Väderfenomenen i lufthavet sker på en mängd olika skalor. Många händelser kan liknas vid vågrörelser som sveper fram i höjd- och sidled. Vågor i form av allt från vindmönster till fronter och vandrande cykloner.
Vågmönstren spänner över ett stort register, från fronter på hundratals kilometer via sjöbrisen på kilometerskalan till turbulens på millimeterskalan. Alla dessa system påverkar varandra.
På så sätt är det t.ex. mycket småskaliga processer som överför fukt från haven till luften – vilken i sin tur kan bilda frontmoln. Frontmolnen roterar kring mäktiga lågtryck med kraftiga vindar – som genom friktion mot mark- och havsyta bryts ned till svagare vindar och turbulens. På en skala mellan dessa finner vi sjöbrisen som vi beskriver i ett senare avsnitt av Väderskolan.
Vi inte bara älskar att prata om vädret, vi påverkas av det också. Och vid en del aktiviteter så är påverkan större än annars.
Om man är till sjöss och i synnerhet seglare har behov av att förstå vädret och göra egna prognoser och anpassningar. Men även på land har man givetvis nytta av att kunna tolka molnen i skyn för att planera fritid och arbete. Det kan vara alltifrån någon som skall anlägga en väg, ha barnkalas eller arrangera ett sportevenemang.
En bra start är att förstå grunderna i vädersystemen. Här på bloggen presenterar vi en väderskola vars specialsidor är anpassade för seglare, men de generella sidorna har lika mycket med landväder att göra.
Jag kommer att publicera ett antal artiklar, som en liten serie, kommande veckor.
Det som tidigare präglats av snö, is och i många fall permafrost blir nu allt grönare. Det visar en omfattande studie som NASA genomfört med hjälp av högupplösta bilder från LANDSAT-satelliter. NASA har mätt förändringarna mellan åren 1984 och 2012. 30% av ytan har fått ökad växtlighet. På 3% har växtligheten minskat.
Temperaturerna stiger snabbare i den arktiska miljön än någon annanstans. Det här är inte förvånande, men icke desto mindre oroande. Det beror till stor del på att marken under snön och isen är mörkare än det frusna vattnet. Därav reflekteras allt mindre solljus. Istället värmer det marken varvid mer snö och is töar… Detta kallas för ”albedo-effekt”. Albedo betyder reflektion och anger hur stor andel (i procent) av solljuset som reflekteras ut i rymden.
En positivt återkopplad effekt. Positiv i den bemärkelsen att en liten förändring förstärker sig själv.
Två spontana reaktioner som jag mött rörande detta är dels att det är bra att växtligheten ökar, dels att det skulle kunna bero på att luften innehåller mer koldioxid.
Bägge påståendena är till största delen fel.
Det är iof bra när det växer, men att det växer i den arktiska miljön är illa. Detta utöver att permafrost töar och att isar och snötäcken minskar. Växterna bidrar nämligen i ännu större utsträckning till att hålla markytan mörk: Buskar och träd sticker upp ovanför snötäcket och absorberar solljus som ombildas till värme ännu snabbare än om marken ej täckts av växtlighet.
Den mängd koldioxid som absorberas av växterna kan inte kompensera för albedoförändringen.
Och att det växer mer nu än för trettio år sedan beror på att det blivit varmare. Förvisso är koldioxid ”nyttigt” för växterna, men det kraftigt förhöjda halten kan inte öka växtligheten på det sättet som har skett. Det beror istället på dels att temperaturerna har ökat, dels på att sommarsäsongen har blivit längre.
Jag är i Jämtland och klockan är halv tre på morgonen när jag får syn på två älgar. De är både försiktiga och nyfikna. De vill inte vara för nära, men lyssnar, doftar och spejar åt mitt håll. De kommer närmre.
De skulle kunna kliva in i skogen och lämna mig vid vägen, men de inte bara nöjer sig med att vara på behörigt avstånd. Till slut kliver de vidare. Antar att det finns roligare och vettigare saker att göra än att glo på människa om man är älg.
