När blir det bra väder?

Temperaturavvikelse, grafik från SMHI

Måste man åka utomlands för att få sommar?

Jag menar att jovisst är det sommar, men det är inte den sortens sommar som de flesta drömmer om. Hur länge skall det ”ostadiga vädret” hålla i sig? Varför är det så regnigt och kallt? När blir det sommar på riktigt och hur var det nu med den där ”globala uppvärmningen”?

Jorå, global uppvärmning har vi så det räcker. Men det märks inte här i Skandinavien just nu. Tiden räcker inte till för att skriva alla artiklar som skulle behövas för att bevaka de extremhändelser som är relaterade till värme, kraftig avdunstning och kraftig nederbörd.

Men just nu och här, och i maj, så har det varit kallare än normalt.

Temperaturavvikelse, grafik från SMHITemperaturavvikelse för olika perioder i år. Från SMHI.

Fast å andra sidan så har det hittills i år varit varmare än normalt. Det är helt enkelt så att det var mycket varmare de första månaderna än det är kallare nu. Så på det hela taget ligger vi på plus. Även om det inte känns så just nu.

På samma sätt är det med övriga världen: Stora delar av resten av världen har det mycket varmare än vi (och några platser till) har det kallare. Så på det hela taget så är det plus. Global uppvärmning, still going strong.

Men så var det då frågan om när värmen kommer hit. Till Sverige, nu när folk har semester. Måste man dra söderut för att få värme?

Jag kollar tio dygn framöver. Lågtrycken fortsätter att dominera väderkartorna över Sverige. Det innebär moln-sol-regn… och temperaturer som möjligen orkar upp till ca 20 grader på en del platser på eftermiddagarna, men oftast håller sig kring 15.

Det blir en hel del regn nu på tisdag onsdag och sedan lite varmare. Ingen värmebölja, men några grader i alla fall. Den 1:a juli blir det troligen omkring 20 grader som ”normal” eftermiddagstemperatur i Götaland, Svealand och längs med Norrlandskusten.

Med tanke på det skrala utfallet av vädret hittills så vill jag inte göra för stort nummer av vädret i juli. Men det skulle kunna bli varmt. Trots den kyliga inledningen av sommaren så är det faktiskt mer troligt att det blir varmt i juli än att dagens vädertema fortsätter.

/Martin

Påven en fighter i filmtrailer

popeforplanet

En filmtrailer med Påven i huvudrollen. Han är fightern som tar upp kampen mot BigOil och andra som cyniskt bedriver rovdrift på andras bekostnad.

Klimatfrågan har hamnat högt på den mediala agendan. Inte med anledning av kommande förhandlingar i Paris eller för att det skulle ha framkommit några uppseendeväckande nya vetenskapliga data.

Nej, anledningen är att den andligen ledaren för 1,2 miljarder katoliker har tagit bladet från munnen.

Förutom att media uppmärksammar det och klimatkunniga applåderar det så dyker det (givetvis ?) upp röster från ”den andra sidan” som kritiserar honom för att ta till orda i vetenskapliga frågor. Märkligt nog (eller inte) så är det samma belackare som annars så gärna tolkar och uttalar sig i klimatfrågor (Då med budskapet över att det inte finns något att oroa sig för).

Jag kan i många andra avseenden vara kritisk till kyrkan inflytande över människors världsbild. Men när man nu grundar uttalanden i vetenskap så uttrycker jag mig gillande.

Filmtrailern ovan får ses som ett tidstypiskt dokument över vad som fungerar i sociala media. Efter tips av UppsalaInitiativet. Den som vill ha hårda fakta kan som vanligt söka detta i PNAS, Science, Nature, hos IPCC eller i andra vetenskapliga källor.

#popeforplanet

/Martin

15 grader är för kallt. Tycker jag.

Låt mig först slå fast att 15 grader är för kallt. I alla fall på Midsommar.

