Author - Martin Hedberg

Martin skriver:

Ett svar på en fråga från ”Henrik” i gårdagens blogg:

Vetenskapen utvecklar hela tiden människans kunnande om sig själv och sin omgivning. Som du säger: Förr trodde man att jorden var platt, nu vet man att den är rund.
Förr trodde man att allt var mekanik, nu vet man att det även finns kvantfysik. Förr trodde man att det var ofarligt att röka, nu vet vi att det kan skada vår kropp. Förr trodde man att eftersom freonerna var så stabila så var de helt harmlösa. Förr trodde man att människan inte kunde påverka klimatet, nu vet man att vi kan påverka klimatet.

Forskningen utvecklas hela tiden och i forskningen ingår att vara mycket kritisk till såväl sina egna som andras analyser och resultat. Det gör att kunskapen breddas och fördjupas. Den vetenskapliga processen kommer inte att landa i slutsatser som att jorden trots allt är platt, mekanisk, att vår kropp inte påverkas av tobak, eller ozonskiktet av freoner. Den kommer heller inte att hoppa tillbaka till 1700-talets världsbild när man var av uppfattningen att människan var så betydelselös att vi omöjligt kunde påverka klimatet.

Däremot finns det, precis som i fallet med tobak och freoner, mäktiga ekonomiska intressen som gärna vill förmedla budskapet att ”forskarna inte är riktigt säkra, de tvivlar fortfarande”. Det är nämligen både ett effektivt och samtidigt lagligt sätt att fördröja förändringsprocesser.

Bilden visar ett urklipp från ett dokument från 1969 där tobaksbolagen diskuterar strategier för hur de skall möta "anticigarett-krafter"

(Direktlänk till dokumentet på bilden ovan) Även allmänheten tilltalas av synsättet att ”forskarna tvivlar fortfarande”. Ärligt talat så vore det ju roligast om man kunde röka utan risk för skador samt släppa ut kemikalier i atmosfären utan risk för vare sig ozonuttunning eller klimatförändringar. Det är därför så lätt att ta till sig det buskapet, vare sig det är förmedlat av en slug lobbyorganisation eller en ”skeptisk” eller tvivlande medborgare.

Media hjälper till. Hela idén att forskarvärlden antingen är uppdelad i två läger som inte kommer överens om hur det ligger till med klimatet, eller att forskarna är i konspiration med varandra tilltalar vilken journalist som helst. Eller i alla fall alla de journalister som inte har basala kunskaper i naturvetenskap.
Metoden som journalister har för att dels överkomma sina egna kunskapsluckor, dels skapa ”intressanta” program är att bjuda in ”en från vardera sidan”. Och därmed befäster de idén om att det finns två sidor och att forskarna är vilsna. (Men de lär sig, ingen journalist skulle göra den sortens misstag idag när det gäller tobak och cancer.) Och påpekar man för dem att det inte är ett bra upplägg så ropar någon ”censur!” och så får seriösa forskare skit för att de försöker påverka journalisternas jobb.
Och vilket scoop det skulle vara för journalisten att avslöja att den samlade forskarvärlden har ljugit ihop en story bara för att… politikerna skall få mer makt över individerna genom nya skäl att höjda skatterna?

”Uncertainty favours inaction” Det visste tobaksindustrin. I många fall är det samma tankesmedjor som drev tobaksbolagens kampanjer på 70- och 80-talet som idag är anlitade för att ”presentera alternativa synsätt” i klimatfrågorna. De använder i många fall samma strategi nu som då: att få allmänheten och beslutsfattare att tro att forskarna fortfarande inte vet eller tvivlar.

Forskarvärlden har haft tillräckligt solida kunskaper i decennier. Men det som spelar någon roll för hur samhället utvecklas och i slutändan om individer agerar rationellt eller inte rörande rökning eller klimatfrågor är vad allmänhet och beslutsfattare tror att forskarna vet.

/Martin

Av Martin Hedberg

Så här i vinterstormens grepp är det säkerligen många som undrar hur det egentligen är ställt med den globala uppvärmningen. I synnerhet som vi minns hur den förra vintern var: Massor av både snö och minusgrader (förlåt alla ni läsare norr om Närke, i söder blir man numera förvånad när det är snö och minusgrader på vintern 😉

Den där växthuseffekten kanske fluktuerar lite fram och tillbaka? Vem vet, den kanske är på tillbakagång och det egentliga hotet är en ny istid?

Nej. Våra utsläpp av växthusgaser är fortfarande där och växthuseffekten är fortfarande förstärkt, det går inte över. Men vintervädret då, det skulle ju bli varmare, inte kallare?

Vi kan ta en titt på förra vintern. Minns ni januari 2010? SJ sitter fast i frusna växlar och en meter snö lamslår samhället. Ja, eller ställer till med besvär i alla fall. Och då pratar vi inte om vädret i Lappland (där för övrigt SJ inte är så väl representerat). Nej vi pratar om att det var kallt och vinter även i södra Sverige. Och inte nog med det, större delen av Europa hade vinter. Det här var precis efter Klimatförhandlingarna i Köpenhamn, COP15. (Jag var där och det var kallt.) Världens alla ledare samlas för att prata problem och lösningar kring det allt varmare klimatet och kolkraftverken går för fullt för att det är svinkallt ute.

Men vänta nu. Det heter ”Global uppvärmning”. Hur pass bra representerar Köpenhamn, Stockholm, Moskva eller Paris en Global situation? De olympiska vinterspelen i det annars så vintersäkra Kanada höll minsann på att töa bort. Kan det har kompenserat för kylan här hemma? Kan det vara olika och ändå varmt på totalen? Kan det vara så att den globala temperaturen är hög och att det trots detta är kallt lite då och då, här och där?

Detta är en bild från amerikanska NOAA. Den visar temperaturavvikelser januari 2010 jämfört med januari månader mellan 1971 och 2000.
Först så sätter den fingret på vad som är ”normalt”. Här har man valt perioden 1971-2000 som en referensperiod och tagit medelvärdet av januaritemperaturerna under denna period. De flesta av oss har en idé om hur väder och klimat var under den perioden. Vi kallar det för ”normalt”.

Bilden visar att det var kallare än normalt i januari 2010 i Europa, delar av Ryssland och östra USA samt en del spridda platser till.

I övrigt var det varmare än normalt.

Om man gör ett medelvärde av alla platser på jorden, land och hav, så var temperaturen 0,6 grader högre i januari 2010 än medelvärdet under 1900-talet. Tittar man på bara landbaserade stationer så var det 0,83 grader varmare. Januari 2010 var den fjärde varmaste januari som registrerats sedan man började med mätningar 1880. Och ändå så var det kallt och snöade i södra Sverige!

Inte nog med det. Man slog köldrekord på många platser, tex i Storbritannien och i Kina. Detta trots att det, sett till globen som helhet, var rekordvarmt.

Vädret på en plats under en begränsad tid är helt enkelt inte någon bra måttstock för vädret på en annan plats. Än mindre för klimatet på hela planeten.

Kylan i vintras på en del platser blev ordentligt kompenserad av värme på andra platser. Det är samma situation idag. I Sverige har vi snö och kyla just nu. Samtidigt har andra platser värmeöverskott. Netto är det ett överskott av värme på planeten.

Förra vintern var det många som lurades att tro att vädret i Sverige representerade klimatet i världen. Låt dig inte luras. Det är varmt på andra platser, trots att det är kallt här.

/Martin