Tag - Metan

#2 Webbinarie om tvivel, scenarier och metan. Och extremt väder

På fredag 31 juli sänder jag det andra webbinariet i serien Allt om väder. Det går live över plattformen Crowdcast. (Det är som Zoom, Skype och YouTube tillsammans, men utvecklat för att göra webbinarier).

I veckans avsnitt tar vi en titt på hur man använt tvivel för att samhällsförändringar ska gå långsamt. Vi resonerar om skillnaden mellan scenarier och prognoser och vi ställer oss frågan om varför man nästan bara talar om koldioxid som hotfull växthusgas.

Vi gör en utblick över extremväder runt om jorden. Det har rasat bränder i Portugal och har gått ett halvår sedan de enorma bränderna i Australien. Hotar skyfall och översvämningarna dammar att brista i Kina? Och blir det ett omslag i det kyliga sommarvädret här hemma?

Boka din plats via https://www.crowdcast.io/e/allt-om-vaeder/2. Du behöver inte ladda ner någon programvara utan det går att följa via din vanliga browser. Du kan ställa frågor live och kommentera det som sänds. Det gå också att gå tillbaka och titta på webbinariet i efterhand.

/Martin

Nattlysande moln på min Youtubekanal

Häromnatten kunde jag och många andra observera blåvita skimrande moln kring midnatt. De påminner om cirrusmoln, men finns betydligt högre upp i atmosfären. De nattlysande molnen, Noctilucent clouds (NLC), finns på ca 80 kilometers höjd, långt högre upp än vanligt väder och alla andra moln.

De lyser inte av sig själva utan belyses av solen som står under horisonten -för oss på marken. Man ser dem främst sommartid och de har blivit vanligare de senaste decennierna. Detta då det behöver vara både extremt kallt och finnas vatten som utgör molnen.

Jag utvecklar och förklarar det här i en liten kortfilm som jag gjorde på min Youtubekanal. Prenumerera och sprid gärna kanalen.

Det finns kopplingar till både ökade halter växthusgaser och klimatförändringar som orsak till detta. Ökad halt växthusgaser gör som bekant att det blir varmare -här nere vid marken. Och detta gör i sin tur att det blir kallare högre upp i atmosfären -vilket gynnar förekomsten av .

Och ökade halter metan i luften gör att det blir mer vatten även i Mesosfären, där de nattlysande molnen finns. Metan oxideras av syre och bildar vatten och koldioxid.

Återkopplingar på kol och albedo har gjort det förr

”Nu skall vi inte måla fan på väggen…” Men det förefaller vara en verklighetsbeskrivning som blir alltmer sannolik. I alla fall om man uppskattar det stabila klimat vi åtnjutit de senaste drygt tiotusen åren, dvs under hela den period som vi gått från att vara jägare och samlare till att bygga samhällen. Dvs under hela vår dokumenterade historia.

Så här ligger det till: Naturen har en mängd så kallade återkopplingar:
– När det blir varmare och glaciärer töar så absorberas mer av solenergin och det blir ännu varmare,
– när haven blir varmare så kan de inte absorbera lika mycket koldioxid,
– när permafrost töar så frigörs koldioxid och metan och växthuseffekten förstärks ytterligare.

2016-11-30_kabona-018Detta har hänt förut, faktiskt varje gång som klimatet har förändrats. Förändringar av inkommande mängd solenergi och hur den fördelas på jorden kan inte ensamt ändra klimatet mellan istid och interglacial period. Men det sker när det får hjälp av ovan nämnda återkopplingar.

Det är bara en tidsfråga innan dessa återkopplingar kickar in. Eller så har det redan hänt. Det viktiga att fatta är att när det väl händer så är det för sent att förhindra det. Förhindra är något man måste göra INNAN det händer.

Men nu står vi här och tvingas alltmer fundera på anpassning. Det är inte bekvämt, men väldigt påtagligt.

Läs mer i Karin Bojs artikel När permafrosten tinar släpps kolet löst i DN.

/Martin

Att odla energi i havet

DN publicerar idag en artikel om hur man gör försök med att göra biogas av sjöpung som man odlar i havet utanför Tjörn.

20160409_dnInte nog med att man kan använda dem som råvara för biobränsle, genom att skörda dem plockar man även ut fosfor och kväve ur havet.

De växer snabbt och man kan använda samma utrustning som vid musselodling för att skörda dem.

/Martin

Globala temperaturen 2015 på steroider

Så där, då har NOAA, NASA, MetOffice och Japanska vädertjänsten redovisat hur 2015 blev ännu ett klimatmässigt rekordår. Det var i och för sig bara en bekräftelse på det alla insatta förstod redan i november. För det var redan då tillräckligt varmt för att det skulle räcka till en totalseger.

