Klockan är ett på natten och jag färdas igenom ett vackert skogslandskap inklätt i fuktdis. Temperaturen har sjunkit under den korta tid då solen står under horisonten och fukten i luften har kondenserat till små vattendroppar som suddar ut kontraster och gör det svårt att skönja vad som finns bara några tiotals meter bort.
Ytterhogdal, ca kl 01 den 3 juni, 2016.
/Martin
Är i Jämtland för att jobba. passade på att klippa gräsmattan. För vart år som går så utökar jag domänen lite. Tar någon meter av det som står i kanten och får successivt allt större gräsmatta. Vad man nu skall med det till. Men gräsklipparen (eldriven) tuggar på bra och det krävs för att matcha gräs som är 2 decimeter högt, kvistar, hallonris, brännässlor mm.
Precis vid kanten till åkern låg det spillning. Typ en komocka. När jag körde över den så den spreds ut så tänkte jag först att det blir bra gödning, sekunden senare att det inte var älgspillning. Och kor har vi inga. Så vad var det?
Björnspillning jag fann när jag klippte brännässlor i kanten av gräsmattan.
En stund senare, när jag vidgar domänen på andra sidan gräsmattan genom att klippa ner brännässlor så finner jag en till. Den här gången tar jag det försiktigt så att den inte skall förstöras.
Det förefaller vara spillning från en björn.
Jag går in och googlar för att vara riktigt säker. Jorå. (Här kan man kan välja på älg, rådjur, björn, ren och räv. Samt hund och ko.). Men det här måste vara björn. Den är inte så gammal heller. Även om den är torr på ytan så är den fortfarande tung. Den är fuktig bara någon millimeter innanför ytan.
Spillningen är inte så gammal, har torkat bara på ytan.
Vi brukar ha älgar på åkern/ängen utanför och det är tydligt att älgarna har betat av träden vid husen. Men det här är något nytt. Jo, det har varit björn i byn tidigare och jaktkompisar har sett björn på älgjakten. Men jag har just inte haft den så, bokstavligt talat, inpå knuten tidigare.
Nej, jag känner mig inte otrygg. Jag tror att björnen håller sig på avstånd. I synnerhet om vi väsnas och ger oss till känna (och det gör jag helt naturligt när jag är vid husen). Men/och det är fascinerande att det lufsat omkring en björn här, tio meter från huset, för gissningsvis någon vecka eller ett par dagar sedan.
Jag önskar att jag var här då. Gärna inomhus.
/Martin
Så här om våren, snart sommar, så får alla som äger fruktträd lite ångest om man inte har klippt träden. Förståsigpåare säger att man skall klippa dem i JAS, dvs juli, augusti eller september. Men när man missade det i fjol och har en massa vattenskott tror jag man gör bäst i att beskära dem även om det blir i maj. Det känns annars lite tufft att låta trädet lägga massa kraft på att föda grenarna som jag i alla fall vill skära bort.
Det svåra är att börja, men sedan blir det kreativt. I synnerhet när man inser att man har anledning att gå loss med såg. Jag vill renodla så att det blir etager och att inga grenar, eller kommande äpplen, skaver mot varandra.
Och så vill jag ha ett tak, en översta nivå som är någorlunda plan och inte blir så mycket högre än ca 3,5 meter. Det är det planet jag står på på bilden. Stegen räckte inte till för att nå de översta grenarna.
/Martin
Vaknade tidigt av att fåglarna tjöt. Japp, nu är det dags. Medan solen steg över trädkronorna rullade jag ner kajaken till sjön.
Små krusningar störde den annars spegelblanka ytan. Nu skulle jag vilja säga att det var helt tyst och stilla, men riktigt så var det inte. Fågelkvitter och kraxande kan man väl tycka passar in i idyllen av tidig morgon, men trafikbuller från staden någon mil bort är mindre charmigt. Men det finns förklaringar.
Just om tidiga mornar så transporteras ljud bra över stora avstånd nära marken. Detta hänger samman med att det ofta bildas en ”inversion”, dvs att luften är lite kallare närmare marken än högre upp. Det gör i sin tur att ljud ”studsar” mellan marken och ovansidan på inversionen (som kan ligga upp till några hundra meter upp).
Hur som helst, undantaget morgontrafiken, så var det jag, ett par fåglar och en bäver som njöt av solen och funderade på vad resten av dagen hade att bjuda på.
Jag blev lika överraskad som bävern över att se varandra. Hur graciös jag än försökte vara så är bävern ändå hundra gånger bättre på paddling än jag. Jag fattade den avslutande vinken och vi beslöt oss för att paddla skilda vägar.
