Kan något annat än människan ha rättigheter?

Vad blir konsekvenserna av insikten om att inte bara mänskligt liv har rätten till liv? Och vad händer om vi erkänner det i våra juridiska system? På DN:s Ledarsida skrev Lena Andersson den 23 november att Om naturen ges rättigheter har även tumören rätt till ett värdigt liv. Om jag tolkar henne försiktigt så ser hon mest farhågor och inte så mycket poäng med att vidga vad som ska inkluderas med någon form av rättigheter (och eventuella skyldigheter).

Men idén att något annat än människan skulle har rättigheter är inte så främmande. Företag och organisationer har rättigheter gentemot såväl människor som andra organisationer. Våra husdjur har rättigheter.

”Men då måste väl naturen ha skyldigheter också” antyder Lena. ”Inte alls” svarar Pella Thiel och Henrik Hallgren på föreningen Lodyn, precis på samma sätt som barnet har rättigheter, men inga skyldigheter.

Lena hänvisar också, slagkraftigt så det förslår genom referens till Karl Marx, att bara den med förnuft har rättigheter. ”Rättigheter är helt sammanflätade med människans beskaffenhet som förnuftsvarelse, hennes intellektuella kapacitet till det imaginära, symbolen, det ännu blott föreställda.”

Fräscht. Allt annat liv bara håller på, helt utan medvetande och är därför inte värd att respektera. Eller? Vad vet Lena om ett bis medvetande när det bygger sitt bo? Eller en korp. Eller symbiosen mellan mykorrhiza och växter? Tror hon allt allt är mekanik, slump eller bara reflexer? Människan är alltings mått i sin fulländning? Resonemanget låter som förlegad 1800-tals filosofi och antropocentrisk hybris.

Idén, eller paradigmet kring Naturens Rättigheter är inte bara intressant för att det rimligen faktiskt är så (att allt levande har någon form av rätt till liv), det är också ett förhållningssätt som skulle kunna hejda, begränsa eller möjligtvis i alla fall sakta ner människans formidabla skövling av naturen.

Vi förefaller ju vara i det närmaste besatta av att konvertera vår omgivning, vare den är död eller inte, till prylar och pengar. Och vad ska vi göra med alla prylar och pengar när vi med exponentiell kraft slår i taket? Eller inte har någon exponentiell kraft kvar och börjar falla? Köpa tillbaka en levande natur? Av vem?

Nej, eftersom vi nu tycker att vi har rättigheter (vilket vi har), så kan det vara vettigt att inkludera lite mer i det begreppet. Förutom organisationer så har ju som sagt var redan till exempel våra husdjur ganska mycket rättigheter. Det är inte så svårt att vidga vyerna lite.

En intressant aspekt är att vi redan har principer och praxis för att hantera det här med vem som har rätt till vad. Vi har juridiska system som är skapta för just detta.

För precis som med människors och organisationers rättigheter (och i förekommande fall skyldigheter) så betyder inte det att alla parter alltid får rätt. Det är en förhandling. Men bägge parter har i alla fall rätt att bli lyssnade till. (Och Lenas exempel med cancer är väldigt lätt att besluta att den inte har rätten på sin sida, svårare än så var det inte.)

Men hur ska en flod kunna föra sin talan i en domstol? Jo precis som i fallet med företag eller barns rättigheter så utser man någon som för deras talan, ett ombud helt enkelt. Och precis som med barnet så har inte floden några skyldigheter.

Vi har redan löst de riktigt abstrakta och krångliga sakerna. Nu gäller det bara att idén får fäste. Som metafor kan man kan jämföra med paradigmskiftet om människors lika värde och frihet. Slaveri förbjöds i mitten av 1800-talet och fattighjonsauktion 1918 (dvs att sälja barn och andra som behövde hjälp till den som krävde lägst ersättning för att ta hand om, och äga rätten till, personen). Eller paradigmskiftet det innebar att alla vuxna, även kvinnor, skulle ha rätt att rösta (1919).

De i samhället som hade såväl makt som, av olika anledningar, betydligt mer juridiska rättigheter än andra delade med sig av rätten till rättigheter. Och samhället blev bättre. (Jag överlåter till läsaren att visualisera alla sätt som samhället blev bättre på).

Det finns skillnader och likheter mellan juridiska rättigheter och den filosofiska insikten att juridiken och våra samhällssystem är en antropocentrisk tolkning och återspegling av naturens faktiska beskaffenhet.

Naturens rättigheter som filosofi inser ödmjukt och krasst att allt liv faktiskt har någon form av rätt till liv. Man kanske tycker det låter flummigt eller känner sig hotad av att bli nerpetad från den piedestal som den västerländska mentaliteten byggt åt sig själv. Men man kan ändå bejaka begreppet eftersom det hjälper oss att låta bli att såga av grenen vi flätat denna piedestal av.

Så långt människan. Och förvisso företag och andra organisationer. Men djur? Och ekosystem? Allt möjligt som lever? Ska man inte längre kunna äga till exempel en skog? -Jorå, det är återigen inte krångligare än konceptet med företag, juridiska personer. De ägs av andra juridiska personer eller människor. Och har detta till trots rättigheter.

Det hela blir kanske lättare om man belyser och expanderar vad vi betraktar som subjekt respektive objekt. Objekt är rättslösa saker. En klocka, bil eller konsertbiljett. Ett subjekt är något som har rättigheter (och definitionen på detta kan göras lång). Låt det vara en människa, ett företag, en hund, ett flodsystem, ett fiskebestånd, en skog eller liknande.