Klockan är ett på natten och jag färdas igenom ett vackert skogslandskap inklätt i fuktdis. Temperaturen har sjunkit under den korta tid då solen står under horisonten och fukten i luften har kondenserat till små vattendroppar som suddar ut kontraster och gör det svårt att skönja vad som finns bara några tiotals meter bort.
Är i Jämtland för att jobba. passade på att klippa gräsmattan. För vart år som går så utökar jag domänen lite. Tar någon meter av det som står i kanten och får successivt allt större gräsmatta. Vad man nu skall med det till. Men gräsklipparen (eldriven) tuggar på bra och det krävs för att matcha gräs som är 2 decimeter högt, kvistar, hallonris, brännässlor mm.
Precis vid kanten till åkern låg det spillning. Typ en komocka. När jag körde över den så den spreds ut så tänkte jag först att det blir bra gödning, sekunden senare att det inte var älgspillning. Och kor har vi inga. Så vad var det?
Björnspillning jag fann när jag klippte brännässlor i kanten av gräsmattan.
En stund senare, när jag vidgar domänen på andra sidan gräsmattan genom att klippa ner brännässlor så finner jag en till. Den här gången tar jag det försiktigt så att den inte skall förstöras.
Det förefaller vara spillning från en björn.
Jag går in och googlar för att vara riktigt säker. Jorå. (Här kan man kan välja på älg, rådjur, björn, ren och räv. Samt hund och ko.). Men det här måste vara björn. Den är inte så gammal heller. Även om den är torr på ytan så är den fortfarande tung. Den är fuktig bara någon millimeter innanför ytan.
Spillningen är inte så gammal, har torkat bara på ytan.
Vi brukar ha älgar på åkern/ängen utanför och det är tydligt att älgarna har betat av träden vid husen. Men det här är något nytt. Jo, det har varit björn i byn tidigare och jaktkompisar har sett björn på älgjakten. Men jag har just inte haft den så, bokstavligt talat, inpå knuten tidigare.
Nej, jag känner mig inte otrygg. Jag tror att björnen håller sig på avstånd. I synnerhet om vi väsnas och ger oss till känna (och det gör jag helt naturligt när jag är vid husen). Men/och det är fascinerande att det lufsat omkring en björn här, tio meter från huset, för gissningsvis någon vecka eller ett par dagar sedan.
Håller vi på att förlora kontrollen över vår påverkan på klimatet? Frågan är inte tagen helt ur luften (sic!) Nej, frågan ställs dels med anledning av att vi slår värmerekord på värmerekord, dels för att många inte inser vilka krafter vi har att göra med.
Krafterna jag tänker på skulle kunna vara de särintressen vars tillgångar går förlorade om vi gör det som är nödvändigt för att förhindra kraftiga klimatförändringar. Men de krafter jag tänker på just nu är de återkopplingar som finns och verkar i naturen.
Återkopplingar ”feedbacks” som gör att en liten förändring förstärks, ”amplifieras”. Precis på samma sätt som en transistor eller förstärkare fungerar när man sätter mikrofonen framför högtalaren: En liten signal blir kraftigare och som i sin tur matas in i mikrofonen och strax har man rundgång.
Det finns också negativa återkopplingar. Dessa bromsar förändringar. Exempel på detta kan tex vara tillgången på föda: Rävar som äter sorkar. När det finns gott om sork finns det mycket föda och rävarna föder stora kullar. Men stora kullar rävskapar ett stort tryck på sorkarna och till slut minskar tillgången så mycket att rävarna svälter och minskar i antal. Ett högst idealiserat case, men jag tror att ni förstår konceptet.
I klimatsystemet finns en mängd återkopplingar. Såväl positiva (förstärkande) som negativa (bromsande). Så länge som klimatet inte förändras alltför mycket så balanseras dessa och klimatet förblir någorlunda stabilt över tusentals år. Temperaturen, globalt sett, har tex hållit sig någorlunda stabilt i ca 11500 år och havsnivån i ca 7000 år.
