Nu är vi snart i mål och prognosen har hittills varit lite för bra. Det handlar ändå om en prognos som gjordes för snart en vecka sedan. Avvikelserna från den singulära prognosen har som mest varit 3 grader, oftast har den varit inom en grad. Prognosen har hela tiden varit inom det omfång som definierats av ensemblerna.
Även om vi givetvis allltid strävar efter att göra så bra prognoser som möjligt så har jag varit med länge nog för att ha realistiska idéer om vad man kan förvänta sig. Jag hoppades, men trodde inte, att prognosen skulle vara så bra som den visat sig vara. Med den här kvalitén så behöver man ju inte uppdatera prognoserna så ofta. 😉
Nej, det sista var inte sant. Man behöver uppdatera ofta. Man kan inte förvänta sig att det alltid skall vara så här bra. Vill man tex fånga detaljer i ett kustområde eller höjdterräng så behöver man en mer högupplöst modell. Den har tätare mellan beräkningspukterna samt tar mer hänsyn till skillnader i geografiska förhållanden som skog, hav, åker, öppet vatten/is mm.
Vidare så finns det många andra väderparametrar som nederbörd (regn/snö, mängd och tid), moln, vindar, byvind, sannolikhet för åska mm. Dessa är det inte säkert att modellen fångar på samma sätt som den fångat temperaturen i detta exempel. Låt vara att de inte är separerade från varandra: temperaturen påverkas tex av molnighet och vindar. Dvs om man inte fångar dessa så kan man inte göra en bra temperaturprognos.
Så till de senaste observationerna av det verkliga vädret i jämförelse med prognosen. Det är nästan skrämmande hur de små knycken i temperaturen under lördagen fångats.
Men det var inte så svårt eller magiskt som det ser ut: De är snarare kopplade till dygnsvariationer än till tex någon frontpassage. Det senare hade verkligen varit bra att tajma in fem dygn i förväg! Men att det skall vara lite varmare mitt på dagen även på vintern är ingen magiskt förutsägelse. Men det är däremot bra att fånga molnigheten och vindarna så bra att dygnsvariationerna slår igenom. Som ni ser så har vi inte så kraftiga ”knyckar” varje dag.
Hur som helst, nu under morgontimmarna har det varit en bit kallare än vad prognosen förkunnade. Temperaturen kommer dock att plana ut under söndagen (till följd av att solen trots allt ger lite energi och tillräcklig med instrålning för att blanda om det lägsta lagret luft vilket tar kål på inversionen).
Med natten mot måndagen så blir det kallare igen och under morgontimmarna på måndag så kommer vi säkert att hålla oss kring -10, dvs i eller utanför det nedre registret av ensembler. Sedan stiger temperaturen något under måndagen och tisdagen blir inte lika kall.
Martins prognos har verkligen varit “för bra” och jag vet att det är en hel del meteorologer som inte alls gillar det han gjort. De föredrar de högupplösta, deterministiska datormodeller som ger underlag för de prognoser ”timme för timme” som ger stora rubriker i kvällspressen och på löpsedlarna. De beräknas med horisontella upplösningar på 10-20 km och ger prognoser som i detaljrikedom inte går att skilja från det ”riktiga” vädret, t.ex. som framgår av en radarbild.
Men som ni alla vet är det ofta fel i dessa högupplösta modellers detaljer och det sk. ”ensemblesystemet”, dvs där man kör en mängd datorprognoser parallellt med lite olika utgångslägen, startades med avsikt att kunna bedöma hur mycket man kunde lita på den högupplösta huvudmodellen. För att hinna med så många körningar var man dock tvungen att använda grövre, ofta dubbelt så långt avstånd mellan beräkningspunkterna.
Men så visade det sig ”olyckligtvis” att dessa ”ensembleprognoser”, trots sin grovhet gav mer exakta prognoser än de högupplösta. De var också mycket mindre ”hoppiga” och tillhandahöll för dem som var intresserade också sannolikhetsvärden för väderutvecklingar som var mindre troliga men, om de inträffade, kunde ha stora skadeverkningar.
Jag kunde också tillägga att Martin har helt rätt i att dessa goda ensemblebullar inte innebär att vi bara behöver köra systemet ett par gånger i veckan. Det vore kanske sant om vi bara värdesatte deterministiska prognoser, som sade ”hur det ska bli”. Då skulle de mer exakta och stadigare ensemblemedelvärdesprognoserna ofta stå sig över ett par dagar.
Men lika viktigt är att hålla sig underrättad om risker, i synnerhet för extremt väder eller ”high impact weather” som det heter på engelska. 5 mm regn är ju inte ”extremt” men kan t.ex. omöjliggöra ett utomhusevenemang.
Men dessa sannolikhetsberäkningar är mer känsliga än medelvärdesprognoserna varför behovet att köra systemet ett par gånger om dagen nog finns kvar.
