Tag - Ekosystem

Kopplingar mellan väder och ekosystem.

Om man inte håller balansen så ramlar man omkull

Stenmård, skelett

DN hade för ett år sedan en artikel om invasiva arter i Sverige och hur de påverkar och hotar det svenska ekosystemen. Det är bra att hålla koll på dem och se till att de inte stör balansen i ekosystemen. För balans vill man ju ha.

Apropå det, är vi människor bra på att upprätthålla balansen i systemenen?

Vi är, som alla djur, opportunister. Men till skillnad från dem så har vi betydligt mer inflytande på vår omgivning. Vi har också mer intellekt, förmåga att samarbeta och förstå konsekvenser av vårt agerande. Hur går det för oss, vad gör vi med vårt intellekt och förmågor?

Okay, så vi flyger, äter kött och beter oss allmänt dåligt. Lösningen på det måste rimligen vara att göra mindre av detta. Så vi flyger mindre, äter mindre kött, klimatkompenserar och så vidare. Bäst vore kanske om jag inte fanns alls?

Men det är ju inte så kreativt.

Göra saker mindre dåligt. Eller göra saker bra? Hur vore det om vi såg själva som en resurs? Någon som gör gott istället för att göra mer eller mindre ont? 

Det linjära synsättet tar oss inte dit vi vill. Kan vi tänka på ett annat sätt?

Hur kan vi bli bättre på att samspela med de levande systemen? Utveckla en sorts teknik och system som gör att vi är en bra integrerad del av de livsuppehållande systemen.

För de kanske vi behöver ny teknik, men tekniken i sig kommer inte att lösa annat än temporära och lokala problem. Vi behöver vara mer långsiktiga än så.

Hur tar vi ansvar?

Det finns en djupt rotad idé om att naturen finns till för vår skull, att den kanske till och med är skapad för att vi ska använda, förbruka, den. Det är en grundläggande tanke både inom religionen, tex kristendomen, och industriella revolutionen. Vetenskapen och fossila resurser har givit oss möjligheter att extrahera enorma mängder av dessa resurser som fanns/finns i naturen.

Vi har dessutom kommit att distansera oss från naturen. Vi står liksom utanför den. ”Människa och Natur”. Ändå, eller kanske just därför, är vi herre på täppan.

Men tänk om det är så att vi är en del av naturen? Att vi inte skiljer oss i egentlig mening annat än att vi har så ofantligt mycket mer kraft till följd av vår förmåga att samarbeta, nyttja extern energi och konstruera såväl maskiner som kemiska föreningar.

Det första vi kan göra är att erkänna att alla växter och djur, däribland människan, är opportunister. Ligger det en räkmacka på bordet så tar vi för oss. På samma sätt som växter växer på de mest otillgängliga platser och djur expanderar till nya platser. Tex de invasiva arterna som nämnas i DN:s artikel.

Kruxet är att vi människor är så otroligt bra på att ta för oss. Och på att dumpa saker efter oss. Gör man det så tappar man balansen. Vi måste anstränga oss väldigt mycket för att inte hamna i fritt fall. Signalerna är detekterade, bearbetade och kommunicerade sedan decennier. Men nervsystemet och alla mer eller mindre autonoma aktörer i våra komplexa samhällen har inte koordinerat sig för att återfå balansen.

Vi har spärrat upp ögonen och börjat veva med ena handen. Samtidigt brinner skogarna i Sibirien, glaciärer och permafrost tinar, haven försuras och arter och ekosystem går i spinn.

Vi håller på att tappa balansen, men tänker uppenbarligen inte göra något förrän alla, även de med mycket makt och inflytande, är riktigt tvärsäkra på att även de kommer att följa med i fallet. Och då…

Nä, makten och inflytandet vi har är inte obegränsad. Vi är en del av systemet och vi kan inte förhandla med naturen. Vi har knuffat många andra arter över kanten och håller själva på att förlora balansen. Återkopplingar i naturen gör att det tidigare någorlunda fasta fundament vi hade under fötterna flyttas i en annan riktning, i flera dimensioner, än vi rör oss i.

