Tag - Meteorologi

Läran om atmosfären

Prognoser genom persistens?

7 juli 2010
Martin Hedberg
Allmänt, Klimat
3 Comments

Lågtrycksområdet över Yucatánhalvön ligger kvar. Sannolikheten för att det skall uppstå en tropisk cyklon ur det inom 48 timmar är nu 40%.

Att det har stigit från 30 till 40% är givetvis en trend, men skall inte ses som att det automatiskt kommer att öka ytterligare till i morgon. Sannolikheten är fortfarande störst (60%) att det inte blir en tropisk cyklon. Att spekulera i hur sannolikheten för att sannolikheten skall förändras är …inte meningsfullt om man inte känner till de metoder och modeller som ligger bakom hur man beräknar sannolikheter för tropiska cykloner.

Newton hörde ett äpple falla och kopplade ihop det med månens ständigt falande rörelse kring jorden.

Att göra extrapolering av några få siffervärden, är gångbart i mycket, men inte i allt. Att använda ”persistens” av ett värde eller en trend kan vara vanskligt. Persistens kan översättas med ”ihållande”, ”envis” eller ”ständig”.

Några exempel:
– Om det varit växlande molnighet tre dagar i rad, vad är då sannolikheten för att det skall vara det även den fjärde dagen?
– Om temperaturen på måndag är 21 grader, på tisdag, 22, på onsdag 23… vad är temperaturen då på lördag?
– Om förra svenska sommaren var sval och vinterna kall, hur blir då kommande sommar?

Vi kan även ta några exempel från vardagslivet:
– Antag att din telefon ringer och personen som ringde heter något på A, tex Adam. En stund senare ringer någon vars namn börjar på B, tex Bruno. Personen som därpå ringer visar sig heta Charlie (du känner inte alla, den här personen råkade vara en telefonförsäljare). Skulle det inte vara lite lockande att tänka sig att den fjärde personen heter något på D?
– Du är på väg till kassorna i mataffären. Vilken kö går snabbast? Hur skall man värdera fulla matvagnar i den ena kön mot många personer med få varor i den andra kön? Och hur lång tid tar det för olika folk att betala?

Vi människor, vår hjärna, letar efter mönster. Det har med stor sannolikhet (!) bidragit till att vi kommit dit vi är nu, att vi med forskning, samhällsutveckling mm lyckats tolka och använda resurser i vår omgivning för att skapa den värld vi lever i.
Newton hörde ett äpple falla och insåg att alla kroppar såväl äpplen som månen, lyder under samma tyngdlagar. En hund som gör samma observation kopplar nog inte ihop äpplet och månen på det geniala sättet.

Till vår fördel kan även läggas att våra händer är bättre lämpade än hundens tassar för att konstruera system utifrån dessa och andra insikter, tex en farkost som kan övervinna jordens gravitation. (Och eftersom vår hjärna förmår göra hyfsat avancerade analyser av risk, skickar vi hellre upp en hund före en människa i rymden. Utifall att det inte skulle gå så bra.)

Nåväl, lite långt från ämnet kan tyckas. Vad är min poäng? Jo att det ligger i människans natur att leta efter mönster och göra extrapoleringar, dvs prognoser av vår omgivning. Extrapoleringar fungerar ibland, men inte alltid. Det visar om inte annat exemplen ovan. Det är faktiskt rätt sällan linjär extrapolation fungerar bra, i synnerhet med det system och tidsspann vi är vana att röra oss med i samhället.

Det är därför vi har utvecklat systemförståelse och modeller som kan göra avancerade projiceringar av framtiden. Man kan inte veta exakt vad som skall ske. Men man kan göra scenarier och beräkna sannolikheter. Och man blir ödmjuk när man inser att världen inte är som ett stort mekaniskt urverk.

Framtiden är inte förutbestämd.

/Martin

Att gjuta olja på vågorna

15 maj 2010
Martin Hedberg
Allmänt
9 Comments

Som jag skrev i en tidigare blogg så närmar vi oss orkansäsongen i Mexikanska Gulfen (1 juni till 30 november).

