Tag - kärnkraft

Trajektorier från Japan

Av Martin Hedberg

Många frågar sig hur långt de radioaktiva partiklar från japanska kärnkraftverk färdas och om det utgör någon risk.

Frågan man indirekt ställer sig är hur trajektorierna ser ut, dvs hur rör sig luften från en viss plats kommande timmar och dygn.

Svaret är att utsläppen inte utgör någon risk för oss i Sverige. Däremot kan det, beroende på händelseutvecklingen i kärnkraftverken samt väder och vindar, utgöra stora hot mot befolkningen i Japan.

Jag har med hjälp av modelldata från amerikanska NOAA gjort trajektorieberäkningar av utsläppen från Fukushima. Dels vart luften har färdats hittills, dels vart luften kommer att röra sig kommande dygn.

Resultatet är att utsläppen hittills till största delen har ”tvättas ut” av nederbörd inom ett dygn från utsläppet. Den nederbörden (regn/snö) har till största delen fallit ut i Stilla havet nordost om Fukushima, men även omkring och norr om kärnkraftverket

En mindre del av partiklarna stannar kvar i luften. De stiger till 4-7000 meters höjd och kommer om en vecka att ha drivit in över norra Kina, Alaska och norra Kanada. Det är dock så små doser att det inte utgör något hot för dem.

För utsläppen som sker från och med nu och kommande dygn ser det likartat ut. Jag gjorde en modellkörning som beräknade hur kontinuerliga utsläpp från och med kl 13 idag svensk tid skulle sprida sig fram till torsdag kl 13 (se bilden ovan). Jag lade de 24 trajektorierna på karta från Google Earth.

Bilden visar alltså hur luften rör sig beroende på när utsläppet skedde. Som startpunkt valde jag höjden 500 meter ovanför kärnkraftverket i Fukushima. Punkterna på trajektorierna är tre-timmars intervaller. De olika linjerna motsvarar var och en ett utsläpp var tredje timme från och med idag.

Som synes så har man just nu vädret på sin sida, även om det blir en del nedfall i kärnkraftverkens omedelbara närhet och norrut längs med kusten. Men det mesta av utsläppen driver ut till havs.

Det som är avgörande för själva nedfallet av radioaktiva partiklar är nederbörden. Det finns risk för lite snöblandat regn i närområdet, men det väntar också kraftigare nederbörd ute över Stilla havet.

Det är alltså liten risk att nedfall, just nu och kommande dagar, når de riktigt stora tätbefolkade områden som finns i Asien. (Behöver jag tillägga att det inte föreligger någon risk för oss här i Sverige, även om man kommer att kunna detektera viss strålning om en till två veckor, men den kommer att vara minimal jämfört med all bakgrundsstrålning vi redan har från berggrunden, röntgen mm.)

Vädret i och omkring Japan är av allra högsta intresse för det tätbefolkade Asien. Dels vart vindarna blåser utsläpp från kärnkraftverken, dels hur vädret påverkar räddningsarbetet efter tsunamin (mellan 5 och 10 plusgrader).

Just nu har man vädret på sin sida. Men det är mycket annat med katastroferna som man inte har på sin sida. Det blir fortfarande värre och man har inte kontroll över situationen i kärnkraftverken.

Men vädret förändras och de sydvästliga vindarna kommer inte att råda lika länge som man kommer har problem med utsläpp från kärnkraftverken. Mer om det kommande dagar.

/Martin

Fyra katastrofer i en ask

Av Martin Hedberg

Det japanska samhället har drabbats hårt sedan jordbävningen i fredags.

Egentligen är det fyra katastrofer och många konsekvenser:
1. Jordbävning
2. Tsunami
3. Demolerad infrastruktur
4. Brist på energi

Det som skapat alla problemen var jordbävningen med epicentrum i havet öster om Japan. Det som troligen orsakat flest dödsfall är tsunamin som svepte med i stort sett allt i sin framfart, så långt den nådde in över land.

Modellberäkning av tsunamin 11 mars, 2011. Färgerna indikerar våghöjd i cm. De svarta linjerna hur lång tid vågen rört sig efter jordbävningen. NOAA.

Som resultat av detta har många tusen människor avlidit och infrastruktur är förstörd, framför allt längs med de nordöstra kusterna. Vägar, hus, elledningar, raffinaderier, delar av kärnkraftverk… Detta medförde i sin tur problem med kylningen av kärnkraftverken. Bortfallet av energi från kärnkraften (som snabbstoppades) medförde brist på elektrisk energi (landet har kvar omkring 75% av sin elproduktion).

