Category - Uncategorized

Maria redan kategori 4

Det gick undan. Orkanen Maria är redan en kategori-4 cyklon (orkan) med vindar på 58 m/s, över 200 km/h, på väg mer eller mindre rakt över Dominica de närmsta timmarna.

Efter Dominica fortsätter Maria över södra Guadeloupe och vidare mot Jungfruöarna och Puerto Rico.

/Martin

 

Före och efter Irma

Jag snubblade över några fantastiska satellitbilder från NASA. De visar några av de karibiska öarna före respektive efter passagen av orkanen Irma.

Det är alldeles uppenbart att global uppvärmning skapar mer värme på planeten genom en obalans mellan hur mycket energi som kommer in från solen (lika mycket som tidigare) och hur mycket som strålar ut i rymden (betydligt mindre än tidigare).

Men visste du att det bara är ca 3% av den här energiobalansen som värmer luften? Vad som händer med resten?, Jo merparten, över 90%, hamnar i haven.

Och när haven blir varmare så finns det mer energi som kan skapa kraftigare stormar, ändra havsströmmar, smälta glaciärer, förändra monsunregn och lågtrycksbanor, påverka växter, djur och näringskedjor samt ändra pH-värdet i haven.

Nåväl, allt det här och mycket därtill har forskarvärlden känt till i flera decennier, men hos alla beslutsfattare har poletten inte riktigt trillat ner.

Det är inte så att vi bara håller på att såga av grenen vi sitter på genom att överfiska haven, skövla skogar, förorena dricksvatten, utrota växt- och djurarter, övergöda och försura vattendrag och en del andra rent destruktiva saker.

Vi gör detta samtidigt som vindarna tilltar, träden brinner och marken både torkar samman och spolas ut i havet under trädet som vår lilla gren sitter på. Alltså den gren vi dessutom sågar i.

Jungfruöarna före och efter orkanen Irma. Credit: NASA Earth Observatory.

Tillbaka till de fantastiska satellitbilderna, vad har de med saken att göra? Jo, det är nämligen så att den här globala uppvärmningen får konsekvenser för oss människor. Knepigt, eller hur?

Satelliter har man för att kunna övervaka vad som händer på planeten Jorden. Man kan också använda rymdteknologi för att skicka iväg farkoster till andra planeter för att lära sig mer om hur de fungerar, men merparten av resurserna när det gäller rymden handlar om att förstå DEN HÄR planeten. Den vi sitter på.

Att dra till en annan planet är inte ett alternativ. Dels för att de inte är beboeliga, dels för att det skulle vara svårt att ta med sig mer än några stycken individer från den här planeten.

Och ärligt talat skulle det vara hål i huvudet att försöka annat än som ett filosofiskt experiment och i vetenskapligt syfte att försöka förstå vad vi behöver göra för att få det bättre på den här planeten. Den enda som vi vet att det finns liv på.

Den är dessutom den närmaste planeten.

Med dessa fantastiska satelliter kan man observera allt från höjning av havsnivå till skogsbränder i Sibirien eller ozonskikt över Antarktis.

Eller ta de mest fascinerande och skrämmande före-efter bilder man skådat.

/Martin

Maria, som en svävande bulldozer i Irmas kölvatten

Som sagt var, nu duggar orkanerna tätt. Vattnet från Harvey har inte runnit undan, svallvågorna från Irma har knappt lagt sig, och Jose vobblar fortfarande omkring utanför USA:s ostkust.

Då tornar orkanen Maria upp i horisonten. Maria följer oroväckande nära i Irmas spår. Samhällen i Karibien som precis fått tillgång till hjälpsändningar av vatten, livsmedel och sjukvårdsmaterial.

Maria är för närvarande en kategori-1 orkan. Sekunderna efter att jag skriver detta plingar det till i min telefon och jag får reda på att Maria nu klassas som kategori 2 där den ligger strax öster om St Martinique.

Maria rör sig sakta över varmare vatten och kommer till mitten av veckan av allt att döma att ha hämtat energi och blivit en orkan kategori 3 eller 4.

För mindre än två veckor sedan spred orkanen Irma till synes total förödelse över de utsatta öarna. Men nu kommer alltså orkanen Maria som en svävande gigantisk bulldozer i Irmas kölvatten och tar hand om de spillror av funktion och hopp som fortfarande grodde och just såg dagens ljus efter den hittills mest omfattande orkanen som härjat på Atlanten på många år.

