Solen skiner här i Miami dagen efter att jag avslutat Al Gores kurs i klimatkommunikation.
Det har varit några intensiva och mycket intressanta dagar. Kompetenta föreläsare, bra paneldebatter, utmärkt organiserat, många intressanta människor och nätverk samt formalisering och verktyg för nyckelfrågor, ”game changers” och kommunikation.
Certifikat att jag genomgått träningen som Climate Reality Leadership Corps
Det som presenterades av klimatvetenskap hade jag koll på, men det var givetvis intressant att se hur man paketerar informationen så att även ledare som inte har naturvetenskaplig bakgrund skall kunna tillämpa den kommunikativt. (Man har ett visst försprång av att vara meteorolog, oceanograf eller liknande i detta sammanhang. Att kunna förklara utifrån egen kunskap, utan att behöva lära sig hur man kan förklara.)
Något som var lite nytt att träna på var att retoriskt utgå även från känslor och personliga erfarenheter istället för bara torra fakta. Det är tydligt att det fungerar i tex USA. Det känns (sic!) som att vi i Sverige mer vill ha torra fakta på bordet som motivation till varför detta är avgörande frågor, snarare personliga erfarenheter och övertygelser som grund för varför det är värt att lyssna på vad jag har att säga. Eller så är det bara en villfarelse hos mig för att jag har så goda erfarenheter från det. Det utesluter ju inte att en annan variant också kan vara framgångsrik.
Men även här råder det en skillnad i bakgrund. Som meteorolog/fysiker/vetenskapsman, dessutom med bakgrund inom Public Service, är jag i mångt och mycket mest exponerad som en oberoende och opartisk kommunikatör av fakta.
Det är lite annorlunda tex för varför en läkare, investerare eller politiker skulle ge sig i kast med att ens motivera varför just de ger sig i kast med att med utgångspunkt från vetenskapliga slutsatser argumentera för vissa åtgärder eller samhällsförändringar. Typ anpassning till förändrade sannolikheter för väderextremer samt mitigation genom minskade utsläpp av växthusgaser, skogsskövling, energipolicy mm.
Men det som känns vettigt är att belysa känslorna och bottna i vetenskap. Det är trots allt inte siffror och statistik som förändrar människor och samhällen, utan förtroende och känslor.
Jag har också resonerat med folk i vilken utsträckning som vi kursdeltagare nu är, eller betraktas som, ”Al Gores lärljungar” eller politiska slagträn. Men för det första så är det ju inte Al Gores sanningar som ligger till grund för utbildningen. Det är vetenskap. Jag har själv, utan tidigare koppling till Al Gore, använt samma vetenskapliga källor och kommit till samma slutsatser som hans team. (Vid ett par tillfällen så postade jag på vår interna sajt, live under tiden som Al Gore höll sin presentation, länkar till vetenskapliga artiklar som låg till grund för det han för tillfället talade om 🙂 ).
Dessutom, även om Al Gore visserligen presenteras som ”Vice President Al Gore”, så har han faktiskt sadlat om till näringslivet med ett otroligt stort kontaktnät och kunskaper inom såväl politik som vetenskap. Och även om han var den som enskilt mest stod på scenen dessa dagar, så består är utbildningen och teamet bakom Climate Reality av (gissningsvis) 40-50 personer. Al Gore är bara ett exempel på en person som med stort framgång hållit många föreläsningar (faktiskt fler än mig) och haft stort inflytande över samhällsutvecklingen och kunskapsläget inom näringsliv och politik rörande klimatfrågor. Han har stort intresse i själva materialet och retoriken, men han har (givetvis) många medhjälpare.
Vi har också fått en ytterligare inblick i amerikans inrikespolitik. Den kan som bekant vara både frustrerande absurd och positivt överraskande. Absurd då den kantas av många inflytelserika som förefaller vara totalt blockerade för modern vetenskap. Överraskande då de som är bittra fienden plötsligt går arm i arm när de hittar en gemensam punkt att fokusera på. En del av de saker som sades på scenen har jag kunnat läsa om i morgontidningarna till frukost dagen efter.
Jag kan även konstatera att jag haft tillgång till förstahandsinformation eftersom jag faktiskt har umgåtts med, och hållit seminarier tillsammans med, forskare som refereras till inte bara här utan även om media och i synnerhet inför COP21 i Paris, tex James Hansen och Robert Corell (ping Tällberg Foundation).
Det har också varit intressant att bli coachad av alla övriga kunniga föreläsare inom vitt skilda områden. För min egen del har jag kunnat konstatera att jag har gjort ganska så rätt avseende tex retorik, röst, ton, kroppsspråk, grafik, komplexitet, analys av åhörare mm. Men nu har jag fått verktyg och modeller att göra det på ett mer formaliserat och systematiskt sätt.
Det har varit en mycket givande utbildning och träning här i Miami med The Climate Reality Project.