Objekten har inte rättigheter, men subjekten har det. Att subjektet har rättigheter betyder inte att det har rättigheter till vad som helst. Vi ger inte en björn, en flod eller ett virus rätten att ta människors liv.

Detta trots att de två första, björnen och floden, alltså rimligen har vissa rättigheter. Men ALLT levande måste inte ingå i vad som har juridiska rättigheter, vi väljer. Det tredje exemplet ovan, virus, behöver vi inte ge rättigheter. Jag tror inte det blir svårt att komma överens om att inte tillskriva cancer, HIV, smittkoppor mm rättigheter som subjekt.

Att naturen har rättigheter betyder inte heller att man inte får fånga och äta fisk, fälla träd eller bygga bygga en stad. Men det betyder att vi tvingas hejda oss innan vi förorenar floden, förgör fiskebestånden, skövlar skogen eller driver ekosystem till kollaps.

Det finns fler än vi människor som har rätt till utveckling och liv. Och det är inte bara utifrån att vi moraliskt sett bör respektera liv som sådant. Det är ett synsätt som gagnar oss eftersom vi är helt och hållet beroende av övrigt liv på den här planeten. Det handlar om att respektera annat liv. Inte se det som en resurs vars enda syfte är att ge oss nytta.

Människan har tagit sig väldigt mycket rättigheter. Och vi beter oss som om naturen hade skyldigheter. Men naturen har inte det. Naturen bryr sig inte om människans väl och ve. Och även om vi dominerar, styr och ställer så har vi inte kontroll över naturen.

Om vi vill fortsätta njuta av naturens frukter och komplexa system, -vilket är en förutsättning för drägligt mänskligt liv-, så måste vi inse att naturen inte har skyldigheter. Men rättigheter. Hinner vi mejsla in det i våra moraliska paradigm och juridiska system?

/Martin

Bilden på förstasidan visar Redwood trees i Muir Woods, Kalifornien.

5 tankar på “Kan något annat än människan ha rättigheter?”

  1. Självklart ska det vi i grunden bygger vår existens på, naturen, djuren, hela ekosystemet har rättigheter. Om inte annat för mänsklighetens möjlighet att överleva detta kaos som byggts och fortsätter byggas.

    Svara
  2. Gärna en deklaration om naturens rättigheter. Men sätt inte en sådan deklaration i motsättning till att använda och förbättra den miljölagstiftning vi har. Faktiskt innehåller redan 1 kap. 1 § i miljöbalken ställningstagandet att naturen har ett eget värde och att den biologiska mångfalden ska bevaras. En betydligt enklare och mer snabbverkande insats – än att skapa om lagstiftningen från grunden med ett annat paradigm – är att tillämpa första och andra kapitlet i miljöbalken fullt ut och i kombination med t.ex. vattendirektivet (som ger sjöar och floder rätt att inte bara slippa nya föroreningar, utan även har rätt att förbättras till god ekologisk och kemiskt status.)
    Att påstå att dagen miljölagstiftning är dålig och att vi istället ska jobba för Naturens rättigheter, precis som det finns mänskliga rättigheter, kan vara en björntjänst. I många länder, inte bara i Sverige, är det största problemet att de lagar som finns inte följs. På samma sett är det med de mänskliga rättigheterna. Var tredje kvinna i världen är utsatt för våld. Klädesbutikerna är fulla av barnarbete, trots att det har rättigheter och inga skyldigheter.
    Länsstyrelsen i Västra Götaland funderar allvarligt på att ge Karlsborgs militära flygplats rätt att dränera ut PFAS-förorenat grundvatten ut i Vätterns vattenskyddsområde, utan att först sanera hela flygplatsen. Trots att det är förbjudet enligt flera paragrafer i miljöbalken och strider mot vattendirektivet och art- och habitatdirektivet. Många enskilda och organisationer försöker föra Vätterns talan nu. Det är inte i första hand nya deklarationer som behövs utan skarpare gränsvärden, föreskrifter och förordningar.

    Svara
  3. Glad att någon vågar svara Lena Andersson. Gillade henne för ca 20 år sedan men nu vet jag inte vart hon är på väg men definitivt inte medveten om vilket vägskäl vi står inför. Det skrämmer mig att en så till synes intelligent person inte är medveten om det. Tack!

    Svara
  4. ”Bara den med förnuft har rättigheter”.. Jo, jag tackar. Hur mycket förnuft besitter människan egentligen? Vi har funnits i tusentals år och fortfarande beter vi oss oftast som små barn. Vi krigar och bråkar i största allmänhet. Politiska debatter är det oftast sandlådenivå på med mer personliga attacker än konstruktiva debatter. Vanliga människor fortsätter konsumera mer och mer trots att vi vet att jordens resurser inte är oändliga och fortsätter rösta fram såna som Trump och Bolsonaro som ledare. Nä, människan är på det stora hela ingen förnuftsvarelse, bara arrogant och självupptagen. Vi säger oss bry oss om miljön, men verkar inte vara beredd till alltför stora uppoffringar. Höjda skatter på det ena eller andra leder i värsta fall till upplopp. Människan är beroende av jorden, men för planeten är vi inget annat än en destruktiv, växande cancertumör.

    Svara

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: