Tag - vulkan

Anthropocene, högtryck och milda höstvindar

31 oktober 2011
Martin Hedberg
Klimat
17 Comments

Av Martin Hedberg

Högtrycket över östra Europa står emot lågtrycken från Atlanten. Vi ligger i och för sig i gränslinjen och understundom stjälper något regn/snöområde in över Skandinaviska fjällkedjan. Men på det hela taget är det det högtrycksdominerat väder i Sverige kommande dagar. Och eftersom högtryckscentrum ligger sydost om oss så matas mild luft upp över Skandinavien med sydliga vindar. Det är tre till fem grader mildare än vad erfarenheten (statistiken) säger oss att det brukar vara så här års.

Det är milt här hemma, men det snöar i New York. Och är översvämningar i Thailand. Verkar inte vädret vara lite ur gängorna? Vad kan det bero på? Kosmisk strålning och en annalkande istid? Ovanligt mycket vulkanutbrott?

Eller kan det vara så att koldioxid, metan och freoner faktiskt är växthusgaser och att vi människor, otänkbara tanke, har förändrat dess förekomster och koncentrationer. Att skogsskövling påverkade ekosystemens förmåga att binda tex kolföreningar och att luftföroreningar påverkade jordens albedo? Att halten koldioxid, nu drygt 390 ppm istället för de 280 som var före industriella revolutionen, såväl förstärker växthuseffekten som medför att haven sakta försuras?

När koldioxiden är i luften så förstärker den växthuseffekten vilket påverkar strålningsbalansen av energi till/från Jorden och att det, via komplexa återkopplingar i naturen, påverkar allt liv. Men koldioxid löses också i vatten och detta påverkar livet i haven som har skal och strukturer som byggs upp av kalciumkarbonat. När koldioxiden löses i vattnet blir vattnet surare, pH-värdet sjunker. Växter och djur som använder kalciumkarbonat för att bygga skal/skelett får det svårare. Till slut löses skal och strukturer helt enkelt upp.

Nej, inte kan väl vi människor, som är så små (låt vara sju miljarder små), påverka Jorden som är så stor? Nej, det vore jättekonstigt.

Fast okay. Lite skillnad kanske vi gör. Men att det skulle kunna bli sämre, det har jag svårt att se. Det kan ju liksom bara bli bättre. Se tex på Aralsjön. Förut var det en sjö, nu har det blivit två! Det är i och för sig bara en bråkdel av vattnet kvar och det mesta av livet i och kring sjön är borta, men ändå!

Nej, om vädret är ur led så måste det bero på något annat än oss människor. Det ser förresten ut att bli fint väder idag, jag tror att jag skall gå ut och gräva lite sand. Kanske stoppar jag ner huvudet en stund.

Eller så låter jag bli.

Välkommen till Anthropocene. Som National Geographic skrev: ”It’s a new name for a new geologic epoch—one defined by our own massive impact on the planet.”

Vi påverkar vår planet i stor omfattning, men vi kan inte styra eller kontrollera förändringen. Det skapar inte bara stormar, översvämningar, torka och annat extremväder. Det skapar även fina höstdagar. Men vi kan inte välja när och vad vi skall få.

Att förneka vetenskapliga resultat fördröjer och försvårar. Men det förändrar inte omvärlden till det bättre. Men även om den mest hårdförnekande individerna bara är ett fåtal (om än högljudda), så har våra samhällen en förmåga att förneka det vi står inför. Samhället i stort tror att vi kan undvika problem genom att köra lite mindre och sänka inomhustemperaturen.

Men Anthropocene är redan här. Vi måste lära oss att leva i den tidsperiod vi varit med och skapat. Och samtidigt inte göra saken ännu värre. Det är en utmaning och den förutsätter att vi inte förnekar vetenskaplig kunskap.

/Martin

Klimat och skiftnycklar

21 oktober 2011
Martin Hedberg
Uncategorized
24 Comments
Skiftnyckel

Klimat och skiftnycklar

Av Martin Hedberg

Det är som bekant känt att vi människor påverkar såväl klimatet som vädret genom olika aktiviteter.

Vi genererar nettotillförsel av växthusgaser till atmosfären, detta minskar utstrålningen och värmer därmed planeten. Det påverkar även den kemiska sammansättningen i haven eftersom koldioxid löser sig i vatten. Detta gör att pH-värdet sakta sjunker vilket påverkar växter och djurs förmåga att bygga strukturer, skal och skelett.