PS: Någon kommenterade till Uppföljning 3 att vädret är mer svårprognoserat i Göteborg. Det tror jag inte, men varför inte skifta fokus från Kongl Hufvudstaden till ”Lilla London” i nästa experiment?
Det spelar ingen roll vilken ort Martin väljer, han kunde tagit Korpilombolo. Det är resonemanget runt uppföljningarna som är intressant. Helheten ramlar inte in på fem sekunder direkt för en novis, om den nu någonsin hinner göra det.
Över fem plus i lördags till under 15 minus nu på morgonen. Nåja, bara jag slipper skotta snö så får jag väl lida mig igenom ’vintern’ som varar några dagar och sedan se fram emot vår! 🙂
Härligt med vinter! Här en bit norr om Örebro slog det om till minusgrader i fredags morse, lördagen bjöd på snöfall och 5 minus, i går söndag var det snöfall till o från och mellan 8 – 10 minus. I dag strålande sol och 16 minus i skrivande stund. Ser att mer snö är på väg de följande 10 dagarna och temperaturen kommer fortsätta ligga på underbara 2 – 5 minus så långt det går att se. Underbart Väder vi har nu, bara hoppas det håller sig så här i 3 månader nu.
Håller med! Nu har vi fått minusgrader så det räcker och blir över för denna vinter. Hoppas det blir vår snart.
Äntligen!!! Nu är det väldigt fint ute må jag säga.
Ta på er en tröja Niklas och Trötter så behöver ni ej frysa. Försvinner snön så innebär det ej att det på något sätt är vår, då är det höst igen och inget annat. Vår som betyder något är det först i April, det är då det börjar blomma å allvar (i Sörmland iaf).
Just nu visar SMHI +2 för Gävle 20 januari 13:00, och ni på klart.se -3 som dygnets maxtemperatur, det blir spännande följa om SMHI spår för varmt, eller ni för kallt.
Ja smhi svänger som tusan i sina prognoser. Tror ju iaf inte det blir över noll i mellan Sverige när det enligt smhi ska vara ost till nordostliga vindar. Yr.no är mer lika med klart.se
Följer också flera väderbolag och tycks som smhi har många gånger fel.
Andreas: att SMHI och KLART har olika middagstemperaturer för Gävle de 20 januari (+2 resp -3) är inte så konstigt eftersom SMHI bara har tillgång till ECMWF på den här tidsskalan och KLART kanske andra modeller. Vad som däremot är lite märkligt är att YR som också bara använder ECMWF på den har tidsskalan har ungefär samma temperatur som KLART nämligen -4.
Efter lite detektivarbete verkar det som om SMHI baserat sig på gårdagens ECMWF prognos. De tror alltså inte på den senaste, vilket är okey. Den senaste är inte alltid bättre, 5-6 dygn framåt är den förgående bättre i ungefär 30% av fallen. Får se vem som får ”rätt”.
En större skillnad mellan SMHI och YR är att den förra prognoserar en nederbörd från fem dygn och framåt medan YR är helt torr. Detta beror återigen på olika körningar från ECMWF. Ensembleprognoserna från bägge körningarna visar dock samma sak: ökad nederbördsrisk om fem dygn och framåt.
Hej Martin korrigera prognosen över klintehamn det står -2 till minus 5 grader men det stämmer inte det är bara -1grad har för övrigt varit på pluss sidan
Yr.no reviderar ofta sin långtidsprognos, och får då ofta rätt, eller alla tycker det.
För två veckor sedan hade yr flera minusgrader sju dagar framåt.
Smhi hade plus, Smhi fick rätt. Var bara en i raden av exempel. Yr förtjänar knappast det bra rykte dom fått.
Hej Martin!
Lagom till helgen verkar SMHI spå lite varmare väder för Stockholm medan ni ligger kvar på ett par (välförtjänta) minusgrader. Några kommentarer kring det, eller mer generellt, hur länge vi får behålla minusgraderna i huvudstaden?
Förhoppningsvis blir det plus ganska snart. Varför skulle minusgrader vara ”välförtjänta”. Gör vi oss ”förtjänta” av benbrott, bilolyckor, inställda tåg och höga elräkningar?
Hej!
Varför har ni inte bara temp mellan +5 och -35 som helgardering för oss längst norrut i landet? Ser nu på vädret att vi ska ha -22 men utemätaren säger -33. Ganska stor skillnad kan man tycka!
Med risk för att låta som en gammal raspig grammofonskiva (om ni ungdomar vet vad en grammofonskiva var) så vill jag upprepa: både SMHI och YR (och kanske KLART) presenterar deterministiska prognoser från den senaste eller näst senaste körningen. Och dessa kan slå ganska kraftigt från en körning till den andra. Om man ville tillämpa en kvasi-ensemble applikation så gör man klokt i att ta hänsyn till de senaste 3-4 prognoserna. Eller prognoser fraan andra modeller som t.ex. sker på http://climendo.com/en/weather/sweden/sala-2680662 för min lilla ort.
