Tag - Allmänt

Blåsigt och mycket snö

23 november 2010

Av Martin Hedberg

(uppdaterad tisdag kl 06.30)

Under natten till tisdagen fördjupas lågtrycket och nederbörden befäster situationen över södra Sverige. Det blir blåsigt och kommer att komma rejält med snö främst i östra Götaland och sydöstra Svealand. Det betyder i stora problem från Kalmar till Stockholm och från Gotland in till Västergötland. Med omnejd.

Inte minst kombinationen av ymnigt snöfall med kraftig vind skapar problem. I dessa fall är ofta 1+1=3.

Se varningarna från SMHI under länken ”Varningar” i vänstra kolumnen från Klart’s förstasida.

Det är också kallare än normalt för årstiden och kalluften ser ut att bli kvar åtminstone en vecka.

Är vi förberedda på detta? Lärde vi oss något i fjol?

-Ja säkert. Information har gått ut och många samhällsaktörer fick både kritik, var självkritiska och har genomfört förändringar för att hantera vinterproblem bättre. Jag hoppas innerligt att det visar sig ha koppling till verkligheten och inte bara var teoretiska resonemang.

Men samtidigt kan vi inte förvänta oss att allt i samhället skall fungera som en stilla vårdag. Det kommer att bli problem, hur mycket man än förbrett sig. Bussar, tåg och flyg kommer att dras med förseningar och tom bli inställda. Det kommer att bli avbrott i elförsörjningen, folk kommer att bryta ben och handleder och bilar kommer att krocka och fastna i snödrivor.

Men jag hoppas att problemen, förseningar och avbrott står i proportion till omständigheterna. Och jag hoppas att vi slipper se en massa ”onödiga” olyckor.

Men/och eftersom vi aldrig drabbas av exakt samma oväder två gånger, så får vi aldrig reda på hur mycket bättre vi blir genom att lära oss av erfarenheter, eftertänksamhet och förebyggande åtgärder. Men förhoppningsvis kommer det, mot slutet av veckan, att kännas som om vi gjort vad vi kunnat och även undsluppit problem som vi annars råkat ut för.

Ha respekt för situationen, men/och missa inte chansen att leka och må bra när vi nu får en tidig vinter även i södra Sverige 🙂

/Martin

Snökanoner från öster

22 november 2010

Martin Hedberg

Allmänt

7 Comments

Av Martin Hedberg

Nordostliga vindar och kall luft över öppet hav. Det skapar förutsättningar för så kallade ”snökanoner”. Ni kanske kommer ihåg att Gävle blev lamslaget och isolerat i ett par dagar i december 1998? Liknande men inte lika stora konsekvenser i Oskarshamn i januari 1985 och Nynäshamn november 2007? Det var snöbyar som hade skapats av kall luft som hämtat både energi och fukt hela vägen från Finska viken och in över svenska ostkusten.

En liknande situation är på väg att uppstå kommande dagar. Ett lågtryck finns under tisdag, onsdag och torsdag i sydligaste delen av Östersjön. Det gör att den förhärskande vindriktningen kommer att vara ost till nordostlig över södra Sverige. Havet är öppet, relativt luften, fortfarande ljummet.

Det blir snö i östra Götaland och östra Svealand kommande vecka. Till en början kommer det att vara regn/snö i Götaland, men allteftersom temperaturen sjunker så blir det mer snö.
Tänk till hur det kommer att kunna påverka dig, direkt och indirekt.

/Martin

TV-väder historik del 9

21 november 2010

Martin Hedberg

Allmänt, Klimat

3 Comments

Av John Pohlman

Låt mig efter ett avbrott om ideala klimatet avsluta min bloggserie om det svenska TV-vädrets historia med en kort sammanfattning.

17-22 maj 1954. Första väderrapporterna i svensk television under den s.k. Sandrew-veckan med meteorologerna Lars Oredsson och Sven-Göran Olhede.

29 oktober 1954 kl 18.00. Radiotjänsts premiärprogram ”En skål för televisionen” inleddes med vädret inför veckohelgen som återkom varje fredag under en tid.

9 augusti 1957 kl 20.00. Starten för regelbundna väderrapportern fem minuter varje fredag. 2 september 1958 kl 20.00. Aktuellts första sändning med Olle Björklund som programledare och Leo Rannaleet som meteorolog.