Men det kan vara så att alla inte håller med mig. Det går nog att finna någon som tycker att det är lagom med 15 grader (av någon anledning) och då kan man väl inte trumpeta ut att ”15 grader är för kallt”, eller?

Vädret är ett ständigt samtalsämne och intresset för det blommar upp extra mycket i sommartider. ”Alla” bryr sig och har en åsikt. Så även jag.

Min åsikt, såväl privat som väderproffs, är att alla har rätt till sin åsikt.

Termometer 15 graderLåter det självklart? Visst, men det är inte det. Kruxet är att många presenterar sin privata åsikt som om den vore allmängiltigt. Ibland som vore den fakta, ibland som om man är avvikande om man inte håller med.

Lite som att diskutera vilken storlek på sandkornen på en strand. Det finns allt från finkornig sand till stenar eller klippblock. Hur stora de är kan man mäta. Vad man tycker om är däremot en helt annan sak. Men det blir fel om man säger att något som är 5 mm istället är 2 cm. Det låter absurt att göra såna misstag när man talar om stenar, men är förhållandevis vanligt när man talar om temperaturer.

SandStorleken på sandkornen, att jämföra med temperaturen, går att mäta med en gemensam referens. Vad man däremot tycker bäst om är en åsikt. Åsikten är personlig.

Det handlar givetvis om vad som är lagom, eller önskvärd, temperatur. Många, alltför många, resonerar som om ”ju varmare, desto bättre”. Och det retar mig. Det följer en trivial logik: ”Om det är sommar och 15 grader så fryser jag. Om det är 20 så är det bättre, men inte bra. Då måste 25, 30 eller kanske 35 grader vara ännu bättre… Hurra för 35-40 grader!”. Not.

Men det finns fler grunder för obra påståenden. En vanlig är att man inte riktigt vet vad temperatur är eller hur den mäts. Jo givetvis mäter man det med en termometer. Men om den placeras på fel plats så är den inte representativ för det man upplever. Och det slår vanligtvis åt det varma hållet, dvs termometern visar en högre temperatur än det i verkligheten är.

Luftens temperatur är något man skall mäta i skuggan. Men om man mäter  den i solen, eller i närheten av något som belyses av solen, så kan man få fram allt från luftens verkliga temperatur till omkring 6000 grader (temperaturen på solens yta).

Och här kommer missförståndet: Låt oss anta att det är 25 grader i luften. Någon vistas i solen och tycker att det känns behagligt. Med sig har personen en termometer. Den visar kanske 40 grader. Om den här personen tror att 40 grader är en behaglig temperatur så gör hen ett stort misstag. Vad termometern har registrerat är inte bara luftens temperatur utan även hur solens strålar har värmt plasten runt termometern, sanden och annat som kommer i kontakt med sensorn, antingen genom direkt kontakt eller genom att i sin tur stråla ut energi som registreras.

Spelar det här någon roll? Ja, för när vi meteorologer, meteorologisk väderstationer eller prognoser, talar om temperaturen så menar vi den i skuggan. Och problemet är inte att man tror att vi gjort en felprognos, problemet är att man har en felaktigt referens över vad temperaturen är. Prova tex att lägga tre olika termometrar i solen, eller likadana, men sätt på en bit svart eltejp på den ena sensorn och linda lite aluminiumfolie kring en annan: Du kommer att få tre helt olika temperaturer. Vilken är korrekt?

BadstrandHur varmt är det egentligen vid stranden?

En tredje källa till missförstånd är att man har gjort en korrekt mätning av temperaturen, men befinner sig å en annan plats. Tex om det är 35 grader i en stad eller på en parkeringsplats och man beger sig till stranden. Där är det i verkligheten 25 grader och man tycker det är skönt, men/och utbrister ”oh, vad härligt det är med 35 grader”.

