Nu lämnar vi kalluften bakom oss och högtrycket drar österut.
Det blir mildare kommande dagar. Sett till snittemperaturen ungefär normalt (eller i alla fall som det var 1961-90). Men det blir samtidigt blötare. Ungefär ett nederbördsområden per dygn får vi dras med. Och så blir det blåsigt.
Det har redan börjat nu under morgontimmarna i Västra Götaland med regn/blötsnö. Under dagen rör sig nederbörden öster- och norrut över landet. På en del platser kommer det som regn. Men ju längre norrut det drar sig, samt i höglänt terräng, desto mer kommer nederbörden i form av snö.
Ni som fortfarande har finväder: Passa på att njut eller gör det ni behöver som kräver finväder eller blir svårare när det blir blött eller blåsigt.
Och ta det nu försiktigt i trafiken ni som skall ut och resa. Ni kommer inte att vara ensamma på vägarna.
/Martin
Hej. Vad är 196-90?
Martin: Tack, det skall stå 1961-90. Åtgärdat.
När vi nu snabbt går mot ett varmare klimat så blir ju den normerande perioden 1960-1990 missvisande. Nästa mätperiod kommer ju att att ta sin början 1991 och sträcka sig fram till 2020 och ju närmare vi kommer 2020 desto större bör ju sannolikheten vara att nuvarande normalvärden är onormala.
Bara en fundering så här på morgonkvisten.
Rättelse:
…”att nuvarande normalvärden är onormala.”
Vid närmare eftertanke så borde väl lydelsen vara:
”att nuvarande normalvärden blir ALLTMER onormala”.
Krångligt det här:)
Ja det började snöa imorse, dock skulle ju detta börja redan igårkväll enligt prognos kl. 2000. Detta var ni ensamma om, SMHI och Yr hävdade vid samma tidpunkt att det skulle börja vid morgonen. Tycker att kvaliten drastiskt har försämrats hos er, speciellt på helger. Känns som om ni inte hänger med att i tid förändra lagd prognos. Ok när väderläget är svårbedömt men när inte vädret stämmer med lagd prognos under flera timmar då är det något som ni gör fel. 12 timmar uppehåll men regn enligt prognos under samma tid. Då tycket jag att det borde bli pinsamt, att inte göra en update under så många timmar. Ni har helt klart det bästa webupplägget, men tyvärr har jag åter börjat besöka SMHI igen.
Apropå det här med normalperioden 1961-90 är den i vissa fall rent felaktigt, framför allt så här i April. Alla aprilmånader de senaste 8 åren har nämligen varit över det normala i hela landet. Se denna länk: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/2.1353/monYrTable.php?month=4&par=tmpAvv från SMHI. Det skulle stämma betydligt bättre överens om man skruvade upp normalperioden med två grader för april. Detta skulle ge att det Martin klassificerar som en period med normala temperatur i själva verket är en period med ca 2 grader under det normala.
Martin: Helt rätt. Jag poängterar att det vi jämför med: ”normala” temperaturer, hänför sig till perioded 1961-1990. Och/men eftersom klimatet förändras, bland annat temperaturen, så kan man inte vänta sig att det som var normalt, eller genomsnittligt, för trettio år sedan skall vara det idag.
Men perioden 1961-1990 kan är ändå bra att ha som referens. Man behöver någon fast punkt för att förstå förändringen. Men om man vill förstå vad som är att betrakta som normalt idag, eller vad man kan/bör förvänta sig idag, då behöver man använda en annan referens än perioden 1961-1990.
Varför kan man inte ändra vart tionde år, så att medeltemperaturen nu jämförs mot 1981-2010, och nästa decennium ändrar man till 1991-2020?
Därför att man då inte fångar långsiktiga förändringar. Väder visavi klimat, du vet.
Ginge det, så vore istället en längre jämförelseperiod vara bra, tycker jag. Men jag antar att mätmetoderna och -ställena är så olika mot t ex 1941 att det blir litet besvärligt. Dessutom har man enats om 30 år och då får man köra på det. Jag vet inte, men det kanske är en norm som är antagen internationellt – det är inte onormalt med sådana överenskommelser.
Det är bara att inse, att det finns ingenting som är ”normalt”, ”mer än normalt” eller ”mindre än normalt”. Det bästa vore väl om man i väderrapporter och liknande nämner vilken tioårsperiod vars genomsnittliga värde stämmer bäst överens med det aktuella vädret.
Martin: Men då måste folk ha en egen tabell där de kan se hur mycket en viss tioårsperiod skiljer sig från en annan.
Det är som att ha olika definitioner på vad en meter är. ”Kalle är 1,75 blå-meter, medan Sten är 1,82 gul-meter.” Vem är längst? Jo det beror på relationen mellan en blå-meter och en gul-meter. Det är inte så praktiskt.
En liten anekdot är att en svensk, C E Johansson, spelat stor roll för industrins utveckling. Detta genom att utveckla ett enhetligt system, en måttsats för att ange olika mått på mikrometerskalan. Hans system skall även ha påverkat utgången av Första världskriget. Genom att amerikanska myndigheter beslutade sig för att använda hans måttsats kunde de genomföra en snabb och enhetlig expansion och tex tillverka vapen med enhetliga kalibrar.