13 mars 1960. Premiär för underhållningsprogrammet Söndagsbilagan med väderrapport. April 1962. Arturi Similää börjar göra månadsprognoser.

Oktober 1965. SMHI börjar sända femdygnsprognoser.

5 december 1969. TV2 startar. Vädret inleder kvällens sändning men flyttas efter något år in i nyhetsprogrammet Rapport.

12 maj 1975. Första vädersändningen från studio i Norrköping på direktlänk till Aktuellt och Rapport.

1 oktober 1982. Väderrapporterna flyttas tillbaka till Stockholm och Rapport anställer egen meteorolog.

1986-1990. Gradvis övergång för väderpresentationen till ny teknik med chroma- key.

Februari 1992. Väderpresentationen i Rapport vinner första pris vid International Weather Forecasters Festival i Paris i konkurrens med 47 av alla de större TV-kanalerna i Europa och USA.

Maj 1994. Rapport får i Paris ytterligare en internationell utmärkelse bland 71 tävlande med ett specialpris för dess vetenskapliga framställning.

Under 1990-talet utökades nyhetsprogrammen Aktuellt och Rapport i Sveriges television med morgonsändningar (1993), lunchsändningar och sena kvällssändningar. Det krävdes då fler meteorologer och vid sekelskiftet hade man fyra fast anställda och ett varierande antal deltidsarbetande.

Efter ytterligare utökad väderservice under de senaste tio åren har man idag sex fast anställda meteorologer och sju frilansare. Väderredaktionen är bemannad 3.30-22.30 på vardagar och 8.00-22.00 på helger. Måndag till fredag producerar meteorologerna dagligen inalles 25 sändningar.

/John

Svarta rubriker och vita bilder

19 november 2010

Martin Hedberg

Allmänt

10 Comments

Av Martin Hedberg

Iskyla? Nej vanlig vinter

Så här års brukar det dyka upp en och annan löpsedel med svarta rubriker och vita bilder. Det varnas för ishavsvindar, extrem kyla och nedisade samhällen. På bilderna ser vi påpälsade medborgare som kämpar sig genom stormar eller förgäves försöker baxa upp bilar ur krondiken.

Hur är det nu egentligen? Varenda gång jag ser dem så tänker jag: Aj har jag missat något. Det är ju lite genant om man som meteorolog inte har koll på läget. Jag menar detaljer kan man missa, hur långt in sjöbrisen har kommit eller om dimman har lättat eller inte över Oviken klockan tio. Men om det föreligger risk att ishavsvindar kommer som lamslår samhället står i annalkande, då förväntar jag mig att jag skall få reda på det via våra meteorologiska beslutsstödssytem en stund innan kvällspressen vet om det.

Ibland är vädret besvärande. Det kan vara nedisning, kraftiga vindar, sträng kyla, värmeböljor, kraftigt regn, tätt snöfall. Speciellt när det sker kombinationer: tätt snöfall och kraftiga vindar tex, eller regn och kyla (underkylt regn). Samhället har utvecklat ett varningssystem (som vi skrivit om tidigare) för att varna allmänheten för besvärande vädersituationer.

Det väder som vi väntar oss kommande dygn innehåller både kyla och snö. Men inte på samma ställe. Det blir (fortsatt) kallt i Norrland och det kommer in ett snöområde över Götaland och Svealand. SMHI har förvisso utfärdat varningar (klass 1, den lägsta nivån) för områden kring Jönköping och Kronoberg (det kan komma 10-15 cm smö), men om ni förbereder er och tar det lite försiktigt så skall vi nog reda ut även denna helg. Samma sak när snöområdet senare drar vidare norrut till tex Svealand.

O ja, sedan är det ju också så att det kan bli minusgrader inte bara i Norrland utan även i Svealand och delar av Götaland (inte bara en utan flera minusgrader, kanske ner till -5). Men det får man faktiskt räkna med när vi nu är i mitten av november.

Själv hoppas jag att tjälen sätter sig i marken. Jag hoppas också att det blir bra skridskoisar (is på sjöar är för övrigt ett specialfall av tjäle) och att de som redan har fått skridskoisar får behålla dem ett tag till innan det kommer flera decimeter snö som ligger kvar. Får man önska sig att det bara snöar på land och inte på sjöarna?

