Category - Uncategorized

Varför ramlar inte molnen ner?

Alla har vi tittat på moln och fascinerats över dess former och utseenden. Men hur länge sedan var det som du ställde dig frågan ”Varför ramlar de inte ner?”?

Kanske du inte minns. Då har du nog varit vuxen för länge. Barn ställer bra frågor om hur världen fungerar, men vuxna tar många saker för givna, trots att de inte har några vettiga svar på de bra frågorna som barn ställer.

Så. Om molnen nu består av vatten (eller hur?), varför ramlar då inte molnen ner som vatten brukar göra?

Jovisst kan det regna eller snöa. Men alla moln blir ju inte regn. Och det är inte ens så att molnen alltid försvinner genom att de regnar eller snöar bort.

Så hur kan de stanna uppe i luften så länge utan att ramla ner? Här kommer en liten film som förklarar detta, och lite till.


Filmen kanske ger dig fler frågor du vill ha svar på? Förhoppningsvis hjälper den till att öppna sinnet lite, dels för att ställa frågor, dels för att söka svar.

Filmen är producerad av ”It’s Okay To Be Smart”. En fras vi kan skriva under på.

Men frågan är hur vi fortsätter vara smarta om vi inte ställer oss relevanta frågor. Tex ”Vad är en relevant fråga?”.

Ju mer teknologiskt avancerat samhället blir, desto mer fjärran kommer vi från de grundläggande frågorna, och svaren. Nä, det behöver inte vara en sanning och det gäller inte i alla lägen, men det ligger en del i påståendet.

Barn av idag vet hur man producerar film, men känner inte igen brännässlor. Än mindre de biokemiska reaktioner som gör en brännässla till en brännässla. Behöver man det? Det var ett exempel hämtat från verkligheten, det är inte allmängiltigt, men jag tror ni fattar galoppen. ”Det är roligare och mer givande att göra film än att veta hur en brännässla ser ut.”

Visst, men kidsen kan klicka på skärmar och använda avancerade mjukvara. Men få fattar varken tekniska bakgrunden till filmproduktion (slutare, bländare, brännvidd, brytningsindex…), historiken till foto och film (exponering av silverplåtar, framkallning, fixering…), eller programmering av de superavancerade telefoner, datorer och fildelningssystem som de använder för att göra filmen.

Måste man det?

Det kan nog vara såväl nyttigt för allmänhälsan som intellektuellt intressant att ha koll på såväl historia som fysiken runt omkring oss. Till exempel varför inte molnen ramlar ner.

Och nu kommer twisten: Det finurliga med dagens teknik är att kidsen kan lära sig fantastiskt mycket mer än vad vi föräldrar kunde när vi var små.

/Martin

Hur varmt? -Asfalten smälter i Delhi

Melting asphalt i Delhi

Stora delar av Indien plågas just nu av en intensiv värmebölja. De senaste tio dagarna har det varit mellan 40 och 50 grader och minst 1100 människor har omkommit till följd av värmeslag och uttorkning.

Det är så varmt att asfalten, bokstavligen, smälter.

Melting asphalt i DelhiBild av Sanjeev Verma, fotograf på Hindustan Times.

Problemen med värmen kommer att bestå ännu en tid. Man väntar bättre väder i och med monsunregnen som bör komma igång i eller strax efter månadsskiftet. Men det tar dels tid innan de når in till Delhi, dels blir det bara måttligt svalare och samtidigt mycket fuktigare.

Lägre temperaturer gör att ansträngningen för kroppen blir mindre. Men den ökade luftfuktigheten gör det samtidigt svårare att kyla av kroppen eftersom svettningen blir mindre effektiv när luften redan är mättad med vatten.

Sannolikt kommer betydligt fler människor att omkomma kommande dagar till följd av den fortsatta värmen.