Det är inte helt enkelt att låta bli att soma om när man vaknar tidigt. Men det är värt besväret att masa sig ur sänghalmen och gå ut i naturen.
Nu skall jag in på en tredje frukost på Global Utmanings frukostsalong om ”Kollaborativ ekonomi och nya affärsmodeller”.
Martin
Rensade lite i helgen. Två cyklar som pojkarna vuxit ur och en gammal ihopfällbar hoj (gammal nog för att ha ett klistermärke på framskärmen som påminner om att vi gått över till högertrafik).
En ihopfällbar och två barncyklar.
Samt en vinkelslip, svets och lite andra verktyg.
Jag behövde en vagn till kajaken. Jovisst kan man köpa en vagn. Jag har testat och blev missnöjd. Den produkten var inte färdig. Återstår att bygga själv om man är missnöjd med vad marknaden levererar.
Det är inte helt enkelt att pinnsvetsa (MMA) i tunna material.
Trodde i min enfald att jag skulle bygga den under lördagen och sedan dra ut och paddla inna Valborgsfirande på kvällen. Men eftersom jag gick omvägen mellan en enkelhjulig vagn så tog det lite längre tid. 🙂
Enhjulig vagn. Kul, men återvändsgränd. Men man måste testa för att vara säker på varför alla andra gör tvåhjuliga vagnar. 🙂
Det här med enhjulig vagn är inte så tokigt, det finns vissa fördelar. Men tyngdpunkten på ekipaget måste hamna under linjen som sammanbinder hjulets kontakt med marken handtaget där man bär kajaken. Det gör att man antigen får bära onödigt mycket (om man sätter hjulet långt fram/bak så att kajaken har balans) eller ett vingligt fordon (om man sätter hjulet i mitten rakt under tyngdpunkten). Jag ville testa om nackdelarna kunde uppvägas av enkelheten i det minimalistiska. Det gjorde de inte.
Nå, det var bara att såga isär och plocka fram en framgaffel till.
Två framgafflar är bättre än en. Och lite av det material som blev över.
Slipar, rostskyddar och målar så att man varken ser att det är olika gafflar eller så mycket av skavankerna. Allt blev inte perfekt, men det är stabilt och funktionellt och hjulaxlarna är linjerade så att vagnen skall rulla rakt. Inte för att det är kritiskt, men för att det känns bra (tex om någon skulle få för sig att använda vagnen till något annat och testa lite högre hastigheter 🙂 ).
Två hjul är stadigare än ett.
Jag skall erkänna att drivkraften för att bygga en vagn lika mycket handlar om att jag gillar den mentala processen att konstruera, testa och modifiera för att nå ett önskvärt resultat. Den kommer även att passa andra kajaker.
På rätt köl. Efter denna bild har jag även klätt kontaktytorna med liggunderlagsmaterial för att skydda kajaken.
Ekipaget på rätt köl. När allt var klart var det för sent för att paddla. Men det blir ju fler fina dagar den här veckan.
/Martin
Idag har jag varit tillbaka i en studio med green screen, chroma key, på SVT. Detta under UR:s inspelning av ett kommande barnprogram som kommer att sändas i tre delar.
Programmet heter Total Global och handlar om tre av de sjutton globala målen, (SDG, Sustainable Development Goals). Det är Klimatförändringar, Fattigdom och Jämlikhet. Det kommer att sändas under hösten på Barnkanalen, under UR:s tablå och på UR Play.
Programmet bygger på en quiz där barn som resonerar och efter en stund rådfrågar olika forskare och experter. Jag är en av dessa sju experter och forskare.
Några av frågorna jag besvarade och ungefärliga svar:
Är det farligt med ett varmare klimat på jorden?
En del kanske resonerar som att ”vad spelar det för roll om det blir en eller två grader varmare?” Men när man pratar om temperaturen och klimat så gör nån grad hit eller dit väldigt stor skillnad. Det förändrar klimatet på jordklotet. Under en istid är det mellan tre och fem grader kallare, så vill man jämföra det med något så kan man se det som en halv till en istid, men åt andra hållet. Det är stora förändringar.
Jag resonerar kring översvämningar, stormar, värmeböljor, förändrade livsmiljöer för växter och djur, havsnivån höjs pga smältande isar, försurning av havet.
Vilka drabbas hårdast av klimatförändringarna?
