Av John Pohlman
Ovanstående är den lite underfundiga rubriken på en utställning som invigdes lördagen den 11 december både på Sveriges Järnvägsmuseum i Ängelholm och Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle. Det är Trafikverket som vill informera vad de gör för att tågen skall komma fram i tid i vinter. Efter de senaste veckornas händelser med otaliga förseningar och stort missnöje bland tågresenärerna så ligger utställningen väl i tiden.
Själv kunde jag som invigningstalare i Ängelholm bevista järnvägsmuseet med den speciella utställningen som producerats av museets publika verksamhet. Det är en mycket informativ utställning om järnvägen och snön/kylan. Den behandlar dels de stora problem man har med extremt vinterväder och dels hur man arbetat historiskt med snöröjningen vid järnvägen. Man visar bilder ända från begynnelsen av järnvägstrafiken i mitten av 1850-talet.
Den första järnvägssträckan var mellan Göteborg och Jonsered 1856. De första tjugo åren gällde bara handkraft med skyfflar, spadar och kvastar och vid allför besvärliga förhållanden ställdes trafiken helt in. Men redan på 1870-talet konstruerades de första ångloksdrivna snöplogarna och snöslungorna. Maskinparken har sedan utvecklats och effektiviserats alltmer. Men även i våra dagar måste det till vanlig handkraft.
”Oj det snöar!” har en underrubrik ”snökaos- eller vanlig vinter”. Själv skulle jag vilja sätta ett likhetstecken därför att en vanlig vinter alltid innehåller flera tillfällen med snökaos. I utställningen visar man också med stillbilder och en film på några av de värsta snövintrarna och snöovädren de senast hundra åren. Bland annat är det de tre stränga ”krigsvintrarna” december-februari 1939-40, 1940-41 och 1941-42. Samtliga ligger i toppskiktet bland 1900-talets kallaste.
I toppskiktet hittar man också den extremt kalla vintern 1965-66. Då fortsatte vintervädret inte bara under mars utan även en bit in i april. Flera snöoväder drog fram över hela landet under mars och mellan Söderhamn och Härnösand var det drivor på en och en halv meter. I april kom också snöchocker ända ner i Sydsverige och i mitten av månaden hade Sankt Olof i sydöstra Skåne ett snödjup på 63 cm.
Bland de mest katastrofala snöovädren den senaste fyrtio åren räknas snöstormen i Sydsverige kring nyårshelgen 1978-79. Skåne drabbades värst med meterhöga drivor och trafiken lamslogs helt. Man fick sätta in terrängfordon för att nå fram till orter som var helt isolerade i flera dagar. I mitten av januari blev det sedan åter snökaos i Skåne.
Ett annat snöoväder med katastrofala följder inträffade den 4-6 december 1998. I Gävle kom då på ett par dygn upp till 1½-2 meter snö. Själva staden blev helt isolerad i flera dagar med oframkomliga gator och vägar. Slutligen har man också på utställningen den förra vinterns snökaos i framförallt februari med tidningsurklipp och kommentarer.
Utställningen har öppet tisdag-söndag kl 10.00-17.00 fram till den 3 april.
/John
Tack för en intressant samanfattning av utställningen och den historiska återblicken. Bara en liten rättelse: den första (normalspåriga)järnvägen i Sverige med lokdragna tåg var inte Göteborg-Jonsered utan dåvarande privatbanan Örebro-Ervalla-Nora, som öppnades för allmän trafik 5 juni 1856. Statsbanan Göteborg-Jonsered öppnades (samtidigt med Malmö- Lund) först 2 december 1856.
Kalla vintrar!
Jag vill ”påminna” om år 1867, nödåret. Isarna var farbara på midsommar. Växtligheten uteblev och folket svalt. Vad berodde det på? Hur stor är risken att vi får ett nytt 1867?
/Torsten
I Brunchrapporten i P3 satt dom och pratade om tågtrafiken och tyckte att man nog får räkna med problem i tågtrafiken när det kommer mycket snö. Senare i programmet pratade dom med en korrespondent som bott i Schweiz i 20 år och hon hade aldrig under tiden hon bott där varit med om några som helst problem med försenade/inställda tåg pga snö, så det kanske inte bara är snö man ska skylla på när tåget inte kommer…
…klart.se noterar ofta inte snöbältet från Vänern med denna nordostliga vind. Det löper ända ut till Orust nära Henån, där jag bor, och mot kusten.
Dagens prognos på klart.se .visar ingen snö här. Men den faller ymnigt utanför fönstret..liksom många gånger denna ryssvinter!
Ett svar på din kommentar Lars,
I Schweiz finns berg, berg skyddar mot blåst, jag tror det är blåsten som ställer till det, Jag tror nog SJ kämpar väldigt hårt efter all kritik dom fick förra året. Inatt va jag uppe och såg tåget gå förbi med blinkande ljus, (snöskottningståget)och då tänkte jag på det. Är så trött på allt folk som klagar, Är precis som folk som klagar på kommunalarbetare, man förstår de inte förens man själv är där och städar upp efter alla.
I Brunchrapporten i P3 satt dom och pratade om tågtrafiken och tyckte att man nog får räkna med problem i tågtrafiken när det kommer mycket snö. Senare i programmet pratade dom med en korrespondent som bott i Schweiz i 20 år och hon hade aldrig under tiden hon bott där varit med om några som helst problem med försenade/inställda tåg pga snö, så det kanske inte bara är snö man ska skylla på när tåget inte kommer…
Jag är mest intresserad av väderhändelserna Malmö-Stockholm och finns det teknisk möjlighet skulle jag på nederbördskarta vilja kunna flytta upp kartan ca. en decimeter till mitt i bild (markera och dra) och även kunna klicka in temperaturskartan så att den hamnar sidan om. Och i det läget kunna dra tidsaxeln och förstå vad som händer i båda kartorna samtidigt. Det skulle mycket enklar förståelse för det verkliga vädret.
Får man plats med vindkartan dessutom, då är det fulländat.
Martin svarar: Hej Georg. Tack för feedback på sajten. Jag skall fråga vad våra tekniker kan åstadkomma.