Podden Lilla drevet lyfte i avsnitt ”206 Hyscha en influencer” klimatförändringar och samhällets oförmåga att ta till sig vad forskarvärlden säger. Eller är det forskarvärlden som uttrycker sig på ett sätt som invaggar allmänheten i falsk trygghet? Jag och kollegan Pär Holmgren används som argument.
IPCC presenterade förra måndagen som bekant rapporten SR15 – Global Warming of 1,5°C. Jo, visst kände du till det? FN’s klimatpanels rapport som belyser skillnaden mellan effekterna av det kaotiska klimatet vid 1,5 graders uppvärmning och de katastrofala vid 2,0 grader. Sändningen på YouTube av presskonferensen har nu, åtta dagar senare, visats… knappt tiotusen gånger. Jag hoppas innerligt att det inte återspeglar mänsklighetens intresse för vare sig rapporten i sig eller slutsatserna man drar.
Jag tittar ut genom fönstret. Världen rullar på som vanligt. Har någon överhuvudtaget lagt märke till rapporten? Den säger att vi, civilisationen som vi känner den, har anledning att agera kraftfullt för att begränsa globala uppvärmningen och därmed även konsekvenserna av därpå följande klimatförändringar. Vi behöver anpassa oss till konsekvenser och vi har bara en begränsad mäng kol kvar att använda. Detta samtidigt som vi givetvis måste beakta rättviseaspekter, livsmedelsförsörjning och andra globala frågor som sammanfattas bra i de globala hållbarhetsmålen, SDG. Det som krävs för att undvika katastrof är inget mindre än en global transformation av samhället.
Det finns en del som agerar och ryter till. Tydligast på den svenska klimatscenen just nu är kanske Greta Thunberg 15 år som strejkar utanför Riksdagen. För att vi vuxna skall fatta och agera. I alla fall som om vi brydde oss lite om kommande generationer, tex våra barn. Och för den delen även oss själva.
Lilla drevet och Ola Söderholm undrar varför inte media ställer systemkritiska frågor. Om det nu är så här illa som forskarvärlden, om och om igen, säger att det är. Forskare säger att ”det är möjligt att begränsa uppvärmningen, men det kräver en enorm omställning”. Men beslutsfattare fattar inte vad det innebär. Än mindre agerar de. På något sätt tror de kanske att det räcker med att forskare har sagt att det går. Men det är upp till samhället, beslutsfattare, politiker och individer att faktiskt ställa om samhället.
Ola plockar upp min medverkan i SVT Aktuellt (måndag 8 okt) och att jag ställer frågan varför inte världen reagerar när vi i decennier känt till klimathotet och hur viktigt det är att vi ställer om. Programledare Lotta Bouvin kastar tillbaka frågan till mig ”Vad tror du?”. Ola Söderholm reagerar och undrar varför jag eller andra klimatexperter skall vara bäst skickad att svara på den frågan. Hon själv som politisk journalist borde väl kunna göra ”en habil gissning om vilka hinder, maktrelationer, ekonomiska och politiska intressen som står i vägen för att vi inte inför global krigsekonomi för att mot klimathotet. I går.”
Ola menar att det är kontraproduktivt att låta klimatexperter svara på frågan. Det är klart att det går att ställa om. Men kommer vi att göra det? Klimatexperter har fått det att låta som om vi har verktygen att faktiskt ställa om. Men de har bara svarat på frågan om det rent fysikaliskt går. Att sedan genomföra det, det är en helt annan sak.
I IPCC-rapporten från i måndag så trycker man på att man bara svarar på fyra av sex väsentliga frågor om huruvida det är möjligt att nå 1,5°C-målet. De två avslutande frågorna är upp till samhället att besvara. Och om vi skall klara av detta så måste vi klara av alla sex punkter. Misslyckas vi på en av dem så når vi inte målet.
- Geophysical: What global emission pathways could be consistent with conditions of a 1.5°C warmer world? What are the physical potentials for adaptation?
- Environmental-ecological: What are the ecosystem services and resources, including geological storage capacity and related rate of needed land use change, available to promote transformations, and to what extent are they compatible with enhanced resilience?