Vi förändrar även jordens albedo, dels genom utsläpp av aerosoler (partiklar, luftföroreningar), dels genom att vi förändrar reflektionsförmågan på markytan i sig, tex genom att bygga städer eller förändra växtligheten.

Vi gör detta i all välmening (oftast). Vi vill helt enkelt skapa oss lite bättre bättre livskvalitet. Men samtidigt så visar det sig att det, och en del andra saker vi gör (t.ex. utrotning av växt- och djurarter, spridning av kemiska föroreningar, övergödning mm), är på väg att få rätt så långtgående negativa konsekvenser.

Frågorna som vi hanterat hittills har mest handlat om hur vi skall kunna bli lite ”grönare” eller mer ”miljövänliga”.

Jag är själv lite kluven till att bara se problemen genom detta synsätt. Jag brukar poängtera att det viktiga inte är att göra rätt utan att sluta göra fel. Nu kanske någon påstår att det är två sidor av samma mynt, men så enkelt är det inte. Om t.ex. jag (eller hela Europa) använder lite mindre diesel/bensin i min bil så betyder det dels att priset på olja sjunker (något), dels att det finns olja tillgängligt för någon annan att använda. Men samtidigt kan man inte försvara att jag/vi skall elda upp oljan för att det inte skulle göra någon skillnad eller för att förhindra någon annan att göra det.

Kruxet är att det inte är tillräckligt effektfullt att anta att marknadskrafterna kommer att lösa våra problem. När priset på olja/kol/naturgas är högt så lönar det sig att leta/utvinna den till och med från svårtillgängliga platser. När den är billig så lönar det sig inte att investera i förnybar energiproduktion. Vill man förhindra att människan använder olja/kol/naturgas så skall man låta bli att gräva upp den från början. Men det är ett beslut ingen kan fatta annat än på mycket lokalt plan eller på sin höjd inom en nation.

Detta leder till fortsatt Business As Usual, och sålunda att vi fortsätter att påverka vår omgivning negativt.

Det leder oss också till mer extrema och kontroversiella förslag och åtgärder för att ”köpa oss tid” och försöka undvika de mest negativa konsekvenserna av klimatförändringar. Forskare och beslutsfattare samlas nu för att diskutera möjligheterna att aktivt påverka klimatet i en önskvärd riktning. Det kallas ”geoengineering”.

Det handlar främst om olika åtgärder för att kyla av planeten lagom mycket för att förhindra fortsatt avsmältning av glaciärer och för att säkerställa vattenresurser. Det handlar även om att framkalla regn och förhindra värmeböljor/torka.

Metoderna och uppfinningsrikedomen förefaller vara stora, men de samlas kring två principer: Minska solinstrålningen respektive ta bort växthusgaser ur atmosfären.

Att ta bort växthusgaser ur atmosfären kan lösa en stor del av grundproblematiken, kruxet är att det är en långsam process, det är osäkert om den fungerar och den är dyr. Man talar tex om att göda haven för att stimulera fotosyntes (och att plankton när de dör faller ner till havsbotten och sedimenteras).

Att begränsa instrålningen är lättare och går snabbare. Men dels löser den inte det egentliga problemet, dels kan/kommer den att få andra konsekvenser. Det mest diskuterade förslaget är att sprida svavelpartiklar i stratosfären. Det har kallats för ”The Pinatubo option” för att det är att härma kraftiga vulkanutbrott. Man vet att det skulle kyla planeten, men man vet inte hur det skulle påverka andra viktiga processer, tex ozonskiktet, jetvindar, monsunregn osv.

Att aktivt påverka klimatet är mycket kontroversiellt. Hur kan vi vara säkra på att våra åtgärder får önskade resultat? Vem är det som skall fatta besluten? Hur gör vi (vem) om någon nation går sin egen väg i tron att de skall fixa till sitt eget väder (vilket även kommer att få konsekvenser för övriga nationer).

Men samtidigt kan man inte försvara att vi inte skulle agera alls om det nu finns en möjlighet att förhindra katastrofer. Och eftersom vi redan påverkar klimatet, låt vara inte avsiktligt, varför skulle det vara sämre att föröka göra bra och genomtänkta saker än dåliga ogenomtänkta? Är det sämre att sprida svaveldioxid i stratosfären än att elda kol (med svavel) vid marken?

