Category - Uncategorized

Hur blir vintern?

I Norrköping är det i år ovanligt mycket rönnbär som hänger i stora klasar på träden. Man tänker då otvivelaktigt på det gamla uttrycket från Bondepraktikan: Mycket rönnbär ger en kall och snörik vinter.

Bondepraktikan är rolig och intressant att läsa men att mängden av rönnbär skulle förutsäga den kommande vintern har inget prognostiskt värde. Det har inte heller de spådomar i Bondepraktikan som med en given dag eller dagar ger utsikter för en längre period framöver, typ ”regnar det på Per (1 augusti) blir det tre-vecko-regn”. Eller den kanske mest kända Anders braskar, julen slaskar-eller tvärtom.

Däremot finns det en hel del tänkvärda tips som anspelar på vädret det kommande dygnet. Framförallt gäller det iakttagelser av molnhimlens utseende och dess förändring. Bondepraktikans stora betydelse är mest av kulturhistoriskt intresse. Det visar hur människorna förr i tiden försökte förstå och förutsäga vädret innan meteorologin övergick från en kunskapsgren till en modern vetenskap under senare hälften av 1800-talet.

Så visst har Bondepraktikan sin plats i historien. Men lita inte på rönnbären som naturligtvis visar hur vädret har varit och inte hur det ska bli!

Fruntimmersveckan 2

Inledningen på veckan har på många håll i landet motsvarat sitt regniga rykte. Många namnsdagskalas har säkert fått firas inomhus framförallt i södra Sverige. Var det inte mulet och regnigt låg regn- och åskskurarna och lurade i faggorna. Och när de slog till blev det på flera håll stora regnmängder.

Fredrik var dock på ett strålande soligt humör i Norrland och östra Svealand men när Sara och Margareta tog över spred sig det ostadiga vädret norrut och efter ett par dagar var det bara Johanna som helt säkert kunde räkna med en fin namnsdag.

Personligen har jag hittills upplevt nattåska, dagsregn, regnskurar, växlande molnighet, sol och blåst. Får nu se vad Magdalena, Emma och Kristina kan hitta på.

Fruntimmersveckan

är ett populärt uttryck för perioden 18-24 juli. Den kallades förr också ”flickeveckan” och har anor i vårt land ända sedan tidigt 1800-tal. Orsaken var att i namnsdagsordningen  hade man sex kvinnonamn i följd: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. För att det skulle bli en vecka så fick Fredrik också hänga med och inleda de sju dagarna.

Veckan har fått ett rykte att vara särskilt regnig vilket också nämns i Bondepraktikan. Det beror på att den infaller under årets nederbördsrikaste period från mitten av juli till början av augusti. Under den tiden är atmosfären på våra breddgrader som varmast och kan innehålla störst mängd vattenånga. Ostadigt väder ger då ofta stora regnmängder.

Nu är ryktet något överdrivet. Det finns många exempel på vackra och fina fruntimmersveckor. Förra året var inledningen ostadig men på Magdalena-dagen den 22 kom ett omslag till en värmebölja som varade månaden ut. Vi får se hur det blir i år!

Oljeprisets inverkan på utsläppen?

Sommaren 2008 var oljepriset uppe i 147 dollar per fat och man utvann ca 85 miljoner fat olja om dagen. Nu är vi som bekant inne i en kärvare tid, hittills under 2009 har priset pendlat mellan 35 och 50 dollar per fat. Utvinningen beräknas bli i genomsnitt… 83 miljoner fat olja per dag.

De globala utsläppen av koldioxid relaterade till olja, har ingen tydligt relation till priset på oljan. De är däremot kraftigt relaterade till utvinningen av olja (typ 1:1).

Om oljepriset är högt så får vi incitament att energieffektivisera samt utveckla alternativa energikällor mm. Samtidigt får oljeproducenterna ekonomiskt incitament att utvinna olja som tidigare var för dyr eller komplicerad att utvinna. De konsumenter som har svårt att minska sitt beroende får ökade kostnader.

Om oljepriset är lågt så minskar våra incitament att hushålla med energin samt att utveckla alternativa energikällor. Samtidigt får allt fler råd att använda oljan. Oljebolagen håller igen på exploatering av dyra oljekällor.

Energieffektiviseringar, lågenergilampor, vindkraftverk mm är alla bra åtgärder -för att bibehålla bibehålla välfärd i en tid när de fossila resurserna blir dyrare. Men de är inte så effektiva medel mot antropogen klimatpåverkan. Mot antropogen klimatpåverkan duger bara att låta fossilt kol vara kvar i marken och skogarna på marken.

Hur många är det som tror att fossilenergibolagen slutar att gräva upp olja/kol och naturgas bara för att andra bolag tillför energi från andra källor? Jo, det är klart att om man tillför massor av förnybar energi så… men kommer det att ske? Och om det skulle ske, hur skulle vi då hantera de ekonomier (företag, nationer…) vars verksamheter baseras på fossil energi?