/Martin

Pedagogisk film om hur moln bildas

Clouds form

Här följer en film om varför molnens undersida är platt. Molnen i fråga är stackmoln, eller Cumulus som de också kallas. Man kan också säga blomkålsmoln.

Men filmen beskriver också hur konvektion fungerar, varför varm fuktig luft är lättare än varm torr luft och vilka ofantligt stora mängder energi som molnen utgör.

Filmen är producerad av MinuteEarth.

/Martin

Om man skulle bygga en riktigt bra vädersajt…

WeatherWalk

Jag började designa vädersajter för mer än femton år sedan. Till en början var det mest en sammanställning av länkar. Kring sekelskiftet byggde vi SMS-tjänster tillsammans med Milliweb (sedermera Goyada). Vi försåg bland annat deltagarna på Gotland Runt med SMHI:s väderprognos i sammanfattad form innan den lästes upp i radion.

När telefonerna fick grafiska möjligheter (det fanns faktiskt innan iPhone) så byggde vi en WAP-sajt där vi presenterade radar-, satellit och prognoskartor för Skandinavien samt punktprognoser för ett antal utvalda orter. Vi fick bra support av Kurt Sillén på Ericsson (på den tiden de fortfarande byggde telefoner) och vi var mycket nära att bli pre-installed i ett par av Nokias telefoner.

WeatherWalkSkiss på vår animerade vädergubbe WeatherWalk, 2006.

2005-06 samarbetade vi med mjukvaruföretaget Ikivo för att göra ”weatherwalk”. Det var en vektoriserad streckgubbe som vandrade i en animerad stad och blev utsatt för vädret under ett dygn. Solen sken, moln drev förbi, det regnade, månen (i rätt fas) vandrade över himlen under natten… Beroende på temperatur, vindar och regn/snö så fick streckgubben olika kläder…

Sedan dess har antalet sajter, och framför allt appar, med väder formligen exploderat. Väder är ett tacksamt ämne att göra grafik av och exponera. De flesta berörs av det, det ändras flera gånger per dag (även om man vill att prognoserna skall vara lite mer stabila än så) och det är neutralt.

Inder hela den här tiden och därefter var det även mycket med klimatförändringar. Och sedan dök Yr.no upp och därefter Klart.se. Och nu finns det som sagt var en hel hög med appar som på de mest fantasifulla, eller inte, presenterar väder. Men få är riktigt bra.

Nu så sitter jag och kollegorna och funderar på om vi skulle ta och göra en riktigt bra vädersajt. Frågan är vad den skall innehålla och hur det skall presenteras.

Hur ser en bra sajt ut?Givetvis skall det vara relevanta väderprognoser. De kan presenteras som med ikoner, kartor eller grafer. Ett tidigare projekt jag hade med en forskare handlade om ”haptisk återkoppling”, dvs att överföra information till vårt känselsystem (används bland annat i simulatorer, tex för piloter eller när kirurger skall öva sig på att operera.) Men det kanske är att gå lite för långt.

Vi vill givetvis ha interaktioner med våra läsare och möjligheter att dela och informera information vid stora händelser. Sajten (för vi börjar med en sajt) skall vara snabb, relevant och informativ. Och den skall inte vara nerlusad med irrelevant, ovidkommande eller störande information.

Jag vill givetvis även ha med en koppling till klimatförändringar, men utan pekpinnar eller illusioner om ”quick fix”.

Sajten skall vara relevant, informativ och engagerande. I grunden vill vi göra världen lite tryggare och bättre förberedd på framtiden. Finns det några bra exempel, har ni andra tips på hur sajten skall se ut eller funktioner som den bör ha?

Nej, vi övar inte torrsim, vi har givetvis en lång lista på såväl information som funktioner och design. Men inget är hugget i sten och jag är mycket nyfiken på vad omvärlden har för åsikter och tankar.

