Av Martin Hedberg
Idag är det som mörkast. Men från och med i morgon går vi mot ljusare tider. Förändringen går dock sakta så här i närheten av midvintersolståndet.
Det blir inget oväder på julafton. Däremot får Storbritannien ett, men det hinner mattas av ordentligt innan det når fram till oss. Det bidde ett tumvanteväder av deras oväder till oss. Det kan dock ställa till med en del problem i trafiken under söndagen.
På söndag, dagen innan julafton, så kommer nederbörden in över Västkusten. Det blir snöfall som i söder övergår till regn. Nederbördsområdet rör sig sedan relativt snabbt vidare in över landet. Det gör att både Götaland och Svealand har nederbörd sent på söndag kväll. Det blir måttliga till friska vindar.
Över Norrland är det istället det ryska högtrycket som fortfarande dominerar vädret. Det gör att det åter blir en kall natt mellan söndag och julafton.
På Julafton ser det ut att bli molnigt över stora delar av landet. Det kommer också att snöa av och till, men inte alls lika kraftigt som under söndagen. Temperaturen håller sig omkring noll grader i Götaland och Svealand och mellan -5 och -15 i Norrland.
Idag deltar jag i Aftonbladets webb-TV sändning mellan 14 och 16. Det kommer att handla om trafik och väder inför julen.
/Martin
Passar väl bra med Aftonbladet. Trovärdigheten är väl ungefär densamma som för era prognoser för juldagarna om man jämför uppdateringarna…..
Hej !
Det snöar son katten just nu och är 3 minus.
Enligt er hemsida ska det vara sol och noll grader.
Det finns inte många dagar som ni träffar rätt.Ni har världens bästa jobb….ändra var och varannan timme prognos och inget stämmer ändå.
God Jul och ha ett gott nytt år !
Vänliga hälsningar
Micke
Vad hände med mildluften i nästa vecka? Imorse prognosticerade YR.NO uppåt 5-10 plusgrader i Sydsverige fredag-söndag, kvällens bud är 0-15 minusgrader. Kommer det aldrig någon mildluft???
Till Daniel: För min ort, Sala, samma sak, 0 till +5 i morse för slutet på nästa vecka, nu på kvällen -10 till -18 för samma period. Mina kontakter ute i Europa som har tillgång till ECMWF:s ensembleprognoser berättar att medianvärdet (dvs det mest troliga) under de två sista dygnen legat på cirka -2 grader med 50% av medlemmarna i ensemblen mellan 0 och -7 grader.
Observera dock att dessa prognoshoppigheter inte beror på att meteorologerna är inkompetenta, bara l a t a , eftersom de låter datorprognoserna gå rakt ut på nätet som de kommer ut från datorn och struntar i ensemblesystemet.
Ja du Daniel, det bestämmer väl naturen och inte yr.no????????
Svar till Anders:
På http://mittväder.se kunde jag i långprognosen släppt klockan 12:00 igår skönja att det var ECMWF som stod för de extremt låga temperaturerna, medan NCEP/GFS pekade på plusgrader. Ensembleprognosen samtidigt pekade endast på temperaturer strax under nollan. Men jag anser att även om ensembleprognosen säger mest om utvecklingen, borde väl ändå de operationella modellerna ha ett visst mått av trovärdighet, med tanke på att meteorologerna faktisk sett en sådan utveckling, och därmed behöver det ej betyda att det som tidigare sades icke behöver slå in. Eller?
Uppdatering:
Nu är klockan 08:10 för att vara exakt, och YR.NO:s prognos har helt och hållet avlägsnat den stränga kylan från prognoserna, med undantag för sena onsdagen samt torsdag, då det blir nedåt 8-15 minusgrader. Men i övrigt är YR.NO:s prognos nästan i linje med ensebleprognosen, ty liksom denna pekar YR.NO på mildare, men fortsatt minusgrader, med undantag för tisdag eller onsdag, samt före nyår.
Samma sak skedde i början av november. Länge hade YR.NO i Sydsverige pekat på 5-10 grader och regn varje dag tio dagar in i mitten av november, men plötsligt en kväll hade detta ändrats till nollgradigt och inte en endaste millimeter nederbörd. Följande morgon var mildluften tillbaka i prognoserna, men redan samma kväll var kalluften återigen tillbaka i prognosutvecklingen. Nästa morgon däremot återigen milt, och med facit i hand blev det tillfälligt lite kallare ett par dagar, innan mildluften slog till rejält med över 10 grader långt upp över Sverige.
En annan utveckling som jag har erfarenheter av är att mildluften först prognosticeras högt och vilt, för att i prognosuppdateringar längre fram markant har nedgraderats, innan det på det/de utsatta datumet/datumen blir nästan lika milt som prognoserna först talade om.
Bra erkännande Anders, att meteorologerna är lata. Är det inte så att dessa meteorologer är på fel plats då? Om det finns möjlighet att ge oss bra prognoser utan lata datatolkare så borde vi kunna få det. Känns som ett krav ifrån allmänheten. Och förresten, att mata ut datorprognoser kan man inte göra det utan att vara högutbildad meteorolog? Man kanske t.o.m. kan vara snickare eller sopkörare? Det skall förresten komma 0.6 mm snö idag, det har redan kommit 2 cm, snöfallet skulle ju komma in på söndag, idag är det lördag. Blä för lata meteorologer, reklamen läser jag inte heller.
Tänk dock på att förändringen mot ljusare tider går sakta. Precis like sakta som vid midsommar när vi får mot mörkare tider, men, javistt ja, det är ju inte like roligt att skriva om!!!!!!
Martin: Vad som är roligast att skriva om beror på. Likaså vad folk tycker är roligt att läsa om. Jag tycker ändå att det är värt att notera att vi i dagarna har de kortaste dagarna på hela året. Samt att vi därmed går mot allt längre dagar.
Som snabbast går förändringen vid vår- respektive höstdagjämning.
Som lite kuriosa kan jag nämna att vi kommande tre månader har både positiv första och andraderivata. Dvs, det blir allt ljusare (förstaderivatan) samt att även hastigheten varmed det blir ljusare ökar (andraderivatan).
För att jämföra med något annat mer konkret nämligen hastighet: Vi ökar hastigheten, dvs accelererar, men även accelerationstakten accelererar.
Detta fram till vårdagjämningen. Mellan vårdagjämning och midsommar så blir det visserligen ljusare, men förändringen från en dag till en annan minskar. Då är fortfarande förstaderivatan positiv, men andra blir negativ. 🙂
Fredde 99: Och vem fan gillar att det blir mörkare för varje dag? Kan inte vara speciellt många. Klart man oftare skriver att det blir ljusare eftersom majoriteten av svenska folket gillar när det är ljust ute.
Till Henrik: I början av maj 1990 besökte jag det norska meteorologiska institutet för att visa mitt system med “självlärande ekvationer” som korrigerade systematiska fel i datorprognoserna.
Chefen för deras meteorologiska avdelning, Anton Eliassen blev mycket entusiastisk och fällde yttrandet att ”meteorologerna är lata och okunniga”. Jo, tänkte jag, men vad gör du åt saken? Men det gjorde han. Det är nämligen AE, sedan han blivit generaldirektör, som lanserat yr.no där mitt system med ”självlärande ekvationer” av en klipsk norsk tjej, Mariken Homleid, nu tillämpas på temperaturprognoserna för Norge.
Till Daniel: För att upprepa en liknelse jag tidigare använt: kommer du till en by och vill veta den typiska medelåldern frågar du många personer, inte bara den första du stöter på. Chansen är visserligen stor att denne har en ålder som ligger nära genomsnittet, men chansen är också avsevärd att han eller hon är mycket yngre eller äldre.
Att bara titta på de operativa prognoserna från ECMWF, GFS osv är just att bilda sig en uppfattning om medelåldern av den första du möter i byn.
Till båda: Istället för att avskeda lata meteorologer borde man, som jag har hävdat länge, sätta in dem på att utveckla eller förbättra automatiska system som ytterligare raffinerar datorprognoserna. Till detta behövs dock utbildning. Som en av mina vetenskapliga kollegor uttryckte saken: ”Prognosmeteorologerna är överkvalificerade för vad de gör, men underkvalificerade för vad de borde göra.” Men de vill inte anstränga sig. Därför har en del meteorologiska institut redan börjat rekrytera icke-meteorologer med den nödvändiga kunskapen. Om prognosmeteorologerna försvunnit om tio år beror det inte på datorn utan att de frivilligt avskaffat sig själva.
Anders, tack för dina vettiga svar. Är det inte så att man idag missar irl uppföljning. Yr förutspår väldigt ofta klart väder då det istället blev mulet. Klart klart missar alltid minusgraderna. Smhi missar alltid kraftig vind. Västra götaland, Seglora.
Henrik: Vad allmänheten får på webben är till största delen DMO (Direct Model Output) från datorerna. Den har genomgått en mycket elementär mänsklig kontroll. SMHI t.ex. rättar molnen och temperaturerna grovt över stora områden om de är helt tokiga. De kan också välja vilken prognos (ECMWF eller deras egen högupplösta HIRLAM) de väljer in för de första dagarna. Därefter står valet mellan senaste och näst senaste ECMWF. Rätta mig om jag har fel, information om detta borde finnas på smhi.se.
Det är omöjligt för meteorologen att gå in och korrigera gridpunkt för gridpunkt, inte ens station för station. Ett automatiskt statistiskt system ett sk. kalmanfilter (”självlärande ekvationer”) rättar de värsta systematiska felen i temperaturen och vind över norra Europa.
Vad som behövs är liknande automatiska statistiska system som kan korrigera systematiska fel i nederbörd och moln. Det behövs också liknande system som
1. Justerar de mycket korta prognoserna så att de stämmer ”nu”
2. Dämpar de stora svängningarna främst i prognoserna bortanför tre dygn
Men sådant arbete har traditionellt haft låg prioritet hos alla statliga meteorologiska institut eftersom de statsavlönade tjänstemännen känner att sådana system skulle ”ta jobbet från dem”. Bortsett från att det inte är speciellt kundvänligt är det dessutom fel; arbetet med sådana system skulle ge massa jobb!
Nej, det är nog snarare risken att behöva göra något nytt som skrämt. På modellerarsidan ser man statistiska metoder som konkurrenter till deras egna numeriska. Också detta är fel, de kompletterar varandra.
På den kommersiella sidan är man dock minde konservativ och där pågår arbete utefter dessa linjer.
Tack för mycket nyttigt info, du bidrar verkligen med hanterlig info. Som vanlig dödlig prognos och väderklagare så brukar det lätt bli obegripliga termer ifrån fackfolk som dig, men du för verkligen fram info så att man förstår. Tack för det och God Jul!