Än är det långt ifrån över.

/Martin Hedberg

Harvey, Irma och sedan…?

Vattnet hade precis slutat strila från orkanen Harvey när dånet från orkanen Irma närmade sig. Hur kan det komma sig att USA efter tolv års frid från kraftiga orkaner drabbas av två rekordstora orkaner inom loppet av en vecka?

Till att börja med vill jag poängtera att ingen påstått att varken USA eller någon annan nation som tidigare har hemsökts av orkaner inte längre löpte någon risk att drabbas av orkaner i framtiden.

Men eftersom ”persistens” de flesta dagar fungerar utmärkt som prognosverktyg och eftersom vi människor har en tydlig förmåga att identifiera mönster, så låter vi oss invaggas i en (falsk) trygghet när det har gått en längre tid utan att någon naturkatastrof inträffat.

Om det inte hänt något på flera år, har då sannolikheten för att det skall hända något just i år ökat eller minskat?

När det gäller tropiska cykloner (orkaner) så kanske till och med idén om att ”allt är lugnt” förstärktes av att det var hela tolv år sedan som USA drabbades av någon ”major hurricane”, dvs av kategori 3 eller kraftigare.

2005 års orkansäsong. Källa: Wikipedia.

Just år 2005 var den mest intensiva orkansäsongen som USA upplevt. Den obestridliga drottningen var givetvis Katrina som ödelade stora delar av New Orleans, men hela säsongen präglades av rekord.

  • Totalt antal stormar: 28 (rekord)
  • Orkaner: 15 (rekord)
  • Stora orkaner (Kat. 3+): 7 (tangerat rekord med 1961)
  • Totalt antal omkomna: 3913
  • Skadekostnader: $158.9 miljarder (2005 USD) (Mest kostsamma orkansäsong)

I genomsnitt (år 1950-2000) så var det under den amerikanska orkansäsongen:

  • 11 stormar, varav
  • 6 blev orkaner och
  • 2 blev stora orkaner

Det var med andra ord inte tu tal om annat än att 2005 stack ut i statistiken. Men kunde det hända igen?

Det fanns gott om tecken på att 2017 kunde bjuda på en förhöjd risk för såväl orkaner som att någon av dessa skulle göra ”landfall”, dvs. dra in över land. En neutral situation avseende La Niña/El Niño, varmare vatten på Atlanten och till ett större djup samt svag vindskjuvning var några de mest väsentliga ingredienserna.

Prognoserna för 2017 års säsong (som sträcker sig från 1 juni till 30 november) gav att det skulle (skall) bli:

  • 15 namngivna stormar, varav
  • 7 orkaner (kategori 1 eller kraftigare) och
  • 3 stora orkaner (kategori 3 eller kraftigare)

Men att just nummer 8, Harvey och 9, Irma skulle bli så extrema, det förkunnade inte säsongsprognoserna. De kan de inte heller, de kan ”bara” ange sannolikt antal orkaner och den totala mängden energi, ACE (accumulated cyclonic energy).

Hittills, och då är vi lite drygt halvvägs igenom säsongen, har Atlanten producerat:

  • 13 namngivna stormar (den senate heter Maria) varav
  • 6 orkaner (kategori 1 eller kraftigare) och
  • 3 stora orkaner (kategori 3 eller kraftigare)

Skall man gå på dessa prognoser så har vi alltså bara två stormar kvar att vänta varav den ena blir max en kategori-2 orkan. Orkansäsongen sträcker sig fram till sista november. Tips: Det kommer med stor sannolikhet bli fler än två stormar.

Även ACE blev kraftigare än förväntat. Den 25 maj sade NOAA’s prognos att ACE skulle bli 75-155% av den normala, medianen de senaste åren. Den 9 augusti uppdaterade man den prognosen till 100-170% av medianen. Nedan en graf som visar hur Irma totalt förändrade den bilden mellan den 31 augusti och 10 september 2017.

