Tag - SMHI

Extremt väder

1 Comment

November är inte årets skojigaste månad, men får man bara lite snö så muntrar det upp. Och kommer det mycket så blir man tokglad.

Eller så är det som med så mycket annat, det är inte för inte som vi har ordet lagom. Nåväl, om man tar genomsnittet av snön som föll i början november 2016 med i fjol och i år så kanske det är lagom.

Och även om det kom mycket snö (bilden ovan är från en förort öster om Stockholm den 9 november 2016) så låg den inte kvar så länge. Såväl Svealand som Götaland och Norrlandskusten fick åter barmark i mitten av november.

Men det var mycket snö den säsongen. I alla fall där det var kallt nog. Norra Lapplandfjällen hade tex över en meter snö i början av juni 2017 (hur länge den låg kvar vet vi inte, SMHI:s snödjupskarta sträcker sig bara till 2 juni).

Hur ser det ut idag då?

Inget vinterlandskap precis. Eller rättare sagt den sortens stadsbild som vi lär behöva vänja oss vid i november. Och det här är inte bara i södra Sverige, nej även i Norrland lyser snön med sin frånvaro.

Och det ska erkännas att det är rätt så jobbigt. Jag gillar vintern och det är helt okay med mörker. Men novembers korta dagar, de är ingen höjdare precis. Ju längre norrut man befinner sig, desto kortare dagsljus har man så här på årets vinterhalva.

Snödjup idag 14 november 2020. (Källa: SMHI)

Men det kanske kommer lite snö kommande dagar?

Ja det kan det faktiskt göra! Kommande vecka blir ostadig. Och med det brukar vi inte bara mena att prognoserna kan vara svajiga, vädret kommer att växla en hel del och det kommer att komma nederbörd, både i form av regn och snö.

Det där med snö skulle kunna bli rätt tydligt på torsdag (19 nov) i södra Norrland. Och på fredag kanske, kanske i delar av Svealand. Eller så blir det regn. I alla händelser så kommer det att töa efterhand, det ligger inte kvar så länge.

Och om det blir snö så lär det inte bli lika mycket som för fyra år sedan. Men det är ju ändå bara det översta lagret som krävs för att lysa upp tillvaron, så det räcker med ett par centimeter. Det skulle lysa upp en november som hittills är så mörk och dyster att till och med statsministern har talat om det.

Nå, nu var det ju andra problem än snöbrist han framför allt resonerade om. Men lite snö skulle vara fint. Nån dag, eller ett par timmar, i alla fall.

/Martin

Videor om väder som avviker

20 maj 2020

Allmänt, Klimat, Podcast

Finns det något att tillföra djungeln av appar, institutioner som SVT, TV4, SMHI och sajter som ägnar sig åt att samla och presentera väderdata? För att inte tala om vanliga media som rapporterar om både väder och klimat. Ja, tänker jag. Det skulle kanske vara frestande att försöka ta nån annans koncept och förfina det…

Men något saknas, så jag kan väl försöka mig på att fylla de luckorna först. Därför sammanfattar jag extremt väder jorden runt, vanligt väder i Skandinavien och klimatinsikter i 2-3 minuters videor. Jag lägger dem på en kanal på YouTube och presenterar dem dessutom i bloggform på sajten weather.se.

Målet är att kommunicera väsentliga väderhändelser. Ofta handlar det om extrema händelser som tex den tropiska cyklonen Amphan som i detta nu rör sig in över kusten mellan Indien och Bangladesh med vindar på dubbla orkanstyrka och en 4-5 meters flodväg av vatten som sveper in över Mangroveskog och floddelta.

Men det finns också ett behov av att ha lite koll på vädret här hemma, extremt eller inte. Så det väver jag också in. Även här försöker jag lyfta fram det som avviker och sticker ut snarare än att lägga för mycket tid på typ växlande molnighet. Vädret ska spela roll och göra skillnad. Och informationen ska vara relevant även om man befinner sig i Norge, Finland, Baltikum, Danmark och Island.