Vi har hittills försökt lösa frågan genom att samlas och försöka göra lite mer rätt och lite mindre fel (formaliserat tex genom Kyotoprotokollet). Nu verkar det finnas teknologiska ambitioner som i och för sig inte löser de grundläggande problemen, men…

Nåväl, tärningarna är kastade och fler är på väg att kastas. De kommer att både landa och rulla, men ingen vet riktigt hur. Det påverkar oss alla.

Trevlig helg.

/Martin

Det tröga klimatsystemet

29 maj 2011
Martin Hedberg
Allmänt, Klimat
19 Comments

Av Martin Hedberg

Människan har nu blivit den drivande kraften av planetens Jordens atmosfär och därmed även av klimatförändringar.

Klimatsystemet har stort momentum, är trögt att förändra, eftersom det innehåller djupa hav och tjocka istäcken. Klimatsystemet har därmed kapacitet att buffra störningar. Som resultat av det så reagerar det långsamt, i alla fall initialt, på såväl naturliga som antropogena (av människan skapade) krafter.

Detta gör att generationerna före oss står bakom en väsentlig del av de förändringar vi ser idag. Klimatsystemets momentum gör att det vi gör idag främst drabbar de som är unga samt de ännu ofödda. Detta är människor som har högst begränsad eller ingen möjlighet alls försvara sina rättigheter till välfärd. De är helt utelämnade till nuvarande generations förmåga att fatta välgrundade beslut.

Vi kan själva känna tacksamhet  för att generationerna före oss byggt upp välfärd, infrastruktur, sociala system, medicinsk och ingenjörsmässig kapacitet, livsmedelsproduktion mm. Men samtidigt känner allt fler frustration och oro över det stora beroendet av fossil energi som krävs för att upprätthålla denna välfärd.

Oron baseras dels på att resursen är begränsad, det finns bara en viss mängd fossilt kol på planeten (naturens nyproduktion av olja, kol och naturgas är av storleksordningen en miljontedel av vår förbrukningstakt). Man tar stora strategiska risker om man är beroende av något som till slut sinar och som man, för t ex Sveriges del, inte själv förfogar över.

Dels är oron baserad på att en väsentlig del av anledningen till att klimatet förändras är just människans utsläpp av växthusgasen koldioxid. Koldioxid som har sitt ursprung i fossilt kol, skogsskövling och markförändringar.

Förvisso sker även andra saker som driver på klimatförändringar, såväl naturliga som antropogena. T ex utsläpp av andra växthusgaser som metan, lustgas och freoner. Men även utsläpp av partiklar, sot svavelföreningar mm påverkar jordens klimat genom att förändra mängden solenergi som reflekteras, det så kallade albedot.

Därtill har vi naturens egna pådrivande krafter, t ex solvariationer, vulkanutbrott mm. Dessa är dock små i jämförelse med de pådrivande krafter som vi människor står för.

/Martin

Har vulkansäsongen startat?

22 maj 2011
Martin Hedberg
Uncategorized
10 Comments

Av Martin Hedberg

Så var det då dags igen, eller? En liten Déjà vu-känsla infinner sig. Var det inte ungefär ett år sedan Island presenterade Eyjafjallajökull som med sin aska lamslog europeiskt flyg.

Nu heter vulkanen Grimsvötn. Nåja, det går i alla fall fortare att både säga och lära sig uttala.

Prognos från Met Offce över spridning av aska från Grimsvötn.

Alla som har planerat att resa bort, eller för den delen har tänkt resa hem, kommande dagar tar sig nog just nu en extra funderare på vad det finstilta på flygbiljetten betyder.

Och kan det verkligen blir lika illa med inställda flyg som i fjol? Vad är sannolikheten att två så kraftiga vulkanutbrott skall ske så nära inpå varandra, när det nästa aldrig drabbar oss annars?

Och vad var nu erfarenheterna från i fjol, var det verkligen omöjligt att flyga i askan, eller var det på grund av osäkerheten i sig som man lät flygen stå på marken?

Hur länge kommer Grimsvötn att spy ut sin aska? Hur högt upp kommer askan, vad består den av och hur kommer vindarna att transportera den. Kort och gott: Kan jag drabbas och i så fall Hur? (Är det inte fascinerande hur väsentligt något blir ju närmare dess konsekvenser kommer oss själva?)

Grimsvötn har utbrott i snitt vart sjätte år, sedan 1996 så har haft tre utbrott. Det är alltså ingen unik händelse. Detta är dock det kraftigaste av dessa utbrott. Och vad som är lite mer oroväckande är att askplymen når ungefär 20 kilometer upp i luften. Eyjafjallajökull nådde ”bara” 10 kilometer upp.

