Ett flackt högtryck ger rätt så fint väder i Skandinavien kommande dagar. Det är inte blå himmel hela tiden, men trots allt soligt på många platser och till största delen uppehåll.
Temperaturerna är behagliga och i linje med vad man kan förvänta sig så här års. (På andra platser, tex i Ryssland och södra Europa är det betydligt varmare.) Onsdag ser ut att, med våra mått mätt, bli en riktigt varm dag här i Sverige.
Men som jag antyder i rubriken så händer det något mellan onsdag och torsdag. Olika modeller föreslår samma lösning: Under torsdagen så rör sig kall luft in över Skandinavien och temperaturen faller med 4-8 grader. Mest markant skillnad ser det ut att bli i Götaland, Svealand och södra Norrland.
Men först lite om Valborg:
Mestadels uppehåll och svaga vindar, om än lite blåsigt i Norrbotten. Ett mindre regnområde passerar dock Dalarna, Gästrikland och Uppland under dagen. Ett annat passerar Norrbotten. Men annars som sagt var mest uppehåll.
I norra Norrland blir det 5-10 grader. Från södra Norrland och söderut omkring 15 grader. På kvällen sjunker temperaturen: 0 till +5 i Norrland och +5 till +10 i Svealand och Götaland.
/Martin
Hej Martin !!!
Jag undrar lite vad du menar med olika modeller ??
Jag förstår mig inte på så mycket om hur ni gör era prognoser så skulle gärna vilja få en enkel förklaring på hur det går till.
Behöver som sagt inte gå in på minsta lilla detalj utan bara lite ytligt typ.
Mvh Johan
Martin: Hej Johan. För att göra en väderprognos så använder man datorprogram. Dessa program utgör en modell över hur atmosfären beter sig när solen lyser, när det är molnigt, när vatten avdunstar osv. Man kan säga att man har programmerat in fysikaliska lagar (tex hur mycket energi som frigörs när vatten kondenserar eller hur temperaturen förändras när lufttrycket sjunker).
Modellen har med fakta om vad som är berg, skog, vatten, fruset vatten, odlad mark osv. In i dessa modeller matar man information om hur vädret är just nu (temperatur, fuktighet, vindar, moln, regn, snö, solinstrålning…), över hela jorden.
Sedan stegar man fram i tiden och räknar på så sätt ut hur vädret på en plats, i en ”gridruta”, påverkar vädret i angränsande gridrutor -och påveras av angränsande gridrutor. Man simulerar helt enkelt den verkliga atmosfären. Steg för steg få man en bild av hur vädret utvecklar sig. (Det gäller bara att räkna fortare än vad verkligheten utvecklar sig, annars får man ingen prognos).
Olika modeller, simuleringsprogram, är uppbyggda på lite olika sätt. Det gör att de presenterar lite olika svar på hur vädret utvecklar sig. Om modellerna ger väldigt lika svar så kan man tolka det som att vädret troligen är relativt lätt att beräkna. Om de ger olika svar så vet man att man inte kan vara säker på hur verkligheten utvecklar sig.
Äntligen!
Hur många modeller är det fråga om? Kan man bedöma om någon/några är bättre på att beräkna vädret?
Martin: Det finns fyra globala som är rätt bra. Därtill har varje nationell vädertjänst (SMHI, DMI, FMI, MeteoFrance, Met Office, DWD osv) sin egen regionala modell. Ovanpå det så finns det en del privata företag som har regionala modeller. Och dessutom finns det olika prognoser från en och samma modell.
En modell körs vanligen två till fyra gånger per dygn.
En global modell täcker minst halva jorden (norra eller södra halvklotet). Prognoslängden är upp till tre veckor.
En regional modell täcker ett mindre, men fortfarande stort, område. Säg från mitten av Atlanten och en bit in i Ryssland och prognoslängder upp till tre dygn.
Jättebra att få litet känsla för hur det fungerar! Man har väl anat hur det går till, men ändå inte riktigt…
Så om bara de matematiska och fysikaliska lagarna är rätt blir också alla prognoser 100 % rätt? Vad bra! 😉
Det kanske är att avslöja yrkeshemligheter, men skulle du vilja säga vilka som är de vanligaste felkällorna? Är det de inrapporterade mätvärdena, att de är inexakta eller för ”glesa”? Eller är det modellerna som inte riktigt är färdiga?
Hoppas alla får (och haft) en lagom lång och uppvilande långhelg!
Martin: Fysiken kan vara helt rätt, men svaret blir ändå aldrig korrekt: Fysiken består till stor del av differentialekvationer. Man kan skriva ner ”formeln” exakt, men den saknar exakt lösning.
Dessutom så är det, som du säger, att det är för glest mellan observationerna som ligger till grund för beräkningarna. Men även om man hade en väderobservation var femtionde meter (istället för var femtionde kilometer eller mer som det är idag) så skulle det inte räcka: Då räcker istället inte datorkapaciteten till.
Ovanpå det så är inte naturen är inte ett mekaniskt verk, det finns saker som inte går att förutsäga. Det gör att prognoser (vare sig det handlar om väder eller något annat) aldrig kommer att vara exakta förutsägelser. Det kommer alltid att finnas ett mått av osäkerhet. Utmaningen ligger i att göra osäkerheten så liten som möjligt.
Tackar 🙂
Nu kommer jag hänga med lite bättre i framtiden när du skriver.
Hej Alla inkl. Martin!
…”det är inte blå himmel hela tiden…så händer det
något”….kallare väder/nederbörd i cykliska mönster
som defenitivt är relaterat till det som Martin så
lättvindigt benämner geoengineering, de vita expanderande linjer som sträcker sig från horisont till horisont för att upplösas till dis och moln för att efter något dygn regna ner som svavel, aliminium, strontium och barium – förrödande för människor, flora och fauna. Jag har studerat fenomenet i åratal och aldrig har kopplingen varmt
och soligt ena dagen och fallande regn och temperatur den andra varit tydligare än de senaste
två årens vädermönster. Läs mer om chemtrails
(stratospheric aerosol geoengineering) och leta uppdokumentärfilmen ”what in the world äre they spraying?” på You Tube(faktaspäckat och välunderbyggt) googla också Rosalind Peterson, fd.
konsult åt US goverment´s agriculture department,
hon har kartlagt och dokumenterat fenomenet en längre tid…..En sak kan vi vara säkra på och det
är att när den vetenskapliga expertisen säger att de har ”planer på” något är detta något redan i full verksamhet!
När blir det sommmar