Detta samtidigt som man varken lyckats sanera eller stoppa oljeflödet från oljekällan under den förlista oljeplattformen Deepwater Horizon.

Många menar att vi står inför en av de värsta oljeutsläppen genom tiderna. Och som om inte det var tillräckligt så stundar alltså även en ökad sannolikhet för kraftiga vindar i samband med bildandet av tropiska orkaner.

Oljeutsläpp i Mexikanska gulfen 11 maj 2010

Kan oljeutsläppet påverka dessa orkaner? I så fall hur? (Vi lämnar för stunden frågan om hur orkaner påverkar oljan och saneringsarbetet.)

Olja på vattnet begränsar avdunstningen av vattenånga till luften. Vattenångan är en viktig ”motor” för orkanerna. När vattenångan senare kondenserar (vid molnbasen) så frigörs latent energi vilket driver på kraften i orkanen.

Olja på vattnet minskar friktionen mellan luft och vatten. Det gör att vinden inte förmår driva upp samma våghöjd. Vidare så gör den minskade friktionen att vågorna inte lika lätt bryter (bildar gäss). Den mindre friktionen gör att vinden bromsas mindre och därmed håller en högre hastighet.

Olja på vattnet förändrar havsytans färg och därmed albedo, dvs reflektionsförmåga. Det påverkar hur mycket solenergi som reflekteras/absorberas. Oljan och vattnets förmåga att reflektera solljus beror på många saker såsom infallsvinkel, vågor, skum mm. En mörkare yta gör att mer värme absorberas. Ju varmare hav, desto mer kraft till orkanen.

En orkan är av storleksordningen 600 kilometer eller större i diameter. Oljeutsläppet är av storleksordningen 100 kilometer tvärs över. En orkan rör sig med hastigheten 20-50 km/h och lever i flera dagar. Det betyder att orkanen dels är betydligt större än oljeutsläppet, dels passerar med sitt centrum över det på 2-5 timmar, dvs relativt snabbt i relation till orkanens livslängd..

Men man måste även beakta att vinden både blandar om och avlägsnar oljan från havsytan. Vid orkanvindar är inte havsytan en skarp övergång från vatten till luft. Ytan är en gradvis övergång mellan vatten med stora och små vågor fulla av bubblor och luften full av vattendroppar.

En tropisk orkan under bildande kanske skulle begränsas något så länge den befann sig över oljan, men en orkan som nått moget stadium och drar in över oljan påverkas troligen inte märkbart. Dels för att orkanen är större än oljeutsläppet, dels för att oljan efter några timmar skulle vara omblandad med vattnet.

Man kan vända på steken: Hur mycket olja måste man gjuta på vågorna för att stoppa en orkan? Svar: Nuvarande storlek på oljeutsläpp under en orkan som håller på att växa till. Vill man å andra sidan begränsa en fullvuxen orkan så måste man ut med 30-50 gånger så mycket (en yta av samma stolek som en orkan). Inget av dem förefaller vara en metod att rekommendera.

Den amerikanske meteorologen Jeff Masters bedömer sannolikheten till 20% att vi får se en tropisk orkan passera oljeutsläppet under juni.

Det riktigt stora frågan är fortfarande trots allt hur en orkan skulle påverka oljan och omgivningen. Orkanen skulle påverka spridningen av oljan, inte bara genom havsströmmar utan även genom luften. Vart och hur mycket? Hur kommer saneringsarbete, ekosystem och ekonomiska system att påverkas? Och hur begränsar orkaner möjligheterna att stoppa läckan? I sommar och kommande år får vi svaren.

/Martin Hedberg

Prognoser på prognoser

9 maj 2010
Martin Hedberg
Allmänt
10 Comments

Martin säger: Prognoser kan i vissa fall ha en ”hoppighet”. En äldre prognos kan i efterhand visa sig varit bättre än en senare(!) Det är givetvis svårt att avgöra vilken prognos man skall lita på -förrän efteråt. Men retrospektiva prognoser har man inte mycket nytta av.

På senare tid har meteorologens arbete handlat mycket om att ta fram rätt data ur olika vädermodeller och presentera det på ett relevant sätt för slutanvändaren.