Hamstring av bensin, diesel, vatten, livsmedel mm medför att vissa delar av samhället inte fungerar. Och bristen på fungerande infrastruktur, energi mm medför att det blir svårt att producera och distribuera dessa mest grundläggande produkter och tjänster i samhället: Mat, rent vatten och energi.

Men man kan inte klandra folk för att de köper på sig det som de behöver. Att värna om sitt eget liv och göra sig förberedd på kommande problem är mycket naturliga reaktioner. Det är därför samhället snabbt inser att man måste ransonera resurserna så att de kan fördelas någorlunda rättvist.

Jag noterar att vi i Sverige de senaste dagarna mest fokuserat på kärnkraftverken och eventuella utsläpp av radioaktiv strålning. Detta samtidigt som människor drunknar och kläms ihjäl av vattenmassor och sammanstörtade hus. Är det lättare att acceptera döden genom naturkatastrofer än genom falerande av teknologi och ”den mänskliga faktorn”?

Ja, jag tror det, men jag vill vända på formuleringen: Det är svårare att acceptera död och katastrofer som är initierade eller orsakade av oss själva än av naturkatastrofer. Därtill har vi våra minnen av Tjernobyl och en infekterad debatt om kärnkraftens vara eller icke här hemma.

Och kanske framför allt: Utvecklingen av situationen kring kärnkraftverken är något som händer just nu. Folk fattar beslut och agerar just nu vilket mildrar eller ytterligare förvärrar situationen. Samt det diffusa hotet då strålningen inte syns. Det kan även transporteras långa sträckor. Konkreta saker som vatten upplevs inte hotande på samma sätt. I synnerhet inte över dessa stora avstånd. (Men/och det är i Japan, inte i Sverige, man får problem med eventuell strålning.)

Katastrofen (-erna) är ett faktum. Men kvar finns en del manöverutrymme. Kommer människan att göra katastrofen ännu värre eller finns det hjältar i händelsernas centrum som gör rätt saker, och saker rätt, vilket förhindrar ytterligare katastrofer?

/Martin

PS. Vi har alla sett dramatiska bilder och filmer som visar jorbävningens och tsunamins framfart och krafter. Men trots alla hus, bilar mm som sveps bort så ser man inga omkomna eller skadade människor. Inte för att jag vill eller behöver se det, men om det har omkommit/saknas tusetals människor så borde någon fastna på film, i synnerhet alla amatörfilmer som finns på YouTube. Jag ser en stor skillnad jämfört med materialet från andra naturkatastrofer, tex orkanen Katrina i New Orleans augusti 2005. Kan det finnas en del kulturella skillnader mellan hur man skildrar katastrofer, omkomna och skadade i Japan respektive USA? DS.

Hur blåser vindarna i Japan?

Av Martin Hedberg

Just nu cirkulerar, kanske inte helt överraskande, en karta som visar hur vindar skulle kunna transportera radioaktivt nedfall från kärnkraftverket i Fukushima Dai-ichi till andra nationer, USA och Kanada i detta fall.

Först lite fakta kring vädret just nu och kommande dagar i Japan. Just nu ligger ett lågtryck nordväst och ett högtryck i sydost om Japan. Kommande dagar försvagas högtrycket och lågtrycket rör sig vidare österut. Efterhand utvecklas ett nytt lågtryck söder om Japan, det fördjupas och rör sig åt nordost (fortfarande ute till havs).

Verkar det rörigt? De har, just nu, ungefär samma sorts växlande vädersystem med vandrande lågtryck och blockerande högtryck som vi är vana vid här hemma i Sverige, men det är lite varmare.

Lokalvädret omkring kärnkraftverket i Fukushima:
Det blåser för närvarande (söndag 13 mars kl 18 lokal Japansk tid) svaga till måttliga (1-5 m/s) vindar omkring väst (från sydväst till nordväst) på tio meters höjd över marken. Temperaturen är omkring +5, det blir kallare under natten som kommer.
-Måndag (lokal tid) blir det svaga vindar, klart väder och efterhand temperaturer upp till +15 grader om eftermiddagen.
-Tisdag och onsdag: Vindarna blir till en början svaga över Fukushima, men under onsdagen kraftiga västliga i samband med att lågtrycket fördjupas. Temperaturen faller, nattetid väntas ett par minusgrader och om dagen mellan +5 och +10. Det blir mulet och kan komma lite snö eller snöblandat regn.

Det mest intressanta i detta sammanhang är förstås hur det kommer att blåsa. Men även förekomsten av nederbörd är viktig, om det regnar eller snöar så faller partiklar ner till marken med nederbörden.