Marginalerna mellan temperaturerna från ett år till ett annat, och trenden, brukar mätas i hundradelar per år. Men nu slog vi förra rekordet, som sattes 2014, med hela 0,16 grader. Det är mycket med tanke på att hela förändringen under det senaste århundradet är 1 grad. Eller om man beaktar att det ner till en istid bara är 3-5 grader.

Det är lite som när Stenmark åkte slalom och vann världscuptävlingar med flera sekunder marginal (rekordet var 3,16 sekunder den 17 januari 1982 i Kitzbühel).

Skillnaden är att Stenmark inte var dopad, och att det idag finns andra som åker snabbare än han.

Men vår atmosfär är dopad och kommer så att vara under överskådlig tid (tusentals år). Dessutom ökar vi atmosfärens dopning för varje fat olja, varje ton gas och varje skopa kol vi gräver fram.

Det blir allt varmare och vi bör förvänta oss att trenden fortsätter.

MetOffice (Englands motsvarighet till SMHI) skriver:

”The global temperature series shows that 2015 was 0.75 ±0.1 °C above the long-term (1961-1990) average, a record since at least 1850.  When compared with the pre-industrial period, the 2015 average global temperature was around 1 °C above the long-term average from 1850 to 1900.”

Prof Phil Jones (University of East Anglia’s Climatic Research Unit) säger vidare att:

”While there is a strong El Niño-elevated global temperature this year, it is clear that human influence is driving our climate into uncharted territory.”

Förändringen av globala medeltemperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa: NASA GISS_ERSSTv4_1200km.

Förändringen av globala medeltemperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa: NASA GISS_ERSSTv4 1200km.

 

Globala temperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa NASA

Data som ovan, men en annan projektion av planeten. Sett över Nordpolen till vänster och över Sydpolen till höger. Källa NASA

Notera att det blivit varmare på i princip alla platser utom runt kanterna på de stora glaciärerna Grönland och Antarktis. Men att det är kallare än normal här är inget att hurra för. Mycket tyder nämligen på att anledningen till att det är kallare i luften ovanför havet runt glaciärerna beror på att glaciärerna smälter och att det är smältvatten som kyler luften. 

Notera också att det framför allt, precis som forskare sagt i decennier, är över de arktiska områdena som förändringen av temperaturen är som störst. Det medför att isar smälter och permafrost töar. Detta medför i sin tur dels att albedot, jordens förmåga att reflektera bort solljus, förändras och det blir varmare. Dels att metangas och koldioxid sipprar ur marken och ytterligare spär på uppvärmningen.

 

Fig.A2_m

Förändring av globala medeltemperaturen. Källa NASA.

Och den ”platå” eller avkylning av temperaturen som ”förnekare” eller ”skeptiker” talat om de senaste åren den finns inte. Men det var inte heller någon nyhet för de som är insatta.

Men säger någon, hur kan man mäta temperature på alla platser och har det inte blivit varmare för alla städer som växt fram de senaste hundra åren? Jo, man har tagit hänsyn till det. Men man kan få lite olika svar på hur globala temperaturen har förändrats beroende på hur man låter respektive väderstation och väderboj representera olika ytor (NASA):

”NASA’s analyses incorporate surface temperature measurements from 6,300 weather stations, ship- and buoy-based observations of sea surface temperatures, and temperature measurements from Antarctic research stations. These raw measurements are analyzed using an algorithm that considers the varied spacing of temperature stations around the globe and urban heating effects that could skew the conclusions if left unaccounted for. The result of these calculations is an estimate of the global average temperature difference from a baseline period of 1951 to 1980.

NOAA scientists used much of the same raw temperature data, but a different baseline period, and different methods to analyze Earth’s polar regions and global temperatures.”

15 av 16 rekordår har alla inträffat sedan 2001. De två senaste åren har bägge varit mer än en grad varmare än förindustriell nivå (1850-1900). Senaste gången vi slog ett köldrekord var år 1911.

Målet är att begränsa uppvärmningen till 2°C, med sikte på 1,5°C…

Att lyckas med det utan att destabilisera såväl marknader som nationer eller utan att införa storskalig ”geo-engineering”, vilket i sig är en global roulette, det förefaller allt mindre troligt.

Man skall inte ge upp, men det som krävs för att undvika stora geopolitiska konsekvenser är en mycket seriösare och mer genomgående strategi än mänskligheten hittills använt. Vi behöver vakna, på riktigt. Och vi behöver förbereda oss på konsekvenserna av att klimatet förändras.

En av de mer otrevliga systemegenskaperna som klimatet har är ”tipping points”, dvs sluttande plan som gör att man hamnar i en situation där systemförändringar blir självförstärkande. Hamnar man där så kan man inte bromsa systemförändringen.

Och som forskaren Stepehen Schneider sade:

”Tipping points, we know for sure they are there. But we don’t know for sure where.”

En annan besvärlig sak med tipping points är att det är först efteråt som man förstår när det var man passerade ”point of no return”.

