Category - Uncategorized

Del 3: Hur bra är väderprognoserna?

Av Anders Persson

I december i fjol när jag fortfarande arbetade i England hände något märkligt på den meteorologiska fronten: brittiska regeringen lät gratulera deras Meteorological Office och väderavdelningen på BBC för en ovanligt lyckad insats. Den brittiska regeringen uttryckte i detta sammanhang verkligen ”folkets röst”, mina brittiska vänner och bekanta var också imponerade. Så vad hade hänt? Egentligen mycket lite – med vanliga mått mätt.

I början av december dök det upp ett lågtryck ute på Atlanten som enligt datorberäkningarna skulle anlända till de brittiska öarna en vecka senare. Lågtrycket såg ut att utveckla sig till ett kraftigt oväder.

Inget ovanligt i detta, hösten hade varit full med kraftiga oväder. Det ovanliga med detta lågtryck var dess ombytlighet; beräkningarna tydde ömsom på att det skulle drabba Skottland med stormvindar, ömsom att mellersta England (Midlands) skulle drabbas av kraftigt snöfall och andra ytterligare att södra England hotades av storm och kraftigt skyfall med risk för översvämningar. Det enda som verkade någorlunda säkert var att ovädret skulle slå till någon gång mellan torsdagen den 15:e och fredagen den 16:e.

De brittiska meteorologerna valde i detta läge en djärv strategi. Den var inte improviserad på stunden utan frukten av långa och omfattande diskussioner i den brittiska meteorologiska samfälligheten. Jag vet, ty under mina många år i England hade jag haft nära kontakter med mina brittiska kollegor och 2008-10 till och med varit anställd på Meteorological Office, med uppgift att förbättra deras prognoser. I detta förbättringsarbete ingick också hur man skulle få prognoserna att också  u p p l e v a s  som bättre. Med detta räckte inte förbättringar i statistisk mening (mindre fel).

Så till exempel hade undersökningar visat att hälften av alla klagomål på ”dåliga” prognoser egentligen gällde ”hoppiga” prognoser. Ett annat var när meteorologerna fallit för ”machomyten” och framställt sig och sina prognoser som mer säkra än vad som var motiverat. Kring den 11 december 2011 beslöt de brittiska meteorologerna, i synnerhet de på BBC, att tillämpa vad som diskuterats över åren, även om det ledde till mycket okonventionella resultat.

För det första frångick de sin vana att i TV visa isobarkartor. Dessa datorgenererade produkter skulle ju klart visa hur prognoserna hoppade från ett tillfälle till ett annat (storm i Skottland alternativt snö i Midland eller kanske istället massor med regn i södra England). För det andra så berättade man öppet om de svårigheterna man hade att ”beräkna” lågtryckets bana. Man sade aldrig att ”datorn lurar oss” utan ”vi måste ständigt revidera våra beräkningar”. Den brittiska allmänheten hade alltså ingen klar bild av vad som skulle ske 15-16 december, bara att något ”hemskt väder” hotade!

Figur 1: De brittiska meteorologerna visade vid flera tillfällen kartor för olika möjliga utvecklingar: skulle lågtrycket gå mera norrut skulle detta hända, mera söderut något annat. Detta gav allmänheten en realistisk bild av möjliga ut vecklingar – och vad som  i n t e  kunde hända.

Strategin visade sin klokhet redan den 13 december när lågtrycket plötsligt försvann ur alla datorkörningar! Meteorologerna kunde dock fortsätta att tala om hur svårt läget var utan att allmänheten exakt visste  h u r  svårt det var. Dagen efter var lågtrycket tillbaka i datorerna och i slutändan passerade det över Engelska Kanalen, gav storm i norra Frankrike, en del regn i södra England, lite snö i Midlands, men som helhet inga större problem.

Vi har alla svåra perioder på jobbet och meteorologerna är inget undantag. Detta var en sådan period för de brittiska meteorologerna och de redovisade detta öppet och professionellt. Som någon sade: – Läsa av en datorkarta och låta självsäker kan ju vem som helst, att rynka på pannan och se möjliga alternativa utvecklingar krävs det ett proffs för.

