Av Martin Hedberg
Ozonskiktet, dvs ozon uppe i stratosfären, skyddar oss från merparten av de skadliga UV-strålarna från solen. Men samtidigt har vi människor skapat och släppt ut freoner som är skadliga för ozonskiktet. Och freonerna stannar kvar lång tid i atmosfären.
Förbudet mot kemikalier som bryter ner ozonskiktet i stratosfären, Montrealprotokollet, brukar anges som ett av mänsklighetens stora bedrifter och framsteg när det gäller att hantera globala miljöproblem.
Men återbildande av stratosfäriskt ozon är ingen rak process med ett tydligt mål eller slutpunkt. Det är en fluktuerande och böljande process och vi kan inte luta oss tillbaka och betrakta saken som avgjord.
Just nu är det lägre ozonhalt över Arktis (dvs över oss här i norr) än vad som någonsin registrerats med instrument tidigare. Det rapporterar NASA. Vad det betyder för framtida ozonskikt är osäkert, men det finns i alla fall anledning till reflektion.
Ozonskiktet 19 mars 2010 respektive 2011 (NASA).
Bilden ovan visar situationen den 19 mars i år jämfört med år 2010. Länken nedan leder till en animering som jämför ozonskiktet mellan den 1 januari och 23 mars år 2010 respektive 2011.
Länk till animering hos NASA Earthobservatory.
Forskare från Alfred Wegener Institute rapporterar att ozonskiktet just nu bara är hälften så tjockt som det brukar vara så här års, detta uppmätt med 30 olika mätstationer. Dessa data bekräftar situationen som observeras med NASA:s satellit Aura.
Ozonskiktets dynamik är inte samma över Arktis som Antarktis. Hör i norr är det vanligt med stora variationer från år till år.
Globalt sett så håller ozonskiktet på att återväxa, men det kan trots det vara stora variationer från plats till annan och år till år. Det gör att UV-strålningen kan vara stor även här i Sverige.
/Martin
Säkert inbillning men nog tycker jag solen känts ovanligt varm för att vara mars.
Helt OT, men jag skulle vilja veta vad som hänt i sydostasien. I södra Thailand är det stora översvämningar nu när det normalt sett är den torraste perioden på året, massor med vägar och hus har förstörts. Tecken på något nytt eller bara en normal svängning?
Martin: Jag var på väg att skriva om det, men tänkte att jag skulle ta ozonskiktet först då vi redan avhandlat så mycket vattenrelaterade katastrofer den senaste tiden.
Mycket snömos.
Min slutsats blir att de freoner som beskylldes för ozonhålet var oskyldiga(hur kan annars ozonhålet vara större nu än när freoner släpptes ut ohämmat?). Känns som en rak och fördomsfri slutsats.
Martin: Hur kom det sig att ozonskiktet tunnades ut? Upptäckten av kopplingen mellan freoner och ozonuttunning belönades med Nobelpriset i kemi år 1995 till Crutzen, Molina och Rowland.
En väsentlig del av freonerna är fortfarande kvar i stratosfären. Kemin och de fysikaliska processerna involverar därtill stratosfäriska moln, temperaturvariationer och solstrålning. Det är inte bara en orsak utan ett komplicerat system. Freonerna gör en väsentlig del av skillnaden.
Vet du om hur man ska förhålla sig beträffande solexponering. Ex vis vara ute i solen, utan mössa och utan solskyddsfaktor fyra timmar. Är UV-strålningen nu att jämföra med mitt på dagen en sommardag? Eller starkare, svagare?
Tack på förhand!
Henrik
Martin: Man kan nog vara ute, men/och vara lite förnuftigt försiktig. Dels för att ozonskiktet är lite tunnare (men det kan variera på skalan dagar), men även för att de flesta ännu är vinterbleka och inte har byggt upp skyddande pigment (vilket man gör genom att exponera sig för, till att börja med små, doser UV-ljus). Det spelar givetvis också roll om man är i ett snölandskap eller annan miljö med mycket reflekterande ytor.