/Martin

PS. Du frågar dig säkert varför det inte blev mer av länkar,wap-sidor och streckgubbar jag beskriver ovan. Jo, jag var lite naiv på den tiden, trodde att det räckte med bra innehåll och stabil teknisk plattform. Vi hade inte insett betydelsen av att kommunicera detta via ett stort skyltfönster. Något jag och kollegorna inte hade råd att köpa oss.

Det är trist, men lärorikt: Det finns massor av bra saker ”där ute”. Men det är främst det som marknadsförs som vi konsumenter använder. Ibland följs kvalitet och marknadsandelar åt, men det är inte ovanligt sämre produkter blir marknadsledande till följd av hård marknadsföring. DS.

Torkan i Kalifornien skapar konflikter

US Drought Monitor, NOAA

Medan vi njuter av vårvärmen, gnäller över att regnskurarna är blöta och kalla och funderar på när sommaren skall komma så har man fortfarande svåröverskådliga problem till följd av torkan i västra USA.

Det handlar inte längre om att gräsmattorna är bruna och att man inte kan tvätta bilen som man vill. Problemen går djupare än så. Inte nog med att det inte kommit så mycket regn och snö som det brukar, man har skapat sig ett jordbruk och en infrastruktur som kräver vatten. Vatten som nu tas från grundvattenreservoarer som därmed håller på att sina.

Stora värden och motstridiga intressen står på spel.

Before and AfterFöre och efter. Fler fantastiska bilder från CBS News.

Det handlar om en lågintensiv konflikt om vatten. Nej inte i ett fattigt land med bristande strukturer, olika etniska och religiösa grupperingar och avsaknad av demokrati. Nej vi talar om en av de rikaste delstaterna i ett av de rikaste och mäktigaste  länderna. Kalifornien/USA.

Torkan har hållit på sedan 2012 och intensifierats. Nej, det är inte första gången som delstaten har torka, men problemen är omfattande trots det. Förutom bilder på båtar som ligger ankrade i sjöar som nästan inte längre finns och kändisars osmakliga beteenden att vattna sina trädgårdar (eller smarthet att anlägga konstgräs), så är vattenbristen ett stort problem för jordbruket.

Lake McClure

Lake McClure i Kalifornien vars vattennivå sjunkit markant. Vattenresurser används främst till bevattning. Bild från KQED.

Amerikanska Nationella vädertjänsten NOAA (motsvarigheten till den ickekommersiella delen av SMHI) beskriver fyra sorters torka:

Meteorological Drought is based on the degree of dryness (rainfall deficit) and the length of the dry period.

Hydrological Drought is based on the impact of rainfall deficits on the water supply such as stream flow, reservoir and lake levels, and ground water table decline.

Agricultural Drought is based on the impacts to agriculture by factors such as rainfall deficits, soil water deficits, reduced ground water, or reservoir levels needed for irrigation.

Socioeconomic drought is based on the impact of drought conditions (meteorological, agricultural, or hydrological drought) on supply and demand of some economic goods. Socioeconomic drought occurs when the demand for an economic good exceeds supply as a result of a weather-related deficit in water supply.

Bland annat anklagas odlingar av mandel för att förvärra krisen. Det går åt mellan 3 och 4 liter vatten för att odla fram en mandel. Till historien hör även att många jordbrukare gått från att odla bomull, som även det är vattenkrävande, till att odla mandel. Mandlar betalar sig bättre.

MandelodlingMandelodling i Kalifornien. Grafik från NBC.

Så mycket som 10% av Kaliforniens vattenresurser går åt för att odla mandlar. Det är en stor andel av de ca 40% av vattnet som går till hela jordbrukssektorn. Men det är inte så enkelt som att lägga mandelodlingar i träda under tiden det är torka. Träden dör och stora investeringar går förlorade.

Jordbrukarna förstår att det inte är hållbart, men konstaterar att de bara försöker tillgodose marknadens behov samt att de gör så gott de kan med de resurser de har. Ingen är ju mer intresserade än de av att få till en långsiktigt hållbar odling. när man inte har tillgång till vatten från öppna reservoarer som tex sjöar eller floder med smältvatten, så borrar man brunnar.