De positiva reaktionerna fick de brittiska meteorologerna att prova samma metod någon månad senare när Storbritannien klämdes mellan mild luft från Atlanten och artisk luft från Skandinavien.

Figur 2: De brittiska meteorologerna valde återigen att inte spela macho och gå ut med någon skenbart säker prognos, utan redovisade helt öppet att läget var mycket osäkert. På olika sätt gjorde klart att vinner Atlantluften blir det så här, vinner arktikluften blir det så här. Återigen blev reaktionerna positiva från allmänheten.

I nästa kapitel ska jag visa att man kan matematiskt motivera de brittiska meteorologernas strategi som den som tjänar en beslutsfattare bäst. Det innebär också en vederläggning av den vanliga uppmaningen till oss meteorologer: – Det är bättre att ni gissar än att vi gör det.

/Anders Persson

Därför blir inte sommaren så varm

En säsongsprognos för juli till september släppten idag. Det var WSI: s( Weather Services International) senaste säsongsprognos som presenterades. Den talar om ”en justering” av prognoserna till en inte fullt lika varm situation som deras förra prognos (utfärdad i slutet av maj för juni-aug) förutspådde.

Anledningen till det svara och blöta vädret är en överraskande omläggning till negativ fas av NAO (North Atlantic Oscillation). NAO är ett index som beskriver tryckskillnader på Atlanten. WSI:s chefsmeteorolog, Dr. Todd Crawford, beskriver att det uppstått en blockering på norra Atlanten. Denna blockering medför svalt och blött väder över Storbritannien och Skandinavien, medan det är varmare än normalt i södra och östra Europa

I deras tidigare prognoser hade man förväntat sig att såväl juni som juli och augusti skulle bli varmare än normalt här i Norden. Men när det nu uppstått ett negativt NAO i kombination med att vi närmar oss en El Nino situation så förväntar sig Crawford att vädermönstret skall bestå fram till oktober.

För vår del i Skandinavien lyder långtidsprognosen enligt WSI:
Juli: Svalare än normalt i väster, något varmare i öster
Augusti: Något varmare än normalt
September: Varmare än normalt

WSI talar om svalt och blött väder i väster och norr fram till oktober i generella översikten, men samtidigt resonerar mest i termer av ”något varmare än normalt” i månad-för-månadsöversikten för oss i norr.

Hur som helst, alla soldyrkande och värmetörstande nordbor som förväntar sig en ”kanonsommar”: Ni kanske skall söka er söderut eller om inte annat verkligen passa på de dagar som solen visar sig här hemma.

Och alla ni som tycker att det är okay med ”varannandagsväder” och temperaturer kring 20 grader: Detta verkar vara er sommar.

/Martin

Mer regn…

Jag gjorde en intervju för Svenska Dagbladet inför midsommar. När hon hade sammanfattat vårt samtal i artikeln så blev underrubriken ”Södra Sverige drog nitlott. Meteorolog: ”Blir sämre””.

Och så både blev, och är, det. Just är vi på utför. Det blir mer regn. (och inte bara i södra Sverige). Men det blir inte bara regn. Solen skiner av och till.

Och ja, jag tillåter mig att använda värderande ord i prognosen. På midsommar vill tillräckligt många ha sol, och framför allt inte regn, för att man som meteorolog skall kunna säga vad som är ”bra” respektive ”dåligt” väder. Dagarna efter midsommar vill man nog också slippa regn. Men…

I kväll bildas ett lågtryck över Danmark/Skåne. Det rör sig under nattet åt nordost samtidigt som det fördjupas. Måndag eftermiddag ligger det över Östergötland.

Lågtrycket gör att det kan komma rätt så stora mängder regn i såväl Götaland som Svealand under måndagen. Temperaturerna är väl inget att hurra för: Mellan 10 och 13 grader.

Då är det i alla fall lite bättre i både södra och norra Norrland, trots regnskurar. Här blir det i alla fall chans till sol och temperaturer omkring 15 grader.

Allt detta mitt i det vi kallar ”sommar”. Juni 2012 kommer att gå till historien som en blöt, och inte alltför varm, månad.