ACE, Accumulated Cyclonic Energy, ett mått på hur mycket energi som finns i orkaner. Källa: Colorado State University (uppdaterad senast 18 september, 2017)

Men prognoserna, alltså de som producerade dagarna innan Harvey respektive Irma, förkunnade att det skulle bli extremt. Det blev tydligt när nationella amerikanska vädertjänsten NWS i anslutning till Harvey förkunnade att ”This event is unprecedented & all impacts are unknown & beyond anything experienced…” (Twitter).

Att USA inte har drabbats av några kraftiga tropiska cykloner de senaste åren skall inte tolkas som att man inte längre kan drabbas. Det visar årets orkansäsong med tydlighet. Tvärtom kan det stora uppehållet ha bidragit till en minskad riskmedvetenhet och därmed eftersatta system, förberedelser och rutiner för att hantera naturkatastrofer som oundvikligen lurar bortom horisonten.

Avslutningsvis, Harvey och Irma var långt ifrån de enda naturkatastrofer som drabbat oss de senaste veckorna, men det är de som har fått ojämförligt mest medial bevakning här i väst.

På många andra platser, t.ex. i Nepal, Indien och Bangladesh har det förekommit kraftiga skyfall med översvämningar som följd vilket har skördat många fler offer och fått stora konsekvenser för såväl livsmedelsproduktion som infrastruktur. De sätter därför samhället på prov för lång tid framöver.

Även om vattnet slutat strila och dånet från orkanen tystnat så återstår månader och år av sorg efter saknade och återuppbyggnad av samhällen. Allt till följd av extremväder som låg långt utanför den tidigare så trygga antagandet av ”det väder vi hade igår får vi också i dag och i morgon”.

/Martin Hedberg

Klassificering av orkaner:

[table id=1 /]

Irma, från Kuba till Key West

Irma gjorde landfall över Kuba som en kategori 5 cyklon med vindar över 70 m/s. Senaste gången Kuba drabbades av en så kraftig cyklon var 1924. I och med att Irma kom in över land och dessutom kuperad terräng så avtog den i styrka till ”bara” en 3:a. Men skadorna är omfattande.

Nu är Irma ute på öppet hav igen och eftersom det är varmt, 30°C i havet, så hämtar orkanen mer kraft. Irma har påbörjat sin sväng åt nordväst mot Florida. Prognoserna har relativt konsekvent förskjutit Irmas bana alltmer västerut de senaste dagarna. Och nu är vi så pass nära det vi gör prognoser på att man med betydligt större säkerhet kan konstatera var de största riskerna finns. (Europeiska ECMWF var ett dygn tidigare med att fånga detta än de amerikanska modellerna.)

Prognos på situationen kl 17 (svensk tid) över Florida. Vindbyar på 200 km/h i samband med att cyklonen Irma passerar över Key West. Källa Kachelmanwetter.

Irma kommer att passera över KeyWest och fortsätter sedan upp längs med den västra sidan av Florida med vindar som i byarna uppgår till mellan 200 och 250 km/h. Det kommer i många falla att vara förödande. Men det räcker inte med vindarna, cyklonen drar också upp en ”storm surge”, en havsnivåhöjning, till följd av det låga lufttrycket i cyklonens centrum samt att vindarna pressar vattenmassor framför sig.

Beroende på havsbottnens topografi blir höjningen av havsnivån olika stor, men 3 till 6 meter kan man ha som tumregel för Irma. Och det är inte bara så att havsnivån stiger och dränker mark och byggnader, vattnet rör på sig och välter/flyttar på byggnader, bilar, träd och allt annat som kommer i dess väg.

Så Miami på östra sidan ser ut att slippa de värsta scenarierna, medan tex Tampa på västra sidan av Florida kommer att ta desto mer stryk. Och det här är väsentligt ur flera synvinklar. Dels så kommer att att upplevas som om amerikanska myndigheter har varnat Miami-bor ”i onödan”, dels så kommer det att uppstå en intern diskussion om hur man skall göra bättre prognosmodeller och hur man skall kommunicera det som modellerna visar.

Notera att ingen vet vad som skall ske i förväg, varken meteorologer, vädermodeller eller cyklonen (naturen) själv. Jag vet inte hur jag skall beskriva det på svenska, men på engelska skulle jag säga ”The nature continuously unfolds from it’s present state”. (Just ordet ”unfolding” är så bra och beskrivande på engelska, men faller lite platt på svenska… ”utvecklar sig”?).

