Tag - Jordbävningar

Vulkanutbrott på Island

Bardarbunga

Under natten har det varit ett vulkanutbrott vid Bardarbunga (Bárðarbunga) på Island.
Utbrottet skall ha skett längs en 100-300 meter lång spricka norr om Dyngjujökull kl 00:02. Kl 02:40 skall aktiviteten ha avtagit markant.

BardarbungaDet har föregåtts av mindre skalv, jordbävningar, men inte så kraftiga som det förekommit tidigare dagar.

Man har inte detekterat någon markant förhöjning av aska i luften. Anledningen till att det inte bildats så mycket aska är främst för att utbrottet skett i det fria, inte under någon glaciär. Om/när utbrott sker under glaciärer så bildas det dels mycket aska, dels byggs det upp stort tryck vilket gör att aska kastas högt upp i luften när den väl slipper ut.

En del av luftrummet ovanför Island är avstängt vilket nedanstående karta visar.

Det påverkar med andra ord inte trafiken till/från Reykjavik.

BardarbungaÄven vägar är avstängda för trafik enligt denna karta från Icelandic Road and Coastal Administration.

20140829.003Det finns en rätt så illustrativ 3D-grafik (fortfarande 2D, men man kan rotera på den) över den seismiska aktiviteten på denna länk.

Alla minns säkert hur lamsklaget samhället blev förra gången Isländska vulkaner var på tapeten. Året var 2010 då vulkanen Eyjafjallajökull ställde till det för många resenärer i Europa.

Men som noterats tidigare så har dagens aktivitet avtagit, utbrott har inte genererat aska och dessutom blåser det ostliga vindar över Island just nu. Ditt flyg kommer med andra ord inte att bli inställt. Men vem vet, om några dagar när du skall hem så kanske vulkanen har ett utbrott under isen och vindarna vänt…

/Martin Hedberg

PS. Den seismiska aktiviteten på Island har även diskuterats flitigt på tidigare artiklar denna vecka. Men nu i och med denna artikel finns en naturligare plats att ventilera frågorna. DS

Har vulkansäsongen startat?

Av Martin Hedberg

Så var det då dags igen, eller? En liten Déjà vu-känsla infinner sig. Var det inte ungefär ett år sedan Island presenterade Eyjafjallajökull som med sin aska lamslog europeiskt flyg.

Nu heter vulkanen Grimsvötn. Nåja, det går i alla fall fortare att både säga och lära sig uttala.

Prognos från Met Offce över spridning av aska från Grimsvötn.

Alla som har planerat att resa bort, eller för den delen har tänkt resa hem, kommande dagar tar sig nog just nu en extra funderare på vad det finstilta på flygbiljetten betyder.

Och kan det verkligen blir lika illa med inställda flyg som i fjol? Vad är sannolikheten att två så kraftiga vulkanutbrott skall ske så nära inpå varandra, när det nästa aldrig drabbar oss annars?

Och vad var nu erfarenheterna från i fjol, var det verkligen omöjligt att flyga i askan, eller var det på grund av osäkerheten i sig som man lät flygen stå på marken?

Hur länge kommer Grimsvötn att spy ut sin aska? Hur högt upp kommer askan, vad består den av och hur kommer vindarna att transportera den. Kort och gott: Kan jag drabbas och i så fall Hur? (Är det inte fascinerande hur väsentligt något blir ju närmare dess konsekvenser kommer oss själva?)

Grimsvötn har utbrott i snitt vart sjätte år, sedan 1996 så har haft tre utbrott. Det är alltså ingen unik händelse. Detta är dock det kraftigaste av dessa utbrott. Och vad som är lite mer oroväckande är att askplymen når ungefär 20 kilometer upp i luften. Eyjafjallajökull nådde ”bara” 10 kilometer upp.

Det som gör den stora skillnaden i hur mycket flygtrafiken kommer att påverkas kommande dagar/veckor… är hur länge Grimsvötn ”orkar” bevara ett relativt kraftigt flöde av aska. Samt hur vindarna blåser.

På prognoskartor från Met Office kan man se beräkngar av hur askan sprids. Det kommande dygnet är askan koncentrerad kring Island och dess närmråde (kanske inte så förvånande). Prognoserna sträcker sig dock bara ett dygn fram i tiden.

Om jag kollar hur höjdvindarna blåser till veckan så skulle vi kunna drabbas av aska i Sverige omkring tisdag-onsdag. Obs, detta är inga trajektorieberäkningar, bara studier av hur höjdvindarna blåser.