Men nu förändras allt. För att skapa lite översikt gav jag mig i uppgift att skapa en översikt på kopplingarna inom och mellan naturen och människan.
Observera att grafiken är ett utkast. Jag har utelämnat en del saker, tex befolkningstillväxt, kärnkraft, metanhydrater, avtal, ekonomi, makt och en del annat. Detta dels för att de delvis ingår i befintliga boxar, dels för att det inte alltid fanns en tillräckligt tydlig koppling. Det är rörigt som det är. Jag har inte heller angivit hur starka återkopplingarna är eller på vilka tidshorisonter de verkar. Men det är också bara en översikt.
Återkopplingar i klimatsystemet.
Gröna boxar representerar naturen.
De tre blå boxarna är tre mycket väsentliga konsekvenser av den förstärkta växthuseffekten.
Bruna boxar är i gränslandet mellan natur och människa.
Röda står närmast människan.
Var skall man börja läsa grafiken? Var som helst, men en bra start kan tex vara nere i vänstra hörnet: Det började med skövling av skogar och sedan brytning av fossilt kol…
Jag vill trycka på ett par saker:
Försurningen av haven. En väsentlig del av koldioxiden vi släpper ut binds i haven vars pH-värde därmed sjunker. Det påverkar alla organismer som använder kalk för att bygga skal eller skelett (typ de flesta).
När haven blir varmare så frigörs istället gaser som tex koldioxid. Ok, vi slipper en del av försurningen, men återfår istället koldioxiden till atmosfären med kraftigt förstärkt växthuseffekt som följd.
Skogsbränder representerar, förutom stora kostnader och mänskliga tragedier, stora utsläpp av koldioxid. De sprider även sot som, när det lägger sig på snö och glaciärer, gör att dessa smälter snabbare.
Det finns en direkt återkoppling mellan smältande glaciärer och att det blir varmare via ”albedot”, dvs när glaciärer smälter så blottläggs mer markyta/hav som i sin tur absorberar mer värme…
Vi har all anledning att känna inspiration och framåtanda av Klimatavtal, SDG, Miljömål, solceller, elbilar, ekologisk mat och annat bra. Men vi får inte släppa blicken från det som är den faktiska orsaken till problemen. Merparten av det fossila kolet måste stanna i marken och skogen på marken.
Grafiken representerar en överblick som jag kommunicerat när jag håller utbildningar och gör konsultuppdrag. Men jag har hittills inte haft den samlad på en överskådligt (well?) bild.
Med viss modifikation så kan man få en överblick av naturliga (dvs förhistoriska) klimatförändringar genom att bara titta på gröna, blå och bruna boxar (Förnybar energi skall vara röd). De startade till följd av förändring av inkommande solenergi (Milankovitch-cykler) till följd av variationer av jordens omloppsbana kring solen (skala 10.000 till 400.000 år).
Vad vi människor nu har gjort är att vi har ökat på komplexiteten. Alla naturliga (förhistoriska) kopplingar finns kvar, undantaget förändring av solenergin (helt enkelt för att den inte ändras signifikant på så korta tidsperioder som decennier). Men vi har lagt lagt till ett par lager till av processer och återkopplingar. Det skulle vara mycket underligt om det inte fick några konsekvenser.
Som sagt var, grafiken är en skiss. Jag tar gärna feedback (!) på den för ytterligare utveckling och komplettering.
Jag vill uppmärksamma den behagliga våren i Sverige som just nu ligger i fas med hur det brukade vara för några decennier sedan.
För det har väl inte undgått någon att det blir allt varmare. Globalt sett?
Som om inte det räckte så slår vi just nu många obehagliga rekord. Inte nog med att 2015 slog 2014 som det varmaste året. Därtill, de senaste 12 månaderna har alla varit varmare än motsvarande månader sedan man började föra statistik över väder i slutet av 1800-talet. Och rekorden har slagits med god marginal.