Vi skall alltså inte vara så naiva att vi tror att en process stoppas eller ”planar ut” samtidigt som vi börjar bearbeta den, utan snarare att effekterna av det vi gör syns först decennier senare.

1988 började NASA officiellt kommunicera den globala uppvärmningen. Det året var ett rekordvarmt år. Men 1988 finns inte längre med bland top-20 av de varmaste åren.

Och mycket tyder på att 2016 kommer att bli lika varmt som, eller varmare än, 2015.

/Martin

Koldioxidens elake bror heter Metan

Utsläppen av koldioxid är ett stort problem. Men/och de fullständigt oöverkomliga problemen kommer när/om vi ökar halten koldioxid så mycket så att naturen själv börjar släppa ut de stora lager av metan som ligger lagrade i tundra och på havsbottnar. Det handlar om metanhydrater som just nu, ännu så länge, ligger stabilt i frusen form.

Till vänster: En meteorit. Storleksordning kilometer, 65 miljoner år sedan. Till höger: Metan, skala picometer (10^-12). 250 miljoner år sedan, och möjligen åter igen.

Till vänster: Meteorit. Skala kilometer. Källa: yttre rymden. Tidpunkt: 65 miljoner år sedan.
Till höger: Metan. Skala picometer (10^-12). Källa: havsbotten och tundra.  250 miljoner år sedan, möjligen högaktuell igen.

Men om uppvärmningen av planeten, tex till följd av vad vi håller på med just nu, blir två-tre grader så kan vi stå på randen till ostoppbara återkopplingar som till slut leder till utrotning av merparten av livet på planeten.

Last hours” har gjort en snygg animering och film om det:

Låter det osannolikt? Det kanske det gör initialt, men det har hänt förr, så om inte annat för av den anledningen så kan man ta sig en funderare på vad det var som skedde då. Nej, det var inte den stora meteoriten som slog ner och utrotade dinosaurierna för 65 miljoner år sedan. Det var utsläpp av koldioxid och metangas för 250 miljoner år sedan som medförde en så snabb uppvärmning, att omkring 70% av alla djurarter på land och 95% av alla arter i haven dog ut.

Jovisst återhämtade sig livet på planeten. Men det tog ungefär 150 miljoner år.

”Business As Usual”, det vi håller på med just nu, är en beskrivning för att om ett par decennier hamna på en väg som leder till en liknande situation. Det är ett sluttande plan, när det väl har börjat halka utför blir det brantare och brantare, det krävs mer och mer för att bromsa resan. Till slut är det inte längre möjligt.

Metanhydrat, dvs metan infrusen i vatten. Från WOR.

Metanhydrater, dvs metan infrusen i vatten. Från World Ocean Review.

”Men så illa kan det väl ändå inte vara att man måste jämföra det med massutrotning av liv?”. Jo, saken är den att vi i vår enfald och hybris tror att vi kontrollerar våra utsläpp och påverkan på klimat och miljö och därmed kan bromsa eller begränsa en obekväm utveckling av klimatet. Men det är en lång bromssträcka och naturen har återkopplingar som vi varken kan, eller kommer att, kunna styra.

Vi har redan påbörjat den sjätte stora utrotningen, ”sixth mass extinction”. Läs tex artikel i The Guardian. Hur långt skall vi låta det gå?

Det enda sättet att ta reda på exakt var ”point of no return” ligger är att passera den. Men det vore väl rätt dumt?

/Martin

The real deal

Ett nödvändigt, men kanske inte tillräckligt, villkor för att få hejd på klimatförändringarna är att sluta tillföra växthusgaser till atmosfären. Och att göra det i tillräckligt god tid innan hav, växter och marker netto börjar tillföra växthusgaser till atmosfären!

Nästa stora (STORA) problem vi människor kommer att stå inför är att naturen går om människan som netto utsläppare av växthusgaser. Då genereras klimatförändringar utan att vi fått någon nytta av källan (vi gör ju en del bra saker med de fossila bränslena innan de blir t ex koldioxid) Och det kan ske inom något eller några tiotals år

Tänk inte bara på människans utsläpp och idag (ca 8 miljarder ton kol/år). Fundera de totala flödena av växthusgaser på planeten. Naturen ”andas” drygt 200 miljarder ton kol/år. Just nu andas skog, mark och hav in, men om några år sker troligen en utandning. Om den sker så kommer naturen troligen att ”andas ut” i ett par hundra år. Eller tusen år. Eller mer. Naturens eventuella utandning av koldioxid och metan är beroende av hur mycket växthusgaser vi släpper ut idag.

Vi bör koncentrera oss på att antropogent absorbera storleksordningen 10 miljarder ton kol/år. Från och med nu.

Det är det som är den stora, verkliga utmaningen. Att absorbera mer än vi släpper ut. That is the Real deal.