Haken är att man får borra allt djupare för att nå vattnet.

Och det är inte bara ett problem för jordbrukaren, även dennes grannar blir påverkade. Den som borrar djupast får de sista dropparna. Genom att borra djup kan man komma åt mer vatten till sina odlingar, men samtidigt så finns det exempel på att brunnar avsedda för dricksvatten har sinat till följd av detta. Det är inte bara jordbrukarens investering så står på spel.

Nu höjs röster för att man inte längre skall förlita sig på att marknaden kommer att hantera frågorna på ett bra sätt och på att myndigheter måste går in och reglera marknaden mer aktivt:

”What we need is Governor Brown and the State Water Board to start managing directly. There’s no magic position on pricing. We have a certain amount that nature supplies.” (Adam Scow via KQED)

 

US Drought Monitor, NOAAKarta som visar vilka områden som har torka. Inte nog med att västra USA har D4, dvs ”Exceptional Drought”, man har haft det under lång tid vilket har påverkat såväl grundvatten som affärsverksamhet och infrastruktur. Från NOAA.

Och med det här i bakhuvudet så förstår man att det inte räcker med lite regn för att återfå vattenbalansen, bördiga jordar, gräsmattor, intäkter, fastighetsvärden och radikalt minska risker för omfattande skogsbränder och juridiska tvister.

Mycket regn på en gång löser några problem (tex risken för bränder), men skapar samtidigt nya med jordskred och föroreningar. Det behöver regna och snöa måttligt, men länge. Och man behöver tänka om i grunden hur man hanterar den en av de viktigaste resurser vi har, sötvatten.

Den närmaste tiden, sommaren 2015, ser inte så ljus ut. NOAA:s säsongsprognos som sträcker sig fram till och med augusti talar om fortsatt torka.

NOAA Seasonal Drought ForecastPrognos från NOAA över torkan i USA.

Som synes så väntar man fortsatta problem i västra USA.

/Martin

Vädret i Valborg

Valborgseld

Det omväxlande vädret fortsätter. Aprilväder hela vägen in i maj. Valborg blir inget undantag.

Det börjar med soligt väder på många håll. Men under torsdagen, Valborgsmässoafton, så drar en front med regn och regnskurar in över Västra Götaland. Regnområdet fortsätter sedan norr- och österut över landet.

Nej, det blir inte bara regn och rusk. Men det hänger i luften. På en del platser blir det inte ens molnigt. Så vi tar en ögonblicksbild över hur det troligen kommer att se ut under kvällen när man skall avbryta en trevlig middag för att trampa runt bland grannar som vilset tittar på när en massa ris och kanske några gamla möbler förvandlas till rök och aska.

ValborgseldEtt brett band med ostadigt luft, läs regn/regnskurar, täcker landet från Västerbotten ner till Skåne. Vid åtta-tiden på kvällen har regnet ännu inte kommit fram till Östra Svealand, Öland, Gotland, samt kustlandet i Västerbotten och Norrbotten.

Framför detta regnområde, dvs i de områden nämnda ovan som ännu har uppehåll, så blir det blåsigt med måttliga till friska sydliga vindar. Se till att inte tända brasan innan det börjat regna så att det inte tar fyr någon annanstans.

Några timmar senare på kvällen och under natten så lättar molnigheten och nederbörden upphör, detta med början i samma område som fick in regnet först, dvs Västra Götaland.

Temperaturerna på kvällen kommer i Norrland att vara mellan 0 och +5. I Svealand och Götaland mellan 5 och 10 grader.

På fredag och lördag så fortsätter lågtryck att prägla vädret. Men det blir inte bara moln och regn och blåst, utan även en hel del sol.