De storskaliga vindarna kommande vecka kommer att vara skiftande i samband med att lågtryck driver in från Atlanten.

Det gör dels att askan kommer att spridas över ett stort område. Men det gör också koncentrationerna blir lägre samt att en stor del kommer att falla ner till marken/havet med nederbörd.

/Martin

Omslag att vänta? Ja, men när?

Av Martin Hedberg

Jag blev ombedd att sticka ut hakan och tänkte tillämpa det på den givna frågan som många, inklusive jag själv, vill ha svar på. Nämligen hur länge kylan håller i sig?

Förra vintern var ju, här i Sverige, kall och snörik. Denna vinter startade tidigt i Europa och har hittills medfört att ett antal köldrekord slagits, förutom rekord i strandsatta flyg- och tågresenärer. (Även om Eyjafjallajökull troligen är en svårslagen konkurrent när det gäller påverkan på europeiskt flyg). Hur kunde vi få två kalla vintrar i rad, när det inte varit så kallt på mycket länge? Eller var det så att vi hade ”samlat ihop” till det eftersom det varit milt så länge?

Och allt detta trots såväl global uppvärmning som klimatförhandlingar. Eller kanske tack vare? För vem hade förväntat sig det oväntade? ”Expect the unexpected”, och hur skall man göra det? Alla pratar om värme och så blir det kallt. Eller är det en ny istid i annalkande i alla fall? Golfströmmen kanske kollapsar och så slungas vi in i en tid när permafrosten sträcker sig ner till Berlin? Eller kan det vara en kall vinter och en ännu varmare sommar? Här eller på någon annan plats?

Fast å andra sidan är det skillnad på väder och klimat. Klimat är det man förväntar sig och väder är det man får. Om nu klimatet förändrar sig, vad är det då man får?

Så till svaret på själva frågan: Jag tror att 2011 inleds med betydligt mildare väder än vi haft under vintern hittills.

Eller säg så här: Jag skulle inte bli det minsta förvånad om temperaturerna stiger med tio grader från den ena veckan till den andra.

Nej, det här är ingen prognos. Inte heller någon övertolkning av klimatförändringarna. Det är bara en vild gissning (för en gångs skull 😉 ). Jag gissar att sydvästvindarna kommer att ta över, att NAO kommer att skifta från negativ till positiv, att snön börjar töa i Götaland och östra Svealand.

Att det kommer att ske är i sig ingen vild gissning. Det svåra är att säga när det skall ske. Och jag gissar att det sker om drygt elva dagar. Det är bortom tiodygns prognosernas horisont (prognoserna är i alla fall inte någon stabil ledsagare bortom en vecka, så där har man inte mycket att hålla i handen). Skiftet till mild vinter skulle alltså komma de första dagarna i januari, i början av den klassiska vintermånaden.

Vi får väl se.

/Martin

Prognoser på vulkanaska

Hej.

Från och med idag lägger vi ut prognoser på hur aska från Eyjafjallajökull driver med vinden (och oss;)

Titta under fliken ”Väderkartor”. Längst ner i listan finner du ”Vulkan-aska”. Prognoserna kommer från Meteorologisk Institutt i Norge.

Ni finner även visuell (vanlig kamera) och infraröd (värmekamera) film från vulkanen.

/Martin

Kan vulkanen påverka vädret?

Det är allmänt känt att vulkaner kan påverka klimatet, men hur är det med vädret? Och hur är det med väderprognoserna?

Svaret är: Ja, vulkaner påverkar vädret. Det är uppenbart att partiklarna i ask-plymen skymmer solljuset och därmed verkar som moln. Men partiklarna kan även fungera som ”kondensationskärnor” för vanliga molndroppar.

Moln är som bekant många små vattendroppar. De skapas genom att vattenånga i luften kondenserar till små droppar/kristaller. Molndropparna är antingen fasta (iskristaller) eller flytande. Det bildas inte automatiskt iskristaller bara för att det är kallare än 0 grader. (Man har konstaterat molndroppar i flytande form ner till 40 minusgrader!)

För att det skall bildas molndroppar så behöver vattenångan något att kondensera på, det räcker inte med 100% luftfuktighet. Dessa så kallade kondensationskärnor kan utgöras av salt, pollen, befintliga vattendroppar/kristaller, finkornig sand, luftföroreningar, aska eller andra små partiklar.

Partiklarna måste sväva i luften tillräckligt länge. Det kan ske genom turbulens, termik, hävning eller att de släpps ut på hög höjd och får falla ner genom luften. Det senare sker t.ex. med vulkanisk aska och avgaser från flygtrafik. (Kondensationsstrimmorna, så kallade k-strimmor, från flygplan är till största delen vattenånga från förbränningen av flygbränsle, men de kan även skapa moln genom att de agerar som kondensationskärnor.)