Hur är det Martin, finns det en koppling mellan tunt ozonskikt och upplevelsen av att solens strålar känns ovanligt starka?
Martin: Ja
Hej. En liten bagatell Martin.
Du du svarar oreserverat ja på Rolf Efvergrens fråga om kopplingen mellan ett tunnt ozonskikt och upplevelsen av solen styrka. Kan man verkligen göra det? Man måste då jämföra vid samma jordaxellutning dvs samma datum olika år med olika ozonskikt, samma tidpunkt på dygnet(eg omöjligt på grund av skottårsförskjutningen om man inte använder en 4-års cykel), samma breddgrad och omgivningsreflexion, förekomst av partiklar i atmosfären dvs hur pass klart det är, vindförhållanden, höjd över havet, luftfuktighet, tryck samt temperatur. Alla de här (och kanske några till) faktorerna påverkar ju mer eller mindre vår subjektiva upplevelse av hur stark solstrålninen är. Vi har ju inga sensorer i huden för uv-strålning, utan det är väl indirekt via uv-absorptionen och omvandlingen till värme (naturligtvis sammantaget med verkan av strålningen vid andra våglängder tex ir) vi känner. Inte helle rhodopsinet i ögat reagerar på våglängder under ca 400 nm. Påståendet är förmodligen mer riktigt om man menar pigmentbildning och ev strålskador man får av uv-strålningen, men de manifesteras ju inte omedelbart.
Martin: Du har helt rätt.
Men jag tänkte att jag skulle ge ett enkelt svar på en enkel fråga. Och istället för att ta med alla faktorer (vilket skulle ge ett mer korrekt svar) så frågade jag mig om det skulle bli fel om jag svarade kort och enkelt.
Jag fann att det går att försvara det svar jag gav (även om jag hellre hade tagit med allt du nämner ovan). Frågan löd ”finns det en koppling mellan tunt ozonskikt och upplevelsen av att solens strålar känns ovanligt starka?” och svaret på det är Ja.
Det finns en koppling men det är långt ifrån den enda. Det kan vara så att solens strålar känns ovanligt starka även om ozonskiktet skulle vara tjockare än vid en tidigare referenstidpunkt. Eller att upplevelsen av solens strålar påverkas mer av färväntningar, dvs placeboeffekt, än verklig påverkan på hunden. Samt de saker du nämner och möjligen några till.
Istället för att ge ett långt och korrekt svar ville jag ge ett kort och tillräckligt korrekt svar 🙂
Hej Martin, det är en sak jag undrar över – nämligen – idag är Stockholm ca 1 – 2 grC varmare än Nacka, finns det studier om vilka faktorer som påverkar i detta sammanhang? – och i så fall i vilken grad?, stadens elanvändning W/m2 borde spela in?, varma ytor ger strålning och värmer luften?, latens energi från tex avgasrör (vattenånga) borde inte höja lufttemp med ger entalpiökning (påverkar mer lokal ”fukt” i en stad?), värme från fordon, albedo förrändring?, alla hus ger reflektioner och ytan sol solen träffar ökar?, alla tunnlar med varm fjärrvärme – elförsörjning?, ytvärme på Drottninggatan?, svarta tak vs ljusa tak?, fjärrkyla flytar värme som annars hade hamnat i kylmedelkylare/kyltorn på tak – i vattnet vid Värtan – kyler eller värmer fjärrkylan uteluften i Stockholms centrala delar och i så fall hur mycket?, – det blev lite rörigt…..mvh Markus
Martin: Hej Markus. Du har räknat upp flera faktorr som spelar roll i sammanhanget. Det märks på flera sätt att temperaturen i städer ofta är lite högre än den i förorter eller på landet. Tex tillgången på och hur länge snön ligger kvar på våren. Två faktorer som jag skulle säga spelar lite mer roll är dels albedot (staden reflekterar inte solenergi lika bra som omgivningen utan mer energi absorberas) samt att staden är torrare (där det finns mycket växter går en hel del energi åt till att avdunsta vatten).