För tio år sedan handlade det mer om att tolka vädermodellerna (modellerna presenterade siffervärden på fukt, temperaturgradient mm på olika höjder i atmosfären med väldigt låg upplösning, inte hur många mm regn det skulle komma på en viss ort vid ett visst klockslag).

För tjugo-trettio år sedan och tidigare så gjordes de flesta prognoserna genom att meteorologen själv hade en modell i huvudet och tillämpade den på en analys av vädret just nu över en yta som sträckte sig från mitten av Atlanten till Uralbergen. Analysen var en handritad karta, ofta estetiskt vacker (i alla fall för oss i branschen). Prognosen byggde på en fysikalisk förståelse för atmosfärens dynamik och erfarenhet hos den individ som gjorde prognosen.

Utvecklingen av nummeriska modeller och allt kraftfulla datorer har gjort att man kan göra tillfärlitliga prognoser som sträcker sig långt utöver vad individers tankekraft förmår. Dessutom kan man låta en dator ”räkna fram”  fler veckor långa prognoser. Det har skapat en viss övertro på vad som går att förutsäga om vädret.

Vårt arbete förändras hela tiden. Min prognos är att vi framöver kommer att arbeta mer med att skapa atmosfärsmodeller utfrån behoven hos de som skall använda dem. Det kan göra att man alltså har olika modeller och prognoser på hur atmosfärens utveckling beroende på vem mottagaren är.

Låter det konstigt? Alla vill väl ha den bästa prognosen? Men frågan är vad som är ”bästa prognosen”? Vill man tex ha så litet fel som möjligt eller vill man vara säker på att inte missa ett extremväder?

Om man vill ha så lite fel som möjligt så skall man göra många prognoser (”Monte Carloteknik” eller ”ensembler”) och ta medelvärdet av dessa som som prognos. Summan av avvikelser från verkligehten blir då minst. I vissa fall tycker man det är viktigt.

Å andra sidan så kostar det datorkraft att göra många prognoser. Man får en bättre prognos genom att öka upplösningen i tid och rum, men det gör att man å andra sidan inte hinner göra mer än en modellberäkning (det som brukar kallas ”Operativa modellen”). Man får då mer detaljer och fångar vädret bättre. Men man kan i vissa fall missa väderutvecklingen och man får inte med sannolikheter för olika utvecklingar.

Om man istället vill fånga extremväder så kan man återigen göra många prognoser och välja de prognoser som visar just på extremvädret, tex en storm eller kraftig nederbörd. Stastistiskt sett kommer man att göra sämre prognoser, men när det väl blir extremt så fångar man det bättre.

Så från att meteorologarbetet haft en stor ödmjukhet inför vår förmåga att tolka dynamiken i vädret (som bland annat gjorde att man förr inte gjorde så långa prognoser), till en stor tillit till datormodeller så tror och hoppas jag att vi kommer att närma oss lite större ödmjukhet inför valet att precisera vad vi är säkra på och vad vi är osäkra på.

Till att börja med behöver man förstå att naturen inte är deterministisk. Det betyder att den i sig inte har en förutbestämd given utveckling. Naturen har inte ”bestämt sig” än för hur den skall se ut i morgon. Fysikens lagar lämnar utrymme för osäkerhet även i verkligheten (inte bara i modeller av verkligheten).

Nu betyder inte det här att det är en slump hur morgondagen ser ut. Dels finns det gränser för osäkerheten, dels gäller fysikens lagar (inklusive dess osäkerheter). Man får man rätt fler gånger om man gör en väl underbyggd prognos än om man siglar slant eller gissar. Insikten ligger i att förstå vad man kan vara säker på och vari osäkerheterna ligger.

Till att börja med så gäller det att inse att inte ens naturen ”vet” hur den skall utvecklas. Det beror på vad som händer -och det är inte bestämt än (!).

Med tiden får vi facit. Fram till dess gör vi prognoser och begrundar vad vi kan vara säkra respektive osäkra på.

/Martin Hedberg

Meteorologisk metodkonferens

7 maj 2010
Martin Hedberg
Allmänt
1 Comment

Martin säger: I veckan som gått har jag deltagit i Försvarsmaktens och SMHI:s årligt återkommande Metodkonferens.