Jag kryddar med klimat. Här finns det mycket att resonera kring, men många aspekter tar längre tid än ett par minuter att redovisa, vilket gör det till en rolig utmaning.

2-3 minuter och ett ganska rappt tempo är lagom för att man ska kunna titta på och tillgodogöra sig informationen när som helst och var som helst. Jag hoppas därför att ni tittare väljer att prenumerera på kanalen och även klicka på den lilla larmklockan, dvs att ni får en påminnelse när en ny video är publicerad.

Mitt syfte är att nå ut till så många som möjligt med information som i grunden handlar om människans relation med övrigt liv på planeten.

Det finns i vanlig ordning massor att göra via Facebook, Twitter, Instagram, LinkedIn osv. Jag tar gärna emot förslag på integrationer. Samma sak gäller samarbeten med andra media eller sajter.

Så, besök gärna weather.se där jag länkar in alla videor i separata blogginlägg.

Och givetvis Weather på YouTube där du markerar att du vill prenumerera. 🙂

/Martin

Expandera inte verksamhet som förutsätter omfattande resor

14 november 2018

10 Comments

Idag har jag varit i Isaberg i Småland och talat på konferensen ”Forum för Naturturismföretagare”. Den var fulltecknad och samlade 130 personer, från Lappland till Skåne. Representerade var (är) såväl myndigheter som stora och små företag.

Konferensen pågår i dagarna två, 14-15 november. Dagens programpunkter var bland annat:
– ”Från vinterdestination till året runt destination.” (Louise Söderlund, VD Isaberg)
– ”Hur vi bytte strategisk inriktning mot outdoorupplevelser från att tidigare ”bara” varit bra semesterlogi.” (Torbjörn Backlund, Ramsvik Stugby)
– Och så pratade jag på temat ”Förändringar av klimat, ekosystem, tjänster och energiresurser är några av vår tids stora globala frågor. Efter värmeböljan i Sverige 2018 är frågan ännu mer aktuell.”

(Presentationerna filmades så jag bör kunna länka in min presentation om ett par dagar eller när den nu blir klar.)

Hur som helst så förklarade jag bland annat hur vi människor är besatta av iden att förvalta resurser, hur vi formar vår värld genom att skapa berättelser, hur klimatsystemet hänger ihop, såväl med förhistoriska klimatförändringar som nuvarande och hur vi påverkar allt liv på planeten, Vostok, Milankovitchcykler, extremväder, sommarens bränder, värmeböljor, orkaner, översvämningar och blockeringar, klimatscenarier, glaciärer och havsnivån, migration, tipping elements, vad som får oss människor att anstränga oss (känslor snarare än fakta), negativa emissioner, månlandningen, solceller, biokol, flyg- och tågresor. Bland annat.

Nu sitter jag på tåget mot Stockholm så jag vet inte vad de resonerade om kring middagen, men en hint fick jag i slutet av mitt föredrag i form av surret kring en specifik fråga. Man arbetar engagerat på den egna verksamhetens klimatpåverkan. Men hur skall man tänka med den påverkan som gästerna har, tex med sina resor?

Flera av arrangörerna ser stor potential i att expandera utomlands, dvs att locka hit folk från tex Asien för att de skall få uppleva fantastiska naturupplevelser i den svenska naturen. Folk från världens alla hörn skall alltså resa, låt oss anta att det blir med flyg, till Sverige för att paddla, cykla, åka skidor, bada bastu, klättra, vandra, segla osv.

Jag förstår dem. Sverige är fantastiskt. Och exotiskt, i synnerhet om man bor långt härifrån. Men hur smart är det att bygga en verksamhet på att folk skall använda stora resurser för att resa hit och uppleva orörd (nåja) natur? Det är ungefär lika tokigt som att vi längtar bort från detta och spenderar både tid, pengar och naturresurser på att resa till andra sidan jorden för att… (fyll i själv).