Sedan handlar det givetvis inte bara om temperatur, utan upplevelsen är en kombination av temperatur, luftfuktighet, solstrålning och vind. Det gör det hela lite rörigt eftersom man sällan har koll på detaljerna av alla parametrarna. Men det är inte helt obegripligt. Alla dessa saker går att mäta med precision. Och gör man det så får alla som mäter på samma plats och tidpunkt samma svar. Men vilken kombination som just du gillar, det är upp till dig.

Vad temperaturen är handlar om fakta, om att mäta och mäta korrekt. Fakta är inte olika för olika personer. Men din uppfattning, åsikt, om vad som är en behaglig temperatur är kan mycket väl vara annorlunda än min.

Jag vill ha varmare än 15 grader på Midsommar.

/Martin

Midsommarvädret 2015

Midsommarvädret d-3

En blöt och kall historia.

Temperatur: 15°C, ±3°, 
Moln: 80%, ±20%-enheter,
Regn: 4 mm ±4 mm.

Det här är historien om ännu en midsommar som känns som ett mellanting mellan vår och höst, men definitivt inte sommar. Det blir ännu en midsommar i raden av ostadiga midsomrar som vi haft de senaste tio åren.

Historien börjar med att ett lågtryck tar sig in över Sverige natten till torsdag, dagen innan midsommar. Under torsdagen får så gott som samtliga orter i landet regn, kanske inte hela dagen, men i alla fall flera timmar.

På så sätt blir det lite bättre, men långt från bra, på midsommarafton. Lågtrycket börjar fyllas ut, men regnet hänger i luften i alla fall. Framför allt Götaland, Svealand och Södra Norrlandskusten blir regnsäkra. under kvällen, kanske framåt midnatt, lättar det något.

Sol då, någonstans? Bäst väder kommer det att vara i Norrland, närmare bestämt i Västerbotten. 15 till 20 grader, svaga vindar, mestadels uppehåll och en till och med en hel del sol. Den här sortens väder kan även smitta av sig lite till Jämtland och Norrbotten.

Det o-somriga vädret, dock någon grad varmare, fortsätter dagarna efter midsommar.

/Martin

Vädret i Midsommar

Prognosen d-6

I skrivande stund, lördag eftermiddag 13 juni, är det varmt i alla fall i östra Götaland och okay temperaturer i södra Sverige. I norr är det däremot svalt och ostadigt.

Tyvärr så kommer vädret kommande vecka att fortsätta på det svala och ostadiga temat i hela landet. Det är som om våren aldrig riktigt släpper greppet om oss, det kommer en eller ett par dagar med värme och sol, men så slår den envisa våren tillbaka.

Detta läge som jag tvingas tolka prognoserna, ser ut att hålla i sig över Midsommar.

Det betyder 15-20 grader i Götaland, Svealand och längs med Norrlandskusten. I norrlands inland omkring 15 grader. Solen kommer att visa sig, men också en hel del moln. De senare kommer att vara fyllda med vatten och en del av detta kommer att trilla ner som regn. Inte hela tiden, men som klassiska regnskurar som hotar att inte bara skymma solen utan även blöta ner marken.

Det ser med andra ord att bli en sån där midsommar som man inte vill ha: Förhållandevis kallt och möjligen också blött. Men allt är inte jämngrått: Det kommer även att bjudas en del sol.

Planera med andra ord för att vara inomhus och ser det som en option om det blir bra väder. Dessutom är det ju trots allt ett par dagar kvar och prognoserna är inte huggna i sten. Jag hoppas att jag får anledning att justera dem till något roligare väder.

/Martin

Film om tropiska cykloner på Svt Play

Ovädrens Planet, SVT Play

Jag ser filmen ”Ovädrens planet, del 1” på SVT Play. Intressant, okay pedagogik och snygg grafik. Men det finns även en del missvisande information i filmen:

1. De kraftigaste vindarna förekommer i samband med Tornados, inte tropiska cykloner. (Den kraftigast uppmätta vindstyrkan var 480 km/h i en tornado år 1999 i Oklahoma). Tropiska cykloner kommer på andra plats. Högst uppmätta vindhastighet i tropisk cyklon är 408 km/h (Olivia 1996). Däremot gör cyklonernas storlek att de innehåller mer total energi, det blåser helt enkelt över en större yta, dessutom betydligt längre tid.