Hårdast och mest drabbas förmodligen dom som redan är mest utsatta. Så folk som lever på gränsen i områden där det är dåliga skördar eller missväxter, ställen där man inte har så mycket ekonomi och där man inte har råd att flytta på sej nån annanstans eller köpa det skyddet man skulle behöva, så om det kommer en storm där eller blir en översvämning eller blir missväxt då har man begränsade inga resurser att ta av. De som har bidragit minst till att det är klimatförändringar drabbas förmodligen först och hårdast.
Men det är inte bara så för att vi bor i ett rikt land att vi går fri från konsekvenser, det kommer att kosta oss också. Och det märks här också men först och värst för dom som redan är hårt utsatta.
Var märks klimatförändringarna mest?
Mest märker vi av klimatförändringarna i den arktiska miljön, alltså kring syd- och nordpolen. Det är här som vi redan idag ser de största förändringarna av temperaturer. Och när de landbaserade glaciärerna värms upp och smälter så påverkar det dels havsnivån, dels havsströmmarna.
Och många människor, främst i Asien, är beroende av att glaciärerna i bergen smälter lagom mycket, dels för energi, dels kanske främst som dricksvatten och för produktion av livsmedel, mat. Och nu accelererar avsmältningen. Men om det inte snöar lika mycket som det smälter, och på rätt ställen, så kommer vattnet att sina, ta slut. Det kan ligga många år fram i tiden, men det är oroväckande i samband med att det är så många som är beroende av glaciärvattnet, det är svårt att ersätta det.
Vad ligger bakom de största utsläppen av växthusgaser?
Den största källan till klimatförändringarna är utsläppen av växthusgasen, koldioxid, metan, lustgas och freoner. Koldioxid bildas när vi bränner olja kol och gas, fossila bränslen. Och vi använder det överallt; för att transportera oss, för att värma våra hus för att få elektricitet och för jordbruken. Till alla dom där bra sakerna, som gör att vi lever och har det bra, använder vi energi som ger utsläpp av mer växthusgaser i atmosfären.
Hur ska växthusgaserna i atmosfären minska?
Det cirkulerar stora mängder koldioxid, helt naturligt, i atmosfären. Och växthuseffekten behövs, utan växthusgaser skulle jorden vara en frusen planet. Men vi människor har under lång tid, dels genom skogsskövling, dels genom användandet av fossilt kol, ökat på mängden växthusgaser i atmosfären. Det gör att det blir allt varmare och att såväl värmeböljor som skyfall blir vanligare. Vi måste givetvis minska mängden växthusgaser vi tillför atmosfären. Sluta att använda energi från kol, gas och olja som släpper växthusgasen koldioxid, alltså från flyg, bilar, industrier…
På sikt måste vi också ta bort växthusgaser. Det kan vi tex göra genom att ta hjälp av naturen, tex genom fotosyntesen.
För att fortsätta klara det här som vi vill ha…vi vill ha transporter, värme, energi, livsmedel… så måste vi skapa energi på nåt annat sätt. Det är då nya energikällor som vindkraft och solenergi, vågenergi… det finns massor energi som snurrar runt i atmosfären. Egentligen i dagligt tal i samband med väder… och det finns där och ärligt talat det är alldeles gratis. Det finns i överflöd. Det finns tiotusen gånger mer än vad vi behöver, men vi behöver bygga upp ett nytt system där vi får få energi från…solcellerna, vindkraftverken och alla dom sakerna som plockar ut den här energin som finns gratis i atmosfären. Och för många människor som är fattiga och utsatta dom bor i områden där det finns gott om t ex solenergi eller vågenergi eller för den delen vindkraft. Det går att lösa. Idag kan vi ju tanka bilen i Kiruna med olja som man ha tankat upp från Saudiarabien en kilometer ner i marken. Så kan man göra på det sättet så nog ska vi klara det här med förnybar energi. Det är inte på nåt sätt omöjligt.
/Martin
Då var det snart dags igen för det Stora skidloppet, Vasaloppet. Jag minns med värme tillbaka på de tillfällen (1999, 2000 och 2001 eller något år senare) då jag tillsammans med SvT Sport, och i synnerhet Sven Plex Pettersson, bevakade Vasaloppet. Det är ett imponerande event och en förmån att få ha deltagit bakom kulisserna.
Och hur blir vädret under årets Vasalopp, 2016? Jo det ser ut att präglas av moln, en del snö och inte alltför många minusgrader.
Vid starten så är det troligen så gott som uppehåll, kanske bara lite lätt snöfall, svaga vindar och 4-8 minusgrader. Men det är bara i starten som det är ”kallt”. Nej, kallt är inte rätt ord. Det har varit betydligt lägre temperaturer under andra år och temperature kommer dessutom att stiga när man kommer upp i skogen.
Molnen tätnar på under morgontimmarna och det blir allt mer snö i luften. Vinden ökar något och under loppet kommer det att vara 2-5 m/s sydostlig vind, dvs motvind. Jag skulle dock inte kalla de för blåsigt, men det är väl tillräckligt för att kännas när man är ute på öppna marker som tex myrarna.
Temperaturen stiger något i samband med att det börjar snöa, fläkta lite och att man kommer upp från startfållan. Under större delen av loppet blir det 1-3 minusgrader.
Det skall väl inte behöva bli så intensivt snöfall, men det kommer nog i alla fall att pratas en del kring det. Dels för att det påverkar spåren och föret, men också för att det kan påverka SVT:s möjligheter att följa loppet från helikoptern.
Det senare är inte bara en fråga för att få intressanta bildvinklar och överblick från luften. Nej det är minst lika intressant för att överhuvudtaget få ut TV-signalen från kamerorna på skotrarna (det brukar vara två skotrar som löser av varandra vid halva loppet) som följer skidlöparna. Helikoptern används som länkstation för att vidareförmedla videosignalen från marken till sändarbussen i Sälen respektive Mora. (Jag vill inte ta gift på att det är så det går till i år, men det har varit så tidigare år och det är inte helt trivialt att få ut signalen annars från marknivå i skogarna.)
Hur som helst så önskar jag och mina kollegor alla skidåkare, arrangörer och frivilliga en riktigt trevlig dag och god tur under årets Vasalopp.
/Martin
Äntligen la sig isen och det dessutom innan det kom en massa snö. Igår åkte vi skridskor på sjön Näkten i södra Jämtland. Det var omkring 10 minusgrader, solen stod inte högt över horisonten, men/och isen låg så gott som spegelblank.
/Martin
Nu är det kallt.
Snart blir det milt.
Sedan varmt.
Och halt.
(Sedan lite kallare/inte fullt lika varmt, sedan blir det jul)
Det blir riktigt varm innan jul. Det ser ut att bli drygt tio grader i helgen i södra Sverige, typ Götaland och stora delar av Svealand. Men mildluften stannar inte där, nej även i Norrland blir det tögrader i helgen! Låt vara att det inte blir lika varmt som i söder, men ändå, det är makalöst.
Det kan vara kallt så här års.
Dessa attacker av mild och varm luft sker i samband med att luften både är fuktig och att det faller ut nederbörd. Och kombinationen Kalla ytor + Hög luftfuktighet + Vatten i flytande form, den brukar medföra att vatten kondenserar och fryser till fast form på dessa kalla ytor.
Mycket mild luft på väg 😉
Och vatten i fast form, gärna med ett tunt lager flytande vatten uppepå, har den egenskapen att den ger väldigt liten friktion mot i princip allt.
Det blir med vanliga ord och resonemang j**ligt halt.
Jag ser att dessa förutsättningar är uppfyllda:
Så ta det försiktigt i trafiken och på trottoarer kommande dagar!
/Martin
Ikväll går jag på Dramaten. Det är en mycket speciell föreställning (vilken är inte det?). Föreställningen är resultatet av ett samarbete mellan Dramaten, Riksteatern och SEI, Stockholm Environment Institute. Det handlar om Antropocen – människans scen.
Som man skriver på Dramatens hemsida:
Vår planet har gått in i en ny fas – Antropocen. Det är en ny tidsålder som kännetecknas av hur människan påverkar jordens fundamentala system (klimat, vatten, ekosystem) för att säkerställa utveckling och ekonomisk tillväxt. Hur kan vi förstå och reflektera kring hur detta påverkar oss som människor, våra samhällen och vår planet?
Nio forskare, tre regissörer och två dramatiker möttes för att ta sig an utmaningen.
Det ges bara en föreställning och biljetterna är sedan länge slutsålda. Men eventuellt blir det ett fortsatt samarbete med andra grupper så att fler kan ta del av projektet.
I morse när jag var på SVT Gomorron för att tala om klimatförhandlingarna i Paris så passade jag på att fråga Johan Kuylenstierna, VD för Stockholm Environment Institute, lite mer om föreställningen. Ni ser intervjun här nedan.
Intervju med Johan Kuylenstierna, Stockholm Environment Institute om Antropocen som framförs ikväll 7 december 2015 på Dramatens lilla scen.
Läs mer om Antropocen på Dramatens hemsida respektive på SEI:s hemsida.
/Martin