Så vad väderprognoser gör är att skapa en modell av naturen, något som efterliknar den.  Och så snabbspolar man den. Olika modeller, parametriseringar och datorsystem är olika bra på att göra prognoser. Och genom att köra både flera modeller, och samma modell med olika initialiseringar, parallellt så får man en spridning av olika tänkbara (inte otänkbara) scenarier av framtida utvecklingar.

Min kollega Anders Persson påpekade nyligen i ett samtala vi hade att media rätt så konsekvent har uttryckt det som att ”orkanen irma har ändrat kurs”. Så är det inte alls. Irma har ingen åsikt eller vilja. Det är våra modeller som inte lyckats fånga händelseutvecklingen tillräckligt bra. Eller rättare sagt, vi har fäst för stor tilltro till enskilda modeller och för lite till ensembler, spridningen i väderutvecklingen, som man får reda på genom att köra många modeller och tolka vädret i termer av sannolikheter istället för att tro att det är en deterministisk utveckling.

Nåväl, den här artikeln skulle inte handla om väderprongosmodeller utan om vad som kan tänkas ske när cyklonen/orkanen Irma nu svänger upp längs med Floridas västkust.

/Martin

Irma, arma människor

Orkanen Irma har vuxit till att bli den kraftigaste tropiska cyklonen som någonsin observerats på Atlanten. Irma är stor till ytan, har extremt kraftiga vindar och levererar länge på den nivån.

Vindar uppmäts till över 80 m/s, 300 kilometer i timmen, och diskussionen kommer åter upp om man skall skapa en sjätte kategori på Saffir-Simpson skalan. Detta eftersom man är så långt över gränsen mellan kategori 4 och 5. Det som talar mot det är att kategori 5 redan är definierad som ”Katastrof”. Kan något vara mer än det?

Irma har redan frigjort mer energi än alla fjolårets tropiska cykloner på Atlanten tillsammans. Och storleken spelar roll, dels givetvis för att det representerar den yta under vilka människor drabbas, men också för cyklonens förmåga att driva upp en ”storm surge”, storm våg som när den pressas in över land medför att havsnivån stiger med flera meter. Med en diameter på 130 mil skulle Irma täcka hela Centraleuropa.

Irma har också satt ett rekord i varaktighet. Irma kvalar in som en av de cykloner som under längst tid varit en ”major hurricane” på Atlanten, dvs kategori 3 eller högre. Irma har också varit en av de längsta som kategori 5 (just nu 65 timmar). Den cyklonen som man brukar jämföra med när det gäller rekord är Allen år 1980 med 72 timmar. Men då skall man veta att detta var sammanlagd som 5:a eftersom Allen varierade mellan kategori 4 och 5.

Mer rekord… Tittar man på hela planeten så har vi haft några riktigt kraftiga tropiska cykloner på Stilla havet. En av dessa var Haiyan som i november 2013 med förödande konsekvenser drog in över Filippinerna. Haiyan, som med rätta betraktas som en monstercyklon, hade 24 kontinuerliga timmar med vindstyrkor över 80 m/s. Irma har lagt till ett drygt haft dygn på det rekordet, hittills 37 timmar med kontinuerliga vindar över 80 m/s!

När det gäller maximal vindstyrka är Irma (83 m/s) en hårsmån från Haiyan (87 m/s).

Vi har nu tre tropiska cykloner på Atlanten, Irma, Jose och Katia. Det i sig är ovanligt. Om Katia växer till sig till en kategori 3 under helgen, vilket inte är osannolikt, så kommer det att vara första gången någonsin sedan man observerat orkaner på Atlanten som vi har tre major hurricanes (kategori 3 eller kraftigare) samtidigt.

Inte nog med det, vi har redan nu innan vi peakar orkansäsongen (i mitten av september), haft en hel säsongsranson av kraftiga tropiska cykloner.

Om Irma behåller sin nuvarande styrka när hon gör landfall över Florida så blir 2017 det första året som två tropiska cykloner kategori-4 eller kraftigare gör landfall över USA.

Förväntad rörelse av cyklonen Irma’s centrum kommande dagar. Modell: ECMWF. Källa: Weather Underground.