Nej, på något sätt så måste det vara vettigare att se till att vi kan finna glädje i omgivningen i närheten av där vi redan är. Att företag som arbetar med naturupplevelser kan göra det utan att erodera vare sig naturen i Sverige eller på andra orter. (Det är tex etablerad kunskap att flygresor skapar utsläpp av växthusgaser som i sin tur bidrar till såväl klimatförändringar som försurning av haven). Vi vill gärna kunna resa, men vi kanske inte måste göra det så ofta. Och när vi väl gör det så skall vi resa på ett sätt som inte tär på naturen och det system som vi, och allt annat liv, är totalt beroende av.

Och vi skall då givetvis inte heller bygga vår egen välfärd på att andra människor, direkt eller indirekt, skall behöva skapa utsläpp av växthusgaser, partiklar eller erodera resiliens i ekosystem eller samhällen för att komma hit och uppleva naturen. Gärna naturupplevelser. Det behöves det mer av såväl för att laga trasiga själar som för att få oss att värdesätta världen vi lever i och av. Men upplevelserna skall givetvis inte sabba den fantastiska naturen. Det är en av hörnstenarna för (förhoppningsvis) alla som arbetar med Naturturism.

Nåväl. Jag kände mig lite som en party pooper när jag bad åhörarna att inte expandera sin verksamhet på ett sätt som gör dem beroende av att folk, gästerna, gör ohållbara saker som tex långa resor. Ska vi alltså avstå från att maximera potentialen och avkastningen från vår verksamhet? Ja, om man ser att den leder till ohållbarhet. Hursomhelst så hade jag publiken med mig och blev inbjuden att fortsätta prata omställning i senare sammanhang.

När jag gick hörde jag hur en företagare funderade i termer av att bli den första som ställer krav på hur dennes gäster lever även utanför sin anläggning och/eller hjälper gästerna att minska sina ekologiska och klimatrelaterade avtryck. Jag tror att det finns ett stort värde i det, såväl för världen och hans verksamhet.

/Martin

PS. Jag känner mig tillfreds när jag ser att saker slår rot. DS,

Vad har hänt med Lagom?

30 maj 2018

39 Comments

Den euforiska glädjen över det ”fantastiska” maj-vädret är på väg att förbytas i allt fler grubblerier. Ska det verkligen vara så här? Okay för högsommarväder någon eller ett par dagar i maj. Men i princip hela maj?

Varför är det så här och har det något med klimatet att göra?

Svar:
– Högtryck
– Ja

Att det är så varmt hänger samman med ett långvarigt högtryck som lägrat sig över Skandinavien. Det är väl inget konstigt? Jo, lite. Och att det ligger kvar så länge. (Återkommer till det längre ner i artikeln.) Det har i och för sig regnat på ett par platser, men överlag har det varit torrt. Och mycket varmt.

Hittills denna månad har det varit mellan drygt 3 och 6 grader varmare än normalt. Enskilda dagar, tex igår, har det varit 10 grader varmare än normalt.

Januari 2018 (och december 2017) var mild och nederbördsrik.
Februari och mars tvärkalla.
April någorlunda normal.
Maj torr och mycket varm.

I genomsnitt har det kommit ganska normalt med nederbörd, men eftersom snön smälte så fort så har det mesta runnit ut i sjöar och hav. Och temperaturen, trots att det var några kalla dygn i februari-mars, blev över de normala.

Syrenen håller redan på att blomma ut i Östra Svealand. En månad tidigare än den brukar. Både för att det är varmt och för att det är torrt.

Klimatet då? Jo det som har hänt är att vi, till följd av den förhöjda halten växthusgaser (främst koldioxid och metan) har värmt planeten med i snitt drygt en grad. Den graden fördelar sig inte jämt över alla platser eller tidpunkter utan det svänger. Men i genomsnitt är det 1°C varmare nu än på 1970-talet. Globalt.

Det kanske inte låter mycket, men sätt det i relation till att det under en istid (då det ligger två km fruset vatten över Sverige) är typ 4°C kallare. Globalt. Vi har alltså hittills gjort en kvarts istid, men åt andra hållet.