Om världsledarna skulle ge sig på utvinningen av det fossila kolet så gör man sig skyldiga till både inskränkningar i företags frihet samt nationella angelägenheter. Hur skulle tex Ryssland hantera en sådan sak? Om världsledarna fortsätter att begränsa sina insatser till effektiviseringar och produktion av förnybar energi så kommer energibolagen att fortsätta att utvinna fossilt kol varmed klimatförändringarna drivs ännu längre.

Att tänka sig att fossilenergiproducenterna själva skulle ta ansvar och låta bli att utvinna fossilt kol som är fysiskt och ekonomiskt tillgängligt är väl en utopi?

Är det inte märkligt att våra politiker och industriledare å ena sidan vill minska utsläppen, å andra sidan inte ser att detta med nödvändighet måste betyda att vi utvinner avsevärt mindre mängd fossilt kol? Skall de globala utsläppen ner med 80% så betyder det att utvinningen skall ner med, approximativt, 80%. (Hur det påverkar klimatet är en annan fråga.)

Eller så har man insett detta, men då måste man fråga sig hur man resonerar geopolitiskt respektive strategiskt. T ex avseende nationer som baserar mycket av sin ekonomi på fossil energi eller företag som köper upp andra fossila företag.

USA tar ut en ny kurs

Obama har lagt om rodret. Och när USA agerar så händer det saker. Man avslutade andra världskriget, flög till månen, startade krig i Irak osv. Om det blir rätt eller inte beror bland annat på hur bra rådgivare ledningen omger sig med.

Den amerikanska ledningen har nu tillgång till de mest framstående forskarna inom klimat och energi. Och Obama förnekar inte kunskapen. Det ser vidare ut som om man både avser agera för att anpassa sig och minska klimatpåverkan i linje med de alarmerande resultat klimatforskarna presenterat den senaste tiden.

Hillary Clinton presenterar Todd Stern (20090126).

Video: http://www.state.gov/video/?videoid=9120359001
Text: http://www.state.gov/secretary/rm/2009a/01/115409.htm

Jag antar att det finns många som blir förvånade då de inser med vilken kraft USA kommer att möta hoten inom klimat och energi. Men det är inte förvånande. Alla som sätter sig in i frågorna inser behovet. Och man tänker inte agera ensam, man kommer att avkräva resten av världen ansvar och agerande.

Utdrag från talet av Hillary Clinton 20090126:
“… So the urgency of the global climate crisis must not be underestimated, nor should the science behind it or the facts on the ground be ignored or dismissed.
The time for realism and action is now. And President Obama and I recognize that the solutions to this crisis are both domestic and global, that all nations bear responsibility and all nations must work together to find solutions. Under President Obama, America will take the lead in addressing this challenge, both by making commitments of our own and engaging other nations to do the same…”

Hur kommer det här att påverka oss i Sverige? Det är strategiskt klokt att försöka ha tillgång till, och förstå, samma information som ligger till grund för USA administrationens agerande. Glädjande nog så finns informationen i vårt samhälle. Vad vi saknar i Sverige är ledarskap. Och insikt, riktigt djup, insikt.

Visst finns det goda exempel här hemifrån. Men med tanke på de extremt goda förutsättningar vi haft/har både kunskapsmässigt och resursmässigt så är det märkligt att vi inte kommit längre.

Vi behöver en bred och djup kunskap i hela samhället om både komplexiteten och detaljerna i klimat- och ekosystemfrågorna. Vi behöver förstå hur USA och resten av världen kommer att agera. Vi behöver utveckla strategier för att hantera förändringarna.

Vad orsakar klimatförändringar?

De flesta vetenskapsredaktioner har en saklig beskrivning av klimat och miljöproblem. Men genrellt inom media finns det för lite sakkunskap i naturvetenskapliga frågor vilket gör att frågorna blir stereotypa.

Om man medialt haft en bredare och generellare syn på miljöproblem så hade det nog varit lättare att acceptera orsakerna till klimatförändringar.

Forskarna själva inte är så bra på kommunikation och så få journalister har de naturvetenskapliga fackkunskaper som krävs för att läsa naturvetenskapliga och tekniska facktidningar.

Tänk om tex ABC, Atmospheric Brown Cloud, hade fått samma uppmärksamhet som fossilt koldioxid. Det har förvbisso till viss del fossilt kol som källa, men till stor del består det av av rester från förbränning av biomassa och kobajs. Till viss del är detta orsakat av storindustri, till viss del av enskilda jordbruk och fattiga hushåll.

Hade det inte då varit lättare att erkänna/inse att  klimatförändringar är ett problem? Och att de orsakas av såväl växthusgaser som aerosoler (partiklar som sot, svavel mm) Att vi måste göra något åt ABC? Och därmed både åt fossilt kol, fattigdom och förbränning av biomassa? Och andra växthusgaser som metan, lustgas, marknära ozon och freoner.

http://www.sciencemag.org/cgi/content/short/323/5913/495

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=876437

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2363429.svd

Rent vetenskapligt behöver det inte vara någon debatt kring de grundläggande klimatfrågorna i sig. (Tex är det mycket tydligare koppling mellan växthusgaser och klimatförändringar än det är mellan rökning och cancer.) Däremot bör vi debattera hur vi skall lösa problemen.