- Technological: What technologies are available to support transformation?
- Economic: What economic conditions could support transformation?
- Socio-cultural: What conditions could support transformations in behaviour and lifestyles? To what extent are the transformations socially acceptable and consistent with equity?
- Institutional: What institutional conditions are in place to support transformations, including multi-level governance, institutional capacity, and political support?
Själv ställer jag mig tvekande till realismen i att klara av 1,5°C-målet.
- Dels för att det är så stor omställning som krävs, så mycket vana och så många kortsiktiga särintressen som skall övervinnas. Jag misstror helt enkelt att människor i tillräckligt stor omfattning kommer att ställa om sina vanor (punkt 5), respektive (främst) att vi kommer att skapa oss de institutioner som krävs för att understödja transformationen (punkt 6).
- Dels för att IPCC inte på något sätt garanterar att vi lyckas. Man talar om sannolikheter som handlar om 50-50 chans eller möjligen 67% chans till framgång beroende på hur mycket vi anstränger oss. Det är få andra situationer där vi accepterar samma dåliga odds att nå framgång. Men om man skulle göra beräkningarna för vad som krävs för säg 95% sannolikhet till framgång, då har vi redan förbrukat allt kol i vår tänkta kolbudget. Då skall vi gå till noll fossilt kol och skogsskövling. Igår. Det gjorde vi inte.
Dvs även om vi lyckas kraftsamla hela världen så är det bara 50, eller i bästa fall 67% sannolikhet att vi lyckas nå målet om att begränsa uppvärmningen till 1,5°C. Men gör det att vi skall kasta in handduken och säga ”Skit samma, festen pågår så länge det finns sprit i baren”? Nej. Ju långsammare förändringar vi får, desto färre växt- och djurarter kommer att försvinna. Och förändringarna kommer något senare. Det finns fortfarande all anledning att anstränga sig. Ju mer desto bättre.
En annan sak som gör att jag misströstar är de ekonom som jag (senast igår) hör upprepa mantrat att det inte är någon idé att genomföra åtgärder som inte är ”kostnadseffektiva”. Att Sverige inte behöver göra så mycket utan att det är viktigare att andra nationer vidtar åtgärder. Att vi inte kan kräva av Polen att de stänger ner sin kolkraft, det enda vi kan göra är att producera mer el och sälja till Polen (utan att förklara hur detta skulle medföra att polackerna inte eldar kol i alla fall, nu eller i framtiden). Att skatt på utsläpp är bra, bara de inte är så stora att de hämmar tillväxten. Och att ”vi hamnar nog på en uppvärmning kring 3 grader.”
Jag frågar mig vad värdet av ett korallrev är. Vid 1,5 graders uppvärmning så beräknas 70-90% av världens korallrev försvinna. Vid 2 graders uppvärmning är mer än 99% borta. Förlusten av korallrev handlar inte om att vi inte längre kan åka på semester och dyka på dem. Förlusten handlar om att de är väsentliga för allt liv i haven. Just nu är vi på en väg som leder oss till 3 eller 4 graders global uppvärmning inom hundra år. Det är inget mindre än att kraschlanda ekosystemen och civilisationen.
Vad är värdet av att städer och jordbruksmark inte översvämmas av stigande havsnivåer? Vad är värdet av dricksvatten? Vad är värdet av att undvika folkvandringar? Vad är värdet av en stabil civilisation?
”Kostnadseffektiv” fungerar i små sammanhang och modeller. ”Skall vi förlägga kontoret i Eskilstuna eller Västerås givet att de flesta anställda bor i Katrineholm, men kunderna finns i Örebro, resekostnaderna är x, energipriserna y, räntekostnaderna z och skatteavdragen a?” Där går det bra att räkna med ekonomernas modeller. Men inte när det gäller ekosystem. Som analogi: Man kan använda Newtons mekanik för att förklara hur biljardbollar rör sig, men inte varför katter fångar möss.
Klimatförändringar är helt enkelt en för stor, och framför allt komplex, fråga för att låta vare sig klimatforskare eller ekonomer svara på vad och hur vi skall hantera dem. Vi måste blanda in allt kunnande som finns i samhället. Vi sitter i båten tillsammans och ju förr vi börjar samarbeta desto bättre.
Lilla drevet fångar i podavsnitt 206 tidsandan i klimatdiskussionen rätt bra. Nu behöver vi gå vidare. Alla.
/Martin
Applåderar…
Tack för den, det var tydligen inte bara jag som behövde en extra kopp kaffe efter att ha lyssnat på Peitz. 🙂
–
Tittade faktiskt på livesändningen av presskonferensen till SR15 vilket innebar att jag tillhörde en exklusiv liten fjuttig grupp bland människorna, tittarantalet hovrade normalt runt 450.
Här är alla på planeten:
http://www.worldometers.info/world-population/
Apropå det där ”målet”, 1.5°C. Om man utgår från de senaste La Nina så hittar man enligt Hansen +0.38°C per decennium.
http://www.columbia.edu/~jeh1/mailings/2018/20181015_GlobalWarmingAcceleration.pdf
–
Kanske inte så tokigt eftersom vi nu ser ut att få en ENSO säsong i Stilla Havet som påminner mer om den modoki som var 86-87, det var för övrigt den enda modoki som utvecklats såpass sent på säsongen som lyckats nå moderat nivå, över 1°C enligt ONI. El Nino 86-87 följdes som bekant direkt av en El Nino 87-88 som blev kraftig, 1,7°C.
–
ENSO är den tredje största klimatvariationen på Jorden, efter våra år och dagar. Kraftiga La Nina har inte direkt ökat de senaste decennierna utan följer samma (uppåtgående) trend som El Nino när det gäller de kraftigare.
https://www.ggweather.com/enso/oni.htm
–
Om vi nu verkligen skulle ligga på 0.38°C per decennium nu, så är det nästan fyra gånger mer än det mål IPCC satte upp som mål för trettio år sedan, 0.1°C per decennium.
Uppdatering och förtydligande av Hansen.
http://www.columbia.edu/~jeh1/mailings/2018/20181019_FromXianWithLove.pdf
You may want to check the figure that I added to the edited version, which is below at the very end of the Communication. Note that the eventual global warming, after fast and slow feedbacks have reached full fruition, is +3.5°C for CO 2 = 400 ppm.
–
Of course, this relationship can be modified by human-made aerosols, whose cooling effect is not precisely offset by human-made non-CO 2 greenhouse gases. That subject is discussed in my talk at the first joint meeting of the American Geophysical Union and the Chinese Academy of Sciences, which I am attending now. The charts for that talk are largely new, so after annotating them on the returnflight to the U.S., I will make them available.
Ännu en uppdatering och ytterligare förtydligande av Hansen:
http://www.columbia.edu/~jeh1/mailings/2018/20181024_Canada.FeeAndDevidendAnnouncement.pdf
Ber om ursäkt för långt citat men jag tycker det är väsentligt.
My talk was nominally about atmospheric aerosols, the portion of the climate story that is poorly defined, in contrast to the greenhouse gas portion. However, we must look at the broad climate picture to appreciate the importance of aerosols. Global warming accelerated markedly in the past several years (see Chart 13). What is driving that acceleration? I suggest that at least a portion of the increased warming rate is probably because growth of atmospheric aerosols is no longer keeping pace with growth of greenhouse gases.
–
Indeed, global aerosol forcing of climate may have stabilized or even decreased slightly during the past several years, because of efforts to reduce air pollution in parts of the world such as China. However, as I emphasized in Storms of My Grandchildren, the high precision global measurements needed to define changes in aerosol climate forcing, especially the effect of aerosols on clouds, are not being made.
–
Historically, aerosol cooling has partially offset greenhouse gas warming. Aerosols have a direct cooling effect by reflecting sunlight. Increasing aerosols also have an indirect cooling effect by altering the brightness and lifetime of clouds. The indirect effect arises because some aerosols serve as cloud condensation nuclei, so they can alter cloud particle size and thus the brightness and lifetime of clouds.