Bloomberg har lite cool grafik i en artikel de publicerade igår.
Så njut av de behagliga vårtemperaturerna vi råkar ha här hemma just nu. Vi har det delvis till följd av att glaciärerna på Grönland smälter och kallt vatten rinner ut över Golfströmmen. (Det är i och för sig inte toppenbra.) Men/och större delen av övriga världen svettas.
Igår testade jag elbilar, och cykel, på testkörningsanläggningen Trotsa Park i norr om Stockholm under eventet Electric & Hybrid Car Expo som pågår 13-14 maj, 2016.
Anders Hallström (bilden ovan) vid EcoNow står som värd i samarbete med Elbilsföreningen.
”Hittills har tillverkarna av el- och hybridbilar visat upp sig var och en. Jag vill skapa en yta där man som konsument kan se, testa och jämföra dem bredvid varandra”.
”Jag vill också visa att det finns flera aspekter att ta hänsyn till när man arrangerar event. Det är därför vi erbjuder fossilfri transport (buss med biobränsle) från centrala Stockholm och erbjuder vegetarisk mat”. (Food Trucken Vegan Schmegan).
”Den här expon kommer att vara återkommande och jag räknar med ett ännu större deltagande nästa år.”
Hyundai, Tesla, Mitsubishi, Nissan, Volkswagen är representerade vid detta tillfälle. Ett par bilproducenter hade fått förhinder, men var representerade genom biluthyrningsfirman Sixt, tex BMW och Mercedes.
Även cykeltillverkaren Crescent var på plats med såväl moderna elcyklar som ombyggd retro-hoj.
Testkör Tesla Model S P90D.
Tesla har vid det här laget både hunnit bli symbol för miljömedvetna och hållbara persontransporter samt blivit en vardagsbil för miljömedvetna, prestandaintresserade och någorlunda välbärgade individer och företag. Det är inte såå märkvärdigt stor skrytfaktor att ha kört en Tesla som det var för något år sedan. Men det är fortfarande en rolig bil att köra. (Vill man visa att man verkligen är medveten som skall man ha en Tesla Roadster i garaget).
Även om Teslas bilar representerade ett gigantiskt kliv inom bilindustrin så vilar man inte på gamla lagrar. Utvecklingen går framåt inte bara genom nya modeller utan även prestanda på de gamla.
Jag var givetvis tvungen att testa Teslas acceleration. Den är imponerande, men givetvis krävs det mer säljargument än så för att övertyga konsumeter. Och det finns mycket mer att tillgå. Dels en helt fossilfri drift i en bil som i förnuftigaste utförandet (400 hk istället för 700) klarar drygt 50 mil på en laddning.
Jag fick även tillfälle att testa Teslas autopilot. Den kan kopplas in vid hastigheter över 30 km/h. Den läser av och förhåller sig till vägmarkeringar och övrig trafik. Det är en lite absurd känsla att släppa ratt och pedaler och därefter uppleva hur bilen kör själv. Men/och det fungerar.
Alla har som bekant inte dryga miljonen över till bilkonsumtion. Det är mycket pengar även om man beaktar att bränslet och frånvaron av många slitdetaljer gör att driftkostnaderna blir betydligt lägre än för bensin- och dieseldrivna bilar. Men snart, nåväl, om något år, kommer Tesla Model3 som kommer att kosta som Volvo eller Volkswagen, men med elbilens alla fördelar.
Och nu har ju även övriga bilmarknaden vaknat. Man kan verkligen fråga sig varför de inte gjort det tidigare. En del av svaret ligger i att vi konsumenter så gladeligen köpt deras gamla fossila teknologi. Men en del ligger också i att det krävs nya affärsmodeller när man säljer elbilar. Med en elbil kan man nämligen inte tjäna så mycket på slitdetaljer och service, helt enkelt för att det bara är en bråkdel så mycket saker som slits eller behöver servas i en elbil jämfört med en bensin- eller dieseldriven bil.