Det som gör den stora skillnaden i hur mycket flygtrafiken kommer att påverkas kommande dagar/veckor… är hur länge Grimsvötn ”orkar” bevara ett relativt kraftigt flöde av aska. Samt hur vindarna blåser.

På prognoskartor från Met Office kan man se beräkngar av hur askan sprids. Det kommande dygnet är askan koncentrerad kring Island och dess närmråde (kanske inte så förvånande). Prognoserna sträcker sig dock bara ett dygn fram i tiden.

Om jag kollar hur höjdvindarna blåser till veckan så skulle vi kunna drabbas av aska i Sverige omkring tisdag-onsdag. Obs, detta är inga trajektorieberäkningar, bara studier av hur höjdvindarna blåser.

De storskaliga vindarna kommande vecka kommer att vara skiftande i samband med att lågtryck driver in från Atlanten.

Det gör dels att askan kommer att spridas över ett stort område. Men det gör också koncentrationerna blir lägre samt att en stor del kommer att falla ner till marken/havet med nederbörd.

/Martin

Prognoser på vulkanaska

11 maj 2010
Martin Hedberg
Uncategorized
1 Comment

Hej.

Från och med idag lägger vi ut prognoser på hur aska från Eyjafjallajökull driver med vinden (och oss;)

Titta under fliken ”Väderkartor”. Längst ner i listan finner du ”Vulkan-aska”. Prognoserna kommer från Meteorologisk Institutt i Norge.

Ni finner även visuell (vanlig kamera) och infraröd (värmekamera) film från vulkanen.

/Martin

Meteorologisk metodkonferens

7 maj 2010
Martin Hedberg
Allmänt
1 Comment

Martin säger: I veckan som gått har jag deltagit i Försvarsmaktens och SMHI:s årligt återkommande Metodkonferens.

Jag antar att det förekommer inom alla skrån att man samlas lite nu och då och tillåter sig att snöa in på yrkestekniska detaljer. För vår del var det två dagar i en konferenslokal i Värtahamnen i Stockholm.

Vad sägs om drygt femtio meteorologer som diskuterar skillnader mellan olika pertubationer vid skapande av ensembleprognoser, hur man skriver telegram som definierar utbredningen av vulkanisk aska för flygtrafiken, prognoser på atmosfärisk transmission av strålning (såväl synligt ljus som angränsande våglängder), ljudutbredning i haven (för att spåra/skydda sig för ubåtar), spridningsmodeller av aerosoler i urban miljö eller droppstorlekars inverkan på isbildning på vindkraftverk. Med mera.

Riktigt intressant säger jag. Både att träffa kollegor samt att få hänge sig åt olika meteorologiska tillämpningar och detaljer.

Vad har man då allmänheten för nytta av att vi meteorologer träffas och utbyter erfarenheter? Förhoppningsvis en hel del. Men ärligt talar så tar det nog en bra stund innan tillämpningarna kommer ut till allmänheten. De mesta av det vi resonerar kring rör saker som ligger i bakgrunden och gör att bearbetningen av data blir lite bättre.

Man kanske mest skall se en sådan här tillställning som ett tillfälle för yrkeskåren att utbyta kunskap och erfarenheter internt samt att skapa engagemang för medarbetare.

Själv finner jag det värdefullt, men önskar mig till det en ännu större dialog med er användare av informationen. Med större kunskap om hur Ni är beroende av väderrelaterad information kan vi skapa information och system som är mer direkt kopplade till konsekvensen av vädret, inte bara vädret i sig.

Må gott,
/Martin Hedberg

Vi styr och ställer, men inte över allt

18 april 2010
Martin Hedberg
Uncategorized
8 Comments

Martin säger:

Vi, i västvärlden i alla fall, är vana vid att styra och kontrollera vår omgivning. Vi blir därmed lite vilsna när vi stöter på system som inte låter sig kontrolleras eller ens förutses.

Är det inte frustrerande att:
– Vulkanen är aktiv och att det påverkar oss. Europa kan inte använda sina flygplan under flera dagar. Det uppstår brist på produkter, mediciner och industrin tappar produktion. Människor är strandsatta långt hemifrån. Hotellen tar ut ockerhyror. Företag förlorar förväntade affärer osv.
– Ingen tycks kunna ge ett säkert svar på hur länge vulkanen skall fortsätta spy ut aska, en vecka eller ett år? Ökar eller minskar den vulkaniska aktiviteten?
– Vi kan inte stoppa eller kontrollera vulkanen.