/Martin

PS. Bilden är ett skelettet av en stenmård, en av de invasiva arterna som nämns i DN’s artikel. DS.

Om evolution och klimat i förändring

Evolution

Nedan följer en pedagogisk liten video från Kurzgesagt om hur evolutionen fungerar.

Den tar fasta på att alla individer är unika, att vi ärver egenskaper från våra föräldrar och att slump och mutationer påverkar hur vi blir när vi skapas. Vidare så spelar ”selection”, dvs urval och överlevnad, en stor roll för vilka som får chansen att fortplanta sig och därmed föra sina gener vidare till nästa generation.

Sammantaget ger detta grunden för hur arter och livet på planeten förändras över tiden.

Även om det inte är videons ”krok” eller huvudtema, så finns det med en passage som ger en hint om hur klimatförändringar påverkar evolutionen. Rådande väder, eller sammantaget: klimatet, påverkar vilka individer som lever vidare och därmed utvecklingen av olika arter. Read More

Årets första fjäril

Av Martin Hedberg

Idag första januari så regnar det på frusna vägbanor i Götaland, Svealand och längs med Norrlandskusten. Detta skapar halka som dessutom är svår att upptäcka med blotta ögat. Ta det försiktigt, både på vägar och om du är ute och går. I nordvästra Svealand och Norrland  faller det snö, lokalt rikligt. Det är även blåsigt såväl till sjöss som till fjälls. Och det toppar vi med högt vattenstånd i Bottniska viken.
Om det är möjligt så kan det vara bra att vänta till morgondagen med att resa för att undvika de värsta problemen, i alla fall i trafiken.

Så mycket tidigare än så här kan det inte bli. Årstiden i södra Sverige är just nu något mellan höst och vår, dock inte vinter. Men att upptäcka årets första fjäril, en nässelfjäril, redan den första januari, det känns lite… annorlunda.
Jag är van vid att det är en citronfjäril och att det sker i maj. 😉

Nässelfjäril 1 januari, 2012. Den gick troligen och lade sig i Julita i Södermanland hösten 2011, vaknade lite för tidigt i Nacka utanför Stockholm.

Sett till de de torra meteorologiska definitionerna av årstiderna så är det fortfarande höst i den södra tredjedelen av landet. Vinter har det blivit i norra Värmland, norra Västmanland, Gästrikland och norrut med (undantal av norrlandskusten ett par kilometer in i landet där det också fortfarande är höst).

Förvisso var det minusgrader i större delen av landet de sista dagarna i december, men det varar/varade inte tillräckligt länge för att vintern skulle få fäste i söder (skall vara minst fem dagar i sträck). Och nu blir det mildare ett par dagar till.

När jag nyss var ute för att lyfta upp en säck ved på ett släp så fann jag fjärilen när den, sakta, försökte finna sin roll i tillvaron. Fjärilen har troligen övervintrat i vedsäcken och vaknat bryskt när jag flyttade den. Den gjorde en skarp kontrast till frosten och den frusna marken.

Fjärilen fick mig att minnas en scen ur en TV-sänd Science fiction för ca 30 år sedan. Jag antar att det var Star Trek. Man skulle skicka hem passagerare till jorden. Resan skulle ta tiotals år och för att överleva detta lät man söva ner sig på något finurligt sätt så att all biologisk aktivitet avstannade. En av passagerarna hade dock snott en annans plats. Kruxet var att dosen för att sövas var personligt anpassad: Han vaknade upp i sin glassarkofag när det var flera år kvar av resan.

Ungefär på samma sätt är det för denna nässelfjäril den första januari. Det är inte lätt att anpassa sig när det är både väldigt viktigt och väldigt bråttom.

http://www.youtube.com/watch?v=9Sq6GsWObJo&feature=player_detailpage

Det går inte fort för fjärilar i januari.

Fjärilen stretar sakta fram och breder ut sina vingar i hopp om att några solstrålar skall värma dess frusna kropp. Men det som väntar är ännu tätare moln och blötsnö. Och även om temperaturen hamnar på andra sidan nollstrecket kommande dagar så är det svårt att se hur den skall klara sig fram till sommaren. Vare sig det är höst eller ickevinter så är det i alla fall långt kvar till sol och sommar.