Jag körde även en Mitsubishi Outlander laddhybrid. Jag skall erkänna att jag var lite undrande till hur jag skulle uppleva eldriften. Jag hade ju alldeles nyss kört den av marknaden krönte konungen Teslas flaggskepp. Skulle en SUV från Mitsubishi ens kunna komma i närheten av samma upplevelse?
Och svaret var… Ja. Nej inte när det gäller accelerationen eller körsträckan. Men när det gäller den praktiska upplevelsen så fick jag samma behagliga lugn av körningen i Outlandern. 80 hästar eldrift kommer man långt med.
Men man behöver ett större batteri och man behöver förmodligen inte riktigt så stor bil. 50 kilometers räckvidd är för lite, men utvecklingen går framåt och tillverkarna står vid flera vägval. Antigen optimerar man bilen för 100% eldrift eller så gör man en kompromiss mellan två olika bränslekällor. Det kan i vissa fall vara en fördel, men som i alla system så kan man inte äta kakan och ha den kvar: Fördelen med att ha två system är också en nackdel, ett av systemen följer med som barlast.
Men utvecklingen går framåt och vi kommer att se många olika lösningar och en snabb utveckling kommande år.
Försäljningen av elcyklar går uppåt och jag är tillfreds med att man tagit sig förbi designstadiet där cyklarna såg ut som… (jag vet inte riktigt hur jag skall beskriva dem) tråkiga och med alldeles för upprätt cykelställning. Bara för att man kan få nära 100% hjälp av eldriften så betyder inte det att man vill sitta och cykla som om man satt vid ett skrivbord och skrev på skrivmaskin.
Crescents elcyklar. I förgrunden en stilren retrocykel som dock bara finns i ett exemplar.
Nej, nu har cyklarna en geometri som en vanlig mountainbike, cross eller racer. Motorn hjälper till (man kan justera hur mycket) upp till 25 km/h och cykeln har tillräckligt låg tyngdpunkt och vettig ramgeometri för att man skall kunna cykla dem som en vanlig cykel. Geometrin och sittställningen gör att man skapar mindre luftmotstånd att man kan ta i som vanligt.
Målgruppen har därmed breddats avsevärt. Men den största nyttan, både ur ett folkhälsoperspektiv och ett miljöperspektiv, är när man erövrar folk som annars tar bilen för småärenden på ett par kilometer upp till någon mil.
Själv föll jag för Crescents retrocykel med både motor och batteri inbyggda i bakre navet. Det är dock inget som serietillverkas utan den finns bara i ett exemplar. Jag kanske skall bygga mig en snygg elcykel som projekt?
När det gäller mobilitet så cyklar jag dock själv fortfarande på en vanlig cykel (cyklocross). Det är roligt, lätt och man får vardagsmotion. Men jag skulle vilja ha en hybrid mellan elcykel och elbil. Som en liggcykel med väderskydd och batteridrift som stöttning till pedalerna. Jorå, det finns och Anders Hallström lovar mig att skapa utrymme även för dem till nästa mässa.
Jag är stolt över att ha blivit tillfrågad och ser fram emot att delta i ett event där vi skall resonera om hur vi kan ta oss an FN:s Hållbarhetsmål (SDG, Sustainable Development Goals) med hjälp av öppen data.
Eller man kanske skall fråga sig: ”Hur kan vi använda öppen data för att lösa hållbarhetsproblem?”. Eller ”vilka data behöver vi göra öppen för att lösa hållbarhetsproblem?”
The issue at stake is: What could be done, in particular at the municipal level, to step up the implementation of the Sustainable Development Goals using Open Data?
We are calling on leaders in the field of sustainability and government to help us brainstorm the most imminent problems that need solving and give direction to our Diplohack participants. Help us dig deep, rethink, connect and inspire!
Arbetet kommer att ligga till grund för en hackathon under helgen (13-15 maj).
Hollands ambassad arrangerar tillsammans med Svenska UD och organisationen Impact Hub Stockholm.