Riktigt bra väder, och just nu menar jag med det En hel del sol, ser det ut att bli på söndag.

/Martin

Färre orkaner, men fortfarande risk

Flera institut har nu släppt sina prognoser för hur orkansäsongen på Atlanten ser ut att bli i år. Och det ser ut att bli färre orkaner än genomsnittet. Anledningen är bland annat en kraftigare El Niño. Det är förvisso ett fenomen på Still havet, men det påverkar vädersystemen över hela jorden, så även frekvensen av orkaner på Atlanten.

Säsongen för orkaner på Atlanten sträcker sig från 1 juni till 30 november. Inför varje år frågar sig många givetvis om risken för att drabbas av tropiska orkaner. En del år är de många en del är det färre. Men det som verkligen spelar roll är huruvida de gör ”landfall”, dvs drar in över land.

Hurricane Katrina August 28 2005 NASATvå kraftiga orkaner som satt sina spår på många sätt är Katrina och Sandy. Katrina ödelade i augusti 2005 bland annat New Orleans (2500 omkomna eller saknade samt skador för över 100 miljarder dollar). Sandy skapade stor förödelse under oktober-november 2012 i bland annat i New York (233 omkomna samt skador för över 68 miljarder dollar).

Dessa två orkaner var ”bara” 3:or på den 5-gradiga orkanskalan Saffir–Simpson hurricane wind scale. (Katrina var uppe i klass 5 till havs, men var en kategori 3 när den drog in över New Orleans).

2015 års orkansäsong ser ut att bli mindre intensiv än genomsnittet under tidigare år.

Genomsnittet under åren 1981-2010 är 12,1 namngivna stormar, 6,4 orkaner och 2,7 stora orkaner (kategori 3 eller kraftigare, dvs med över 50 m/s vindar).

– WSI har utfärdat en prognos om 9 namngivna stormar, 5 orkaner och 1 stor orkan.

– Colorado State University gör prognosen 7 namngivna stormar, 3 orkaner och 1 stor orkan.

– The Weather Channel gör prognosen 9 namngivna stormar, 5 orkaner och 1 stor orkan.

Nu räcker inte det för att man skall kunna pusta ut. Allt hänger på om någon av orkanerna drar in över land eller inte. Men sannolikheten är mindre om antalet till havs, där de bildas, är få.

Lite statistik som dock visar att man inte kan dra för stora växlar på korrelationen mellan antalet orkaner till havs och skador på land:

– År 1983 var det bara fyra namngivna stormar. Men en av dem, dvs 25%, drog in över Huston.

2010 var det 19 namngivna stormar varav 12 var orkaner. Men endast en storm, dvs 5%, gjorde landfall.

2014 var det återigen förhållandevis få namngivna stormar på Atlanten, åtta stycken. Men sex av dem var orkaner och tre av dessa, 37%, gjorde landfall.

Så även om man prognostiserar färre namngivna stormar och orkaner på Atlanten så betyder det inte att det inte kommer att bli några skador till följd av dessa stormar och orkaner.

Därtill finns det andra effekter av El Niño än påverkan på orkanfrekvensen på Atlanten. Detta återkommer jag till i kommande artiklar.

/Martin

Kuriosa: Det senaste decenniet har ett par av orkanerna varit så kraftfull att man diskuterar behovet av att införa ytterligare en kategori, nr 6, på Saffir-Simpson skalan. Behovet finns eftersom det uppstår orkaner som är så pass kraftiga att stegen mellan övriga kategorier motiverar en sjätte klass. Men det tillbakavisas också eftersom vindskalan är utformad för att beskriva ”förstörande kraft” på byggnader och kategori fem redan uppfyller alla kriterier för att totalförstöra i princip vilken byggnad som helst.

Påskväder = aprilväder

Påskvädret

Funderar ni på påskvädret?

Det blir ungefär som idag: Aprilväder, dvs en salig blandning av sol, snö, regn och lite vindar. Temperaturer över noll om dagarna, men minusgrader om nätterna.