Förmodligen är skuldbördan för tydlig. Man vet för säkert att det är det fossila kolet (symboliserat av oljan och därmed vår västerländska livsstil) som är problemet. Diskussionen blir då stereotyp och det uppstår låsningar av typen ”rör inte min rätt att köra bil”.

Det är inte det det handlar om! Frågorna handlar om hur vi skall hantera vår situation när planeten nu genomgår kraftiga och snabba klimatförändringar, vi blir fler människor (både belastningen och behoven ökar),  vår tillgång till billig energi minskar, vår infrastruktur för att använda energin blir obsolet (vi borde haft något alternativ till fossilbilar) och resiliensen i ekosystemen minskar.

Orsakerna är många, vi måste se dem alla. Och vi måste göra… nåja borde ha gjort… något åt problemen.

Ett delikat problem är att partiklarna i ABC-molnet har en netto avkylande effekt medan de extra växthusgaserna värmer. Molnets livslängd sedan man upphör med förbränningen är ett par veckor medan växthusgaserna finns kvar i tiotals till hundtatals år.

/Martin

Sarah Palin, förnekare

Sarah Palin, McCain’s val av vicepresident, förnekar att klimatförändringar skulle vara orsakade av människan. Det framkom i en intervju samma dag som nomineringen av McCain tillkännagavs.

Det är skrämmande dels att en guvernör från Alaska förnekar fortfarande inte insett allvaret i frågan, dels att McCain väljer henne till kandidat som vicepresident.

Hur detta kommer att påverka presidentkampanjen återstår att se.

Notera att vare sig McCain eller Palin förnekar att kliamtet förändras eller att koldioxid, metan, vattenånga (…) är växthusgaser eller att växthusgaser har med klimatet att göra. Eller att människan gör saker som genrerar vissa av växthusgaserna. Det är bara det att det där med det sista lilla steget, att något som människan gör faktiskt skulle kunna kopplas till klimatet. Den lilla, men ack så väsentliga, insikten vill liksom inte trilla på plats.

Mer om Sarah Palin på DN, SvD.

Al Gore speech

July 17, 2008 Al Gore gave a speech to challenge USA to deal with the major problem facing the nation. Economic, Environmental and dependence upon Foreign natural resources.

He compared the challenge to the time when America decided to put a man on the moon within ten years. The challenge today is to produce 100% of its electricity from renewable resources within ten years.

Now this clearly is a vision. And USA has show us before that they can accomplish things once they get a goal and starts moving towards it. They put a man on the moon. And it was done after eight years.

What are we doing in Sweden? It is not that we don’t have the knowledge. It is not that we don’t know the answer. It is not that we can’t understand the opportunities…

We are waiting for a leader to step forward. And if we can’t find the leader among our own 9 million inhabitants, or none of them understand that he or she is a leader, we will still be waiting while somebody else takes the initiative.

No, I’m not going to spend to much time criticizing the lack of Swedish true initiatives and leadership. I salute the initiative and leadership and vision shown by Al Gore.

See the short video at YouTube (5 minutes).

Or the total speech at Wecansolveit.org (27 minutes).

Dags att påbörja anpassningen

G8 skall enligt DN och SvD ha kommit överens om klimatmål under sitt möte i Toyako i Japan. Världen skall halvera utsläppen av växthusgaser till 2050 jämfört med dagens utsläpp.

”Åtgärden” medför att atmosfärens halt av koldioxid, som redan är för hög, tillåts öka på ett sätt som världens ledande forskare visar leder till situationer som med svårighet kommer att kunna bäras av våra samhällen. Beslutet kan bara vara fattat utifrån politiska grunder, inte från vetenskapliga kunskap

Den enda rimliga slutsatsen är att den yttersta eliten av våra politiska makthavare inte förmår göra en relevant omvärldsanalys, faktagranskning samt riskanalys. Det kommer att stå oss dyrt.

De som är lite vakna av oss medborgare bör förbereda sig på dels omfattande förändringar i klimat och ekosystem samt konsekvenser för infrastruktur, hälsa och samhällen (läs IPCC WG2), dels på att beslutsfattare kommande år tvingas fatta ännu radikalare beslut för att minska klimatpåverkan.

Måste det hända innan vi fattar?

”Oljepriset kommer inte att sjunka.” (Di) Låt den tanken sjunka in.

Vad betyder det? Hur påverkar det oss?

Hur mycket lättare hade det varit om vi tagit det till oss tidigare? Hur mycket svårare hade det varit om vi inte gjort den omställning vi faktiskt redan har gjort?

Oljepriset kommer inte att sjunka. Det kommer att stiga. Och vad gör vi nu?

Fortsäter att hoppas att oljepriset skall sjunka i alla fall? Eller inser att Den billiga oljans tid är förbi. Borta. För alltid. (det tog naturen 100 miljoner år att skapa det vi eldade upp på hundra år).

Nästa insikt: Vi närmar oss irreversibla klimatförändrignar av en storlek som människan aldrig varit med om tidigare. För att bromsa den resan behöver vi (faktiskt) MINSKA på halten växthusgaser i atmosfären (inte bara minska på utsläppen).

Måste vi låta det hända först innan vi kan ta det till oss?