Inte nog med att kylan gör fjärilen långsam, den har inget vidare kamouflage så här års heller. I det perspektivet så är fjärilen en välkommen variation till de frusna äpplena som koltrasten annars äter på vår tomt.

/Martin

Väderdramatik eller vanliga regnskurar idag?

Martin Hedberg

Med tromberna som drabbade Norrbotten och Västerbotten förra i veckan färskt mediaminne så flaggades det igår för att nya tromber skulle kunna bildas i det instabila vädret som kommer med gårdagens och dagens regnskurar.

Har sannolikheten ökat eller minskat? Eftersom det bevisligen redan har hänt, det som inte var sannolikt att hända, så känns det rätt tryggt att varna för att det kan hända iden. Men hade någon varnat för att det skulle hända innan det hade hänt så hade denne nog blivit kallad alarmist eller något liknande.

Vi människor är konservativa. Vi har ofta som första antagande att saker skall vara som de är eller fortsätta i samma riktning som de hade nyss. Översatt till mekanik motsvarar detta Newtons första lag: En kropp förblir i vila eller i likformig rörelse så länge inga yttre krafter verkar på kroppen.

Det är inget tokigt antagande. Det fungerar i många fall hyfsat. Problemet är bara att antagandet inte är fullt tillämpart annat än i mekaniska, avgränsade system.

Vare sig vädret, klimatsystemet, ekosystemen eller samhället är något avgränsat mekaniskt system. De påverkas av såväl krafter inom sig som av krafter utifrån. Dessa är alla komplexa, återkopplade system som innefattar såväl slump som lärande, utslagning och förmåga att omorganisera sig själva.

Vi vill gärna att vår omgivning skall förändras gradvis, att den skall vara förutsägbar och att den skall vara reversibel, dvs att man kan backa, ”göra om och göra rätt” om något blir som man inte vill. Men sådan är inte vår omgivning.

Det är troligen först när något väl har hänt som vi människor verkligen förstår att det kan hända. Innan dess är det bara en sannolikhet. Vare sig sannolikheten är 1 eller 99%.

Det märkliga är att vi gärna köper lotter, trots att sannolikheten att vi skall  vinna är liten och trots att de samlade vinsterna som utbetalas är mindre än summan av det som satsats.

Å andra sidan har vi en försvarsmakt och vi betalar försäkringspremier för risker kopplade till inbrott, bilolyckor, tandskador, stöld mm. Vi kan uppenbarligen hantera risker, både gemensamma och individuella. Vi har byggt och använder system som såväl skyddar oss mot skador, som ersätter oss för konsekvenser.

Men när det gäller gemensamma hot i vår omgivning, t ex relaterade till förändringar i tillgång till naturresurser, ekosystemtjänster, klimat mm, då haltar det. Hoten är stora sannolikheterna för att de skall inträffa likaså. Och ändå så är vi, hittills, oförmögna att förändra vårt beteende i en riktning som minskar såväl hoten som sannolikheterna för att de skall inträffa. Jorå, i det lilla så sker det framsteg, men den aggregerade, sammanlagda, situationen förvärras.

Det sker katastrofer relaterade till såväl klimat som ekosystem redan idag. Just nu är det uppenbart, dels för de som drabbas, dels genom forskarrapporter. Men fram till dess det är uppenbart för var och en av oss så skall man väl inte förvänta sig annat än att Newtons första lag gäller. I alla fall för samhället: Vi lullar på i likformig rörelse till dess någon yttre kraft verkar oss.

Forskarrapporternas kapacitet att vara en kraft som verkar på våra sinnen genom att ge människan insikter verkar hittills har varit begränsad till ett fåtal.

Det är bara att hoppas att kritiska tröskeleffekter inträffar snabbare i samhället än i naturen. Just nu ser det dock illa ut, vi människor behöver nämligen ha en hel del framförhållning för att kunna ställa om. För att det skall fungera så måste vi kunna agera på sannolikheter. För när sannolikheten har blivit 1, dvs när det väl har inträffat, då är det för sent att undvika den situationen. Och ett par situationer till. Det senare på grund av det enorma momentum som finns i naturen och den komplexitet som präglar dess utveckling.