Jag antar att det förekommer inom alla skrån att man samlas lite nu och då och tillåter sig att snöa in på yrkestekniska detaljer. För vår del var det två dagar i en konferenslokal i Värtahamnen i Stockholm.

Vad sägs om drygt femtio meteorologer som diskuterar skillnader mellan olika pertubationer vid skapande av ensembleprognoser, hur man skriver telegram som definierar utbredningen av vulkanisk aska för flygtrafiken, prognoser på atmosfärisk transmission av strålning (såväl synligt ljus som angränsande våglängder), ljudutbredning i haven (för att spåra/skydda sig för ubåtar), spridningsmodeller av aerosoler i urban miljö eller droppstorlekars inverkan på isbildning på vindkraftverk. Med mera.

Riktigt intressant säger jag. Både att träffa kollegor samt att få hänge sig åt olika meteorologiska tillämpningar och detaljer.

Vad har man då allmänheten för nytta av att vi meteorologer träffas och utbyter erfarenheter? Förhoppningsvis en hel del. Men ärligt talar så tar det nog en bra stund innan tillämpningarna kommer ut till allmänheten. De mesta av det vi resonerar kring rör saker som ligger i bakgrunden och gör att bearbetningen av data blir lite bättre.

Man kanske mest skall se en sådan här tillställning som ett tillfälle för yrkeskåren att utbyta kunskap och erfarenheter internt samt att skapa engagemang för medarbetare.

Själv finner jag det värdefullt, men önskar mig till det en ännu större dialog med er användare av informationen. Med större kunskap om hur Ni är beroende av väderrelaterad information kan vi skapa information och system som är mer direkt kopplade till konsekvensen av vädret, inte bara vädret i sig.

Må gott,
/Martin Hedberg

Sommarvädret

19 april 2010
Martin Hedberg
Allmänt
3 Comments

Vid den här tiden på året dyker det alltid upp samma fråga: Hur blir sommarvädret? Och i år är det inget undantag. Jag har själv fått frågan några gånger redan och den har också förekommit som kommentar här i bloggen.

Varje år blir också svaret detsamma. Man kan inte göra väderprognoser så långt fram i tiden. Frågan är om man över huvudtaget skall kunna göra det någonsin. När man förklarat detta kommer nästan alltid nästa fråga: Vad tror du? Och den frågan är lika omöjlig att besvara som den första.

Men vad säger statistiken? Det brukar bli den sista frågan. Med statistik kan man bara säga helt generellt om det typiska sommarvädret. Statistiken ger också medelvärden för till exempel en trettioårsperiod. Men det ger ingenting om den kommande sommaren. Det är bara att vänta och se.

Hälsningar John

Vi styr och ställer, men inte över allt

18 april 2010
Martin Hedberg
Uncategorized
8 Comments

Martin säger:

Vi, i västvärlden i alla fall, är vana vid att styra och kontrollera vår omgivning. Vi blir därmed lite vilsna när vi stöter på system som inte låter sig kontrolleras eller ens förutses.

Är det inte frustrerande att:
– Vulkanen är aktiv och att det påverkar oss. Europa kan inte använda sina flygplan under flera dagar. Det uppstår brist på produkter, mediciner och industrin tappar produktion. Människor är strandsatta långt hemifrån. Hotellen tar ut ockerhyror. Företag förlorar förväntade affärer osv.
– Ingen tycks kunna ge ett säkert svar på hur länge vulkanen skall fortsätta spy ut aska, en vecka eller ett år? Ökar eller minskar den vulkaniska aktiviteten?
– Vi kan inte stoppa eller kontrollera vulkanen.

Penicillin, e-postvirus, att släcka brinnande oljekällor, hjärttransplantationer, att flyga till en annan planet, kärnkraft, DNA-fingeravtryck, språk, att lagra information motsvarande miljontals böcker på en yta stor som ett knappnålshuvud, neurala nätverk, konstgödsel, differentialekvationer, laser, partikelacceleratorer, flyga i överljudshastighet… Det finns ingen hejd på vad vi människor lyckas med när vi väl bestämmer oss. Det har gett oss lite fartblindhet.