Eftersom vindarna, såväl nära marken som högre upp i atmosfären, är överlag västliga så medför det att partiklar driver österut, till havs. Risken för nedfall över Japanska fastlandet är alltså liten. (Det betyder inte att det inte är ett problem, men det är i alla fall inte lika stort problem som om partiklar hade drivit in över land.)

Nästa fråga är hur långt partiklarna kan färdas innan de faller ner till marken/havet. Först och främst måste man fråga sig hur stort ett eventuellt utsläpp är från kärnkraftverket (explosion och rök betyder inte automatiskt att det är radioaktivt material som sprids). Därefter spelar det mycket stor roll hur högt upp partiklarna slungas i atmosfären, ju högre upp desto längre kan de transporteras. Därtill spelar luftens stabilitet stor roll. Vid lågtryck sker en hävning av luften, vid högtryck subsiderar, sjunker, luften sakta. Sedan spelar givetvis vindriktning och -hastighet roll för själva spridningen. För att partiklarna skall utgöra ett problem måste de därtill falla ner till marken av någon orsak (se ovan), om de bara driver förbi högt upp i atmosfären så är de inte ett direkt hot.

Så till den karta, ”Nuclear Fallout Map” som som alltså indikerar att radioaktivt nedfall skulle drabba USA och Kanada. Den har en logga som anger att den kommer från ”Australian Radiation Services”, men på deras sajt finner jag ingen information som tyder på att de skulle ha utfärdat vare sig den aktuella kartan eller någon annan varning relaterad till katastrofen i Japan. (Nej, jag tänker inte visa karta och på så sätt sprida icke bekräftad information vidare).

Men vi människor har ett enormt behov av information och om det uppstår en vak av relevant information så frodas allehanda spekulativ information. Det är viktigt att omvärlden får ta del av saklig och korrekt information. Man bör vara orolig, även en bit ifrån Japan, men man skall vara det på goda grunder, inte på grund av spekulation eller osaklig information.

Den explosion som inträffade i kärnkraftverket igår var inte tillräckligt kraftig för att slunga upp partiklar tillräckligt högt i atmosfären för att det skulle utgöra ett direkt problem för USA eller Kanada. Men man kommer säkert att kunna detektera förhöjda halter strålning kommande vecka på platser långt utanför Japans gränser (utan att det för den skull måste utgöra en hälsorisk).

Samtidigt måste jag tyvärr konstatera att problemen fortfarande växer i Japanska samhället. Det blir fortfarande värre.

/Martin

Katastrofen i Japan

Av Martin Hedberg

Jag är, liksom alla andra som följer händelseutvecklingen just nu i Japan, berörd av såväl jordbävningen och tsunamin som alla konsekvenser som kommer i dess spår.

Först tänker jag på alla personliga tragedier direkt kopplade till jordbävningen och tsunamin. Omkomna, skadade och anhöriga. Samt ovissheten. Därtill kommer en lång lista relaterad till händelseförlopp och följder, tex spridningen av föroreningar, explosionen i kärnkraftverket mm.

Vi har ett enormt behov av att få reda på vad som händer. Vi förväntar oss både att samhället skall fungera vid katastrofer och att vi (såväl på avstånd som de som är direkt drabbade) skall kunna få relevant information och beslutsunderlag från media och myndigheter.

Det finns händelser som går utöver vad samhället kan hantera.

Just nu är media framför allt fokuserade på de direkta katastroferna. Men redan i går gjorde en del media bevakning på hur katastroferna kan komma att påverka vår ekonomi. Det kändes lite osmakligt, men var kanske i brist på annat att prata om? Eller en naturlig del av ”medias dramaturgi?”. Eller så är det relevant, för det är det vi bryr oss om, eller?

Om ett par dagar kommer miljöaspekterna, sjukvård, kontaminering av vatten, livsmedel mm är blir viktiga. Dvs grundläggande betingelser för människors överlevnad. Hur har man förberett sig för det? Hur hanterar man det?

Många säger att Japan kan att hantera katastrofen och återuppbyggnaden bra eftersom man är ett rikt land. Men samtidigt så har rikedomen en del baksidor. Samhället är mycket komplext, man har stora koncentrationer ämnen och råvaror som, om de sprids i naturen, är skadliga och man har mycket höga krav på att samhället skall hantera många problem. Resurserna är stora, men fallhöjden är också hög.

Det har skett en tragedi och den går inte över, även om marken slutar skälva.

/Martin