Till alla er som, av olika anledningar, fastnade i den förra artikeln om corioliseffekten. Här kommer en komplettering. Anders Persson illustrerar med bilden som han gjort i original till Wikipedia och skriver:
Den här bilden visar hur luften skulle röra sig om den bara påverkades av corioliseffekten. Den skulle som synes snurra runt i relativt små ”tröghetscirklar” vilka är proportionerliga mot hastigheten. För att inte fylla bilden med hundratals små cirklar, typiska för hastigheter på 10 m/s har jag ritat cirklar för 50-70 m/s.
Bilden vill illustrera något som strider mot det sunda förnuftet och vardagserfarenheten, nämligen att jordrotationen gör det svårt för luft att förflytta sig några nämnvärda sträckor. Det gäller även om luften håller stora hastigheter.
På Wikipedias sida om coriolis finns samma bild (Martins notering: även den av Anders), men där är är cirklarna verkligen cirklar även om de inte sluter sig. På denna bild öppnar sig cirklarna något västerut vilket är fysikaliskt korrekt. Att cirklarna öppnar sig västerut är en följd av att corioliseffekten är svagare närmare ekvatorn. Radien på tröghetscirkeln blir därför lite större mot ekvatorn än mot polen.
Denna drift av luften västerut, också den helt emot vårt sunda förnuft, är den berömda beta-effekten som ansvarar för den retrograda rörelsen hos storstilade Rossbyvågor.
Håll till godo,
/Anders
Och???? spår jag vädret bättre nu….
Tack för två väldigt intressanta artiklar!
Gott nytt år!
Stefan: Ja, Coriolis-effekten påverkar ju höggradigt den allmänna cirkulationen, modellen av hur luften i atmosfären transporteras över jordklotet och jämnar ut värme- och tryckskillnader. Detta mönster bestämmer väl till stor del vilka klimat man finner på olika delar av jorden. Martin, en artikel som går igenom detta cirkulationsmönster vore intressant.
Det är corioliseffekten som gör att en virvel bildas när man släpper ut vattnet i ett badkar med samma rörelse som i ett lågtryck. Det lustiga är att om man tar med sig badkaret till en plats söder om ekvatorn; t.ex. Australien; så går badkarsvirveln på andra hållet….
Anders: Hej Bo.
Experiment med tvättställ och motsvarande fungerar om tvättstället är lika stort som Globen och vattnet, innan man drar upp pluggen, fått stå ett par dygn för att komma till ro. Bäst effekt får man om man har ett litet utsläppshål vilket gör att vattnet konvergerar långsamt mot centrum vilket i sin tur gör att corioliseffekten får lång tid att verka.
På ekvatorn är corioliseffekten noll och ska man genom den avgöra om man är norr eller söder om ”linjen” så måste man inte bara släpa med sig det jättelika tvättstället jag beskrev ovan utan dessutom förflytta sig från cirka 10-15 graders latitud på en a sidan om ekvatorn till 10-15 graders latitud på andra sidan ekvatorn för att få synbara utslag.
Tricket med ett lite ämbar, en hink eller ett fat, som man bär några meter på ena respektive andra sidan om ekvatorlinjen finns dokumenterat i en av Michael Palins BBC-program. Men det säger mer om Palins naivitet och hans afrikanske väns fingerfärdighet än något om corioliseffekten.
GOTT NYTT ÅR!!
Mvh:Hallandskusten.
Idag har vi haft en underbar vårdag
i december månad.
De cirklar man ser på bilden är ju högtrycksorienterade, men då har väl vi i södra Sverige hamnat mellan cirklarna.
Då borde det också vara så att det är bl.a högtrycken som ger energi åt lågtrycken, eller har jag missat något.
Corioliskraften =0 vid ekvatorn och ökar med ökande latitud, men hur kraftig är påverkan vid polerna?
Spännande saker..
Hej på er,
för alla fysikintresserade. Coriolis har inte bara en effekt på stora system, utan gör sig också påmind i en kvantmekanisk variant, hos små system: snabbt roterande atomkärnor. Dessa små (längdskalan att använda är fermimeter) och komplexa system kan rotera med frekvenser uppemot 10^22 Hz. När man räknar på dessa system dem dyker gamle Coriolis upp igen.