2. Det sägs att ”ovädren” (Tropiska cykloner) kan dyka upp utan förklaring, på några timmar. I verkligheten har man koll på den flera dagar i förväg. Det man har problem med är detaljer i hur kraftiga orkanerna blir, inte om de blir. Det framkommer senare i programmet, men det är onödigt att hamra in en felaktighet som kan missförstås redan i början.

3. Luften i cyklonerna stiger högt upp i atmosfären, delvis in i stratosfären (under vissa specifika förhållanden som det skall visa sig senare i programmet). Men det är lite missvisande att säga att luften ”pumpas in i stratosfären”.

4. Av någon underlig anledning missar man att berätta att det som driver cyklonen (och ett vanligt stackmoln) är så kallad ”latent energi”, dvs att vattenånga kondenseras. Då frigörs värme och luften stiger kraftigare. Man kan höra det mellan raderna en bit in i programmet, men det kunde uttalas när man ändå talar om havstemperaturer, vindskjuvning och annat som är väsentligt. I synnerhet som det framkommer att luftfuktigheten tros bära på en nyckel till att förstå cyklonernas snabba intensifiering.

Även om jag låter lite kritisk här ovan så vill jag sammanfatta programmet som intressant och väl värt att se. Kommentarerna ovan skall snarast se som komplement till ett bra program. Men när jag ser det så kan ja inte låta bli att slås av dramatiseringen, man försöker få det till att låta som om forskarna ”gissar” och svävar i stor okunskap om cyklonerna. Vidare att detta leder till att folk får lida i onödan. Typ att osäkerheten i prognoserna gör att folk stannar hemma, trots varningar. Men vad kan man begära?

Jag vill påstå att de förutsägelser och scenarier om hur cyklonerna skall utvecklas och röra sig är fantastiskt bra. Det handlar inte om mekanik utan om dynamiska processer där man kan förutsäga stormar dagar innan det ens finns ett embryo till dem. Inte perfekt, men mycket bra.

/Martin

Hur blir Midsommarvädret 2015?

Midsommar, Anders Zorn

Hur blir vädret i Midsommar? Det är frågan många börjat ställa sig så här i inledningen av juni. Och svaren låter inte vänta på sig. Löpsedlar fylls med löften och vi meteorologer funderar på hur vi skall formulera oss för att ge ett så tydligt svar som möjligt utan att lova mer än vi kan hålla.

Midsommar, Anders ZornFör det är svårt att säga något definitivt så här knappt två veckor i förväg. Det är nästan så att vanlig statistik är lika bra som prognoserna.

”Möjligen klart väder och uppehåll på förmiddagen, större risk för regnskurar på eftermiddagen. Mer solsäkert i skärgården är i inlandet. Växlande vindar, temperaturer omkring 20 grader…”.

Jag återkommer med detaljer. 🙂

/Martin

Orkanen Blanca slår rekord

Cyklonen Blanca

En snabbt intensifierande tropisk cyklon, en kategori-4 orkan, har bildats utanför Mexiko. Den har fått namnet ”Blanca” och är således nr två av de namngivna orkanerna på norra Atlanten/östra Stilla havet. Det är rekordtidigt för en så kraftig cyklon. I genomsnitt inträffar en kategori-3 eller kraftigare cyklon först i mitten augusti.

Cyklonen BlancaCyklonen fördjupas fortfarande och om den når styrkan av kategori-5, monsterklassen (jo, här är det relevant att använda den sortens epitet), så blir cyklonen den sjätte kategori-5 cyklonen som drabbar världen i år. Det skulle inte bara vara rekordtidigt utan även märkligt i sig eftersom. Detta eftersom det genomsnittliga antalet kategori-5 cykloner planeten ser på ett helt år är 4,6 (baserat på data mellan 1990-2014). De tidigare kategori 5 cyklonerna i år är: Super Typhoon Dolphin, Tropiska cyklonen Eunice,Tropiska cyklonen Pam, Super Typhoon Maysak och Super Typhoon Noul.