Sannerligen, blir det inte vinter även i södra Sverige så blir jag besviken.

/Martin

Kommer vintern?

17 november 2010

Martin Hedberg

Allmänt

11 Comments

Av Martin Hedberg

Vintern är redan här! Större delen av landet har riktiga minusgrader, men flertalet av invånarna bor i södra Sverige (har för mig att befolkningstyngdpunkten skall ligga någonstans kring Linköping), och där är det fortfarande höst.

Men från Dalarna och norrut så är det 10 till 20 minusgrader! Tänk på det alla ni som bor i Götaland och sydöstra Svealand.

Och i södra Sverige så är det fuktigt och minusgrader bara när det blir klara nätter. Tänk på det alla ni som har torr vinterluft och fukt bara i form av rimfrost i de norra två tredjedelarna av landet.

Är det någon som önskar sig annorlunda?

Hur blir det framöver? Jo, ett par dar till så dominerar högtrycket i norr och moln/regn/snöområden i söder. Men temperaturen kryper så sakteliga nedåt även i söder så efterhand blir det mer vinterlikt för många, om än inte alla, i Götaland och östra Svealand.

Det kanske blir vinter i hela landet i alla fall. Men som i fjol… vi får väl se.

/Martin

Ideala klimatet? Del 2 fortsättning

16 november 2010

Martin Hedberg

Allmänt, Klimat

2 Comments

Av John Pohlman

Kanarieöarna är ett av de få semestermål inom rimligt avstånd dit charterresorna för sol och värme oavbrutet går även under våra vintermånader. Visserligen är det inte lika stabilt solsäkert som under sommarhalvåret. Från mitten av oktober och in i november börjar det bli mer växlingsrikt. Fortfarande är det mycket sol men då och då blir det några molniga dagar och också någon kortvarig regnskur. Men under vackra dagar har man temperaturer upp till gott och väl 25 gradersstrecket.

Från mitten av november fram till februari är den period man normalt har sin mest ostadiga tid, i genomsnitt 5-7 regndagar per månad. Det är också då man kan få flera dagar i följd med mulet väder och lätt regn eller skurar. Längre än en vecka är det dock ovanligt med ihållande molnigt väder.

Däremot är det mer vanligt med perioder av soligt och vackert väder och temperaturer upp mot 25 grader. Det gäller då främst öarnas sydligaste delar som är de solsäkraste. Under mars månad börjar vädret normalt stabiliseras med moln och skurar i allt mindre omfattning och ökande soltillfällen. I april är det vanligen vackra dagar som dominerar även om det fortfarande kan ”hänga kvar” några molniga dagar och en eller annan regnskur.

Är det någon av dessa öar som i den keltiska folkdiktningen är ”Lycksalighetens ö”?

/John

Regn och kyla

15 november 2010

Martin Hedberg

Allmänt

Av Martin Hedberg

Nederbörden passerar Götaland och Svealand idag. Under kvällen lättar molntäcket i Götaland och natten till tisdagen även i Svealand. Även Gästrikland och södra Hälsingland berörs av nederbörden. Precis som i Dalarna och Värmland så kommer den här som snö eller snöblandat regn.

Norrland får i övrigt växlande molnighet och mest uppehåll. De 5 till 15 minusgraderna (lokalt lägre) består och vindarna blir svaga.

Under veckan som kommer så sjunker temperaturen i södra Sverige.

/Martin

Nytt oväder i natt

11 november 2010

Martin Hedberg

Allmänt

1 Comment

Av Martin Hedberg

Nu under natten kommer nästa oväder in över Sverige. Denna gång är det sydvästra delen av landet som tar första smällen. Regn, blötsnö och snö i kombination med kraftiga vindar och redan kalla vägbanor borgar för problem med kommunikationer och kanske även elförsörjning.

