Av Martin Hedberg
Globala medeltemperaturen för land i juli 2010 var den varmaste som uppmätts sedan mätningarna startade 1880. Den var drygt en grad högre än genomsnittet för juli månader under 1900-talet (15,3 grader istället för 14,3). Det mest utpräglade överskottet av värme återfanns i Europa, västra Ryssland och östra Asien.
Bilden visar temperaturskillnader mellan juli 2010 och juli 1971-2000 (NOAA)
Om man väger samman land och havstemperaturer så var juli månad den näst varmaste månaden (juli 1998 var varmare). Tittar man på en längre period, januari-juli, så sattes rekordet i år. Januari-juli 2010 var den hittills varmaste perioden som uppmätts. Den är 0,68 grader varmare än genomsnittet för 1900-talet. (Obs, i vissa andra sammanhang refererar man till temperaturen i början av 1900-talet, då blir skillnaden ännu större)
Som vi skrivit om tidigare så har Ryssland erfarit extrem värme, torka och bränder. Tidigare värmerekord för Moskva löd på 36,8 grader. Den 26 juli i år slogs det då det blev 37,2 grader. Det rekordet slogs igen den 30 juli då det blev 39,0 grader.
Bilden visar skillnaden i temperatur då man jämför temperaturen 20-27 juli 2010 med samma period 2000-2008. (NASA)
La Nina började utvecklas under juli. I samband med det sjönk havstemperaturerna över centrala och östra Stilla havet. La Nina kommer troligen att förstärkas under kommande år.
Mer finns att läsa på NASA.
Vi har i ett bloggsvar tidigare diskuterat om detta kan tillskrivas människans påverkan på klimatet (antropogen klimatpåverkan) och svaret är Ja.
Värmen i Ryssland kan kopplas till den kraftiga nederbörden i Pakistan. De hänger bland annat samman via hur jetvindarna rör sig. Men brukar det inte alltid regna mycket i Pakistan vid vissa årstider? BBC tar ett exempel från Khanpur, där den normala nederbörden för hela augusti är 17,4 mm. Men under de första tolv dagarna i augusti i år kom det 255 mm!
Pakistan 14 augusti, 2009
Pakistan 15 augusti 2010
Bilderna är sammansatta av visuellt och infraröda bilder. De visar bar mark (brunt), växtlighet (grönt), vatten (blått) och moln (turkos). Floden Indus är kraftigt översvämmad och vatten täcker mycket större områden än tidigare. Detta då fördämningar inte stått emot de kraftiga vattenflödet. (NASA).
Hur blir väder och klimat sedan?
Kommer det mer eller mindre snö i vinter? Blir det bränder i Ryssland, hur går det med spannmålsskörden och hur mycket regn kommer det i Pakistan nästa år?
Hur vädret blir i vinter eller nästa sommar på olika platser, det kan man inte veta ännu. Men eftersom klimatet förändras så kommer även vädret, sammanvägt, att vara annorlunda än det vi vant oss vid. Se denna sommar som en försmak på framtidens väder. Det måste inte bli varmt varje sommar i Ryssland, men på det hela taget, globalt, så blir det varmare. VAR värmeböljan kommer att vara, det kommer att visa sig.
Samma sak gäller med torka och nederbörd: Det hydrologiska kretsloppet är kraftigare nu än för trettio år sedan. Och det kommer att vara ännu kraftigare nästa år och året på det. Planeten Jorden ackumulerar fortfarande energi: Vi strålar ut mindre energi per tidsenhet än vi tar emot. Det märks och uppenbarligen är det jobbigt att anpassa sig.
Hittills har det blivit ca 0,7 grader varmare. Vi har redan intecknat ytterligare omkring 1,5 grader. (Ramanathan and Feng, 2008) Detta alltså med nuvarande nivå av växthusgaser, men om man tar bort de aerosoler (partiklar) som vi släpper ut och som har en avkylande effekt. (Smogen försvinner ur luften några veckor/månader efter att man slutar förbränna fossilt kol och biobränslen, vilket sker främst i Asien).
Målsättningen var att begränsa uppvärmningen till 2 grader. Två graders uppvärmning är ingen söndagspromenad. Sedan kan man diskutera Peak oil och hur mycket fossilt kol vi egentligen har kvar. Men det kvarstår att vi redan har gjort rätt stora förändringar av klimat och därmed vädret (latent har vi alltså redan ”byggt in” 2,4 graders uppvärmning idag). Det kan därtill bli tre, fyra eller fem graders uppvärmning i slutet av 2000-talet. Det beror på vad vi människor gör och hur naturen reagerar och varierar.
Det är inte underligt att glaciärer smälter, havsnivån stiger, skogar brinner, brunnar sinar, floder svämmar över… Inte alltid och överallt samtidigt, men i genomsnitt. Det är det som är klimatförändringar. Forskare varnade för det för flera tiotals år sedan. Men samhället i övrigt hade inte tid eller intresse att lyssna hårt nog. Nu är vi här. Och vi stannar inte, vi fortsätter framåt.
Vad forskarvärlden också sade var att klimatet har momentum, tröghet, intertia. Det betyder att det förvisso är svårt att ändra, men även är svårt att få stopp på en förändring. Just nu förändras klimatet 10-100 gånger snabbare än då vi gick ur förra istiden. Inte nog med det, vi accelererar vi förändringarna.
Vi måste lära oss att hantera det. Förutom att hantera katastrofer så handlar det om att hantera osäkerheter. Genom framväxten av våra samhällen så har vi indirekt förutsatt att vissa saker inte förändras så pass mycket att det spelar någon större roll. Klimatet tex. Nu har vi fått en försmak på vad som kan ske. Mer och annorlunda blir det.
/Martin