Penicillin, e-postvirus, att släcka brinnande oljekällor, hjärttransplantationer, att flyga till en annan planet, kärnkraft, DNA-fingeravtryck, språk, att lagra information motsvarande miljontals böcker på en yta stor som ett knappnålshuvud, neurala nätverk, konstgödsel, differentialekvationer, laser, partikelacceleratorer, flyga i överljudshastighet… Det finns ingen hejd på vad vi människor lyckas med när vi väl bestämmer oss. Det har gett oss lite fartblindhet.

Insikten är att Vi inte kan kontrollera allt i vår omgivning. Det finns saker som påverkar oss som vi inte kan göra något åt, vi tvingas till villkorslös anpassning.

Dags för lite ödmjukhet och reflektion över hur vi i vår strävan att bli avancerade, effektiva och optimerade också har blivit sårbara. Eller i alla fall våra avancerade, effektiva och optimerade system. Plötsligt kan det ta en eller två dagar att resa från ena sidan Europa till den andra.

Förutom att alla nu hoppas att den vulkaniska askan skall upphöra så kommer man att försöka hitta metoder och sätt att flyga trots aska. Det handlar om att hitta gränsvärden där man kan flyga tillräckligt säkert. Man kan göra det genom att flyga på nivåer, platser och tider där koncentrationerna aska är låga. Man kan införa tätare tekniskt underhåll på flygplan och man kommer att få acceptera större osäkerheter i avgångs- och ankomsttider.

Det här är ett hårt slag för flygverksamheten och alla som är beroende av de tjänster som flyget medger. Det drabbar våra västerländska samhällen och livsstil.

Det är en del av priset vi får betala för att vi trots allt haft förmånen att ha de tjänsterna som flyget medfört under de senaste årtiondena. Vi har njutit av frukterna, men har också gjort oss beroende av dem.

Optimering sker på bekostnad av flexibilitet.
Vi påverkar vår omgivning, men kan inte kontrollera den. Bara delar av den och periodvis.

Men man skall varken under- eller överskatta problemens omfattning. Just är det stora problem för individer eftersom många tusentals människor är på fel ställen, de kommer inte hem. Framtida problem handlar snarare om problem för företag inom flygsektorn och de som är beroende av dess tjänster. Samt givetvis alla som jobbar inom dessa sektorer.

Att åka på flygsemester kanske inte är lika attraktivt längre. Det är ett litet problem för individen (som därmed inte reser till Grekland eller Thailand), men ett stort problem för resebolag, hotell och alla som jobbar inom turist- och resebranschen.

Om den vulkaniska aktiviteten avtar inom ett par dagar så kommer den gångna veckan att minnas som en skakning, hostning eller liten luftgrop. Vi hajade till, men lullade sedan på, tills vidare.
Om vulkanen fortsätter så kan den vara droppen som startade en omställning av våra västerländska samhällen. Nåja, i alla fall våra transport- och resvanor.

/Martin Hedberg

Kan vulkanen påverka vädret?

16 april 2010
Martin Hedberg
Uncategorized
9 Comments

Det är allmänt känt att vulkaner kan påverka klimatet, men hur är det med vädret? Och hur är det med väderprognoserna?

Svaret är: Ja, vulkaner påverkar vädret. Det är uppenbart att partiklarna i ask-plymen skymmer solljuset och därmed verkar som moln. Men partiklarna kan även fungera som ”kondensationskärnor” för vanliga molndroppar.

Moln är som bekant många små vattendroppar. De skapas genom att vattenånga i luften kondenserar till små droppar/kristaller. Molndropparna är antingen fasta (iskristaller) eller flytande. Det bildas inte automatiskt iskristaller bara för att det är kallare än 0 grader. (Man har konstaterat molndroppar i flytande form ner till 40 minusgrader!)

För att det skall bildas molndroppar så behöver vattenångan något att kondensera på, det räcker inte med 100% luftfuktighet. Dessa så kallade kondensationskärnor kan utgöras av salt, pollen, befintliga vattendroppar/kristaller, finkornig sand, luftföroreningar, aska eller andra små partiklar.

Partiklarna måste sväva i luften tillräckligt länge. Det kan ske genom turbulens, termik, hävning eller att de släpps ut på hög höjd och får falla ner genom luften. Det senare sker t.ex. med vulkanisk aska och avgaser från flygtrafik. (Kondensationsstrimmorna, så kallade k-strimmor, från flygplan är till största delen vattenånga från förbränningen av flygbränsle, men de kan även skapa moln genom att de agerar som kondensationskärnor.)