Samma här, fast i Götaland, prognosen sa -13 men vi hade -20 och det är ganska vanligt att verklig temp. är ca. 10 grader lägre än prognostiserad temp. i upp till 24 timmar, vid kallt väder.
Så just här är er prognos ofta värdelös just vid kallt väder.
Å andra sidan är den inte sämre än andra väderinstitut.
Kan någon förklara för mig vad som är så härligt med grå väder och 5-10 minusgrader.
Det är någon fix idé om att temperaturen måste ligga på minussidan vintertid. För Stockholms del gäller ju detta bara januari och februari och vi ser till dygnets maxtemp (statistik från 1961-1990). Ser vi på senare abservationer är det troligen så att dygnets maxtemp ligger på plus för alla månader.
Egentligen finns det inget positivt med en kall vinter.
Snö? Isar på sjöarna? Ekosystem?
Snö och is innebär ju inget positivt i sig självt? Tvärtom då det försvårar och ställer till med problem i samhället, såsom ökad risk för olyckor och sjukdomar.
Ekosystemen påverkas ju både positivt och negativt av kyla, men de positiva sidorna med en mild vinter torde överväga för många organismer. Barmark och plusgrader ger bla mer åtkomst till föda och mindre energikrävande. De negativa sidorna är att vissa skadeorganismer, särskilt svampar kan överleva bättre och orsaka problem för främst jord och skogsbruket.
Ekosystemen förändras om klimatet förändras (för det är ju det det handlar om i det att vi inte skulle ha vinter i Sverige). ”Förändras” betyder vinstlott för vissa och död för andra. Visst är det så att det är lättare för växter och djur generellt om marken inte är frusen. Men vissa växter och djur kräver att marken är det under en period för att de skall överleva. Det kan även vara så att de skulle konkurreras ut av andra som inte klarar att marken är frusen och därför inte finns etablerade här.
Man behöver inte lägga ett mänskligt perspektiv på det hela, men det är rätt så lätt att se att det tex är många besvärliga skadedjur som vi slipper om/så länge det är vinter en period per år.
Tipset är att det blir mindre stress för ekosystemen om man har ungefär samma sorts klimat som det varit den senaste tiden, dvs hundratals till tusentals år. Andra (klimat)situationer fungerar givetvis, men det kommer med en kostnad.
Klimatet är aldrig statiskt Martin och vem har sagt att dagens eller den klimatet för säg 100 år sen är det mest optimala för organismerna i Skandinavien 🙂
Men visst håller jag med om att dramatiska klimatförändringar, oavsett orsak, inte är bra och ekosystemen i Norrland skulle förmodligen ta större skada än de söder om Mälardalen i ett klimat där gröna vintrar och medeltemp liknar de f.n i London. Men för Sydsveriges del torde ej skillnaden vara dramatisk och som sagt övervägande positiv om vi slapp tjäle, snö och is.
Jag säger inte att klimatet är statiskt. Men du kan se det som att det finns olika ”regimer”, precis som vi har olika klimatzoner tom i Sverige. I vissa regimer trivs vissa väster, djur och ekosystem.
Nej, det finns inte ett ”bästa” system. Om det är bra eller inte beror på ur vems synvinkel man betraktar det hela. Men om det har varit en regim i ett par tusen år vilket tex givit upphov till bokskogar i Skåne och Halland, eller ekar i Svealand, och denna förändras så uppstår det problem för bok respektive ek. Och inte bara dem utan alla organismer som lever i symbios med dem. Viss variation fungerar, men det finns gränser. I vissa fall kanske det gynnar bok och ek, i vissa andra inte.
En långvarig anpassning har inneburit att de arter och system som finns där, per definition, befinner sig i en för dem bra miljö och de fyller en roll i det systemet. Ändra på systemet och det är inte säkert att de, eller någon som de är beroende av, klarar av det.
Kolla hur det mildare klimatet har slagit mot barrträden i Kanada. Granbarkborren har fått fäste vilket skapar enormt stora skador, dels med skogsdöd, dels med skogsbränder (där torra granar står för bränslet, men även andra träd brinner.) Visa gynnas uppenbarligen, andra inte. Om/när klimatet blir lite mer stabilt igen (om femtio eller flera hundra år) så kommer det ta en tid innan nya ekosystem har anpassat sig. Vägen dit kommer att kantas av såväl utslagning och utarmning som av tillväxt. Det är det som är anpassning.
”Just nu visar SMHI +2 för Gävle 20 januari 13:00, och ni på klart.se -3 som dygnets maxtemperatur, det blir spännande följa om SMHI spår för varmt, eller ni för kallt.”
Just nu har SMHI ändrat till -5, och klart.se står fast vid -3.
Även om jag inte är en vinterentusiast så finner jag ingen större anledning att beklaga sig över det rådande vintervädret. December och första veckan i januari bjöd nästan genomgående på osedvanligt milt väder, och den väderlek som präglar tillvaron för tillfället stämmer mer överens med det statistiskt normala än det vi haft hittills.