Parisavtalet, att begränsa uppvärmningen till max 2°C, är ingen söndagspromenad. Det är en halv istid, men åt andra hållet. Fast det vi håller på med landar inte i Paris. -Business as Usual innebär typ 4°C högre medeltemperatur. Har man riktigt bra fantasi kanske man kan föreställa sig vad det innebär.

Nåväl, vad har det svenska majvädret med detta att göra?

-Allt! Och just nu skall vi vara tacksamma att det bara är maj. Om detta fortsätter in i juni och juli, dvs att temperaturerna ligger i snitt fem grader över det normala, så är det kris. Jordbruket går på knäna, dricksvattnet ransoneras och vi tampas med omfattande skogsbränder.

Det här är en försmak av vad hur klimatet förändras och vad som kommer att ske.

2003 var det en enorm värmebölja i södra Europa. 30.000 människor omkom, främst i Frankrike. Det var missväxt och omfattande skogsbränder. Alla tillgängliga luftkonditioneringar man hade kördes på högvarv, men man blev tvungna att stänga ner kärnkraftverk. Kylvattnet var inte kallt nog. Förutom de uppenbara problemen så fick man alltså också brist på energi.

2010 var det en värmebölja till. Då var det Ryssland som drabbades och man gick från att vara spannmålsexportör till att importera livsmedel. Man hade omfattande skogsbränder och många tusen människor omkom till följd av extremvärmen. Hälsoläget förvärrades av röken från de omfattande skogsbränderna.

Det var det som fem grader varmare än normalt ställde till med när det inträffade under juni, juli och augusti i Frankrike respektive Ryssland. Nu är det ännu bara maj och vi upplever juli-väder. I Sverige. Samma situation i juli och vi får hitta på en ny definition av högsommarvärme.

I och med att det i medeltal blivit varmare så har vi ändrat på sannolikheterna för att det skall bli värmeböljor. Eller rättare sagt: Eftersom vi har ändrat på sannolikheterna för att det skall vara varmt så har det även i medeltal blivit varmare.

Sannolikheten att det skall vara extremt varmt är idag ungefär 100 gånger så vanligt som på 60-talet.

Sannolikheten för extrem värme sommartid har förändrats dramatiskt på ett par decennier. Källa: NASA. Länk till artikel i PNAS (pdf, öppnas i nytt fönster).

Värmen har också fått isarna i Arktis att smälta. Det påverkar i sin tur jetvindarna eftersom temperaturkontrasten mellan polarområdet och mellanbreddgraderna (typ södra Europa). Och mycket tyder på att det i sin tur leder till låsningar, blockeringar, av lågtryck och högtryck.

Högtryck, och lågtryck för den delen också, ligger kvar längre nuförtiden än för bara några decennier sedan. ”High-amplitude quasi-stationary atmospheric Rossby waves”. Samtidigt som Ryssland hade sin långvariga värmebölja så regnade det oavbrutet i Pakistan och 14 miljoner människor blev hemlösa.

Så njut av värmen, men fundera också på hur vi skall anpassa oss till klimatet som blir allt varmare. För med värmen kommer också kraftigare orkaner, intensivare nederbörd och risker för storskaliga förändringar, typ förändringar av monsunregn, havsnivåhöjningar, förändringar av havsströmmar, växtzoner och kraftiga hagelskurar mm.

Och med detta kommer anpassning, dvs att vi fogar oss. Naturen kommer alltid att ha sista ordet. Som om inte det räcker, de riktigt stora riskerna kommer inte från väderextremer. De kommer från hur vi människor beter oss när vi anpassar oss. Risker för konflikter som uppstår i kölvattnet av missväxt, bränder, översvämningar, jordskred, brist på vatten, livsmedel och naturtillgångar mm. Folkförflyttningar, protektionism, geopolitiska förändringar. Kort och gott krig och konflikter. Vi har byggt verktyg för sånt också.