–
The direct aerosol forcing is sensitive to small amounts of aerosol absorption. The indirect effect via aerosol and cloud interactions is complex. Computer modeling helps develop understanding of the processes, but quantitative evaluation can only be achieved via global satellite observations of aerosol and cloud microphysics to extremely high precision. Specifically, the polarization of sunlight reflected by the clouds and aerosols must be measured with an accuracy of 0.1 percent. The ability to achieve such accuracy has been demonstrated in studies of the veil of smog that shrouds the planet Venus, but the United States has been remarkably resistant to proposals to make polarization measurements of Earth to that accuracy, as will be recounted in detail in Sophie’s Planet.
–
Han går även in på otrevligheter som SRM och kärnkraft. Det spelar egentligen ingen roll om han har rätt i en acceleration eller inte. Snart har vi inga val kvar.
Intressant, verkligen!
När det från forskarvärlden och från klimatexperter klagas på att mänskligheten inte gör tillräckligt. Istället för att klaga på folk borde de se till att försöka få ut sitt budskap i verkliga handlingar.
Allt man hör från forskarvärlden är bara att vi måste agera nu, men det är ingen som agerar.
—–
Sen är det helt och hållet sant att det inte är upp till klimatexperter/forskare att avgöra om det går eller inte går att avgöra om vi kan nå någon viss gräns i uppvärmning. De är ju långt ifrån mer insatta i alla delar av vad i världen behöver göras för att kraftigt minska utsläppen, än andra grupper av människor.
—–
Podden tar in intressanta vinklar som miljörörelsen behöver ta in och förstå att folk tycker och inte bara utgå från sina egna ståndpunkter. Mycket viktigt är att lyssna på de parter i världen som bidrar till mer utsläpp. Miljörörelsen dumförklarar istället sådana.
—–
Alla nyheter som rör klimatet har varit i stort sätt samma i flera decennier. Hur vi ska lösa klimathotet m.m. Det visar med all tydlighet att det inte finns någon lösningsperspektiv i frågan. Klimatexperter/forskare verkar helt enkelt ha gett upp tron på att förändra världens utsläpp.
Ingen ger upp så länge det finns något att rädda.
–
Det finns flera vetenskapsmän och klimatexperter som försöker leva som de lär, nöjer mig med Kevin Anderson:
https://urplay.se/program/205843-ur-samtiden-baltic-sea-future-stabilitet-eller-kaos-vagval-for-klimatet
Han har skrivit massor och mycket mer än vad som någonsin har nått Svensk media. Varför?
Har följt Martin på den här bloggen sedan 2009 när han drev den ihop med Pohlman och baserat enbart på det så har gjort vad han kunnat och lite till.
–
Håller inte med om att alla nyheter varit detsamma, förutom de via gammelmedia som varit dåliga på det.
Samma sak med lösningsperspektiv. De har förändrats med tiden men det är få som lyssnat. För tio år sedan innan IPCC började ta med negativa utsläppstekniker som en ”lösning” så fanns en positivare bild av lösningar med alternativ energi och elbilar (i vart fall så hade jag det själv) men ju längre tiden går desto sämre blir det. Slutsatsen är barnsligt enkel, dra ner på allt som genererar växthusgaser. Ju fortare desto bättre.
”Slutsatsen är barnsligt enkel, dra ner på allt som genererar växthusgaser”
—–
Har du någon aning om vad det skulle innebära? Det skulle vara förödande för jordens befolkning om man gör just det.
Det vi släpper ut nu är garanterad förödelse, inte enbart för däggdjuret människan.
Ni som är insatta i forskningen om klimatet, finns det något som tyder på att det inte alls kommer blir lika illa som det jämt målas upp?
—–
Kan se att den globala temperaturen sjunkit marginellt senaste två åren, enligt NOAA: https://www.ncdc.noaa.gov/sotc/global/201809
Kollade framför allt på land och hav globalt, där toppen var 2016 och var lägre 2017 och ännu lägre jan-sep i år. Ni har säkert en bra förklaring till det.
—–
Kan ingen insatt person ge någon glimt av hopp? D.v.s. utan att vi ska vända världen upp och ner genom att upphöra med all konsumtion.