Naturen är varken snäll eller rättvis mot oss. Den ÄR. Och det bästa vi kan göra är att försöka förstå var den är och förhålla oss till det. För vår egen skull. Because we’re worth it. 😉

/Martin

Svårt för rådjuren

Av Martin Hedberg

Att det tjocka snötäcket har börjat töa ställer till med problem för många djur i naturen när de skall söka föda. Det är fortfarande bara januari och det kan mycket väl komma såväl korta som längre köldknäppar innan det blir vår. När den nu blöta kompakta snön fryser så blir den mycket hård.

Å andra sidan kommer det kanske att töa så mycket att snön försvinner på en del platser. Under natten har det varit omkring +5 i Skåne med omnejd, det tär på snön. Och prognoserna talar om flera dagar med tögrader och några minusgrader om vartannat  i Götaland.

Rådjur letar efter äpplen i trädgård. Vid tillfället var det ca -10 och snön var torr och porös.

Nu är det inte bara rådjur som har problem under vintern. Vintern ÄR en svårt period. En bekant i Julita (Södermanland) berättade om flera avlidna ettåriga vildsvin alldeles invid en en utfodringplats för ett par dagar sedan. De hade tillgång till mat, men hade troligen frusit ihjäl.

Förlust av liv är vardag i naturen. I vissa fall skapar vi människor mer problem genom att mata djur. Det kan skapa förutsättningar för stora populationer, men också ett beroende av att vi fortsätter att mata dem.

Men viss utfodring av djur kan givetvis även skona liv och göra att de överlever svåra perioder, tex sträng kyla, stora snödjup eller skarsnö. Det är nog snarast så man skall se den kalla vintern som varit samt bildandet av tung hård snö som kommer.

/Martin

Att anpassa sig…

Av Martin Hedberg

Igår fredag sjönk temperaturen i Moskva till +31 grader mitt på dagen. Idag blir det 32. I morgon söndag 34. Det är fortfarande varmt, men inte lika varmt som det varit tidigare i veckan.

Det kan till och med komma lite regn. 60% sannolikhet för 3 mm i morgon söndag! (Källa: Hydrometeorological Centre of Russia). Inte för att det gör någon skillnad i realiteten, men ändå ett hopp. (Som jämförelse: Den gångna veckan har det kommit 50-100 mm på många platser i Sverige.)

Bränder i Ryssland (Moskva) 28 juli, 2010. Det klart vita är moln, det gråa är brandrök från bränder i skogar och torvmarker. (NASA Earthobservatory).

Bränder i Ryssland (Moskva) 28 juli, 2010. Det klart vita är moln, det gråa är brandrök från bränder i skogar och torvmarker. (NASA).

Det är varmt och torrt. Man har fått missväxt, skogsbränder och torvbränder (de senare är mycket svåra att släcka, det kan ligga och pyra i dagar för att senare blossa upp igen.) Många hem har brunnit ner. Människor har drunknat när de sökt svalka. Folk lider av värme, luftföroreningar, materiella skador och stort obehag av att vara utsatta och maktlösa inför det som sker.

Man är van vid sträng kyla om vintern och perioder med värme om sommaren. Men detta är något utöver vad man har erfarenhet från tidigare. Potentialen för långvarig värme finns där. Man har trots allt utpräglat kontinentalt klimat med stora avstånd till hav som kan bringa svalka.

Från och med måndag stiger temperaturen igen. Varma nätter (21-24 grader) och dagstemperaturer på 34-38 grader. Svaga vindar och inget regn. Luften är disig av rök från bränder.

Bränder i östra Ryssland, norr om Kamchatka den 30 juli, 2010. Det klart vita är moln, det gråa är brandrök från bränder i skogar och torvmarker. (NASA Earthobservatory).

Bränder i östra Ryssland 30 juli, 2010. (NASA)

Det som sker är inte förvånande, men mycket skrämmande. Man kan dela in det i (minst) tre delar. Det som sker i med väder/klimat, de konsekvenser det får på ekosystemen och de konsekvenser som dessa två får på människor och samhälle, dvs hur vi reagerar.