Men ibland är vädret bara bra. Och allt väder är påverkat av klimatförändringarna, inte bara översvämningar och värmeböljor. Man får ta det onda med det goda. Och det goda med det onda. Välkommen till den nya världen. Sommarvädret kanske kommer att präglas av regn? Låt oss i alla fall hoppas att högtrycket som skapar majvädret inte håller i sig.

Det svenska Lagom, ett offer för klimatförändringar.

/Martin

PS. Mycket tyder på att Golfströmmen faktiskt håller på att stanna av. DS.

Global uppvärmning? Det är ju kallt!

11 maj 2017

Se tex:
Kallt just nu och varmt klimat
Helgvädret och kall global uppvärmning
Kallare lokalt och varmare globalt
Det blir kallare trots global värme

18 Comments

Temperaturavvikelsen från det för årstiden normala i Sverige den 9 maj 2016, samt den 9 april respektive 9 maj 2017. Grafik från SMHI. Dra inte för stora slutsatser om klimat baserad på en enskild dag! Vi har många fler varma än kalla dagar. Men allt väder, inte bara det varma, är påverkat av att vi förändrat klimatet. Även kalluftsutbrott. Tex till minskade isutbredning i Arktis och en allt mer meanderande jetvind.

Jag fick en kommentar igår som säkert kan sägas vara representativ för många frågor just nu. Hur ligger det till med den globala uppvärmningen, det är ju kallt ute?

Ja, har det gått över? Är vi på väg mot en ny istid? Eller är det så att det kan vara kallt vissa dagar på vissa platser, trots att planeten som helhet har en förhöjd medeltemperatur?

Lite som att man för stunden kan sakna kontanter för att betala parkeringsavgiften, trots att bilen man äger är värd hundratusen. Eller att man känner sig riktigt hungrig en halvtimme innan lunch och middag, trots att man övriga 23 timmar på dygnet är ganska mätt och belåten?

Det är väl ingen vettig som föreslår att avsaknaden av mynt för att betala parkeringsavgiften är ett tecken på att man är fattig, eller att suget efter mat innan lunch betyder att man svälter?

Global temperatur sedan 1890. Det tickar på uppåt. Från Japanska nationella vädertjänsten.

Men när det gäller klimat, då kan nattfrost i maj eller rekordsnö i november tolkas som ett bevis för att ”klimatskeptiker” har en poäng och att man inte kan vara säker på om det verkligen pågår global uppvärmning, än mindre om människan har någon del i den, om det utgör något hot mot oss eller om vi behöver bry oss för att minska på växthusgaser och andra saker som påverkar vår miljö och livsbetingelser.

Jag skriver detta nu, medan det fortfarande är kallt. Jag gör det för att upprepa vad jag skrivit tidigare i en liknande situationer: Ja det kan vara kallt en enskild dag även om det i medeltal är varmare.

Vi skulle behöva fullfölja den planer och ambitioner vi åtagit oss, tex genom Parisavtalet. Vi behöver inte bara ”minska utsläppen”, vi behöver se till att halten koldioxid kommer ner på en nivå av ca 350 ppm. Hur svårt är det?

Halten koldioxid sedan 1700. Från https://scripps.ucsd.edu/programs/keelingcurve.

Jo det kräver att vi minskar utsläppen med ca 10% per ÅR med start idag, egentligen igår. Mer om det kan ni lyssna på i podden Beyond One Degree där jag intervjuar klimatforskaren Kevin Anderson.

Det kräver ett globalt och lokalt politiskt ledarskap och ansvarstagande som vi inte riktigt har idag. ”We choose to fail” konstaterar Kevin.

Halten koldioxid, metan, lustgas och freoner i luften är det som avgör hur kraftig växthuseffekten är. Givetvis har våra utsläpp av dessa gaser med det att göra, men så har även andra processer i atmosfären. Tex så binds en väsentlig del av luftens koldioxid i haven. Mängden råkar motsvara ca hälften av våra utsläpp (det som binds i haven är relaterat till halten CO2 i haven respektive koldioxidens partialtryck i luften). Btw, detta medför att haven håller på att försuras och det är ett annat gigantiskt problem.