Man får försöka vara glad åt något annat. Själv är jag nöjd med att gräsmattan är grön, att risken för skogsbrand är liten och att solpanelerna gör varmvatten även om det inte är varmare och soligare än så här :). Men barnen glor på TV, spelar datorspel och bråkar istället för att spela riktig fotboll och alla andra bra saker man kan göra ute (och inte får göra inne).

Jag antar att resebolagen gnuggar händerna medan lokala turistattraktioner tycker det är tyngre. Tivoli och badplatser i regn är bara för entusiasterna.

Högsommarvärme? Nej, kanske senare, men inte den närmsta veckan. Sol? Ja, men blandat med regn och moln.

/Martin

Bäst midsommarväder på torsdag -och fredag

Som jag skrev i en tidigare blogg så skulle vädret stabiliseras framåt midsommar. Jag skrev också att jag om jag fick välja en väderdag att fira midsommar på så skulle det vara på fredag. Jag vill förtydliga mig lite nu när horisonten kommit närmare och detaljerna framträder lite bättre.

Undantaget nordligaste Sverige så är torsdagen den bästa dagen för midsommarfirande sett till vädret. Då, i morgon torsdag, har vi ett stort högtryck över Skandinavien. Det kommer dock att vara en del moln över Lappland, Norrbotten och Västerbotten och det kan även förekomma lite lätt regn där.

På fredag, dvs midsommarafton, är det bättre väder i norr, men å andra sidan så blir det lite sämre i söder. En front med såväl moln som tidvis lite kraftigare regn drar under midsommarafton in över landets sydvästra delar. Det ger regn av och till i Skåne, Blekinge, Halland, Västergötland, södra Småland… under eftermiddagen. Under kvällen rör sig fronten så sakteliga vidare norrut och österut över Götaland och sydvästra Svealand.

Fortfarande en del moln och kring 15 grader i norra Lappland, Norrbotten och Västerbotten. Och förutom moln så ser det alltså ut att bli regn av och till i sydvästra Götaland.

Så det är lite ge och ta.

Nu har jag mest talat om regn och var det är ostadigt väder. Men däremellan är det, vilket är största delen av landet, ser det ut att bli bra väder till midsommar. Omkring 20 grader och solsken från  Jämtland/Ångermanland till Småland/Öland/Gotland. Det är inte så illa!

I synnerhet inte med tanke på hur vädret varit hittills i sommar. Eller hur det kommer att vara dagarna efter midsommar. Det ser ut som om högtrycket passar rätt bra in på midsommar. Men det hade varit lite bättre att fira under sommarsolståndet, dvs på torsdag. Om man bor i Götaland och vill äta middag ute så skall man passa på i kväll och i morgon torsdag.

/Martin

Tyfon drar över Honshu

Tokyo (TT-AFP)

En kraftfull tyfon förde med sig stora mängder regn och kraftiga vindar då den på tisdagen svepte in över den japanska ön Honshu. Tyfonen, vid namn Guchol, nådde land strax söder om staden Osaka vid 10-tiden svensk tid, och väntades passera Tokyo vid 17-tiden, enligt Japans meteorologiska myndighet.

Regn och vindar väntades öka ytterligare, enligt myndigheten.

Över 10 000 människor i staden Ishinomaki, som förra året drabbades av jordbävningen och den efterföljande tsunamin, har uppmanats att söka sig till högre platser. I staden Nachikatsuura, 40 mil sydväst om Tokyo, har de 1 600 invånarna uppmanats att lämna sina hem på grund av jordskredsrisk.

Drygt 400 in- och utrikesflyg ställdes in på grund av de starka vindarna.

Kraftfull tyfon mot Japan

Tokyo (TT-AFP)

En kraftfull tyfon med stora mängder regn och kraftiga vindar väntas nå västra Japan i dag.

Runt 200 inrikesflyg har ställts in på grund av de starka vindarna, och i staden Nachikatsuura, 40 mil sydväst om Tokyo, har de 1 600 invånarna uppmanats att lämna sina hem på grund av jordskredsrisk.

Tyfonen har fått namnet Guchol, vilket betyder gurkmeja på ett mikronesiskt språk. Med vindar på upp till 180 kilometer i timmen väntas tyfonen röra sig över den japanska huvudön Honshu på onsdag morgon.