Jag kan en del om det första, väder och klimat. Jag läser allt jag kan om det det andra, ekosystemen. Och hur människan kommer att reagera? Vi får väl se, hittills har det tyvärr varken varit förnuftigt eller rationellt sett till all den kunskap som trots allt funnits under lång tid.

Evolutionen har läst oss hantera geografiskt små problem som onda avsikter, bränder, giftiga växter, farliga djur mm. Vi förstår att det finns förut, nu och framtid. Vi äter vitaminer, går till tandläkaren, storhandlar på rean, pensionssparar, rostskyddar bilen lägger undan julpyntet och snöskyffeln så vi kan använda det nästa vinter igen. Människan kan hantera svåra saker som att flyga i överljudsfart, transplantera hjärtan och skapa Internet. Det har förmodligen givit oss lite hybris, övermod. Jag tror att det finns en lömsk fara i att tro att vi skall kunna lösa alla problem, bara vi känner oss tillräckligt motiverade.

Det som sker nu är på en helt annan skala och sammanlänkade i komplexa system på helt andra sätt än de problem vi tidigare förutsatt oss att ”lösa” eller bemästra. Tillräckligt många människor har ännu inte tillräckligt med erfarenhet och kunskap av det som sker för att hantera det rationellt inom sina respektive områden. Än mindre gemensamt. Med tiden kommer fler att få mer erfarenhet och kunskap men vi kommer också att förlora handlingsutrymme.

Just nu, som alltid, lär vi människor oss, och anpassar vi oss till vår omgivning. Det sker i synnerhet när den förändras. Ryssland håller på att anpassa sig, tex inom jordbruket, skogsnäringen och i städer. Det vi ser är en anpassning höga sommartemperaturer och frånvaro av regn. Det gör ont.

/Martin

PS. Någon kanske trodde att globala förändringarna, tex den planetära energiobalansen, tog slut bara för att vi hade kyla och mycket snö i Europa i vintras? Men så var/är det inte. Det var en varm vinter -globalt sett. Nu har vi en varm sommar -globalt sett. Och planeten fortsätter att ackumulera energi. Vi strålar inte ut lika mycket i rymden som vi tar emot från solen. Konsekvenserna tar sig många olika uttryck. Det är inte förvånande. DS.

PS igen. Det som sker betyder inte att det alltid kommer att vara varma och torra somrar i Ryssland. Eller att skog och mark kommer att brinna varje sommar. Men sannolikheten för att det skall ske har förändrats. Det är det som kallas ”förändringar av klimatet”. DS.

Bladlöss på radarbilderna

Stora svärmar av bladlöss finns nu över Finland. De driver med vinden och kommer ursprungligen från Ryssland.

Piloter som flugit genom svärmarna anmärker på att vindrutorna blivit alldeles gröna samt att stora mängder bladlöss fastnat på framkanten av vingarna. Det senare kan påverka flygegenskaperna på liknande sätt som en variant av lättare isbildning.

De ostliga vindarna gör att bladlössen kan komma att driva in över Sverige.

Man kan se svärmar av bladlöss över Finland på radarbilderna idag (17 maj). Kanske får vi se några av dessa i södra Norrland senare idag eller i morgon. Över land kan vi få till stigande luft i samband med termik. Men över det kalla havet så sjunker luften. Det är möjligt att bladlössen inte klarar att driva med vinden hela vägen över Bottniska viken.

Radarekon av bladlöss kl 11 den 17 maj 2010.

Radarekon av bladlöss kl 11 den 17 maj 2010.

(Vi utvärderar även sannolikheten att radarekona skulle kunna vara markreflektioner. Det kan inträffa tex i samband med kraftiga inversioner. Men det förefaller inte sannolikt i detta sammanhang. Nederbörd, som är det vanliga man ser med radarbilder, syns som kraftigare blå ekon på andra platser i Finland.)

Bladlöss är mycket framgångsrika. De betraktas som ett av de värsta skadegörarna av jordbrukare världen över.