Så, den vulkaniska askan kan även komma att fungera som kondensationskärnor och därmed påverka vädret. Vidare så skymmer askan underliggande moln och mark, vilket i sin tur påverkar jordens albedo vilket i sin tur påverkar strålningsbalansen i atmosfären.

Vädermodeller, som ju är metoden som används för att göra väderprognoser, har som initialdata information om lufttryck, moln, temperaturer mm. Därefter tillämpas fysikaliska samband, t.ex. hur mycket energi som frigörs när vatten kondenserar, hur stabiliteten påverkas när luften hävs över fjällen… i datormodellerna. Om naturen nu, genom vulkanen, skapar mer moln än vad som vore fallet utan vulkanen så påverkar detta vädret, men inte vädermodellerna i samma utsträckning.

Sannolikheten ökar något för att modellerna skall räkna lite mer fel när vi nu har en aktiv vulkan i verkligheten som inte finns parametriserad i modellerna. Å andra sidan kompenseras modellerna något av att satellitbilder och andra observationer ”matar in” information om att den vulkaniska askan existerar. Men helt med på spåret blir inte modellerna eftersom vulkanen inte finns med som källa i modellerna.

Som väl är så är kraftiga vulkaner relativt ovanligt. Men om det var vanligare så skulle det förmodligen kunna parametriseras in i vädermodellerna. Det vore intressant att forska i ämnet.

Så, vad är det jag säger? Kan man inte lita på prognoserna från och med i onsdags? Är det här någon form av ursäkt eller brasklapp?
Nej, det är en filosofisk betraktelse över ett problem. (En väderprognos är inte en exakt beskrivning av framtida väder. Det är en beskrivning av en eller flera sannolika vädersituationer.)

Och de stora problemen kring vulkanen är (nog) två: Lokalmiljön på Island (infrastruktur, jordbruk mm) samt flygtrafiken i Europa. Och det bevakar övriga media.

Trevlig helg,
/Martin Hedberg

Aska från vulkan på Island över Sverige

15 april 2010
Martin Hedberg
Uncategorized
17 Comments

Aska från vulkanen Eyjafjallajökull på Island driver nu in över Sverige.

Med ett högtryck över Atlanten och ett lågtryck över Spetsbergen så har vi nordvästliga vindar inte bara här hemma utan även hela vägen till (från) Island. Det gäller inte bara markvinden utan även vindarna på höjd.

Vulkanen hade ett utbrott natten till onsdagen och spår av det märks alltså även i övriga Norden.

Luftfartsverket stängde kl 21.45 på onsdagen av svenskt luftrum för flyg i delar av Norrland.

Även Danmark och Storbritannien kan komma att beröras av begränsningar av flygtrafiken.

Aska har en blästrande funktion och sliter hårt på flygplan och i synnerhet på flygplanmotorer med de stora luftmängder som strömmar igenom dem.

Norska motsvarigheten, Avinor, stängde i går kväll av luftrummet från Namsos och norröver. Under natten har man även beslutat att Finnmark, Vestlandet och delar av Østlandet skall vara avstängda för flyg.

Askmolnet rör sig snabbt söderut och kommer under torsdagen att beröra i stort sett hela Sverige. Det kommer troligen att påverka flygtrafiken i hela Norden, oklart i vilken omfattning.

I marknivå kommer vi dock troligen att ha lite mindre mängd aska än Norge. Detta då en del av askan faller ut med regn/snö i den Skandinaviska fjällkedjan.

I morgon fredag drar ett lågtryck in över Island. Askan från fortsatta utbrott kommer givetvis upp i luften, men blandas i och med lågtrycket ut med vattendropparna i molnet och faller sedan ut som regn/snö över Atlanten och möjligen över Norge/Sverige eftersom lågtrycket når oss på lördagen.

/Martin Hedberg

PS. Det är inte otänkbart att det under dagen uppstår en debatt om hur farlig askan är och för vem. Vi bör kanske först ta oss en funderare om hur det är för dem som bor på Island.

Personligen tycker jag att det skall bli fascinerande att se hur mycket askan påverkan sikten i luften och andra optiska fenomen som röda solnedgångar (om vi inte har för mycket moln), hur bra kollegorna är på beräkningar av trajektorier (som används för att beräkna spridning av partiklar/luftföroreningar) samt hur debatten kring fenomenet Vulkaner och Säkerhet kommer att förlöpa. DS.