Det här kommer troligen att bli ”The Big One” för Florida. Irma är i mångt och mycket en ”perfekt orkan” och även om man i Florida är medveten om att man bor och lever i ett riskområde för tropiska cykloner och givetvis har förberedelser för detta så är Irma något utöver det man kan, eller i alla fall har, byggt beredskap för.

Byggnormer gör att man har kapacitet för kraftiga vindar, men 80 m/s, 300 km/h, är utöver det. (Som jämförelse, det är 3 x motorvägsfart, eller varför inte notera att det är högre hastighet än vad fallskärmshoppare gör i fritt fall dykstil gör, respektive när transportflygplan lättar från marken, bägge omkring 250 km/h.)

Men det är vattnet som gör skillnaden. Dels att det regnar, men framför allt de kopiösa mängder havsvatten som kommer att pressas upp på land, in i fastigheter och ta med sig det mesta som inte är mycket hårt förankrat.

För två veckor sedan hade vi Harvey som satte sina rekord och landmärken över Texas. Då gällde det kopiösa mängder regn. Nu är det Irma som sätter rekord avseende vindar. Varför blev det så?

Jo vattnet är 1-3 grader varmare än normalt över stora delar av Atlanten, det är värmeenergi som omvandlas till vindar i cyklonen. Värmen sträcker sig djupt ner i Atlanten, det gör att cyklonen inte tappar i styrka även om den rör sig långsamt. Och vinskjuvningen, dvs förekomsten av olika vindstyrkor och -riktningar, är svag, det gör att cyklonerna inte slits isär utan hålls samman.

Och det är inte över än, vare sig konsekvenserna av Harvey, livslängden på Irma eller 2017 års orkansäsong.

/Martin

Irma, en på många sätt stor cyklon

Det som kan plocka mer Irma på jorden lite grann i alla fall är att cyklonen passerar över land. Irma är på väg att tangera Karibiens östra sida. Så länge Irma är till havs så kommer den att hämta mer energi från det, av en händelse, varma havet (29-30°C). Irma kommer då att bli en kategori 4 eller 5 orkan.

Men om orkanens centrum passerar över Dominikanska republiken, Haiti och Cuba så stör topografin (berg och skog) luftens rörelser, dessutom får den lite mindre latent värme från haven. Irma blir då ”bara” en kategori 2 eller 3 orkan.

Havets värmeinnehåll. Källa: University of Miami.

Nu kan ju ingen välja, men man kan fråga sig vad som är minst dåligt och hur samhällena påverkas i olika scenarier. Extremt kraftiga vindar, ”storm surge” (vattenmassor från havet som pressas in mot land och får havsnivån att stiga), kraftig nederbörd och jordskred lär det bli i alla fall. Men i olika volymer och proportioner.

Så kommer vi till Florida där Irma kommer att göra sig gällande på fredag eller lördag. Kanske kommer man att evakuera delar av staten. Det tar dock ett par tre dagar så beslut om detta kommer att komma på tisdag eller onsdag. För ett par dagar sedan fanns fortfarande optionen att Irma skulle tangera Karibien och sedan svänga kraftigare norrut, men nu tyder alltså alltmer på att Florida kommer att beröras av cyklonen.

Men fokusera inte så mycket på ”landfall”, dvs om centrum på orkanen kommer in över land. Irma växer ytterligare och ser inte bara ut att bli en 4:a, utan också en väldigt stor cyklon med ett vindfält som sträcker sig långt ut från dess centrum.

Traditionellt sett har orkanen med namn som börjar på bokstaven ”I”, dvs säsongens nionde cyklon, varit de som oftast pensionerats. Cyklonernas namn återanvänds, men om de skapat tillräckligt stor förödelse så ”pensioneras” namnet. Och orkaner men ”I” som begynnelsebokstav är de som oftast pensioneras.

Och hur intressant det är med orkaner som hotar USA så vill jag återigen poängtera att det pågår flera andra extremväderhändelser, en del ännu mer dramatiska, på andra platser på jorden. Men vi orkar väl inte ta in alltför mycket? Även om vi borde börja öva.

/Martin

Ek i Jämtland

Mitt i allt elände med alltifrån översvämningar och bränder till kärnvapenhot tänkte jag att det var dags att satsa lite på tillväxten. En väldigt speciell och jordnära tillväxt.