Tyfonen har nu nått kusten, enligt AFP som citerar vädertjänsten i Japan. Över 10 000 människor i Ishinomaki har uppmanats att söka sig till högre platser. Staden ligger i det område som drabbades av jordbävningen och tsunamin i fjol.

Hur bra är väderprognoserna? Del 2

Av Anders Persson

Svårigheterna att bedömda vad som är bra och dåliga väderprognoser kompliceras av att meteorologen inte så sällan utfärdar olika prognoser i samma väderläge – och detta av goda skäl.

En typisk vädersituation i början på vintern: låga moln över snötäckt mark håller temperaturen ett par grader ovanför noll. Lättar molnen norrifrån sjunker temperaturen till flera grader under noll. Att beräkna hur mycket temperaturen sjunker är ett inte alltför lätt fysikaliskt problem. Men moderna datamaskinsprogram är utformade just för att göra detta med information om tiden på dygnet, om marken är täckt med snö, snöns beskaffenhet, vindens styrka och hur fort temperaturen avtar högre upp i atmosfären.

Säg att temperaturen väntas sjunka till -6°C. Utifrån sin erfarenhet av vädret och datorsystemet kan meteorologerna sedan modifiera detta uppåt eller neråt, men detta är inte deras viktigaste roll. Den är att ställa den fråga som datorsystemen ännu har svårt att formulera: – Kommer det att klarna upp??

Ty kanske håller nordvinden på att avta? Kanske finns det vädersystem längre söderut som vuxit till och bromsar vädersystem från norr? Detta kan avspegla sig att olika datorsystem ger olika prognoser.

Låt oss anta att chansen att molnen ska lätta och temperaturen falla till -6°C är lika stor som att molnen inte lättar och temperaturen stannar vid +2°C.

Detta ställer meteorologerna inför tre möjligheter att presentera en prognos:

1. Chansa, det vill säga kasta krona eller klave och sätta +2°C eller -6°C. Har meteorologerna tur så blir det en perfekt prognos, har de otur är den 8 grader fel! Detta är inte bra för deras anseende i synnerhet hos de statistiker som har att utvärdera deras prognosskicklighet. Som deras utvärderingssystem fungerar matematiskt är det bättre att sätta ett värde mittemellan dvs -2°C. Det är aldrig rätt, men å andra sidan aldrig hemskt fel heller. I det långa loppet är denna strategi bättre för meteorologen än att chansa.

2. Men det är problem med denna medelvärdesprognos. För det första kommer temperaturen bara vara -2°C en mycket kort stund om det alls klarnar upp. För det andra så är det inte helt en fråga om slumpen om meteorologerna föredrar +2°C eller -6°C. Ty sätter de +2°C och det blir -6°C verkar det som om de inte vet vad som försiggår i atmosfären, en hel del människor drabbas dessutom hårt om de blir överraskade av ett så stor temperaturfall.

Å andra sidan sätter meteorologerna -6°C och det blir +2°C har meteorologerna åtminstone visat att de inte varit lata utan ansträngt sig. Dessutom har prognosen sänt ut en signal att ett temperaturfall är troligt. För många är det bättre att bli varnade lite för ofta än för lite. Både med tanke på allmänhetens behov och på deras eget anseende är det kanske bättre att meteorologerna sätter -6°C eller -5°C.

3. Men det ideala är om de kan kommunicera direkt med dem som är i behov av råd. Meteorologerna kan då säga att det är lika stor chans att det klarnar upp och blir kallt som att inget förändras. Denna 50-50 information kan framstå som ganska värdelös, meteorologernas uppgift är ju att tala om ”hur det ska bli”.

Men i praktiken kan denna ”värdelösa” prognos vara ytterst matnyttigt för beslutsfattare. De som har just fått in en leverans med tomater vet att det är 50% risk att de förstörs om de står kvar ute. Alltså bör de skaffas under tak. Den som håller på att ordna en ishockeybana vet att det ar bäst att hålla frostapparaten i gång, det är 50% risk att temperaturen fortsätter att vara över isen smältpunkt.