/Martin

Ideala klimatet? Del 2

11 november 2010

Martin Hedberg

Allmänt, Klimat

5 Comments

Av John Pohlman

Om man söker ett ställe med lagom varmt året runt, en hel del sol, inga förödande oväder och inte allför lång flygresa från Sverige är det svårt att överträffa Kanarieöarna. Därför är det naturligt att ögruppen mitt i Atlanten blivit ett av våra mest populära semestermål och till och med hemvist för många svenskar. Man har ett jämnt klimat med behaglig värme hela året. Det skiljer bara 6 grader i medeltemperatur mellan den varmaste månaden juli på 23 grader och den svalaste januari på 18. Samma intervall gäller för vattentemperaturen. Även under den varmaste perioden i juli och augusti ligger dagstemperaturen vid kusten på omkring 30 grader. Mycket sällan blir det över 35, som annars är vanligt på dessa sydliga breddgrader.

Det är havsinflytandet som dämpar hettan genom den ”kalla” Kanarieströmmen som flyter söderut längs den nordafrikanska kusten och för in svalkande luft med den nordostliga passadvinden. Fuktigheten är inte heller allt för besvärande utan ligger i allmänhet vid kusterna på 60-70 %. Nattemperaturen ligger omkring 20 grader. Från maj till en bit in i oktober är det övervägande soligt. Endast undantagsvis kan det bli enstaka dagar med moln och kanske någon skur, främst i inlandet. Däremot kan man råka ut för att det tillfälligt blåser upp till friska eller hårda ostvindar som också för med sig stoftrik ökenluft från Sahara. Denna typ av sandstorm kallas Calima och inträffar någon eller några gånger under året. Från slutet av oktober börjar vädret bli mer växlingsrikt och lite svalare.

Mer om detta i nästa blogg.

/John

Vad betyder de olika varningarna?

9 november 2010

Martin Hedberg

Allmänt

4 Comments

Av Martin Hedberg

Vad betyder varningarna? Så här i oväderstider så florerar många varningar. Hur var det nu, är en klass 1 varning värre eller mindre farlig än en klass 3? (3 är farligast). Och vilka definitioner gäller för de olika väderfenomen som kan kopplas till risker för liv, egendom och samhällsfunktioner?

Beskrivning av de olika nivåerna på varningar i korthet:
Klass 1: Väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner. Väder, men inget ovanligt väderfenomen, som innebär fara, skador eller störningar för vissa aktiviteter.

Klass 2: Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Klass 3: Mycket extremt väder väntas som kan innebära stor fara för allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Detaljerad beskrivning av innebörden av de olika nivåerna:

Klass 1 (den lägsta nivån av varningar):

Typ och Konsekvens till LANDS:

Mycket hårda vindbyar: >21 m/s. Grenar och enstaka träd knäcks, problem för höga fordon.
Snöfall: I regel när det väntas minst 5 mm på 6 timmar omräknat till smält form. Tidigt eller sent på säsongen kan varning skickas vid mindre mängder. Risk för halka på vägar.
Isbeläggning: Väder som medför ishalka. Exempel regn som följs av snabbt fallande temperatur till 0˚C eller kallare på vägbanan.
Rikligt regn: > 35 mm på 12 timmar över större område. Risk för stora vattensamlingar, risk för översvämning i källare, dagvattenledningar. I övrigt se eventuella hydrologiska varningar.
Kraftig åska: Omfattande och frekvent åska som medför stora störningar i el och telefontrafiken. Kan lokalt även innebära mycket kraftiga vindbyar och skyfallsliknande regn.
Höga flöden: Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt vart annat år.
Högt vattenstånd i sjöar: Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt vart annat år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
Stor Gräsbrandsfara: Gäller under våren när risken är stor att bränder uppstår och lätt sprids i torrt fjolårsgräs.
Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus.
Skogsbrandsfara Stor/Mycket Stor: Innebär stor/mycket stor antändningsrisk och att eld sprids lätt/mycket lätt i skogsmark. Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus, ofta gäller eldningsförbud.

Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:

Frisk vind med stark kyleffekt: Vid vind 10 m/s eller mer som ger en kyleffket på -28 grader eller lägre. Stor risk för förfrysning.
Hård vind: Medelvind >14 m/s. Medför vid lös snö dålig sikt med snödrev och problem att orientera sig. Varnas endast 1/10-30/4.
Mycket hård vind: Medelvind > 18 m/s. Svårt att förflytta sig och medför vid lös snö högt snödrev och stora problem att orientera sig. Varnas endast 1/10-30/4.