Insikten är att Vi inte kan kontrollera allt i vår omgivning. Det finns saker som påverkar oss som vi inte kan göra något åt, vi tvingas till villkorslös anpassning.

Dags för lite ödmjukhet och reflektion över hur vi i vår strävan att bli avancerade, effektiva och optimerade också har blivit sårbara. Eller i alla fall våra avancerade, effektiva och optimerade system. Plötsligt kan det ta en eller två dagar att resa från ena sidan Europa till den andra.

Förutom att alla nu hoppas att den vulkaniska askan skall upphöra så kommer man att försöka hitta metoder och sätt att flyga trots aska. Det handlar om att hitta gränsvärden där man kan flyga tillräckligt säkert. Man kan göra det genom att flyga på nivåer, platser och tider där koncentrationerna aska är låga. Man kan införa tätare tekniskt underhåll på flygplan och man kommer att få acceptera större osäkerheter i avgångs- och ankomsttider.

Det här är ett hårt slag för flygverksamheten och alla som är beroende av de tjänster som flyget medger. Det drabbar våra västerländska samhällen och livsstil.

Det är en del av priset vi får betala för att vi trots allt haft förmånen att ha de tjänsterna som flyget medfört under de senaste årtiondena. Vi har njutit av frukterna, men har också gjort oss beroende av dem.

Optimering sker på bekostnad av flexibilitet.
Vi påverkar vår omgivning, men kan inte kontrollera den. Bara delar av den och periodvis.

Men man skall varken under- eller överskatta problemens omfattning. Just är det stora problem för individer eftersom många tusentals människor är på fel ställen, de kommer inte hem. Framtida problem handlar snarare om problem för företag inom flygsektorn och de som är beroende av dess tjänster. Samt givetvis alla som jobbar inom dessa sektorer.

Att åka på flygsemester kanske inte är lika attraktivt längre. Det är ett litet problem för individen (som därmed inte reser till Grekland eller Thailand), men ett stort problem för resebolag, hotell och alla som jobbar inom turist- och resebranschen.

Om den vulkaniska aktiviteten avtar inom ett par dagar så kommer den gångna veckan att minnas som en skakning, hostning eller liten luftgrop. Vi hajade till, men lullade sedan på, tills vidare.
Om vulkanen fortsätter så kan den vara droppen som startade en omställning av våra västerländska samhällen. Nåja, i alla fall våra transport- och resvanor.

/Martin Hedberg

Kan vulkanen påverka vädret?

16 april 2010
Martin Hedberg
Uncategorized
9 Comments

Det är allmänt känt att vulkaner kan påverka klimatet, men hur är det med vädret? Och hur är det med väderprognoserna?

Svaret är: Ja, vulkaner påverkar vädret. Det är uppenbart att partiklarna i ask-plymen skymmer solljuset och därmed verkar som moln. Men partiklarna kan även fungera som ”kondensationskärnor” för vanliga molndroppar.

Moln är som bekant många små vattendroppar. De skapas genom att vattenånga i luften kondenserar till små droppar/kristaller. Molndropparna är antingen fasta (iskristaller) eller flytande. Det bildas inte automatiskt iskristaller bara för att det är kallare än 0 grader. (Man har konstaterat molndroppar i flytande form ner till 40 minusgrader!)

För att det skall bildas molndroppar så behöver vattenångan något att kondensera på, det räcker inte med 100% luftfuktighet. Dessa så kallade kondensationskärnor kan utgöras av salt, pollen, befintliga vattendroppar/kristaller, finkornig sand, luftföroreningar, aska eller andra små partiklar.

Partiklarna måste sväva i luften tillräckligt länge. Det kan ske genom turbulens, termik, hävning eller att de släpps ut på hög höjd och får falla ner genom luften. Det senare sker t.ex. med vulkanisk aska och avgaser från flygtrafik. (Kondensationsstrimmorna, så kallade k-strimmor, från flygplan är till största delen vattenånga från förbränningen av flygbränsle, men de kan även skapa moln genom att de agerar som kondensationskärnor.)