Så, den vulkaniska askan kan även komma att fungera som kondensationskärnor och därmed påverka vädret. Vidare så skymmer askan underliggande moln och mark, vilket i sin tur påverkar jordens albedo vilket i sin tur påverkar strålningsbalansen i atmosfären.

Vädermodeller, som ju är metoden som används för att göra väderprognoser, har som initialdata information om lufttryck, moln, temperaturer mm. Därefter tillämpas fysikaliska samband, t.ex. hur mycket energi som frigörs när vatten kondenserar, hur stabiliteten påverkas när luften hävs över fjällen… i datormodellerna. Om naturen nu, genom vulkanen, skapar mer moln än vad som vore fallet utan vulkanen så påverkar detta vädret, men inte vädermodellerna i samma utsträckning.

Sannolikheten ökar något för att modellerna skall räkna lite mer fel när vi nu har en aktiv vulkan i verkligheten som inte finns parametriserad i modellerna. Å andra sidan kompenseras modellerna något av att satellitbilder och andra observationer ”matar in” information om att den vulkaniska askan existerar. Men helt med på spåret blir inte modellerna eftersom vulkanen inte finns med som källa i modellerna.

Som väl är så är kraftiga vulkaner relativt ovanligt. Men om det var vanligare så skulle det förmodligen kunna parametriseras in i vädermodellerna. Det vore intressant att forska i ämnet.

Så, vad är det jag säger? Kan man inte lita på prognoserna från och med i onsdags? Är det här någon form av ursäkt eller brasklapp?
Nej, det är en filosofisk betraktelse över ett problem. (En väderprognos är inte en exakt beskrivning av framtida väder. Det är en beskrivning av en eller flera sannolika vädersituationer.)

Och de stora problemen kring vulkanen är (nog) två: Lokalmiljön på Island (infrastruktur, jordbruk mm) samt flygtrafiken i Europa. Och det bevakar övriga media.

Trevlig helg,
/Martin Hedberg

Aska från vulkan på Island över Sverige

Aska från vulkanen Eyjafjallajökull på Island driver nu in över Sverige.

Med ett högtryck över Atlanten och ett lågtryck över Spetsbergen så har vi nordvästliga vindar inte bara här hemma utan även hela vägen till (från) Island. Det gäller inte bara markvinden utan även vindarna på höjd.

Vulkanen hade ett utbrott natten till onsdagen och spår av det märks alltså även i övriga Norden.

Luftfartsverket stängde kl 21.45 på onsdagen av svenskt luftrum för flyg i delar av Norrland.

Även Danmark och Storbritannien kan komma att beröras av begränsningar av flygtrafiken.

Aska har en blästrande funktion och sliter hårt på flygplan och i synnerhet på flygplanmotorer med de stora luftmängder som strömmar igenom dem.

Norska motsvarigheten, Avinor, stängde i går kväll av luftrummet från Namsos och norröver. Under natten har man även beslutat att Finnmark, Vestlandet och delar av Østlandet skall vara avstängda för flyg.

Askmolnet rör sig snabbt söderut och kommer under torsdagen att beröra i stort sett hela Sverige. Det kommer troligen att påverka flygtrafiken i hela Norden, oklart i vilken omfattning.

I marknivå kommer vi dock troligen att ha lite mindre mängd aska än Norge. Detta då en del av askan faller ut med regn/snö i den Skandinaviska fjällkedjan.

I morgon fredag drar ett lågtryck in över Island. Askan från fortsatta utbrott kommer givetvis upp i luften, men blandas i och med lågtrycket ut med vattendropparna i molnet och faller sedan ut som regn/snö över Atlanten och möjligen över Norge/Sverige eftersom lågtrycket når oss på lördagen.

/Martin Hedberg

PS. Det är inte otänkbart att det under dagen uppstår en debatt om hur farlig askan är och för vem. Vi bör kanske först ta oss en funderare om hur det är för dem som bor på Island.

Personligen tycker jag att det skall bli fascinerande att se hur mycket askan påverkan sikten i luften och andra optiska fenomen som röda solnedgångar (om vi inte har för mycket moln), hur bra kollegorna är på beräkningar av trajektorier (som används för att beräkna spridning av partiklar/luftföroreningar) samt hur debatten kring fenomenet Vulkaner och Säkerhet kommer att förlöpa. DS.