Nordliga vindar drar ner lite svalare luft, men det blir inte riktigt kallt. Dagtid värmer solen, om nätterna gör utstrålningen att temperaturen sjunker under noll grader.

Bäst chanser till sol har man i de västra landskapen. Mer moln kommer det att bli i öster, tex östra Svealand, Öland och Gotland.

Ska ni resa till fjällen så behöver man givetvis vinterdäck.

Påskvädret

/Martin

Supertyfonen Maysak på Stilla Havet

Cyclocane

En supertyfon kategori 5 härjar på Stilla havet över Micronesien. Den har döpts till Maysak och har ihållande vindar på ca 70 m/s, motsvarande drygt 250 km/h.

Det är ovanligt tidigt med en kategori 5-tyfon, endast två gånger tidigare har det inträffat före april. Även lufttrycket i dess centrum är rekordlågt, 905 hPa. Tidigare rekord var 930 hPa.

Maysak av NASA

MODIS satellitbild av Supertyfonen Maysak kl 03:55 UTC 31 mars, 2015. NASA.

Öarna i Micronesien ligger inte högt över havet bara ca 10-talet meter, tex Ulithi och Fais som drabbas just nu. Det gör att stormfloder som piskas upp av de kraftiga vindarna kan få rent förödande konsekvenser. Vågor på 10-15 meter har noterats.

Cyclocane

Grafik som följer Maysak från Cyclocane.

När Maysak når fram till Filippinerna på söndag så har vindskjuvning och inte så höga vattentemperaturer medfört att den försvagats till att ”bara” vara en kategori-1 tyfon. NASA har mer information.

/Martin

Påskväder 2015

Påskvädret 2015

Frågan på mångas läppar just nu är hur det svenska påskvädret blir. Jag önskar att jag kunde utlova sol och höga vårtemperaturer, men dessa förefaller ha tagit slut tidigare i mars.

Fram till den 20:e mars så var temperaturerna överlag mellan 2 och 10 grader över de normala för årstiden och respektive plats i Sverige (alltså i relation till vad det i snitt brukar vara på varje given plats i landet).

Men sedan den 21:a mars så har det skett en normalisering av temperaturerna. Vi har den senaste veckan haft för årstiden i stort sett normala temperaturer. I relation till hur torrt vädret var tidigare så innebär öven det senaste dygnens regnande och snöande att mars blir lite mer normalt. Inte så att verkligheten kommer ikapp den historiska modellen (statistiken), men i alla fall lite närmare.

Påskvädret 2015Så till Påsken. Det som sker kommande dagar är att vindarna skiftar över allt mer på nordväst. Det medför att den mesta nederbörden faller ut på Norska sidan om fjällen. Det blir alltså lite torrare luft som förs in över Sverige. Även om det kan förekomma någon regnskur/snöby så bäddar det i alla fall för minskad molnighet och därmed större chanser att se solen än vi haft sedan helgen.

Men samtidig så är det svalare luft som förs ner med de nord till nordvästliga draget. Solen visar sig tidvis om dagarna, och det blir allt från några enstaka plusgrader i Norrland till 5-10 plusgrader i Svealand och Götaland.

Men om nätterna så sjunker temperaturen till följd av utstrålning och det blir allt från ett par minusgrader i Götaland/Svealand till 5-10 minusgrader i Norrland.

Sammanfattningsvis så sker en stabilisering av vädret, det kommer att tidvis vara såväl moln som regn/snö samt sol. Lite av varje helt enkelt. Temperaturerna kommer att vara för årstiden normala och växla ca 10 grader mellan dag och natt. Temperaturerna kommer säkert att upplevas som ”svala” eller ”kyliga” med tanke på det väder vi hade för ett par veckor sedan. Det blir först efter påsken som jag kan skönja att det blir lite varmare.

/Martin