Jag har idag planterat åtta ekar och en hassel. I Jämtland. Jämtland är kanske mer känt för sina älgar och skidbackar än för ekar. Men det finns förutsättningar. De är inte många, men nu skall de bli fler.

Men inte nog med att de skall klara kall vinter och svala sommarnätter, de skall förhindras att bli älgmat också.

En liten anekdot: I våras observerade jag att förutsättningarna för hallon och sälg var bättre i norrläge bakom ett hus under ett plåttak, än några meter vid sidan om huset och utan tak, i sydost. Detta trots att växterna under taket inte bara får mindre solljus utan även mindre vatten. Det gjorde att jag drar slutsatsen att det inte är sol, vatten och höga temperaturen som är det kritiska för dessa växter, utan frånvaron av de låga temperaturerna!

Så, när jag nu har tagit med mig åtta små ekplantor (planterade på sex platser) och en hassel från Nacka och det gäller att skapa riktigt bra förutsättningar för dessa inflyttade sörlänningar. Men de har växt upp och trivts i norrläge utanför Stockholm. Så söderläge och sol i Jämtland är ändå bra mycket bättre.

Jag placerar dem på lite olika platser, lågt, högt, öppet och med en trädridå i ryggen. Jag noterar hur olika jordförhållandena är på de olika Platserna. Lite lerig jord med en del sten, men också partier med sandigare jord.

Mest slående är hur olika jorden doftar. Jag kan inte beskriva det (folk som har vinprovning som hobby eller yrke är nog bra på det). Men jorden och platserna, trots att det är mindre än hundra meter mellan dem, har olika karaktär.

Av störar så gjorde jag stolpar. Runt dessa skall det bli nät för att förhindra älg och rådjur att äta upp mina små plantor. Men nätet jag har är bara 120 cm brett (högt), det är lätt för älgen att stoppa ner huvudet i inhägnaden. Så jag skall bygga ett litet tak som hindrar älgen. Men det har en finess, det kommer också att hindra utstrålningen av värmeenergi! De kommer också att förhindra stor snölast och det kommer i sin tur att göra att plantorna får se vårsolen några dagar tidigare än annars.

Jag får återkomma med monteringen av nätet och konstruktionen av taket. Jag skall testa två varianter. Bägge är konkava, dvs ”tvärt om” mot vad vanliga tak är. De skall alltså bli lätt v-formade. Detta för att regnvattnet skall komma ner mot plantan. Jag tror i och för sig att det räcker med fukten i marken runtomkring, men varför inte låta det droppa rätt? Det är därför jag har fyra stolpar och inte tre som annars hade räckt.

En variant tänker jag mig göra av svart markduk, men det är tveksamt om den pallar med snölasten. Den andra av plank, vilket tar lite längre tid att bygga. Taket blir inte så stort att det skymmer solljuset för plantorna. De kommer tvärtom att få mer värme dagtid, i synnerhet om jag sätter en ”vägg” på norrsidan. Men framför allt så hindrar/begränsar det alltså utstrålningen nattetid.

/Martin

Orkanen Harvey och klimatet

Orkanen Harvey har nedgraderat från en orkan kategori 4 till en tropisk storm. Kraftigast vindar var det på kvällen den 25 augusti amerikansk tid (00:00-05:00 GMT 26 aug). Då uppmättes medelvindar på 49 m/s och byvindar på 59 m/s på mätstationer över land.

(Som jämförelse: Stormen Gudrun (Götaland januari, 2005) hade medelvindar på 25-30 m/s och de kraftigaste vindbyarna uppmättes till 42 m/s.)

När tropiska cykloner (orkaner, hurricanes, tyfoner…) kommer in över land så försvinner det som föder dem, nämligen avdunstningen av vattenånga från det varma havet. Det gör att de tappar kraft. Nu blåser det ”bara” 18 m/s.

Men det regnar. Och det har regnat. Det finns mätstationer som har fått 680 mm regn inom loppet av 48 timmar! När Harvey har kommit in över land har det också uppstått tornados, virvelvindar.

Och det har inte slutat regna. Harvey ligger i stort sett stilla och suger in fuktig luft från havet. Det skapar en situation som delvis påminner om våra ”snökanoner”, men med regn istället. Och ju varmare luften är, desto mer fukt kan den innehålla.