Samma principer kan meteorologerna följa när sannolikheten inte är 50-50 utan kanske 30-70 eller 70-30. Med 70% risk för att det blir frost är det ju självklart att tomaterna ska räddas in i värmen. Men han som håller på att frysa en ishockeybana kanske tycker att risken är värd att ta att stänga av frostmaskinen och låta Naturen göra jobbet.

Så samma vädersituation, men (minst) tre olika prognoser. Det är inte lätt att bedöma meteorologernas skicklighet i det läget! Men det går och det finns kanske tillfälle att återkomma till detta.

/Anders Persson

Det kunde varit midsommar

Vädret just nu är väl ingen höjdare precis om man tänker sig att man skall fira en tradition som midsommar. Vad har vi just nu? En gnutta sol då och då, men desto mer av moln och regn. Och på det temperaturer mellan tio och tjugo grader.

Men om ni inte gillar vädret just nu (och det är det många som inte gör), betänk då att vädret vi har idag lika gärna skulle kunnat inträffa på fredag. Det är inte långt kvar dit och lågtrycken följer sina egna mönster, inte vår almanacka.

Idag, till viss del i morgon och på tisdag blir det fortsatt regn och rusk. Lågtrycken står bokstavligen som spön i backen. Men det förändras.

Med början på onsdag och framför allt på torsdag och fredag så präglas vädret av högtryck istället för lågtryck. Det skall förhoppningsvis kunna lyfta såväl vädret som humöret till andra skyar.

Det ser ut att bli ”bra” väder dagarna innan och på midsommar. Mest uppehåll, soligt, svaga till måttliga vindar och temperaturer kring 20 grader. Om solen ligger på och det är vindstilla så kan det stundtals kanske upplevas som varmt.

(Men/och på lördag blir det ostadigt igen).

På torsdag är det är sommarsolstånd. Det kommer att vara okay väder då med. Men om jag var tvungen att välja en dag denna vecka då det ser ut att bli bäst väder för att fira midsommar, då skulle jag välja fredag.

Trevlig midsommar. Kanske inte kanonväder enligt alla, men i alla fall bra mycket bättre än vi har just nu.

/Martin

Hur bra är väderprognoserna?

Här kommer ännu en artikel skriven av Anders Persson, forskare på ECMWF. Anders har tidigare skrivit om Corioliskraften, Lagrangepunkter och varför roterande rymdskepp inte är någon bra idé (sök på Anders Persson i sökfältet till höger). Här kommer en lite mer jordnära betraktelse av varför olika personer kan ha vitt skilda åsikter om kvalitén på väderprognoser.

Av Anders Persson

Inte ens med den mest avancerade matematik eller statistik kan man objektivt och entydigt avgöra vad som är bra och dåliga väderprognoser – det kan bara du själv!

Pelle och Patrik följer uppmärksamt väderprognoserna; Pelle är en typisk lantbrukare medan Patrik basar för ett konstgalleri med utomhusutställningar som specialitet.  De har helt olika uppfattningar om kvaliteten hos de meteorologiska prognoserna – men båda deras uppfattningar är riktiga!

Lantbrukaren Pelle är inte helt nöjd med väderprognoserna: ”–Prognoserna för regn slår ofta inte in!” Patrik däremot är mycket nöjd: ”–När det regnar har meteorologerna nästan alltid varnat för det!”

Man kan tro att de båda inte tagit del av väderrapporterna med tillräcklig uppmärksamhet. Nej, tvärtom: de för båda omsorgsfull statistik över prognoserna och det efterföljande vädret. När de ritar en tabell över de sista dryga tre månadernas utfall blir tabellerna identiska (se tabellen nedan). Hur kan de då dra så helt olika slutsatser?

Jo, Pelle vill som lantbrukare veta om han ska koppla på konstbevattningen eller andra åtgärder om det inte regnar. Men bara drygt hälften av meteorologernas regnprognoser slår in (25 av 45).

Patrik däremot är rädd för att placera konstverk utomhus om det skulle bli regn. Han är nöjd med att i drygt 80% av de tillfällen som det kommer regn (25 av 30) så har meteorologerna varnat honom.