Kolla tilläggsinfon i din egen länk om El Nino och läs vid intresse även tredje kommentaren uppifrån som jag skrev.
–
Vi har vänt världen upp och ner genom överdriven konsumtion. Tittade du på Kevin Anderson ovan?
Jag undrar hur temperaturen höjs sedan vi stoppat klimatgasutsläppen. Gör därför tankeexperimentet att vi från idag håller klimatgaskoncentrationen vid dagens nivå. Hur ändras då genomsnittstemperaturen för oceaner, land och totalt fram till 2050? Jag vill framförallt få belyst att tempen ökar eftersom det tar lång tid för oceanerna att värmas upp, men har ingen aning om hur stor denna eftersläpande effekt är.
20 av de 40 miljarder ton CO2 vi släpper ut årligen stannar i luften, de andra 20 binds i växter och hav.
Så om vi halverar våra utsläpp så bibehålls samma koncentration i luften. (detta förutsatt att de naturliga källor och sänkor är lika i framtiden, något de inte kommer att vara). Då skulle temperaturen fortsätta att stiga, men i lite långsammare takt. Det är först när atmosfären blivit så varm att vi kommit i termisk jämvikt med rymden som temperaturen planar ut.
Slutar vi totalt med utsläpp så skulle halten CO2 i luften att sjunka, men vi kommer inte tillbaka hela vägen till förindustriell nivå, det planar ut efterhand. Temperaturen i luft, hav och mark skulle stiga fortsatt ett par år för att sedan sjunka, men inte hela vägen till förindustriell nivå.
Tack för snabbt svar som jag i princip håller med om (”visste i princip förut”).
Men det gav inte vad jag ville få klart för mig, kanske det går att ge ett bättre mer kvantifierat svar, att temperaturen fortsätter att stiga en tid även om CO2 i luften nu stabiliseras på dagens nivå förstår jag, men inte hur mycket och hur länge. Ett sådant svar tror jag pedagogiskt skulle klargöra något viktigt för en bred allmänhet, jag kommer att föra det vidare i någon form om det är tillräckligt kvantitativt klargörande.
Perfekt ”Jämvikt” uppnås aldrig, och det tar också lång tid för värmen att gå ned och ackumuleras både i oceanerna och under land. Men efter en tid ligger man tillräckligt nära ”jämvikt” ur ”funktionell” synpunkt. Vad menas du med i ”lite långsammare” takt och hur blir takten gradvis långsammare?
Upprepar: Hur mycket ändras tempen till 2050 för världen, oceaner och land om CO2 konstant f o m idag?
IPCC uppgav 0.6°C i WG1 (vilket var ett tag sedan), om ökningen slutade tvärt.
http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/ch10s10-7.html#10-7-1
http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/ch10s10-3-1.html#table-10-5
Tack Trötter
för att du gav ett upplysande svar (som jag inte var medveten om när jag skrev en ytterligare kommentar/fråga). Det är alltid besvärligt att läsa och förstå originalrapporter. Den angav 0.6 grader om ökningen slutade 2000 jämfört med tempen 1990, så rapporten ger (onödigtvis) en liten överskattning. Men det ger den tydligen mest användbara fingervisningen. Beträffande oceanernas inflytande på medeltempen hittar jag värden som funktion av latitud men inte globala och inte ”eftersläpningens” relativa betydelse, Rapporten bygger på publicering 1995, det borde kommit mer de sista arton åren och kanske någonstans i 2018 års rapport fast då borde väl någon redan visat var det står. Jag tycker någon kunde göra ett program som automatiskt ger svaret för innevarande år.
Tycker du det verkar bra om jag skriver ungefär så här:
En viktig fråga är hur länge de temperaturökande effekterna av den förhöjda CO2 halten i atmosfären kvarstår om halten håller sig konstant på dagens nivå. Den bästa fingervisningen jag har fått är
IPCC assessment 2007 http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/ch10s10-7.html#10-7-1 skriver så här:
”The multi-model average warming for all radiative forcing agents held constant at year 2000 … is about 0.6°C for the period 2090 to 2099 relative to the 1980 to 1999 reference period.”