Det finns mångar sorters bladlöss. Omkring 4400 varav vi i Sverige har omkring 365 arter. De varierar i färg och storlek, gröna, svarta, rosa och bruna och mellan 1 och 10 mm långa. Våra svenska är vanligtvis gröna och 2-3 mm långa.

Naturliga fiender är tex nyckelpigan, blomflugan, nätvingar, parasitsteklar och krabbspindlar. Bladlössen utsöndrar en vätska som myror uppskattar. Myrorna kan därför beskydda bladlössen mot deras fiender. Det finns exempel på att myror har bladlöss som husdjur och ”mjölkar” dem.

Bladlöss kan förstöra omfattande växtlighet och förökar sig effektivt. När tillgången på föda minskar så föds bladlöss med vingar vilket gör att kommande generationer kan transportera sig till nya växter.

/Martin Hedberg

PS. Har man inte ett lager av nyckelpigor och parasitsteklar i förrådet så kan man bekämpa bladlöss på någon enstaka växt med utspädd såpa. Men när de kommer i svärmar så kan man inte göra så mycket mer än att hoppas på frostnätter. Något vi inte har i sikte. DS.

Att gjuta olja på vågorna

Som jag skrev i en tidigare blogg så närmar vi oss orkansäsongen i Mexikanska Gulfen (1 juni till 30 november).

Detta samtidigt som man varken lyckats sanera eller stoppa oljeflödet från oljekällan under den förlista oljeplattformen Deepwater Horizon.

Många menar att vi står inför en av de värsta oljeutsläppen genom tiderna. Och som om inte det var tillräckligt så stundar alltså även en ökad sannolikhet för kraftiga vindar i samband med bildandet av tropiska orkaner.

Oljeutsläpp i Mexikanska gulfen 11 maj 2010

Kan oljeutsläppet påverka dessa orkaner? I så fall hur? (Vi lämnar för stunden frågan om hur orkaner påverkar oljan och saneringsarbetet.)

Olja på vattnet begränsar avdunstningen av vattenånga till luften. Vattenångan är en viktig ”motor” för orkanerna. När vattenångan senare kondenserar (vid molnbasen) så frigörs latent energi vilket driver på kraften i orkanen.

Olja på vattnet minskar friktionen mellan luft och vatten. Det gör att vinden inte förmår driva upp samma våghöjd. Vidare så gör den minskade friktionen att vågorna inte lika lätt bryter (bildar gäss). Den mindre friktionen gör att vinden bromsas mindre och därmed håller en högre hastighet.

Olja på vattnet förändrar havsytans färg och därmed albedo, dvs reflektionsförmåga. Det påverkar hur mycket solenergi som reflekteras/absorberas. Oljan och vattnets förmåga att reflektera solljus beror på många saker såsom infallsvinkel, vågor, skum mm. En mörkare yta gör att mer värme absorberas. Ju varmare hav, desto mer kraft till orkanen.

En orkan är av storleksordningen 600 kilometer eller större i diameter. Oljeutsläppet är av storleksordningen 100 kilometer tvärs över. En orkan rör sig med hastigheten 20-50 km/h och lever i flera dagar. Det betyder att orkanen dels är betydligt större än oljeutsläppet, dels passerar med sitt centrum över det på 2-5 timmar, dvs relativt snabbt i relation till orkanens livslängd..

Men man måste även beakta att vinden både blandar om och avlägsnar oljan från havsytan. Vid orkanvindar är inte havsytan en skarp övergång från vatten till luft. Ytan är en gradvis övergång mellan vatten med stora och små vågor fulla av bubblor och luften full av vattendroppar.

En tropisk orkan under bildande kanske skulle begränsas något så länge den befann sig över oljan, men en orkan som nått moget stadium och drar in över oljan påverkas troligen inte märkbart. Dels för att orkanen är större än oljeutsläppet, dels för att oljan efter några timmar skulle vara omblandad med vattnet.