Halten koldioxid skall alltså ner från dagens 400+ till 350 ppm. Slutsatsen är i vilket fall som helst att det är först när våra utsläpp är halverade som halten CO2 i luften kan förväntas plana ut.

Kommer vi att göra detta? Jag hoppas det, men tvivlar eftersom vi inte gjort i närheten av tillräckligt, trots all kunskap vi haft de senaste decennierna. Nåväl, framtiden är obestämd, men inte helt oförutsägbar.

Passa på att njuta av det regionalt kylslagna vädret vi har just nu. Det kommer att finnas gott om tid i framtiden att se tillbaka på det med längtan.

/Martin

Nordic Meteorological Meeting 2016

22 augusti 2016

Uncategorized

Idag börjar Nordiska Meteorologimötet, en tredagars konferens i Stockholm för alla insnöade på tema väder och klimat. Det är lite av en höjdpunkt för oss väder- och klimatnördar.

Jag är på plats och kommer förhoppningsvis även att kunna ge en direktrapport över Facebook Live. Om du har några specifika frågeställningar så går det bra att ställa dem antingen i kommentarsfältet här på bloggen eller på facebooksidan facebook.com/martinhedberg.se. Följ mig där och häng med på alla uppdateringar och sändningar om väder, klimat och personer i hetluften.

Bilden ovan är den tekniska utrustningen jag har med mig för att dokumentera och kunna sända live.

Lite av det som står på agendan på mötet kommande tre dagar (detaljerat program finns här):

Forecasting
– Development of Numerical Weather Prediction models and Nordic
Operational cooperation
– Verification methods and comparison of results
– Probability Forecasts incl. Ensemble Forecasts
– New Methods in Aviation Forecasting
– Communication of Forecasts and Meteorological Information
Meteorological and Climate Services
– Meteorological and Climate Information for different Sectors
– Development of Climate Services for Adaptation
– Climate Services for Planning, Steering and Resource Management
New Observation Sources and Systems
– Ground based Remote Sensing Systems and New Data Sources
– Development of Satellite based Remote Sensing Systems
Arctic Climate Change Research
– Observations of Arctic Climate Change
– Modeling of Arctic Climate Change
-Open data access in the EU and the Nordic Countries
A panel discussion with introductory presentations: government institutions and users.

/Martin

Jag ska försöka vara glad åt det fina vädret

4 maj 2016

2 Comments

Högtrycket lägrar sig över Skandinavien och det blir strålande vackert väder, dessutom lagom till stundande långhelg. Det är som om våren tar sats och går över gränsen till att bli sommar. Och varför skulle den inte göra det?

Vintern hade sina glansdagar, men var i stort som en kylig höst och våren kom tidigare och runt omkring oss är det rekordvarmt. Så varför skulle inte sommaren komma tidigt?

Sommaren, denna härliga årstid när man kan slänga av sig det mesta av sina kläder, bada, njuta av värmen, få en frisk solbränna, ta en fika på en uteservering, träna, vattna, fixa torra brunnar, plocka fästingar, förfasa sig över algblomning, bekämpa gräs- och skogsbränder… Och kanske lyfta blicken?

För visst är det härligt när det äntligen blir lite värme. Men varför är det så varmt nu igen? Jo det är en konsekvens av den globala uppvärmningen. Jorden samlar på sig energi och det manifesteras i huvudsak genom att det blir varmare (energi kan som bekant även ta sig uttryck i form av rörelseenergi, tex vindar, lägesenergi eller kemiskt bunden energi).

Anledningen till att det, globalt sett, blir varmare är att växthuseffekten har förstärkts. Det gör att atmosfären inte blir lika transparent, genomskinlig, för värmeenergi som den var tidigare (med en lägre andel växthusgaser).

Energi kommer i huvudsak till jorden i form av synligt ljus (här är atmosfären hyfsat genomskinlig). Men strålar ut från jorden i form av värmeenergi (och den absorberas alltså av växthusgaserna i atmosfären).