Rapporten ger tempvärden för några perioder framåt. Jag tolkar det som att det är troligt att genomsnittstempen på jorden från nu med dagens CO2-nivå kommer att öka med storleksordningen 0.35 grader till 2050 och ytterligare 0.15 grader mellan 2050 och 2100. Givetvis är alla sådana här skattningar grova höftningar, men det är knappast meningsfullt att försöka göra skattningarna bättre när underlaget är så gammalt och dessutom genom referensval skapar en osäkerhet.
Läs länken i den tredje kommentaren uppifrån, den är skriven den 15 Oktober av James Hansen. Någonstans mellan 0.17-0.38°C per decennium för närvarande.
James Hansens våldsamt alarmistiska men av pressen älskade beräkningar gav mig anledning att grunna mera på förutsägelser om havshöjning och klimatflyktingar http://downto.dagli.se/?p=235 James Hansen och de tidnings/blogg artiklar han ger upphov/inspiration till är en starkt bidragande orsak till att allmänheten och politiker tar den senaste IPCC rapporten med ro. De läser så mycket alarmerande som är överdrifter, det får motsatt effekt att basunera ut icke förankrade osannolika worst-case stories, fast för den som skriver känns det ju bra att uppmärksammas. Sånt som står i IPCC rapporter (som du pekade på) har större trovärdighet. Men eftersom Hansen inte antar att CO2 ökningen upphör idag så är de ju ändå irrelevanta för mitt förslag till skrivning.
Så IPCC är trovärdiga enligt dig men inte Hansen som var huvudförfattare till underlaget du efterfrågade ovan?
https://pubs.giss.nasa.gov/docs/2005/2005_Hansen_ha00110y.pdf
–
Hansen var rätt ute för trettio år sedan. Punkt.
Det är skillnad på trovärdighet i en Science artikel med många medförfattare och som välsignats av IPCC och ett dokument utan annat status än att det finns på webben med bara Hansen som författare och som efter första halvsidan går över till personliga grejor och som pekar på tolkningen med enbart El Nino och La Nina och sas ett fåtal värden och i ett läge när tempen sjunkit de sista åren. Sådana spekulationer kan och bör man tillåta sig i ett personligt dokument, det blir ett problem först när det kraftigt förstoras via andra bloggare, informatörer och journalister.
Men tack för referensen till Science artikeln, som stödjer att det är storleksordning 0.6 grader på eftersläpningen. Resonemanget verkar ganska logiskt.
Jag har tidigare kommenterat att jag tycker man skall starta fler anläggningar för att dra ut kol ur atmosfären för att snabba upp teknikutvecklingen.
Vetenskap är långt ifrån lösryckt tyckande.
Vi måste ju vara positiva!
Det händer en massa kul saker när man snurrar planeten baklänges t ex:
https://www.earth-syst-dynam.net/9/1191/2018/
AMOC försvinner helt bland annat och då pga hur Atlanten ligger i förhållande till den dominanta vindriktningen. AMOC är en formidabel värmepump och samtidigt den största kolsänka vi har på norra halvklotet. Man vill inte störa den, vilken tur att vi inte kan snurra planeten baklänges. Men det kan tydligen gå ganska fort iaf.
Tripp.
https://www.nature.com/articles/s41467-018-06683-3
Trapp.
http://advances.sciencemag.org/content/4/8/eaat6773
Trull.
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1029/2018GL080171
Den sista går som vanligt att hitta gratis men länkar inte utan bifogar följande artikel:
http://news.mit.edu/2018/arctic-ice-sets-speed-ocean-current-1017
Trouble.
–
Men vad ger sig först i Arktis? Isen eller färskvattenlinsen? Eller sker det samtidigt?
Bästa sättet att ta reda på vad som händer är att pumpa in mer energi i systemet och ur den synvinkeln är det positivt att vi fortsätter.
–
Tusan också, det där blev ju inte alls positivt, heller…
Men är det inte intressant att få vara med om detta. Om allt det som klimatforskare hävdar kommer hända, är det ju extremt intressant att få vara med om.
Det är få förunnat att uppleva en sådan extrem förändring av jordens natur och klimat som kan komma att ske.