Man kan vända på steken: Hur mycket olja måste man gjuta på vågorna för att stoppa en orkan? Svar: Nuvarande storlek på oljeutsläpp under en orkan som håller på att växa till. Vill man å andra sidan begränsa en fullvuxen orkan så måste man ut med 30-50 gånger så mycket (en yta av samma stolek som en orkan). Inget av dem förefaller vara en metod att rekommendera.

Den amerikanske meteorologen Jeff Masters bedömer sannolikheten till 20% att vi får se en tropisk orkan passera oljeutsläppet under juni.

Det riktigt stora frågan är fortfarande trots allt hur en orkan skulle påverka oljan och omgivningen. Orkanen skulle påverka spridningen av oljan, inte bara genom havsströmmar utan även genom luften. Vart och hur mycket? Hur kommer saneringsarbete, ekosystem och ekonomiska system att påverkas? Och hur begränsar orkaner möjligheterna att stoppa läckan? I sommar och kommande år får vi svaren.

/Martin Hedberg

Påverkas orkaner av olja?

Sedan den 20 april pågår som bekant en oljekatastrof i Mexikanska gulfen med kopplingar till oljeplattformen Deepwater Horizon. Både saneringsarbetet och försöken att stoppa läckan på 1500 meters djup påverkas av vädret. Stort intresse har fokuserats kring när och var olja kommer att nå land och hur det påverkar såväl ekosystem som individer och företag.

BP har flaggat för att det kan ta två till tre månader innan man lyckas begränsa flödet av olja som för närvarande är omkring 5000 fat olja per dygn (ett fat = 159 liter).

Samtidigt så närmar vi oss orkansäsongen (1 juni till 30 november).

Den amerikanske meteorologen Jeff Masters bedömer sannolikheten för att vi skall få se en tropisk orkan interagera med oljeläckaget under juni månad till 20%. (Därefter ökar sannolikheten för orkaner. Förhoppningsvis ökar även sannolikheten att man lyckas täta läckan och sanera oljan.)

En intressant fråga dyker då upp: Ändrar oljan i sig på sannolikheten för att det skall uppstå orkaner? Och om det uppstår orkaner: Hur påverkas orkanerna av att det ligger olja på vattnet? (hindrar flödet av vattenånga/latent värme, minskar vågor/friktion, ändrar albedo…). Blir orkanen kraftigare, svagare, ändrar den riktning eller påverkas den inte alls?

Andra viktiga frågor vid en orkan:
– Hur påverkas saneringsarbetet från fartyg?
– Hur påverkas saneringsarbetet vid kusterna?
– Hur påverkas oljan i sig? (som i kraftig vind mixas effektivare med vattnet)
– Hur påverkas möjligheterna att stoppa läckan?
– Hur kan man skydda den olja som redan samlats in?
– Vad blir konsekvenserna på djur- och växtliv av kombination olja och orkan?
– Orkanen kommer att riva/suga upp olja från ytan. Hur långt kan oljan spridas av en orkan?
(Det hjälper saneringsarbetet till havs, men uppskattas säkert inte där oljan trillar ner).

Ni läsare har säkert fler frågor. I en senare blogg tar jag upp hur orkanerna påverkas av oljan. De påverkas, frågan är hur mycket och i vilken riktning.

/Martin

Våren 4

Det har gått trögt med vårens framryckning i söder. Åtminstone om man avser den meteorologiska våren, det vill säga sju dagar i följd då dygnets medeltemperatur är över noll.

I slutet av februari inträffade detta programenligt i sydligaste Skåne men sedan har det gått i baklås. Lite avancemang har det trots allt blivit i södra och västra Götaland under mars men vintern håller envist emot och för närvarande är våren en aning försenad. Den borde vid det här laget kommit upp mot södra Svealand. Men under den närmaste tiden ser det lovande ut för en vårattack upp över Götaland och Svealand.

Föregående blogg om fenologi har gett en del kommentarer. Till Lasse kan jag säga att vägledningen för fåglarnas ankomst efter vintern är dels ljuset och dels de meteorologiska förhållandena bland annat dygnsmedeltemperaturen. För sädesärlan brukar ankomstdatum ligga under första veckan i april i Götaland, andra veckan i Svealand och tredje veckan i södra Norrland.

/John