Uppvärmningen är en konsekvens av att mindre energi lämnar planeten än vi tar emot. (grafik från en av mina föreläsningar).

Den ökade optiska tätheten i luften gör att energin strålar ut från en högre höjd än tidigare. Och högre upp i atmosfären är det kallare. Det gör att en mindre mängd energi per tidsenhet (effekt) än tidigare lämnar planeten. Skillnaden blir kvar och värmer hav, luft, mark och isar.

Hepp, där har ni anledningen till klimatförändringarna i ett nötskal.

Och varmare blir det. Nu kanske någon vill hävda att vädret till helgen bara är väder och inte alls något bevis för att vi har en global uppvärmning. Detta på samma sätt som snöbollar i amerikanska senaten inte är ett bevis på att det inte blivit varmare. (Se tidigare artikel här på bloggen om Senator Ihofes snöboll).

Men sannolikheten för att det skall vara varmt har ökat markant! (Sannolikheten för att hitta snö har minskat, men den är inte noll. En medelmåttig senator kan uppenbarligen fortfarande hitta snö.) Det är idag ca 100 gånger så stor sannolikhet att uppleva extrem värme (definierat som mer än tre standardavvikelser från medelvärdet) som det var på 60-talet. (Se tidigare blogginlägg).

Att Svealand och södra Norrland skulle få sommar (minst fem dygn i sträck med en dygnsmedeltemperatur över 10°C) redan i början av maj var på 60-talet mycket osannolikt. Men i år är det så sannolikt att det sannolikt händer.

Vårens normala ankomst 1961-1990. Källa SMHI.

Som synes av grafiken från SMHI så är det normala att våren kommer i slutet av maj till Götaland, Svealand och Norrlandskusten.

Men med högtrycket denna vecka så kommer sommaren att göra entré ungefär fyra veckor tidigare än normalt.

Det är på väg att bli det nya normala.

2015 blev rekordvarm och 2016 kommer med stor sannolikhet (över 99%) att bli ännu varmare.

Det fina vädret har en besk bismak av katastrof. Det gäller att ta med sig insikten om att vi förvisso har kanonväder just nu, men att det samtidigt, av samma anledning, är en värmebölja någon annanstans på planeten, eller torka och skogsbrand här hemma i sommar, eller en Gudrun2 i höst. och kanske framför allt: fortsatt smältande glaciärer, stigande havsnivåer, töande permafrost och stigande halter växthusgaser. Det senare trots att våra utsläpp har planat ut.

Så passa på att njut, men glöm inte bort att det är viktigare än någonsin att såväl minska klimatpåverkan som att anpassa sig -och förbereda sig på riktigt stora anpassningar- till ett klimat som förändras i lika stor omfattning, men betydligt snabbare, som när vi gick ur förra istiden.

Solen skiner och man vill ha en kall öl, inte fundera på global uppvärmning, havsnivåer och metan från tundran. Ge oss lite goda nyheter eller förströelse istället!

Som sagt var, jag skall försöka vara glad åt det fina vädret.

/Martin

Informationsvideo om havsnivåhöjning

29 april 2016

Uncategorized

SMHI har tillsammans med Norrköpings Visualiseringscenter gjort en liten instruktionsvideo om klimatförändringar och i synnerhet havsnivåhöjningen.

Det finns väl en del man kan säga, tex att havsnivåhöjningen om en meter är i underkant med vad forskare numera talar om samt att skalor inte riktigt stämmer (grafiskt sett överdriver man istället höjningen).

Jag tycker också att ”metoden” att flytta brunnar verkar intressant: Man bara liksom drar hålet lite åt sidan. 🙂

Med lugn speakerröst får vi reda på att det kommer att ske stora förändringar, men att allt kommer att gå bra, bara vi minskar på utsläppen och påbörjar anpassningen till förändringarna.

När kommer våren?

22 februari 2016

Uncategorized