—–
Istället för att klaga på att ingen gör någonting, borde vi inte fascineras av och se fram emot förändringen som sker? Förändring är trots allt nästan alltid till det bättre!
Kul Karl, du läste uppenbart inte länkarna och hade inte heller något svar på min fråga här:
http://martinhedberg.se/lilla-drevet-om-vaderkillen-och-global-krigsekonomi/#comment-59391
Ber om ursäkt för det, Trötter. Den enkla svaret är att jag inte läste innehållet på de sidor du länkade till.
Jag har sällan tiden att läsa all litteratur som finns i ämnet och ser hellre att få information direkt såsom från dig och andra som exempelvis kommenterar här. Ta inte illa upp, bara min personliga åsikt.
Tar sällan illa upp eftersom alla får ha vilka åsikter som helst, Karl. Man får även tänka på att empati och känslor effektivt filtreras bort via nätet. Hade du hittat tid till att titta på videon via UR med Kevin ovan, så hade du fått lite mer bakgrund till din egen fråga här t ex:
http://martinhedberg.se/om-en-intelligent-utomjording-ville-forgora-oss/#comment-59329
Då hade du inte heller behövt spendera tid på anonyma deltagare på nätet som mig själv. Allt som vetenskapen producerar runt klimatet finns som synes åtkomligt för alla, till skillnad från exempelvis opinionsartiklar i SvD som kräver prenumeration.
Min åsikt om opinionsartiklar är att jag inte behöver dem. I det större perspektivet så är just opinionsskapande och propaganda vetenskapens akilleshäl. Populisterna har givetvis fattat men det krävs ingen större intelligens till det eftersom det är gammal skåpmat.
–
I believe hugely in advertising and blowing my own trumpet, beating the gongs, drums, etc., to attract attention to a show; but I never believed that any amount of advertising or energy would make a spurious article permanently successful. — P.T. Barnum, private letter, 1860
Jag förstår din åsikt, Trötter.
Men själv anser jag att opinionsartiklar fyller ett viktigt syfte. Som läsare är det ett bra sätt att få andra människors/organisationers syn på en fråga. Genom att ha i åtanke vem som är avsändare av opinionsartikeln kan man själv bilda sig en egen uppfattning i frågan där man tar hänsyn till de argument som förs fram i en sådan artikel.
Sedan tycker jag att det är helt fel att tro att det som förs fram i vetenskapliga rapporter är sanning. Det är trots allt personer som ligger bakom en sådan rapport och deras åsikt avspeglar sig vare sig de vill det eller inte.
Gällande att spendera tid på anonyma deltagare på nätet har jag inget problem förutsatt att det är ett någorlunda intressant ämne, vilket jag tycker det oftast är i kommentarsfältet här. Även om jag personligen skulle önska att de som kommenterar skulle uppge sitt riktiga namn.
Fel Karl, inom vetenskap finns inte sanningar. Bara det som bevisligen är felaktigt. Titta på de termodynamiska ”lagarna”, de är inga lagar utan det är vardagligt språkbruk, de är huvudsatser som fortsatt är öppna för falsifiering. Sen spelar det ingen roll att värmepumpar fungerat i sekler.
Vetenskap bygger på undersökningar samt observationer som ska kunna replikeras eller falsifieras av andra. Det är därför helt normalt att man i en enskild studie hittar massor av referenser till tidigare arbeten. Studierna ovan har dessutom passerat peer review. Tro och åsikter går tvärbort på ren Svenska.
–
Men eftersom du har ställt frågor och blivit serverad läsning och videor, så vore det trevligare om du tittade/läste och fortsatte med den diskussionen istället, eller bidragit med länkar som på något vis stödjer dina åsikter. Jag lovar att läsa, kastade tom bort en hel timme av mitt liv på den här opinionsbildande videon trots att jag redan hört nog av karln:
http://martinhedberg.se/inte-konstigt-att-vi-inte-reagerar/#comment-59357
Trodde de kommit på något nytt men icke.
Det som gör vetenskap, matematik och fysik så intressant, är att det är så nära verkligheten och utvecklas hela tiden.