Meteorologerna vid USA:s National Hurricane Center är överraskade över hur snabbt Blanca fördjupats och vilket magnifikt symmetriskt öga cyklonen har fått.

Att cyklonen bildats tidigt och är kraftig är inte så förvånande när man beaktar att vi har ett El Niño-år, vilket medför att havsvattnet i östra Stilla havet är varmare än normalt. Denna värme matar cyklonerna med energi. (Cyklonerna kan för övrigt ses som naturens sätt att transportera värme och energi från tropikerna till nordligare breddgrader, sydligare dito på södra halvklotet.)

Att cyklonen bildats snabbt och blivit kraftig är en kombination av varmt havsvatten och liten vindskjuvning, dvs likartade vindar på olika höjder i atmosfären. (Med kraftig vindskjuvning ”slits” orkanen isär och får svårare att hålla formen)

Cyklonen BlancaBlanca rör sig dock relativt långsamt. Detta medför att cyklonen ”suger ut” mycket av energin i vattnet på samma ställe. Beroende på hur djupt det varma vattnet sträcker sig så kommer cyklonen att tappa intensitet tidigare än om den kontinuerligt rör sig över nytt varmt havsvatten.

I alla hänseenden så utgör dock Blanca ett hot mot den Kaliforniska halvön. Men man har ännu inte utfärdat några varningar för boende där. Man ber dem dock vara vaksamma på hur Blanca utvecklas kommande dygn.

En positiv effekt av cyklonen kan bli att den kan flytta upp fuktigt luft mot det torra Kalifornien. Inte för att det kommer att täcka behovet, men varje droppe, så länge det inte är skyfall, är välkommen.

Det är en märklig situation med årets tropiska cykloner. El Niño gör att det beräknas bli färre cykloner på Atlanten. Men samtidigt ökar sannolikheten för cykloner på andra platser. Totalt sett har vi i år redan uppnått fler cykloner av den kraftigaste klassen än vad vi brukar ha under ett helt år. Och mer än halva året kvarstår.

/Martin

Var är alla?

Extraterrestrial

Hur kan det komma sig att människan på allvar planerar för att befolka och exploatera andra planeter? För många är det fantasier, men det finns stora, och kostsamma, projekt som går ut på att vi måste se oss om i rymden efter andra planeter som vi kan göra beboeliga.

En del säger att det för att vi håller på att driva vår egen planet till ruinens brant och att vi behöver gå utanför dess gränser för att säkra vår arts fortlevnad. Vare sig det sker genom ekologisk kollaps, pandemier, nukleärt kärnvapenkrig eller annat globalt hot mot vår civilisation. Som en gigantisk Noaks ark.

Noaks arkNoaks ark? Men för guds 😉 skull skicka inte med några människor. (Från filmen Noah’s ark av Michael Curtiz 1928.)

För ett par år sedan träffade jag en gammal kompis, Patrik. Han var läkare och forskade nu på hur människan skulle kunna skapa sig en långvarigt livsuppehållande miljö i rymden. Detta för att klara av långa transporter inklusive att kunna befolka andra planeter. Jag tyckte det lät befängt men/och intressant.

I morse läste jag en intressant artikel av Eliszbeth Kolbert i The New Yorker. Artikeln plockade upp en situation initierad av fysikern och nobelpristagaren Enrico Fermi i dialog med kollegan Edward Teller, den så kallade ”Fermiparadoxen”. Den kan sammanfattas i “Where is everybody?”.