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

Kulingvarning: Medelvind > 14 m/s. Farligt för fritidsbåtar, mindre båtar.
Nedisning: Lätt, måttlig eller svår Isbildning på fartyg med risk för haveri för främst mindre fartyg. Fartygets stabilitet påverkas starkt av den ackumulerade isens tyngd.
Högt vattenstånd: Bottenviken: ≥ 80 cm över medelvatten. Ostkusten utom Bottenviken: ≥ 65 cm. Väst och Sydkusten: ≥ 80 cm. Risk att småbåtsbryggor och vissa kajer översvämmas.
Lågt vattenstånd: Öresund, Bälten, Sydvästra och Södra Östersjön: Lägre än 60cm under medelvatten. Risk för grundstötning på utsatta platser.

Klass 2 (näst högsta nivå av varningar)

Typ och Konsekvens till LANDS:

Stormbyar: > 25 m/s. Skador på byggnader med risk för kringflygande föremål. Större skador på skog med risk för störningar i trafik samt el och teleförsörjning.
Mycket stora regnmängder: > 70 mm på 24 timmar över större områden. Mycket stor risk för översvämningar i dagvattensystem och mindre vattendrag. Risk för stora vattensamlingar speciellt i källare och sänkor som kan innebära oframkomliga vägar mm. I övrigt se eventuella hydrologiska varningar.
Stora snömängder/ drivbildning: Vid snömängder motsvarande ca 20 mm eller mer i smält form på 12 timmar, vid frisk vind ca 12 mm eller mer på 12 timmar. Medför stora trafikproblem, kan speciellt vid temperaturer nära 0 även ge störningar i el och teleförsörjningen.
Mycket kraftig åska: Mycket omfattande och frekvent åska som medför mycket stora störningar i el och telefontrafiken. Kan även innebära mycket kraftiga vindbyar och skyfallsliknande regn.
Mycket höga flöden: Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt en gång var tionde år.
Mycket högt vattenstånd i sjöar: Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt en gång var tionde år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
Isbeläggning: Underkylt regn > 3mm på 6 timmar. Ger svår halka som dessutom är svår att åtgärda.
Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:
Storm/Orkan: Medelvind >25 m/s. Omöjligt att förflytta sig gående. Vid lös snö obefintlig sikt.

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

Högt vattenstånd: Bottenviken: ≥ 120cm över medelvatten. Ostkusten utom Bottenviken ≥ 100 cm
Väst och sydkusten: ≥ 120 cm. Risk att kustvägar och hamnar översvämmas.
Lågt vattenstånd: Hela svenska kusten: Lägre än 100 cm under medelvatten. Problem att angöra vissa hamnar. Risk för grundstötning.
Stormvarning: Medelvind: > 25 m/s. Problem för all sjöfart.

Klass 3 (mest extremt väder, högsta nivå av varningar)

Typ och Konsekvens till LANDS:

Stormbyar eller orkanbyar: >30 m/s. Farligt att vistas ute. Omfattande skador på skog och byggnader med mycket stora störningar i trafik och elförsörjning.
Extremt höga flöden: Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt en gång var femtionde år.
Extremt högt vattenstånd i sjöar: Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt en gång var femtionde år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
Mycket stora snömängder/drivbildning: Vid snömängder motsvarande ca 35 mm eller mer i smält form på 12 timmar, vid frisk vind ca 25 mm eller mer på 12 timmar. Medför mycket stora störningar i trafiken, vägar kan bli helt oframkomliga. Risk för stora störningar i el- och teleförsörjningen.

Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:

ingen definition (Martins kommentar: det är inte så att det inte förekommer hårt väder i fjällen. Bara för att man inte kan se eller förflytta sig gående så betyder inte det att man inte kan befinna sig, eller överleva, i fjällen när det är väder utöver klass2.)

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

Svår storm eller orkan: Medelvind >30 m/s: Även större fartyg bör överväga att stanna i hamn.

(Från smhi.se 2010-11-08)

Varningar är ett sätt att beskriva förväntat extremväder. Hur farligt och stora skador det sedan blir är beroende av många faktorer, tex systemets sårbarhet, dess resliliens samt om vädret utvecklade sig som väderprognosen förutspådde. Man kan minska sin sårbarhet och öka resiliensen genom övning, förberedelser och aktsamhet. Varningarna är till för att minska skador och konsekvenser av skador.

/Martin