–
Angående ”riktigt namn”. Du kanske inte ens heter ”Karl Fridlund”? En snabb sökning ger 49 stycken men hur ska någon veta vem och till vilken nytta?
Trötter, då vet du mer om hur många som heter som mig än vad jag själv visste.
—-
Jag inser väl att om jag ska få någon trovärdighet i detta kommentarsfält så behöver jag lägga många timmar på att läsa alla länkar som hänvisas till. Där många är långa vetenskapliga artiklar, som sällan beskriver saker på kortfattade sätt.
—-
Så jag får väl hindra min inre instinkt att vilja lämna kommentarer här och istället få utlopp för det i andra kommentarsfält där man inte förväntas läsa långa vetenskapliga artiklar. Såsom det sällan förväntas på tekniksajter som jag annars ofta håller mig till.
Karl, hade du spenderat 40 minuter på att titta på videon hos UR med Kevin Anderson så hade du fått svar på alla dina senaste frågor (från flera av de senaste trådarna). Det var den enklaste och rakaste summeringen som jag kunde tänka mig. Han pratar engelska men det finns svensk text hos UR.
–
Om alla länder följde sina åtaganden från Paris, så är vi på väg mot 3°C.
Tyvärr gör de inte det och enklare än så här blir det inte.
https://twitter.com/IEA/status/1051575599020601344
Jag tror att människor kommer ha angelägnare saker för sig om det värsta inträffar. Som att överleva t.ex. Att vara fascinerad låter helt absurt.
Ganska illustrativt för hur många i utvecklade länder tror att vi står rustade för att hantera klimatförändringarna. Vi får se i vår. Om denna vinterprognos slår in tror jag risken är stor att vi kommer få se vattenransonering och prioritering i många kommuner.
http://www.dmi.dk/vejr/til-lands/maaned-og-saeson/
A
IEA:
https://www.iea.org/efficiency2018/
Global energy demand rose by nearly 2% in 2017. This was the fastest rise this decade, driven by economic growth and changes in consumer behaviour.
–
Det går baklänges enligt IEA. Att putsa energieffektiviteten har varit den självklara ettan på listan i evigheter (nåja åtminstone ett par decennier). Istället ökar förbrukningen. 🙄
Mållös.
http://www.scotusblog.com/2018/10/government-returns-in-climate-change-lawsuit/
Högsta domstolen avslog begäran att pausa målet. Alltid något positivt.
http://www.scotusblog.com/2018/11/justices-refuse-to-block-climate-change-trial/
Hur mycket skall det till innan polletten trillar ner?
http://www.oecd.org/env/indicators-modelling-outlooks/raw-materials-use-to-double-by-2060-with-severe-environmental-consequences.htm
Mycket mer tydligen. 🙄
https://www.worldcoal.com/coal/23102018/suek-january–september-2018-operational-results/
51% av befolkningen är ansvariga för 86% av utsläppen. Det är Vi.
https://ourworldindata.org/co2-by-income-region
Långtidsprognoserna pekar på att novembers temperatur kommer bli normal eller kallare än normalt. Lär nog bli ytterligare en rejäl och snörik vinter som det ser ut. Är det inte dags att ni alarmister lägger ned nu. Klimatet förändras inte av människan, det är en myt! Klimatet går i cykler och har så alltid gjort.
Tycker det är dags att du lär dig skilja på väder och klimat.
En utförlig summering av Zeke Hausfather, så enkelt uttryckt som möjligt.
https://www.carbonbrief.org/state-of-the-climate-new-record-ocean-heat-content-and-growing-a-el-nino
Ocean heat content (OHC) set a new record in the first half of 2018, with more warmth in the oceans than at any time since OHC records began in 1940.
Till Klimatskeptiker: Även om vi får en kall vinter så kommer det garanterat finnas andra delar av världen som kommer att få det varmare än normalt. En inte alltför vågad gissning exempelvis är väl att Australien får en rejäl dos extrem sommarhetta. Men det är ju så typiskt såna här hönshjärnor. De säger alltid saker som ”titta det är kallt i xxxx. Därför finns ingen global uppvärmning”