Så båda har rätt på sitt sätt, utifrån sin utgångspunkter. Att det blir så här paradoxalt beror ytterst på att meteorologer av tradition (i de flesta länder) tenderar att överprognosera regn. Det är bättre att då och då varna i onödan än att missa ett regn. Detsamma gäller för andra vädertyper som hård vind, frost, åska etc. I ovanstående exempel, som inte avspeglar förhållandena i något speciellt land, nämns ”regn” 45 gånger under en 100-dygnsperiod medan det uppträder bara 30 gånger.

Detta att olika grupper inom befolkningen har olika slags beslut att ta påverkar hur de uppskattar eller inte uppskattar de allmänna prognoserna. Detta kan vändas på huvudet som skedde i USA på 1930-talet. Den första kommersiella vädertjänsten grundades i Kalifornien av en meteorolog Ervin Krick som snabbt gjorde sig beryktad för sina konstiga prognoser. Bara det dök upp ett moln på den kaliforniska himlen varnade Krick en del av sina kunder för regn. Men till andra kunder kunde han lova torrt väder trots att himlen var fylld av tunga svarta moln.

Pengarna flöt in till Kricks vädertjänst. Man kan undra varför? Jo, förra gruppen utgjordes av Hollywood som ogärna ville släpa sin utrustning och stjärnor ut på prärien om det fanns den minsta risk för regn. Den senare gruppen utgjordes av vattenindustrin i det kroniskt torra Kalifornien. Denna ville, inför ett förestående regn ogärna släppa ut vatten från sina bassänger om det inte var säkert att det skulle bli regn.

Det är ingen konst att producera oändlig mängd statistik över väderprognosernas ”träffsäkerhet”, men til syvende og sidst är det du konsument av väderprognoser som avgör om de är bra eller dåliga i den mån de hjälper dig att ta kloka beslut.

(Siffror i ovanstående exempel är fiktiva och avspeglar inte träffsäkerheten hos någon speciell vädertjänst)

/Anders Persson

Njut av vädret fram till Midsommar

Först ett stort tack till alla som bidragit med sina erfarenheter kring hur ni surfar väder som förra bloggen handlade om. Det är både värdefullt för oss att veta och värdefullt för nya och gamla besökare att dela erfarenheter kring hur man använder sajten.

Sedan en liten fundering kring vädret kommande vecka. Vädret har ju varit ostadigt hittills och ju närmare Midsommar vi kommer desto mer intressant blir vädret för såväl den dagen som för att att summera hela månaden. Kommer det något högtryck? Blir det varmare? Är det solsäkert någonstans?

Jag sammanfattar det i tre ord; 20, Regn och Sol.

Temperaturen stiger något, men det är så lite så man kan sammanfatta det med 15 till 20 grader över större delen av landet (i fjällen och några mil öster om fjällkedjan är det lite svalare). På tisdag och onsdag nästa vecka så advekteras (förflyttas) lite varmare luft upp över Östersjön, men det berör bara kortvarigt östra Götaland och östra Svealand.

Det kommer att vara ömsom sol och ömsom regn kommande vecka. Lufttrycket pendlar mellan 1010 och 1015 hPa. Inget stort och mäktigt högtryck, men inte heller bara djupa lågtryck. Nederbörden har främst en dygnsvariation som gör att det regnar främst om eftermiddagarna. Men på många platser går det flera dagar utan regn och det är istället sol och lätta moln som dominerar.

Det är större sannolikhet för sol om förmiddagar och sent på kvällen än mitt på dagen. På nätterna kan det bildas dimma som ligger kvar under morgontimmarna. Kustområdena får mer sol än inlandet.

Många skulle säga att det är kass väder, men många tycker faktiskt att det har varit, är och kommer att bli riktigt bra väder. Inte för varmt och inte för torrt. Många som i vanliga fall vill ha sol och värme sitter fortfarande på kontor och andra arbetsplatser inomhus. Då är det skönt att det varken är för kvavt inne eller lockande badväder ute.

Så passa på att njut. Vem vet, slutet av juni, juli och augusti kanske bjuder på högtryck med betydligt mer sol och värme. 😉

/Martin