset av hade tyvärr slängt ut den eftersom den tog plats och var ”ful”. Hur länge håller hällen? Vi får se, hundra år blir det inte och jag får nog vara glad om fläktarna i den klarar att snurra i tio.

    Slit & Släng har förbättrats rationellt de senaste femtio åren.
    https://www.oppetarkiv.se/video/11289210/hylands-horna

  • Hur lagar man planetens kylskåp? Grönland och Antarktis.
    De numer normala temperaturöverskotten vintertid över 80°N är tillbaka enligt DMI, så det kan man väl inte kalla kylskåp längre? https://s33.postimg.org/9c0d4hotr/mean_T_2017.png

    Det lilla kylskåpet (Grönland) har ungefär samma massa som istäcket över Kordiljärerna i Nordamerika hade vid senaste istiden. Enligt följande studie kunde det halveras på bara femhundra år helt utan vår hjälp.
    https://www.sciencedaily.com/releases/2017/11/171109224024.htm
    Hur fort kan Grönland bidra till havsnivåhöjningen nu när vi kör ett chickenrace mot planeten? Grönland ser ut som en atoll under isen. Sex meter till 2100 känns osannolikt, men hur intressant är osannolikheten i sig? Planeten, naturen och vi som lever på den, är osannolika rakt igenom, den och vi svävar omkring mitt i ett enormt, ödsligt, svinkallt, gravitationsbefriat, strålningsfyllt vakuum där enda chansen till överlevnad möjligen finns för mikrober inbakade i sten och is.

    Det stora kylskåpet (Antarktis) är tio gånger större och kommer inte ramla ihop i en handvändning. Men under istäcket på Västra Antarktis finns ett flertal vulkaner och under dem en mantelplym som kan ge en del svar på varför det har smält fortare just där, tidigare.
    https://www.nasa.gov/feature/jpl/hot-news-from-the-antarctic-underground
    Exempelvis Pine Island har satt fart med sina kalvningar, senaste via Polarview idag:
    https://s33.postimg.org/a4313ldkf/Pine_Island_Glacier_20171119.png

    Om man nu helt medvetet värmer upp den enda planet man har, så brutalt fort som vi gör nu, borde man då inte ta höjd för det vi inte vet och ge akt på osäkerheterna?
    Här en studie runt just Västra Antarktis, vad sägs om en meter före 2050 och två meter till 2060?
    https://www.nature.com/articles/s41598-017-04134-5/figures/4
    Backa i länken för att läsa hela.

    Hade jag ägt en fastighet vid havsnivå, som t ex på Falsterbonäset, så hade jag sålt den.
    https://s33.postimg.org/fppg7w6m7/Falsterbon_set.png

    Tja, det där var ju mest kylskåp. De små går att laga, de stora inte.

    • SGI har ett kartverktyg som du kan använda om du vill sälja din tomt i Falsterbo:
      https://gis.swedgeo.se/smhi_havsniva/#

      Roligt att följa denna tråd där gamla saker hyllas för att de nya är av sämre kvalitet , helt utan tanke på energi och effektivitet. Absorptionskylskåpen är fantastiska-de ger både värme och kyla!

      • Om du inte läser, varför kommentera? Det andra alternativet är att du trollar.

        Tack, jag känner till SMHI och har, precis som jag skrev, ingen tomt där.
        Har du läst vilka fakta som din länk baseras på?
        Eller vill du jag ska tolka din länk som att du bara är intresserad av äldre uppgifter runt medelvattenstånd om du själv skulle köpa en fastighet vid havsnivå?
        Jag är uppvuxen på västkusten och hade garanterat försökt hitta så färsk forskning och data som möjligt för att ta höjd inför framtiden. Det är inte kul att kasta pengar i sjön.

        Helt utan tanke på energi och effektivitet?
        Till att börja med så skrev jag ett par tips ovan som förmodligen kan spara mer för många, än att köpa ett nytt kylskåp.

        Alla värmepumpar avger både värme och kyla, du har bara svalt marknadsföringen för nya kylskåp, som god konsument.

        En av mina äldre ombyggda värmepumpar, kan vid behov dra ca 3kW (Fylld med 2.2kg R410a som definitivt måste stanna kvar i den…). Samtidigt kan mitt ena kompressorkylskåp dra ca 100W och har en specad energiförbrukning på 99kWh/år (240L och fyllt med 0.29kg HC, R600a=Isobutan som förvisso är brandfarligt men i jämförelse med R410a helt ofarligt). På mitt absorptionsskåp anges 135W och saknar givetvis energideklaration. Men det måste inte köras på el…

        Effektskillnaderna och var man kan hitta reell besparing är väl uppenbara? Inte tusan är det i kylskåpet. Kylskåp levererar sin överskottsvärme till huset och värmer man huset med direktel/olja eller ventilerar ut överskottsvärmen från kylen så sparar man nog ingenting. Även värmepumpar går effektivare med stödvärme.

        Sen det som gör det lite svårare. Man bör försöka tänka på den totala resursanvändningen för varje pryl man köper. Nu är jag lite nördig just när det gäller värmepumpar så när jag skaffade den senaste blev det en begagnad men närmast oanvänd luft/vatten vp för 2kkr kronor som jag reparerade och byggde om. Den är givetvis inte lika effektiv som en ny modell för 40kkr. Men eftersom den bara går några månader på vinterhalvåret och likväl lämnar cop 2-3 vid minusgrader så har jag 38000kkr över att köpa vindkraftsel för, som då åtminstone blir det dubbla sett i värmeeffekt in huset. När solen behagar titta fram så får den dessutom stöd via mina egna solvärmepaneler samt solceller. Har ett eget vindkraftverk kvar också, mitt tredje, men det ger så lite att man kan förbise det. Det ger dock mer än vad ett kylskåp drar.

        Avslutningsvis och framförallt om man bor på landet med återkommande strömavbrott, själva knorren med alla gamla prylar som funkar utan el, som absorptionskylskåp, kakelugnar, vedspisar osv. Hur många dygn klarar man sig normalt idag, utan el?

        Hoppas du fick roligt.

    • Har du läst den Martin? -1.6% är ett skämt samtidigt som Svenskar flyger ut elva miljoner ton som inte ingår i den siffran. Inte heller ingår sjöfart och konsumtion i andra länder.