Solinstrålning och avtagande vindar

Av Martin Hedberg

Det har varit, och är, blåsigt på många platser. Främst är det västra Götaland som drabbats av de kraftiga västliga vindarna.

Även under onsdagen fortsätter det att blåsa rätt kraftigt i Götaland, men sent i kväll avtar vindarna. (Det är i och för sig inte ovanligt att vindarna avtar under natterna, men nu ser det inte heller ut att bli så blåsigt under torsdagen.)

Regnskurar uppträder på många platser i landet idag, men de blandas med någon sol.

Effekten i solinstrålningen ligger på 8-900 W/m2 i Götaland och Svealand idag mitt på dagen, men tidvis är den nere på omkring 400 W/m2. I Norrland ligger den generellt på på 3-500 W/m2, dock något högre längs med Norrlandskusten. Skall väl också sägas att den är betydligt lägre i fjällen då det blir rätt mulet där.

/Martin

      

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

5 CommentsLeave a comment

  • Hej Martin! Påverkas solinstrålningen nämnvärt över de områden i Europa som har ”askmolnet” över sig?

    Martin: Påverkas: Ja, men nämvärt, nej, inte här i Skandinavien eller övriga Europa, undantaget Island och möjligen Färöarna.

    Fast jag noterade att man sett markant röd solnedgång från Skottland. Dessa färggranna solnedgångar orsakas av partiklar som bryter solljusets lite längre våglängder (inte bara de korta våglängderna vilket gör himlen blå). Partiklarna kan komma från tex vulkaner, sandstormar eller luftföroreningar.

    Däremot i är det tydligt att man påverkas på Island. Inom ett par mils radie från vulkanen, under plymen, var det mörkt som en vinternatt.

  • Snacka om solinstrålning. Cyklade halvannan timme igår och är idag solbränd som… på utsatta ställen. Ta det försiktigt ni som är ute!
    Kanske kan ett par rader från Öland och den 10 juni för ett tag sedan vara intressanta:

    Borgholm den 10 Juni. ”Nu snart, endast 14 dagar före Midsommar, är det ju ett bra anmärkningsvärdt förhållande, att isen till en högst betydlig mängd omsluter Norra delen af vår Ö och sträcker sig längs stränderna, särdeles på den Östra, flere mil till den mängd, att på åtskilliga ställen från stränderna ingen rening/isfri ränna/ är synlig, och till den tjocklek, att ett stycke, som strandat på ett grund, efter skedd mätning funnits innehålla 9 alnars djuplek. På andra ställen äro isstyckena skjutna på hvarandra öfver vattenytan, så att de likna smärre jakter på de hvita fälten. Till stor förlust och afsaknad, kan något fiske vid dessa isbelagda kuster icke bedrifvas; deremot begifva sig våghalsar långt ut på isbitarne att skjuta fogel —sannerligen ett ovanligt nöje i medio af sommarmånaden. Orsaken till vår vinterluft hafva vi således ej svårt att igenfinna ; också berättar allmogen, att de norr ut hafva beständiga nattfroster, samt hvarje morgon, till 6 á 7, marken hvit af frost. Rågarna äro också i allmänhet mycket klena, samt på få ställen gångna i ax, så att Olsmesse-kakan icke i år kommer att ätas, utan fruktar man att Olsmesse-kroken i år blifver lika svår som Vårskarpan, och det vore bedröfligt. Vegetationen är högst litet framskriden — ängar och betesmarker, särdeles de senare, äro som vanligen annars i April. Några få löfträn hafva slagit ut sina blad, men eken och asken stå som om vintern. Körsbärsträden börja nu att blomma, men utan fullt utslagna blad. Att på en sträng vinter skulle följa en varm sommar, är ännu icke fallet. Thermometern visar i skuggan sällan öfver 10 graders värma — aftnar och nätter 5 á 6. (Calmar-Bladet)

  • Idag gick jag ut i solljuset och kände att en utav solstrålarna brände till ovanligt varmt till höger om min vänstra arm. Vi måste stoppa vårt utsläpp av C02!!!

    Martin: Mycket märkligt! Den absoluta merparten av energi i solstrålarna kommer i form av synligt ljus -och det påverkas inte av koldioxid.

    Och den delen av solens spektrum, de långa våglängderna, som faktiskt påverkas av CO2, den energin bromsas!

    Förmodligen var det något annat än solstrålar som brände dig, eller så var det ovanligt lite koldioxid och andra växthusgaser just där du var 😉

  • Kommenyar till Fredriks kommentar;
    Det skulle vara intressant att veta vilket år det fanns så mycket is runt Öland den 10 juni! Det måste ju betyda att de norra delarna av Östersjön troligen var helt istäckta då! Vi får vara glada för att växthuseffekten sätter stopp för så kalla försomrar i fortsättningen.

  • 1838 var året. Jag var bara en liten pilt då…
    Över Öl… Förlåt, Kalmarsund bar isen förr ända till mars. Veden var viktig på det då skogfattiga Öland, men en och annan sparade också sina produkter för att få bättre pris på vintern.

Lämna ett svar till Perdavid Nygren Cancel Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *