Så drar Tyfonen Hagupit in över Filippinerna

Den tropiska cyklonen Hagupit har minskat något i intensitet, men är fortfarande en mycket kraftig tyfon som set kommande dygnet rör sig in över Filippinernas östra kust. Hagupit färdas fortfarande över relativt varmt vatten, 29 grader, vilket föder den med energi. (”Tropisk cyklon” är ett samlingsnamn på det som i Asien kallas Tyfon och runt Amerika kallas Hurricane. Jag använder bägge uttryck.) ”Hagupit” betyder slag eller piskrapp. Lokalt har tyfonen fått namnet ”Ruby”.

Grafiken nedan är hämtad från NOAA:s Geophysical Fluid Dynamics Laboratory, GFDL. där man beräknar olika utveckling av extremväder som tex tropiska cykloner. Bilden nedan visar ensembler, olika modellkörningar, över var centrum på cyklonen kan komma att röra sig. Som synes så kan man inte veta exakt hur den utvecklas eller var den kommer att vara. Men man kan beräkna sannolikheter.

Anledningen till att Hagupit avtagit i styrka är en kombination av ökad vindskjuvning samt att den genomgått en ”eye-wall change”, dvs att molnväggen i dess öga har upplösts samt ersatts av en molnvägg med större diameter. Denna process gör att cyklonen tappar lite kraft, men den kan å andra sidan återkomma med större kraft när den nya strykturen har etablerats.

Det är bara tretton månader sedan tyfonen Haiyan drog in över Filippinerna (den 7 november 2013). Haiyan var en mycket kraftfull cyklon som lämnade stor förödelse efter sig. Förutom 7300 saknade eller omkomna människor så blev de materiella skadorna omfattande. Haiyan var en av de kraftigaste tropiska cykloner som registrerats.

Det är oundvikligen så att alla cykloner i detta område kommer att jämföras med Haiyan. Precis som cykloner på amerikansk mark kommer att jämföras med Katrina och Sandy. Det är dock lite orättvist eftersom det skapar intrycket av att ”är den inte lika kraftig som Haiyan/Katrina/Sandy så är den väl hanterbar”.

En annan attityd är ”men de är väl vana vid cykloner där”. Det är inte riktigt som att vi i Sverige är vana vid snöfall och minusgrader. Dessa cykloner är inget man skottar undan medan de händer eller anpassar sina kläder för. Det handlar om att evakuera människor och att återuppbygga samhällen efter cyklonens framfart. Den flodvåg på över 6 meter som drabbade Tacloban i fjol saknade motstycke och var inget som man på något sätt var vare sig van vid eller förberedd på.

Även om cyklonerna mäts i vindstyrka så är det inte bara den höga vindhastigheterna som skapar förödelse. Med dem kommer en svallvåg och höga vågor som i princip kan upplevas som en havsnivåhöjning. Beroende på hur flack eller brant havsbotten övergår från djuphavet till kusten så bryter vågorna respektive tränger upp på land på olika sätt. Flodvågor på 3-4 meter beräknas längs med kusten, men beroende på kustlinje och terräng så kan flodvågen bli ännu högre.

Byggnader bryts sönder, träd välter och grödor och jordbruksmark förstörs av såväl saltvatten som kraftigt regn. Kraftigt regn medför att jordskred sliter med sig vegetation och samhällen nedför bergen och längs med flodfåror. Upp till 500 mm regn väntas längs med de norra öarnas östra sida.

Speciella varningar för slamströmmar har utfärdats då kraftigt regn kommer att lösgöra tjocka lager av aska som ligger längs med bergssluttningar till följd av tidigare utbrott från vulkanerna Mayan and Bulusan.

Hagupit kommer att röra sig på en nordligare bana än sin föregångare Haiyan. Vindstyrkorna från Hagupit är höga, men  rör sig relativt långsamt vilket medför att de kraftiga vindarna kommer att vara länge och att det kommer att falla mycket regn. Det är främst samhällen med jordbruk som huvudnäring som drabbas av cyklonen även om Manilla kommer att beröras i inledningen av nästa vecka.

Byggnadsstandarden där cyklonen drar in på landsbygden är till största delen relativt låg. Det är inte ovanligt att husen snarare är skjul med plåttak än byggnader konstruerade för att motstå kraften från cykloner. Detta gör givetvis att invånarna är extremt utsatta. Myndigheterna har evakuerat omkring en halv miljon människor.

Försäkringspenetrationen i de mest utsatta områdena är omkring 10-20%. Detta gör att kostnaderna för cyklonen, sett ur ett försäkringsperspektiv, troligen blir begränsad. De humanitära förlusterna och konsekvenserna kan dock komma att bli mycket omfattande.

Vi följer utvecklingen.

/Martin