Prognoserna indikerar att det kan komma så mycket som 50 inches, ca 1250 mm regn fram till mitten av veckan när Harvey ger upp. Drygt en meter! Det är mer än hela årsnederbörden in om loppet av ett par dagar!

Nåväl, har det här något med klimatförändringar att göra?

Ja, det har det.

Varmare i havet. Klimatförändringar har gjort att vattnet i Mexikanska gulfen är ungefär 0,5 °C varmare än normalt, dvs som det var för ett par decennier sedan. Därtill är det just nu ytterligare lite varmare, ungefär 0,5-1°C. Sammantaget 1-1,5°C varmare.

Det gör att det finns mellan 5 och 10% mer vattenånga tillgängligt för kondensation. Denna kondensation frigör i sin tur energin som driver cyklonen. (Den som vill fördjupa sig i energiövergångar kan kolla upp Clausius–Clapeyron).

Källa: WeatherUnderground

Djupare. Dessutom är det varmt djupare ner i havet. Det gör att energin inte tar slut lika fort som om det bara är ett grunt lager med varm vatten.

Havsnivån, globalt sett, är ca 2 dm högre nu än för hundra år sedan. Det låter inte mycket, men det gör skillnad. Dessutom är höjningen olika stor på olika platser, och ja, den är kraftigare när ekvatorn, dvs mer än 2 dm.

Jetvindarna. Nu börjar det bli riktigt intressant, vädret på en större skala. Till följd av att de arktiska områdena värms mer än områden närmare ekvatorn, så minskar temperaturkontrasterna över globen. Det gör i sin tur att jetvindarna, kraftiga vindar på 10 km höjd, drar sig norrut (norra halvklotet) samt blåser långsammare. Dessa jetvindar styr mycket av utvecklingen av låg- och högtryck.

Vädersystem. När jetvindarna avtar så blir vädersystemen mer stationära. De flyttas helt enkelt inte runt lika mycket som tidigare (och ”tidigare” är 10-15 år sedan). Så när det väl har uppstått ett högtryck så kan värmeböljan ligga kvar i veckor och månader (Europa 2003, Ryssland 2010) eller lågtryck och regnområden även de i veckor och månader (Pakistan 2010).

Det får också till följd att sannolikheten för att cykloner, som tex Harvey, inte driver vidare till andra områden. Cyklonen tar över som dominant kraft över den lokala väderutvecklingen.

Ibland får jag och klimatforskare frågor som ”Är cyklonen X orsakad av klimatförändringarna?” Frågan är formulerad som en Ja/Nej-fråga, men svaret är inte så enkelt. För säkerhets skull svarar därför de flesta ”nej”.

Det är som att fråga om det var dopning som gjorde att Justin Gatlin sprang så snabbt. Gatlin springer givetvis snabbare än de flesta även utan dopning. Men han kanske inte skulle ta världsrekord. Eller om baseball-spelaren Barry Bonds verkligen skulle ha slagit världsrekord i antal homerun om han inte varit dopad. Vilka av alla hans 762 homerun var orsakad av doping, och vilka han han gjort även om han inte varit dopad?

Sannolikheter. Det handlar om sannolikheter för att en händelse skall inträffa. I och med att vi förändrar klimatsystemet så kan vädermönster förändras. Alltifrån var och när lågtryck, monsuner, havsströmmar osv skall inträffa till hur detta interagerar med växtlighet och människans anpassning till systemen.

Tillgänglig energi. Men det handlar inte minst om hur mycket energi som finns tillgängligt. I synnerhet när vi talar om stormar, nederbörd och värmeböljor. Klimatförändringar, global uppvärmning, är ett resultat av att planeten Jorden inte strålar ut lika mycket energi i rymden som vi tar emot från solen. Det finns mer energi i vädret idag är för ett år sedan, tio år sedan och tusen år sedan. Energi som omvandlas mellan värme-, läges-, latent- och rörelseenergi. Det är inte konstigt att det blir kraftigare oväder.

Ja, cyklonen/stormen Harvey har med klimatförändringar att göra. Det är människans påverkan på globala strålningsbalansen, dvs vädret/klimatet, som har bidragit till att skapa Harvey.

/Martin