Så, den vulkaniska askan kan även komma att fungera som kondensationskärnor och därmed påverka vädret. Vidare så skymmer askan underliggande moln och mark, vilket i sin tur påverkar jordens albedo vilket i sin tur påverkar strålningsbalansen i atmosfären.

Vädermodeller, som ju är metoden som används för att göra väderprognoser, har som initialdata information om lufttryck, moln, temperaturer mm. Därefter tillämpas fysikaliska samband, t.ex. hur mycket energi som frigörs när vatten kondenserar, hur stabiliteten påverkas när luften hävs över fjällen… i datormodellerna. Om naturen nu, genom vulkanen, skapar mer moln än vad som vore fallet utan vulkanen så påverkar detta vädret, men inte vädermodellerna i samma utsträckning.

Sannolikheten ökar något för att modellerna skall räkna lite mer fel när vi nu har en aktiv vulkan i verkligheten som inte finns parametriserad i modellerna. Å andra sidan kompenseras modellerna något av att satellitbilder och andra observationer ”matar in” information om att den vulkaniska askan existerar. Men helt med på spåret blir inte modellerna eftersom vulkanen inte finns med som källa i modellerna.

Som väl är så är kraftiga vulkaner relativt ovanligt. Men om det var vanligare så skulle det förmodligen kunna parametriseras in i vädermodellerna. Det vore intressant att forska i ämnet.

Så, vad är det jag säger? Kan man inte lita på prognoserna från och med i onsdags? Är det här någon form av ursäkt eller brasklapp?
Nej, det är en filosofisk betraktelse över ett problem. (En väderprognos är inte en exakt beskrivning av framtida väder. Det är en beskrivning av en eller flera sannolika vädersituationer.)

Och de stora problemen kring vulkanen är (nog) två: Lokalmiljön på Island (infrastruktur, jordbruk mm) samt flygtrafiken i Europa. Och det bevakar övriga media.

Trevlig helg,
/Martin Hedberg

Nytt väderuttryck?

10 april 2010
Martin Hedberg
Allmänt
10 Comments

Hörde häromdagen på stan ett för mig nytt uttryck för att beskriva vädret.

Det var en man som gick och pratade i sin mobil och sade: Det är halvsoligt! Den dagen var hela himlen täckt av höga tunna moln. Solen lyste igenom molnen och kastade svaga skuggor. Det var alltså rätt soligt men det var inte klart.

Den meteorologiska termen för att beskriva den här typen brukar vara halvklart eller omkring halvklart. Men frågan är om inte halvsoligt är ett bättre och mera adekvat uttryck. Det är ju soligt men egentligen bara till hälften.

Omkring halvklart kan man då istället använda enbart när till exempel bara ungefär halva himlen är täckt av moln.

/John

Vad påverkar vårfloden?

3 april 2010
Martin Hedberg
Allmänt

Martin säger: En högtrycksrygg sträcker sig nu i nord-sydlig riktning genom Europa. Den gör att i stora delar av Sverige får klart väder i dag lördag.

Temperaturerna stiger och snötäcket krymper. I söder skjuter vårblommor ur marken och snart får man börja fundera på gräsbränder.

Men först var det det här med ”höga flöden i små och medelstora vattendrag”. Flera varningar är utfärdade i Götaland och Svealand.

Det tar lite tid för vattnet att rinna ut i haven och innan det skett är det en balansgång för ansvarig personal att, i den mån det går, påverka vattnets flöden. Det sker genom att reglera dammluckor i vattendragen. Man får släppa på med förnuft så att man varken skapar en översvämning nedströms, eller håller kvar vattnet för länge högre upp i vattendraget och får översvämning där.

Man måste ta hänsyn till hur mycket vatten som finns kvar i frusen form, om den kan smälta i närtiden samt när och var det kan komma nederbörd. Till detta måste man ha koll på hur mättade markerna är på vatten, dvs om regn och smältvatten kommer att sugas upp i marken eller rinna ner i vattendragen.

Samt hur många timmar och dagar det tar för vattnet att leta sig genom alla små och stora vattendrag ner till havet.

Har man tur så hinner en del vatten avdunsta med hjälp av sol och vind. Men samma sol smälter snön vilket ökar flödena.