Kolbert förklarar Fermiparadoxen:

”The Earth is an unexceptional planet revolving around an unexceptional star. Given the age of the universe and the speed of our own technological advancement, you’d expect that some intelligent life-form from another part of the galaxy would already have shown up on Earth. But no such being has been spotted, nor have any signs of one. So where are they?”

ExtraterrestrialIntelligent utomjording? Ingen vi lär träffa på.

Givet att vår planet har funnits i ca 4,5 miljarder år, att liv har funnits på vår planet i ca 3,5 (komplext liv för ca 2 miljarder år sedan) av dessa och den enormt snabba utvecklingen av vår civilisation de senaste hundratusen-tusen åren så borde någon form av intelligent liv även ha uppstått på någon av alla andra miljontals planeter med de rätta förutsättningarna.

Eller?

En av anledningarna till att vi inte fått besök av några utomjordingar, ungefär som vi fastän lite annan anatomi, kan vara att de/vi inte är tillräckligt livskraftiga för att ta hand om sig själva och resa så långt.

Eller att de inte vet att vi finns. Stephen Hawking varnade 2010 för att skicka ut signaler i rymden om vår existens. Kanske skulle det skapa intresse för utomjordingar att ta sig till oss och exploatera vår planet, på vår bekostnad. Ungefär som när européer reste till Amerika för ett par hundra år sedan.

Varför vi inte kommer att se utomjordingar på vår planet?

Antag att det finns liv på andra planeter.
a) Det är i ”enklare” former av liv. Typ bakterier, träd och ekorrar: De kan inte lämna sin planet.
b) Det är i form av ”människor”: De kan lämna sin planet, men drivkraften till att göra detta visar att de inte fattar hur man lever långsiktigt. De kommer inte att överleva den långa resan.
c) De har förmåga att lämna sin planet och har fattat hur man lever långsiktigt: De stannar kvar på sin planet och lever långsiktigt.

Om det finns intelligent liv därute, eller låt oss säga bara ”liv med förmåga till långsiktigt överlevnad”, så lär de inte fara runt mellan solsystemen och leta efter nya planeter att befolka. De odlar nog sin egen täppa på ett sätt som gör att det håller i eoner av tid. Evolution will tell.

De flesta bakterier, träd, ekorrar och människor kommer att vara kvar på planeten Jorden. Det har uppenbarligen fungerat rätt så bra rätt så länge och det finns förutsättningar att göra något bra av det även i framtiden. Bara vi människor inte sabbar så mycket och så snabbt. För då finns det anledning att vilja dra vidare till en annan planet.

Se bara till att inga människor åker med på den resan. 😉

/Martin

När kommer sommaren?

vattendroppar i gräset

Nu är det juni och sommaren… nej, känslan är inte ”sommar” när man tittar ut. Jovisst är det grönt på träden och jag har redan klippt gräsmattan fem gånger i år. Men sommar har det inte blivit.

När kommer den?

vattendroppar i gräsetJag spejar ut över horisonten och ser något komma. Men det som står först i kön är inte högre temperaturer, utan ett nytt regnområde. Behövs verkligen det?

Nej, inte här. Branden i Västmanland är ordentligt släckt och det har redan kommit dubbelt så mycket regn som det brukar så här års. Men vem vet, senare i sommar kanske vi önskar regn. Det skulle i så fall vara en lite tröst just nu. Inte så att jag vill att det skall vara torrt i markerna, men det skulle vara lite motiverat med regnet just nu om man visste att vattnet i alla fall senare verkligen gjorde nytta.

Men värme är på väg. Från och med onsdag kväll/torsdag så stabiliseras vädret. Det minskar sannolikheterna för regn och temperaturerna klättrar, grad för grad. Från fredag kväll till lördag kväll ser det riktigt lovande ut. På lördagen kan det nog bli omkring 15 grader i Norrland och uppåt 20 i Svealand och Götaland. 🙂

Och på söndag kommer nästa lågtryck, men det ser inte ut att bli lika omfattande som det som passerar i morgon.

Sommaren är på väg.

/Martin