/Martin
Hej Martin hoppas du har kul borta i staterna. Men min fråga blir det någon höst för oss i södrasverige överhuvudtaget o när kommer den i så fall på riktigt mvh
Hej Erik.
Det ser ut att bli höst nu i helgen även i södra Sverige. Men helt säkra är vi efter fem dygn att det verkligen blev under tiden grader alla dessa dygn.
Blir det någon vinter i år tror du
Dalarna och norrut: Ja.
Södra Sverige: hoppas ja.
Alltså.. kanske ingen vinter i Stockholm? 🙁
Det har hänt förr.
Men samtidigt kan det bli som det också har skett förut. Att det under en stor del av vintern är tögrader i södra Sverige. Och så kommer en period på en eller två månader då det är kallt och framför allt riktigt mycket snö. Frågan är då om vintern som helhet var vinter eller inte. Detta är det mest sannolika scenariet.
Lär bli en till vinter med västliga besvikelser i form av blåst, regn och låga moln. Känns som att den standarden är satt mer eller mindre med några undantag.
Men får högtrycken för sig att lägga sig kring island/grönland och det kalla vattnet väst om England förskjuts söderut så kanske golfströmmen hamnar ur balans och ger oss mer arktiskt inflytande under vintern.
Måste dock tillägga att det hade varit kul med en vinter som fick öronen att förfrysa på alla malliga utbytesstudenter som tror att ”lite kyla” inte är något problem 😀
jag har sett att en del försöker dra slutsatser av att senaste el Nino- vintern 2009-2010 var ovanligt kall hos oss.
Denna el Nino var dock ganska medioker och av ”Modoki”-typ.
Vintern 1997-1998 började tidigt men var sedan ganska mild..
Nog kan du få kul än, Johan. Finns det någon vinter som man kan satsa pengar på, så är det den som kommer. 😉
Det kan jag garantera att min kommun inte gjort. De har redan glömt bort alla problem de hade 09/10.
Tror du verkligen det, Trötter? Verkar inte som att någon modell pekar på att vi får i närheten av en kall vinter. CFS pekar på ännu en vinter i klass med de senaste två, IRI går på mildare, JMA går på mildare osv. Vad pekar mot att denna vinter blir kall? Avsmältningen från polarisarna?
Johan, varför kall? Riktigt mycket snö kommer det vid nollan. Vad avser du med kall? Med tanke på våra senaste vintrar i söder så är allt under noll kallt.
Modellerna är lite under par för oss här tycker jag iom att det är så många olika luftmassor som påverkar vårt väder. Det är även därför man inte enbart kan gissa mha El Nino, alla påverkar dessutom olika beroende på hur kraftiga de är. Vid en modoki så ligger de högre temperaturerna mer centralt i Stilla Havet och påverkar jetströmmarna annorlunda än vid en klassisk El Nino. Sedan har vi de övriga oscillationerna som mer eller mindre påverkar varandra. Plus coriolis och solen. Det är mycket enklare att vinna på trav. 😉
Brukar likväl titta hos IRI och de visar klimatologiskt normala temperaturer för södra Sverige och lite över normala norröver. Havstemperaturerna i Atlanten är under de normala. I Stilla Havet långt över de normala, inte enbart vid ekvatorn utan långt upp mot Alaska. En klassisk och kraftig El Nino bör normalt ge oss mer nederbörd. Hur kraftig den nuvarande blir återstår att se.
Antarktis havsis har defintivt varit påverkad av nuvarande El Nino och så även Arktis, tycker det finns ett mönster när det gäller havisarna i samband med ENSO och kraftiga El Nino’s. Avsmältningen i Arktis gick lite långsammare i år och påfrysningen har gått något fortare och ligger just nu nära kurvan för 2009. Nästa år eller senast året därpå bör vi se ett nytt bottenrekord i Arktis i September, om det följer det mönster jag nämnde.
Jag gissar på milt skitväder året ut i söder. Början av nästa år med mest risk/chans för mycket snö under Januari-Februari, skulle det bli riktigt många minusgrader så blir det nog sent på säsongen. Följt av en blöt och kall vår. Häng mig. 😉
Sorry Trötter, trodde att ditt tidigare inlägg refererade till mig. Såg nu att ursprungskommentaren kom från en annan ”Johan”!
Inga problem, har noterat tidigare att det funnits mer än en ”Johan” här.
När du såg Al Gore, måste jag fråga om du såg till manbearpig en figur från ett mycket sevärt avsnitt av Southpark.
Tror du att Al Gore har hittat på det där med klimatförändringar?
Mitt tips: Läs lite vetenskapliga artiklar parallellt med att du läser bloggar.
[…] och personliga erfarenheter för att väcka åhörarnas intresse. Martin berättar om det på sin hemsida. Klimatförändringarnas samband med koldioxid poängterades tydligt. Förenklat och […]