Kalla nätter bromsar avsmältningen och kan därför delvis balansera avsmältningen dagtid.

I förekommande fall får man bygga fördämningar för att skydda egendom och infrastruktur.

Lägg till att resurserna är begränsade och att allt arbete, för att det skall vara någon riktig nytta, bör utföras innan översvämningen är ett faktum. Många sandsäckar har lagts ut i ”onödan”. Men många har också inte lagts ut för att ”det händer inte här”.

Man, både individer och samhälle, lär sig, kanske främst av misstagen man gör. Tänk om man kunde lära sig innan de inträffat?

Och tänk om man kunde uppmärksamma alla som har lärt sig, i synnerhet utan att göra misstag!

Men visst, det är lättare att se ett misstag som inträffat, än hundra som inte inträffat.

Med detta vill jag skicka ett Tack! till alla som är med och skapar ett bra samhälle.

/Martin Hedberg

När blir/blev det vår?

27 mars 2010
Martin Hedberg
Allmänt
6 Comments

Martin säger:

Det har väl inte undgått någon i Götaland eller Svealand att våren tycks vara här. Är den då sen, tidig eller i fas med vad den brukar vara?

Med den kalla och snörika vintern i färskt minne så är det nog många som skulle svara att våren är sen. Är den det och i så fall hur mycket?

Svaret är omkring en vecka senare än normalt. Fast i Lund var den precis enligt tidtabellen den 25 februari.

Våren definieras, som vi talat om tidigare, genom att det skall vara en dygnsmedeltemperatur som under sju dagar varit över noll grader. (Om den är över tio grader så är det sommar). Det säger sig självt att man inte får driva definitionen hur långt som helst. Den upplevda gränsen mellan vinter och vår är inte huggen i sten. Snön kan smälta och knopparna slå ut även om det, enligt definitionen, fortfarande är vinter.

Våren kan inte heller, enligt definitionen, ske före 15 februari. Detta även om det före detta datum skulle vara en högre dygnsmedeltemperatur än noll sju dagar i sträck. (Det krävs en temperatur under noll grader, sju dagar i sträck, för att det skall bli vinter efter hösten. Detta gör att våren kan komma direkt på hösten, men först den 15 februari).

Man kan också fråga sig om det blir vår dag ett eller dag åtta? Det är en sak att det krävs sju dagar med minst noll grader för att man skall kunna säga att ”nu är det vår”, men vilken av dagarna blev det vår? Eftersom man inte alltid kan vara säker på att prognoserna blir exakt rätt på decimalen så är det bara är i efterhand man kan konstatera säkert när det blev vår. Lite krystat, men så blir det om man följer definitionen.

Man kan däremot konstatera att det är ”vårtemperaturer” även om alla sju dagarna inte passerat ännu.

Vi bor i ett land som sträcker sig över stort avstånd i nord-sydlig riktning och dessutom har såväl lågland, kust, skog och fjäll (mm). Det gör att man varken kan förvänta sig ett datum då årstiderna växlar, eller att våren skall vara lika sen/tidig i hela landet. Det kan mycket väl bli så att våren var sen i Halland, blir tidig i Bergslagen och normal i Lappland.

Jag vill i detta sammanhang be om ursäkt för alla programledare som i TV (såväl SVT som TV4) så gärna vill poängtera att ”äntligen har våren kommit”, bara för att snön smält bort utanför TV-husen i Stockholm. Det kan hända att en och annan meteorolog faller i samma fälla, men lyckligtvis är det sällan.

Hur som helst så är det vår i södra Götaland och vårtemperaturer i hela Götaland och stora delar av Svealand. Det är tänkbart att våren redan nått så långt norrut som till Dalarna. Men det vet vi (enligt definitionen) inte förrän om en vecka. Men känslan kan man ta ut i förskott 🙂

Och det töar. Främst i Götaland. SMHI varnar för höga flöden (klass 1, den lägsta nivån av varning) i små vattendrag i delar av Götaland och södra Svealand. Man varnar även för 1-2 dm nysnö i Norrlands inland och kustland. Detaljerna ser ni genom att klicka på ”Varningar” för Klart’s förstasida.

/Martin Hedberg